Hoppa till innehåll
Ångest hos medarbetare
En medarbetare börjar undvika presentationer.
En annan behöver ständigt kontrollera sitt arbete innan något skickas vidare.
En tredje beskriver hjärtklappning och stark oro inför arbetsdagen.
Och någon som tidigare fungerat väl börjar plötsligt få svårt att koncentrera sig, fatta beslut eller delta i möten.
Ångest kan påverka människor på mycket olika sätt.
För chefen kan det därför vara svårt att veta hur situationen bör hanteras.
Ska man fråga hur personen mår?
Ska arbetet anpassas?
Behöver medarbetaren söka vård?
Och var går gränsen mellan chefens ansvar och professionell behandling?
Chefen behöver inte diagnostisera ångestsyndrom.
Arbetsgivarens uppgift är i stället att uppmärksamma hur medarbetaren fungerar i arbetet, undersöka om arbetsmiljön bidrar till belastningen och erbjuda relevanta arbetsplatsinsatser när det behövs.
Gävleborgs Psykoterapi erbjuder professionellt stöd för företag och arbetsgivare genom bland annat samtalsstöd, psykoterapi och chefscoachning när psykisk ohälsa påverkar medarbetare eller chefer.
Vad är ångest?
Ångest är en stark känsla av oro som också kan märkas tydligt i kroppen.
1177 beskriver ångest som en automatisk reaktion som uppstår när kroppen upplever ett hot.
Hotet behöver inte innebära en faktisk fysisk fara.
Ångest kan exempelvis uppstå när en person känner sig pressad, befinner sig i en kris eller upplever att tryggheten är hotad.
1177 – Ångest och starka känslor av oro
Ångest är inte automatiskt ett ångestsyndrom
Alla människor kan känna ångest.
Det är en del av människans normala reaktionssystem.
En person kan exempelvis känna stark oro inför:
- ett svårt samtal
- en presentation
- en organisationsförändring
- en konflikt
- risken att förlora jobbet
- en privat kris
Det betyder inte automatiskt att personen har ett psykiatriskt tillstånd.
Det finns samtidigt flera olika ångestsyndrom som behöver bedömas professionellt.
Chefens uppgift är därför inte att avgöra vilken diagnos en medarbetare eventuellt har.
Hur kan ångest kännas?
1177 beskriver bland annat kroppsliga symtom som:
- hjärtklappning
- snabbare andning
- tryck över bröstet
- magbesvär
- svettningar
- yrsel
- darrningar
- rastlöshet
- svaghetskänsla
Ångest kan också märkas mer indirekt.
Personen kanske blir mycket försiktig, börjar undvika situationer eller får svårt att koncentrera sig.
Ångest kan påverka arbetsförmågan
Hur mycket arbetet påverkas varierar kraftigt.
En medarbetare kan fungera väl trots återkommande ångest.
En annan kan få betydande svårigheter med:
- koncentration
- beslutsfattande
- möten
- kundkontakter
- presentationer
- resor
- sociala situationer
- att hantera osäkerhet
Det är därför arbetsförmågan och den konkreta arbetssituationen som behöver undersökas – inte bara själva ordet ångest.
Oro kan göra arbetet långsammare
En medarbetare med stark oro kanske behöver läsa ett mejl tio gånger innan det skickas.
Personen kanske dubbelkontrollerar beslut.
Ber om ständig bekräftelse.
Skjuter upp uppgifter där resultatet är osäkert.
Eller försöker eliminera varje möjlighet att göra fel.
Det kan påverka både arbetsbelastning och produktivitet utan att det från början är uppenbart varför.
Undvikande kan bli synligt på arbetsplatsen
1177 beskriver att långvarig ångest kan leda till att människor börjar undvika platser, personer eller situationer för att slippa obehaget.
I arbetslivet kan det exempelvis märkas genom att medarbetaren:
- undviker presentationer
- undviker vissa kunder
- inte vill tala på möten
- skjuter upp telefonsamtal
- undviker konflikter
- drar sig undan sociala situationer
Det betyder fortfarande inte att chefen kan avgöra vilken typ av ångestproblem som ligger bakom.
Chefen ska utgå från det som går att observera
Jämför två formuleringar.
”Du verkar ha social ångest.”
och:
”Jag har märkt att du vid flera tillfällen har undvikit presentationerna som ingår i ditt uppdrag. Jag vill förstå vad som gör situationen svår och om det finns något vi behöver hantera i arbetet.”
Den andra formuleringen är mer professionell.
Chefen beskriver det som observerats utan att diagnostisera.
Tidiga förändringar kan vara värda att uppmärksamma
En chef kan exempelvis märka att en medarbetare:
- blivit mer orolig
- har svårare att koncentrera sig
- börjat undvika vissa arbetsuppgifter
- frågar mycket oftare om bekräftelse
- har svårt att fatta beslut
- sover dåligt och verkar trött
- har återkommande korttidsfrånvaro
Enskilda beteenden bevisar inte psykisk ohälsa.
Men tydliga förändringar kan motivera ett samtal.
Hur tar chefen upp sin oro?
Samtalet behöver inte börja med ordet ångest.
Chefen kan säga:
”Jag har märkt att det verkar vara väldigt mycket för dig just nu. Hur fungerar arbetssituationen?”
Eller:
”Jag ser att de senaste kundmötena har varit svåra för dig. Jag vill höra hur du upplever situationen och om det är något vi behöver göra annorlunda.”
Fråga – men förhör inte
Chefen behöver kunna visa omtanke utan att försöka göra en klinisk intervju.
Användbara frågor kan vara:
- Hur fungerar arbetet för dig just nu?
- Finns det situationer som blivit särskilt svåra?
- Hur påverkas du av arbetsbelastningen?
- Finns det något i arbetet vi kan förändra?
- Behöver du mer stöd?
Chefen behöver normalt inte fråga:
”Hur länge har du haft panikattacker?”
”Vad hände i din barndom?”
”Vilken diagnos tror du att du har?”
Chefen behöver inte vara terapeut
Det kan vara lockande att försöka hjälpa genom längre privata samtal.
Men chefens roll är en annan.
Chefen ansvarar för:
- ledarskap
- arbetsorganisation
- arbetsmiljö
- arbetsanpassning när sådan behövs
- relevanta rehabiliteringsinsatser
Behandling av ångest hör hemma hos professionell vård eller behandlare.
Läs mer om chefsstöd vid psykisk ohälsa hos medarbetare.
Ångest kan ha samband med arbetet
Ångest kan ha många orsaker.
Men 1177 beskriver att stark oro kan uppstå när en person känner sig hotad eller pressad och att även en mycket svår arbetssituation kan bidra till återkommande ångest.
1177 – Situationer som kan ge ångest
Arbetsgivaren behöver därför undersöka om det finns arbetsrelaterade faktorer som kan förändras.
Exempel på arbetsrelaterad belastning
Det kan exempelvis handla om:
- mycket hög arbetsmängd
- ständig tidspress
- otydliga krav
- hot om uppsägning
- konflikter
- kränkande särbehandling
- organisationsförändring
- brist på kontroll
- hot eller våld
Om sådana faktorer finns behöver arbetsgivaren hantera dem som arbetsmiljöfrågor.
Individuell behandling löser inte en farlig eller ohållbar arbetsmiljö
Om en medarbetare får stark ångest därför att personen regelbundet utsätts för hot från kunder kan lösningen inte vara enbart psykoterapi.
Arbetsgivaren behöver också hantera säkerheten.
På samma sätt kan samtalsstöd inte ersätta organisatoriska åtgärder när arbetsmängden är orimlig.
Undersök arbetsbelastningen
Arbetsmiljöverkets regler kräver att arbetsgivaren förebygger ohälsosam arbetsbelastning och ser till att resurserna anpassas till arbetets krav.
Arbetsmiljöverket – Förebygg ohälsosam arbetsbelastning
Om en medarbetare med ångest dessutom arbetar under långvarig överbelastning behöver arbetsgivaren undersöka:
- arbetsmängd
- bemanning
- prioriteringar
- stöd
- återhämtning
Läs mer om ohälsosam arbetsbelastning.
Arbetet kan också vara helt eller delvis neutralt
En medarbetare kan ha betydande ångest av orsaker som ligger utanför arbetet.
Exempelvis:
- relationsproblem
- sjukdom
- ekonomiska problem
- tidigare traumatiska erfarenheter
- oro för närstående
Arbetsgivaren behöver inte lösa orsaken för att kunna hjälpa personen i arbetet.
Privat ångest kan ändå påverka arbetsförmågan
Personen kanske har svårt att:
- koncentrera sig
- sova
- hålla många saker i huvudet
- delta i möten
- hantera press
Arbetsgivaren kan då behöva undersöka om en tillfällig arbetsanpassning är möjlig.
Arbetsanpassning vid ångest
Det finns ingen standardanpassning som passar alla personer med ångest.
Anpassningen behöver utgå från hur arbetsförmågan faktiskt påverkas.
Det kan i vissa situationer exempelvis handla om:
- tydligare arbetsuppgifter
- färre parallella uppgifter
- tydligare prioriteringar
- tillfälligt justerad arbetsmängd
- förändrad arbetstid
- mer regelbundna avstämningar
Läs mer om arbetsanpassning vid psykisk ohälsa.
Var försiktig med anpassningar som förstärker undvikande
Det här är en viktig nyansering.
Om en medarbetare känner stark ångest inför en arbetsuppgift kan den spontana lösningen vara:
”Du behöver aldrig göra den uppgiften igen.”
I vissa situationer kan det vara en nödvändig och rimlig arbetsanpassning.
I andra situationer kan permanent undvikande vara mindre lämpligt, särskilt om arbetsuppgiften är central för rollen och personen samtidigt får behandling.
Arbetsgivaren bör därför inte försöka utforma en klinisk behandlingsstrategi på egen hand.
Vid mer komplexa behov kan företagshälsovård, vård eller annan relevant professionell kompetens behövas.
Anpassningen ska stödja arbetsförmågan – inte bedriva behandling
Arbetsgivaren kan anpassa arbetet.
Men arbetsgivaren ska inte försöka genomföra exponeringsterapi.
Chefen ska alltså inte säga:
”Nu tänker jag tvinga dig att hålla presentationer varje dag så att du vänjer dig.”
Behandlingsmetoder ska genomföras inom rätt professionell ram.
Arbetsmiljöverkets nya riktlinjer betonar flera nivåer
Arbetsmiljöverkets reviderade riktlinjer för psykisk hälsa på arbetsplatsen från 2026 är utformade för att stödja bland annat arbetsgivare, chefer, HR och företagshälsovård.
Riktlinjerna beskriver insatser på:
- organisationsnivå
- gruppnivå
- individnivå
och har ett stärkt fokus på bland annat ledarskap, kognitiv ergonomi och samtalsmetodik när psykisk ohälsa har uppstått.
Arbetsmiljöverket – Riktlinjer för psykisk hälsa på arbetsplatsen
Det behövs ofta mer än en individuell insats
En medarbetare kan exempelvis behöva psykoterapi för ångest.
Samtidigt kan arbetsgivaren behöva:
- minska arbetsmängden
- förtydliga rollen
- hantera en konflikt
- genomföra arbetsanpassning
Det är inte motsägelsefullt.
Insatserna adresserar olika delar av situationen.
Försäkringskassan betonar tidig kontakt
Försäkringskassans aktuella information till arbetsgivare anger att arbetsgivaren ska arbeta förebyggande och agera när en medarbetare inte mår bra.
Arbetsgivaren kan bjuda in till samtal och fråga om något på arbetsplatsen kan underlättas.
Det gäller oavsett om ohälsan är kopplad till arbetet eller privatlivet.
Försäkringskassan – Att förebygga sjukfrånvaro
Vänta inte nödvändigtvis på sjukskrivningen
En person behöver inte vara sjukskriven innan arbetsgivaren kan:
- undersöka arbetssituationen
- genomföra relevanta förändringar
- erbjuda professionellt stöd
- involvera företagshälsovård vid behov
Tidiga insatser kan vara betydligt enklare än en lång rehabiliteringsprocess senare.
Det går inte att lova att tidigt stöd förhindrar sjukskrivning
Det är viktigt att inte överdriva effekten.
En person kan behöva sjukskrivning trots att arbetsgivaren agerar professionellt.
Psykisk ohälsa påverkas av många faktorer.
Men arbetsgivaren har fortfarande goda skäl att agera tidigt inom det område som går att påverka.
När behöver medarbetaren söka vård?
1177 rekommenderar att vård kontaktas när ångesten påverkar livet mycket.
Exempel är när personen:
- har svårt att sova eller koncentrera sig på grund av ångest
- börjar undvika platser, personer eller situationer
- har så stora besvär att vardagen begränsas
1177 beskriver också att den som arbetar ibland kan få hjälp genom företagshälsovården.
1177 – När och var ska man söka vård vid ångest?
Chefen kan rekommendera professionell kontakt utan att ställa diagnos
Exempel:
”Det du beskriver verkar påverka dig mycket. Jag tycker att det vore klokt att du också får professionell hjälp och bedömning.”
Arbetsgivaren kan samtidigt erbjuda den professionella stödfunktion som finns i organisationen.
Företagshälsovård kan vara rätt väg i vissa situationer
Företagshälsovård kan vara särskilt relevant när frågan handlar om:
- arbetsmiljö
- arbetsförmåga
- arbetsanpassning
- rehabilitering
Det behöver inte vara samma insats som psykoterapeutisk behandling.
Läs mer om företagshälsovård eller psykoterapi.
När kan psykoterapi vara relevant?
Ångest är ett vanligt område för psykoterapeutisk behandling.
En professionell behandlare behöver bedöma:
- vilka problem personen har
- hur länge problemen funnits
- hur funktionen påverkas
- vilken behandling som är lämplig
Arbetsgivaren behöver inte beställa en exakt behandlingsmetod åt medarbetaren.
Läs mer om psykoterapi för medarbetare.
Arbetsgivaren kan betala utan att bli en del av terapin
Ett företag kan finansiera professionella samtal.
Det innebär inte att chefen ska få en rapport om vad medarbetaren berättar under behandlingen.
När psykoterapi ges inom hälso- och sjukvård gäller professionella regler om bland annat sekretess och journalföring.
Rollerna behöver därför vara tydliga.
Chefen behöver information om arbetet – inte terapin
Relevanta arbetsfrågor kan vara:
- Fungerar arbetstiden?
- Behövs arbetsanpassning?
- Vilka arbetsuppgifter fungerar?
- När behöver vi följa upp?
Chefen behöver normalt inte veta:
- vad som diskuterades under terapin
- vilka privata erfarenheter medarbetaren berättade om
- vilka känslor som bearbetades
Professionellt samtalsstöd kan ibland vara en tidigare insats
Alla medarbetare som känner oro behöver inte ett längre psykoterapeutiskt behandlingsupplägg.
Det kan ibland finnas ett mer avgränsat behov av professionella samtal kring:
- en svår arbetssituation
- en förändring
- en konflikt
- en tillfällig livskris
Läs mer om samtalsstöd för medarbetare.
Ångest inför prestationer
En särskild situation i arbetslivet är stark oro inför att prestera.
Medarbetaren kanske:
- förbereder sig extremt mycket
- kontrollerar arbetet upprepade gånger
- har svårt att lämna ifrån sig uppgifter
- är rädd för kritik
- undviker situationer där arbetet ska bedömas
Det kan på sikt skapa både hög belastning och försämrad arbetsfunktion.
Perfektionism kan se ut som hög prestation
Chefen kanske först uppfattar beteendet positivt.
”Hon är otroligt noggrann.”
Men om varje uppgift tar dubbelt så lång tid eftersom personen inte kan känna sig färdig kan det bli problematiskt.
Det är inte chefens uppgift att diagnostisera perfektionism.
Men chefen kan tydliggöra:
- vilken kvalitetsnivå som förväntas
- vilka uppgifter som är viktigast
- när en uppgift är tillräckligt färdig
Tydliga förväntningar kan minska onödig osäkerhet
En medarbetare med mycket oro kan bli särskilt belastad av oklara mål.
Frågan:
”Gör ditt bästa.”
kan vara betydligt svårare att hantera än:
”Rapporten ska vara två sidor och innehålla de här tre punkterna. Den behöver inte innehålla en fullständig analys.”
Tydlighet är en arbetsmiljöresurs även när medarbetaren inte har ångest.
Ångest och förändringar
Organisationsförändringar kan innebära mycket osäkerhet.
Medarbetaren kanske inte vet:
- om den egna rollen finns kvar
- vem som blir chef
- vilka arbetsuppgifter som kommer
- var personen ska arbeta
Osäkerheten kan öka oro även hos personer som tidigare fungerat väl.
Läs mer om omorganisation och arbetsmiljö.
Kommunicera vad som är känt – och vad som inte är känt
Det är inte alltid möjligt att ta bort osäkerheten.
Men organisationen kan minska onödig osäkerhet genom att skilja mellan:
- det som är beslutat
- det som fortfarande utreds
- när nästa besked kommer
Tydlighet är bättre än att låta människor själva fylla informationsluckorna.
Ångest efter konflikt
En medarbetare kan utveckla stark oro inför en kollega eller chef efter en långvarig konflikt.
Personen kanske får svårt att:
- gå till jobbet
- delta i gemensamma möten
- öppna mejl från personen
- koncentrera sig
Då behöver arbetsgivaren inte bara fokusera på individens ångest.
Konflikten kan också behöva hanteras.
Läs mer om konflikter på arbetsplatsen.
Ångest efter kränkande särbehandling
Om en medarbetare har utsatts för kränkande särbehandling kan psykiska reaktioner vara en del av konsekvenserna.
Arbetsgivaren behöver då hantera arbetsmiljörisken enligt sina rutiner.
Individuellt samtalsstöd eller psykoterapi kan vara relevant men ersätter inte organisationens ansvar.
Läs mer om kränkande särbehandling på arbetsplatsen.
Ångest efter hot eller allvarliga händelser
Efter en allvarlig arbetsplatshändelse kan en medarbetare utveckla stark oro inför att återgå.
Det kan exempelvis gälla efter:
- hot
- våld
- rån
- olycka
- annan traumatisk händelse
Då behöver arbetsgivaren både säkerställa att arbetsmiljörisken hanterats och erbjuda relevant stöd.
Läs mer om krisstöd för företag.
Panikattack på arbetsplatsen
En person med stark ångest kan ibland få en panikattack.
Symtomen kan vara mycket intensiva och upplevas som farliga.
Chefen eller kollegan kan försöka:
- behålla lugnet
- hjälpa personen till en lugnare plats
- fråga hur personen vill bli hjälpt
- stanna kvar om personen önskar det
Men arbetsplatsen ska inte automatiskt anta att starka eller nya kroppsliga symtom ”bara är ångest”.
Vid osäkerhet om personens medicinska tillstånd behöver hälso- och sjukvården kontaktas.
Akuta situationer kräver rätt hjälp
Om personen är i omedelbar fara, har allvarliga självskadetankar eller en situation är akut livshotande ska 112 eller relevant akut vård kontaktas.
1177 kan ge sjukvårdsrådgivning i situationer som inte är omedelbart livshotande.
1177 – Vård och stöd vid svår ångest
Ångest och alkohol eller andra sätt att självmedicinera
1177 beskriver att vissa personer försöker lindra ångest genom alkohol, droger eller andra problematiska beteenden och att detta kan förvärra situationen.
1177 – Ångest och självmedicinering
Om sådana problem blir synliga på arbetsplatsen kan arbetsgivaren behöva använda relevanta rutiner och professionella stödfunktioner.
Chefen ska fortfarande inte försöka bedriva behandling själv.
När ångest leder till sjukskrivning
Försäkringskassan anger psykisk ohälsa, inklusive ångest, som en möjlig orsak till sjukskrivning.
Försäkringskassan – Psykisk ohälsa och sjukfrånvaro
Om medarbetaren blir sjukskriven behöver arbetsgivaren arbeta vidare med:
- kontakt under sjukfrånvaron
- arbetsanpassning
- rehabilitering
- planering av återgång
Ångest kan göra återgången svår även när personen vill tillbaka
En medarbetare kan längta tillbaka till arbetet och samtidigt vara rädd för:
- att inte prestera som tidigare
- att få en panikattack
- kollegornas frågor
- en specifik arbetsuppgift
- att bli sjuk igen
Arbetsgivaren behöver då arbeta med den konkreta arbetssituationen.
Läs mer om återgång i arbete efter psykisk ohälsa.
Rehabiliteringen behöver vara arbetsplatsinriktad
Om arbetsförmågan är nedsatt behöver arbetsgivaren undersöka vilka arbetsplatsinsatser som kan underlätta återgång.
Detta sker parallellt med personens behandling.
Läs mer om rehabilitering vid psykisk ohälsa.
Vad säger forskningen om arbetsfokuserade insatser?
En systematisk översikt och metaanalys publicerad 2025 undersökte arbetsfokuserade interventioner för anställda med symtom på depression, ångest och psykisk belastning.
Trettio studier inkluderades.
Insatserna kombinerade psykologiska komponenter med organisatoriska strategier såsom förändringar i arbetet eller samarbete med chef.
Resultaten visade små förbättringar av arbetsfunktion och psykisk hälsa direkt efter interventionerna.
Effekterna var däremot inte tydligt kvarstående 12 till 24 månader senare.
Konkreta arbetsförändringar hade särskild betydelse
I samma översikt visade organisatoriska strategier med fokus på faktiska förändringar i arbetet bättre arbetsrelaterade resultat än strategier som enbart fokuserade på samarbete med chef.
Det är relevant för arbetsgivare.
Det räcker alltså inte alltid att chefen är förstående.
Ibland behöver arbetet faktiskt förändras.
Chefers kunskap om psykisk ohälsa kan förbättras
En systematisk översikt och metaanalys av tio kontrollerade studier undersökte utbildning av chefer kring psykisk hälsa hos medarbetare.
Utbildningarna förbättrade bland annat:
- kunskap om psykisk hälsa
- mindre stigmatiserande attityder
- självrapporterade stödjande beteenden
PubMed – Training workplace managers to understand and support employee mental health
Forskarna kunde däremot inte visa att sådan chefsutbildning i sig automatiskt förbättrade medarbetarnas psykiska symtom.
Det visar chefens rätta roll
Chefen kan bli bättre på att:
- upptäcka problem
- föra samtal
- visa stöd
- hantera arbetsmiljön
Men chefen blir inte behandlare.
Det är en viktig gräns.
Stigma kan göra ångest svårare att berätta om
En medarbetare kan vara rädd för att uppfattas som:
- svag
- opålitlig
- mindre kompetent
- olämplig för nya uppdrag
Personen kanske därför försöker dölja problemen.
Skapa en professionell kultur kring psykisk ohälsa
Det betyder inte att alla måste berätta allt om sin psykiska hälsa.
Det innebär snarare att organisationen signalerar:
Det går att lyfta att arbetet inte fungerar.
Det går att be om stöd.
Och psykisk ohälsa ska hanteras professionellt – inte moraliseras.
Undvik att beskriva ångest som personlig svaghet
Kommentarer som:
”Hon klarar inte press.”
eller:
”Han oroar sig för allt.”
kan förenkla en komplex situation.
Det är mer användbart att fråga:
- Vad är det personen har svårt att göra?
- Finns arbetsmiljöfaktorer?
- Behövs behandling?
- Behövs arbetsanpassning?
Men arbetsgivaren behöver fortfarande ställa krav
Att en medarbetare har ångest innebär inte att chefen aldrig får tala om:
- arbetsuppgifter
- prestation
- samarbete
- närvaro
- förväntningar
Omtanke och tydlighet kan finnas samtidigt.
Exempel på ett tydligt men respektfullt samtal
Chefen kan säga:
”Jag vet att du har en tuff period och jag vill att vi tittar på vilket stöd som kan hjälpa. Samtidigt behöver vi prata om de här två arbetsuppgifterna som inte blivit genomförda och hur vi ska hantera dem framåt.”
Det gör det möjligt att ta hänsyn till måendet utan att helt lämna chefsrollen.
Chefen kan själv behöva stöd
Det kan vara svårt att veta hur man ska hantera en medarbetare med stark ångest.
Chefen kan känna:
- oro att säga fel
- rädsla att göra personen mer ångestfylld
- osäkerhet om vilka krav som kan ställas
- stress över resten av arbetsgruppen
Professionellt chefsstöd kan då vara relevant.
Läs mer om chefscoachning för företag.
Chefen ska inte börja undvika svåra frågor
Det kan annars uppstå ett mönster där chefen tänker:
”Jag vågar inte ta upp något eftersom personen har ångest.”
Då kan problem i arbetet växa.
Det är bättre att anpassa hur samtalet genomförs än att helt undvika det.
Ångest hos flera medarbetare samtidigt
Om flera personer i samma arbetsgrupp börjar beskriva stark oro bör arbetsgivaren lyfta blicken.
Det kan finnas gemensamma faktorer som:
- omorganisation
- osäkerhet om anställningar
- hög arbetsbelastning
- konflikter
- otydligt ledarskap
- hot eller andra arbetsmiljörisker
Alla kan samtidigt ha individuella behov.
Men det är viktigt att också undersöka organisationen.
Tio individuella stödsamtal är inte automatiskt en organisationsåtgärd
Om tio personer är oroliga eftersom ingen vet om verksamheten ska läggas ned behöver ledningen kommunicera om verksamheten.
Individuella samtal kan komplettera stödet.
Men de kan inte ersätta information och organisatoriskt ansvar.
Arbetsplatsen ska inte försöka eliminera all oro
Det är heller inte realistiskt.
Vissa situationer är genuint osäkra.
Organisationen kanske inte vet om en upphandling vinns.
Ingen vet exakt hur konjunkturen utvecklas.
Det professionella målet är inte att lova:
”Allt kommer att bli bra.”
Det är att vara tydlig med:
vad som är känt.
vad som inte är känt.
och vad organisationen gör.
Vanliga misstag när en medarbetare har ångest
Att diagnostisera
Chefen ska inte avgöra vilket ångestsyndrom personen har.
Att undvika alla svåra samtal
Arbetsproblem behöver fortfarande hanteras.
Att göra sig själv till terapeut
Professionell behandling bör ske inom rätt professionell ram.
Att ta bort alla ångestväckande arbetsuppgifter automatiskt
Arbetsanpassning behöver vara individuellt genomtänkt och ska inte förväxlas med behandlingsmetodik.
Att anta att ångesten är privat
Undersök även om arbetsmiljön bidrar.
Att anta att ångesten är helt arbetsrelaterad
En persons psykiska hälsa kan påverkas av många faktorer.
Att erbjuda terapi i stället för att hantera arbetsmiljön
Organisatoriska risker behöver organisatoriska åtgärder.
Att kräva detaljer om behandlingen
Arbetsgivaren behöver normalt arbetsrelaterad information – inte innehållet i terapin.
Att vänta tills medarbetaren blir sjukskriven
Tidiga samtal och arbetsplatsåtgärder kan vara relevanta innan sjukfrånvaro uppstår.
Att lova att professionellt stöd kommer lösa allt
Effekten beror på individens behov, behandling, arbetsmiljö och många andra faktorer.
En praktisk modell när en medarbetare har ångest
1. Observera
Utgå från konkreta förändringar i arbetet.
2. Samtala
Fråga hur personen upplever arbetssituationen utan att diagnostisera.
3. Undersök arbetsmiljön
Finns arbetsbelastning, konflikt, hot, osäkerhet eller andra faktorer som behöver hanteras?
4. Bedöm arbetsbehovet
Finns behov av arbetsanpassning?
5. Erbjud relevant stöd
Företagshälsovård, professionellt samtalsstöd eller psykoterapi kan vara aktuella beroende på behovet.
6. Rekommendera vård när det behövs
Chefens roll är inte att behandla betydande ångest.
7. Håll arbetsrollen tydlig
Fortsätt kommunicera om arbetsuppgifter, prioriteringar och förväntningar.
8. Följ upp
Undersök om arbetsanpassningen och övriga åtgärder fungerar.
Frågor chefen kan använda
- Hur fungerar arbetet för dig just nu?
- Är det några situationer som blivit särskilt svåra?
- Hur fungerar arbetsbelastningen?
- Är prioriteringarna tydliga?
- Finns det något i arbetet vi behöver förändra?
- Finns det någon typ av professionellt stöd som skulle vara hjälpsamt?
- När ska vi följa upp situationen?
Frågor arbetsgivaren bör ställa
- Finns arbetsmiljöfaktorer bakom oron?
- Är arbetsmängden rimlig?
- Finns konflikter eller kränkande behandling?
- Har en organisationsförändring skapat stor osäkerhet?
- Är chefens agerande tydligt och stödjande?
- Behöver arbetsanpassning göras?
- Behöver extern professionell kompetens kopplas in?
Vanliga frågor om ångest hos medarbetare
Hur märker man om en medarbetare har ångest?
Ångest kan märkas på många sätt, exempelvis genom oro, kroppsliga symtom, koncentrationssvårigheter eller undvikande. Chefen kan däremot inte ställa diagnos utifrån arbetsplatsobservationer.
Vad ska chefen göra om en medarbetare berättar om ångest?
Lyssna, fråga hur arbetet påverkas och undersök om arbetsgivaren behöver förändra något i arbetssituationen. Vid större besvär bör professionell vård eller behandling rekommenderas.
Kan ångest bero på jobbet?
Arbetssituationen kan bidra till oro och ångest, exempelvis vid hög press, konflikter, hot eller stor osäkerhet. Ångest kan samtidigt ha flera andra orsaker och behöver bedömas individuellt.
Kan arbetsgivaren anpassa arbetet?
Ja. Om arbetsförmågan är nedsatt kan arbetsanpassning vara aktuell. Vilken anpassning som fungerar beror på den konkreta situationen.
Ska arbetsgivaren ta bort arbetsuppgifter som ger ångest?
Inte automatiskt. I vissa situationer kan det vara relevant, men arbetsanpassning ska utgå från arbetsförmågan och bör inte användas som en egen klinisk behandlingsmetod.
Kan arbetsgivaren erbjuda psykoterapi?
Ja. Företag kan finansiera professionell psykoterapeutisk behandling för medarbetare. Behandlingsbehov och lämplig metod behöver bedömas professionellt.
Är samtalsstöd samma sak som psykoterapi?
Nej. Samtalsstöd kan vara mer avgränsat medan psykoterapi innebär ett tydligare behandlingsuppdrag.
Kan företagshälsovården hjälpa?
Ja. Företagshälsovården kan vara särskilt relevant när frågan gäller arbetsmiljö, arbetsförmåga, arbetsanpassning eller rehabilitering.
Får chefen veta vad personen berättar i terapin?
Inte automatiskt. När psykoterapi ges inom hälso- och sjukvård gäller professionella regler kring bland annat sekretess och journalföring.
Kan en person arbeta trots ångest?
Ja. Många personer arbetar trots ångest. Hur mycket arbetsförmågan påverkas varierar från person till person.
Kan ångest leda till sjukskrivning?
Ja, vid tillräckligt omfattande psykisk ohälsa kan arbetsförmågan påverkas så att sjukskrivning blir aktuell. Sjukskrivningsbehov bedöms av hälso- och sjukvården.
Hur bör återgång efter sjukskrivning planeras?
Arbetstid, arbetsuppgifter, belastning och stöd behöver anpassas efter personens aktuella arbetsförmåga och följas upp över tid.
Vad gör man vid panikattack på arbetsplatsen?
Försök skapa lugn och fråga personen vad som hjälper. Nya eller allvarliga kroppsliga symtom ska inte automatiskt antas bero på ångest. Vid medicinsk osäkerhet eller akut situation ska hälso- och sjukvården kontaktas.
Vad gör man om medarbetaren har självmordstankar?
Vid omedelbar fara eller allvarlig risk för självskada ska akut vård eller 112 kontaktas. Situationen ska inte hanteras enbart genom ett planerat samtalsstöd på arbetsplatsen.
Kan chefen själv få professionellt stöd?
Ja. Chefscoachning kan vara relevant när chefen behöver hjälp att hantera gränser, svåra samtal, arbetsanpassning och komplexa situationer kring psykisk ohälsa.
Arbetsgivaren behöver inte behandla ångesten för att kunna hjälpa
En av de viktigaste principerna är att skilja mellan behandling och arbetsgivaransvar.
Chefen behöver inte veta exakt varför personen har ångest.
Chefen behöver kunna fråga:
Hur fungerar arbetet?
Finns något på arbetsplatsen som behöver förändras?
Behövs arbetsanpassning?
Behöver personen professionell behandling?
Och när behöver vi följa upp?
På så sätt kan arbetsgivaren ge stöd utan att ta över behandlarens roll.
När kan Gävleborgs Psykoterapi hjälpa?
Gävleborgs Psykoterapi AB erbjuder professionella psykoterapeutiska insatser för företag när psykisk ohälsa påverkar medarbetare eller chefer.
Det kan exempelvis handla om:
- professionellt samtalsstöd
- psykoterapi vid ångest och oro
- stöd vid stress och psykisk belastning
- chefscoachning
- stöd inför svåra samtal med medarbetare
Insatserna genomförs av legitimerad psykoterapeut och kan erbjudas digitalt till medarbetare och chefer i hela Sverige när formatet är lämpligt.
Gävleborgs Psykoterapi ersätter inte medicinsk eller psykiatrisk bedömning, företagshälsovård, arbetsförmågebedömning, arbetsmiljöutredning eller arbetsgivarens ansvar att förebygga och åtgärda arbetsmiljörisker.
Läs mer om professionellt stöd för företag och arbetsgivare.
Kontakta Gävleborgs Psykoterapi
Företag och arbetsgivare kan kontakta Gävleborgs Psykoterapi när en medarbetare behöver professionellt samtalsstöd eller psykoterapeutisk behandling vid ångest och andra psykiska besvär.
Chefer kan också erbjudas professionellt stöd kring hur situationen kan hanteras inom chefsrollen.
Digitala samtal kan erbjudas i hela Sverige när formatet passar individen och uppdraget.
Källor och vidare läsning
1177 – Ångest och starka känslor av oro
Arbetsmiljöverket – Riktlinjer för psykisk hälsa på arbetsplatsen
Arbetsmiljöverket – Förebygg ohälsosam arbetsbelastning
Försäkringskassan – Att förebygga sjukfrånvaro
Texten är allmän information för arbetsgivare och chefer och ersätter inte individuell medicinsk, psykiatrisk, psykoterapeutisk, arbetsrättslig eller arbetsmiljörättslig bedömning. Ångest och kroppsliga symtom kan ha flera orsaker och behöver bedömas individuellt. Vid omedelbar fara för liv eller allvarlig självskada ska 112 eller annan relevant akutinstans kontaktas.