Hoppa till innehåll
Arbetsrelaterad stress – när bör arbetsgivaren agera?
Stress är en naturlig del av arbetslivet och behöver inte i sig vara skadlig.
Perioder med högre tempo, deadlines eller tillfälligt ökad arbetsbelastning kan förekomma i de flesta verksamheter.
Problemet uppstår när belastningen blir långvarig, återhämtningen inte räcker eller kraven under en längre tid överstiger de resurser som medarbetaren har till sitt förfogande.
För en arbetsgivare kan den svåra frågan vara:
När är stressen en normal del av arbetet – och när behöver vi agera?
Arbetsmiljöverket betonar att ingen ska behöva utsättas för ohälsosam arbetsbelastning på arbetet och att det är arbetsgivarens ansvar att organisera arbetet så att den organisatoriska och sociala arbetsmiljön är god.
Arbetsmiljöverket – Organisatorisk och social arbetsmiljö
För företag handlar tidiga insatser därför inte bara om att hjälpa en enskild medarbetare att hantera stress bättre. Det kan också handla om att undersöka vilka förhållanden i arbetet som bidrar till belastningen och vad organisationen kan förändra.
Gävleborgs Psykoterapi erbjuder samtalsstöd och psykoterapeutiska insatser för företag och arbetsgivare när medarbetare eller chefer behöver professionellt stöd vid psykisk belastning.
Vad är arbetsrelaterad stress?
Arbetsrelaterad stress kan uppstå när arbetets krav upplevs överstiga de resurser, den tid, den kontroll eller det stöd som personen har tillgång till.
Det kan exempelvis handla om:
- för stor arbetsmängd
- för lite tid
- otydliga prioriteringar
- oklara roller eller förväntningar
- för låg bemanning
- återkommande avbrott
- bristande stöd
- emotionellt krävande arbetsuppgifter
- konflikter
- organisationsförändringar
- begränsade möjligheter till återhämtning
Stress kan också bero på flera saker samtidigt.
En medarbetare kan exempelvis ha en hög arbetsbelastning samtidigt som det finns svårigheter i privatlivet.
Arbetsgivaren behöver därför vara försiktig med förenklade förklaringar.
Vad säger Arbetsmiljöverket om ohälsosam arbetsbelastning?
Arbetsmiljöverket beskriver tre situationer där ohälsosam arbetsbelastning typiskt kan uppstå:
- obalans mellan krav och resurser
- otydlighet kring arbetsuppgifter, resultat eller arbetssätt
- starkt psykiskt påfrestande arbetsuppgifter eller situationer
Arbetsmiljöverket – Förebygg ohälsosam arbetsbelastning
Det betyder att arbetsrelaterad stress inte bara är en fråga om hur stresstålig en enskild medarbetare är.
Organisationen behöver också undersöka om arbetets förutsättningar är rimliga.
När bör arbetsgivaren reagera?
Det finns inget enskilt symtom som automatiskt betyder att en medarbetare håller på att bli sjuk av stress.
Människor reagerar olika.
Det är snarare förändringar över tid och kombinationer av signaler som kan vara värda att uppmärksamma.
Exempel kan vara att en medarbetare:
- verkar ovanligt trött under en längre period
- har svårt att koncentrera sig
- glömmer mer än tidigare
- blir ovanligt lättirriterad
- har svårt att prioritera
- arbetar allt längre dagar
- hoppar över raster
- har svårt att koppla bort arbetet
- börjar göra fler misstag
- drar sig undan från kollegor
- har återkommande korttidsfrånvaro
- uttrycker att arbetsmängden inte längre går att hantera
Inget av detta ger arbetsgivaren rätt att diagnostisera medarbetaren.
Men det kan vara skäl att öppna för ett respektfullt samtal.
Förändring är ofta viktigare än personlighet
En chef kan ha en medarbetare som normalt är:
- strukturerad
- social
- pålitlig
- engagerad
Om personen plötsligt börjar missa deadlines, drar sig undan eller verkar ständigt pressad kan förändringen vara viktigare än det enskilda beteendet.
Chefens uppgift är inte att avgöra vilken diagnos som eventuellt finns.
Frågan kan i stället vara:
”Jag har märkt att du verkar ha väldigt mycket just nu. Hur fungerar arbetssituationen för dig?”
Stress syns inte alltid
Det är också viktigt att komma ihåg att en person kan vara kraftigt belastad utan att det märks tydligt utåt.
Vissa fortsätter prestera på hög nivå under lång tid.
De kanske:
- arbetar på kvällar
- tar med sig arbete hem
- minskar sömnen
- väljer bort återhämtning
- använder allt mer energi för att upprätthålla samma prestation
Resultatet kan fortfarande se bra ut.
Kostnaden för att åstadkomma resultatet har däremot förändrats.
Vad säger 1177 om långvarig stress?
1177 beskriver att långvarig eller återkommande stress utan tillräcklig återhämtning kan göra att en person börjar må dåligt.
Tecken kan bland annat vara sömnproblem, koncentrationssvårigheter, irritabilitet, oro, trötthet och kroppsliga besvär.
1177 rekommenderar också att söka hjälp så snart som möjligt om stressen leder till tydliga besvär.
När en duktig medarbetare börjar kompensera för organisationen
En risk i många verksamheter är att särskilt engagerade medarbetare kompenserar för brister under lång tid.
Om bemanningen är otillräcklig arbetar personen snabbare.
Om prioriteringen är otydlig försöker hon lösa allt.
Om en kollega slutar tar hon över uppgifter.
Organisationen fortsätter därför fungera.
Men det kan skapa en falsk bild av att resurserna är tillräckliga.
Att arbetet blir gjort betyder inte att arbetsbelastningen är hållbar
En viktig fråga för arbetsgivaren är därför inte bara:
”Blir arbetsuppgifterna utförda?”
utan också:
”Vad krävs av våra medarbetare för att arbetet ska bli utfört?”
Om verksamheten fungerar därför att människor regelbundet arbetar över, hoppar över raster eller använder fritiden till återhämtning från jobbet kan det vara ett tecken på obalans.
Vad menas med balans mellan krav och resurser?
Krav kan bland annat vara:
- arbetsmängd
- tidskrav
- svårighetsgrad
- emotionella krav
- ansvar
Resurser kan exempelvis vara:
- tid
- bemanning
- kompetens
- stöd från chef och kollegor
- tydliga prioriteringar
- fungerande arbetsverktyg
- möjlighet att påverka arbetet
Arbetsmiljöverket betonar att arbetsgivaren behöver undersöka om resurserna är tillräckliga för att balansera kraven.
Arbetsmiljöverket – Förebygg ohälsosam arbetsbelastning
När prioriteringen är otydlig
Stress kan också uppstå när medarbetaren har flera arbetsuppgifter som alla uppfattas som lika viktiga.
Chefen kanske säger:
”Du måste prioritera.”
Men medarbetaren vet inte:
”Vad får jag då välja bort?”
Att be en person prioritera är inte alltid tillräckligt.
Ledningen kan behöva tydliggöra vad som faktiskt ska göras först och vad som kan vänta eller tas bort.
När resurserna inte räcker behöver något förändras
Arbetsmiljöverket är tydligt med att åtgärder vid ohälsosam arbetsbelastning ska förändra förutsättningarna för arbetet.
Exempel som myndigheten lyfter är:
- minskad arbetsmängd
- förändrade arbetssätt
- ökad bemanning
- utbildning och stöd
Arbetsmiljöverket – Organisatorisk och social arbetsmiljö
Det är en viktig princip.
Om orsaken är organisatorisk behöver åtgärden också ha en organisatorisk komponent.
Samtalsstöd löser inte en ohållbar arbetsbelastning
Det är därför viktigt att använda individuellt samtalsstöd på rätt sätt.
En psykoterapeut kan hjälpa en medarbetare med exempelvis:
- stressreaktioner
- oro
- gränssättning
- prestationskrav
- självkritik
- återkommande relationella svårigheter
Men om en person förväntas utföra arbete motsvarande två tjänster kan psykoterapi inte göra den arbetsmängden rimlig.
Det individuella stödet och arbetsmiljöarbetet behöver därför hållas isär.
När individuellt stöd ändå kan vara värdefullt
Arbetsrelaterad stress är sällan helt enkel.
Två medarbetare kan befinna sig i samma arbetsmiljö men reagera olika.
En person kanske samtidigt har:
- höga egna prestationskrav
- svårt att säga nej
- svårt att delegera
- stark självkritik
- privata belastningar
Då kan individuellt samtalsstöd komplettera organisatoriska förändringar.
Läs mer om samtalsstöd för företag och arbetsgivare hos Gävleborgs Psykoterapi.
Arbetsrelaterad stress eller privat stress?
Arbetsgivare behöver inte alltid avgöra exakt var stressen kommer ifrån.
Försäkringskassan beskriver att arbetsgivaren kan behöva stödja en medarbetare som mår dåligt oavsett om orsaken är kopplad till arbetet eller privatlivet.
Försäkringskassan – Att förebygga sjukfrånvaro
Skillnaden är dock viktig när åtgärder planeras.
Om arbetet bidrar till problemet behöver arbetsförhållandena också undersökas.
Hur kan chefen inleda samtalet?
Chefen behöver inte vara terapeut.
Det kan vara bättre att utgå från sådant som faktiskt observerats.
Exempel:
”Jag har märkt att du har arbetat sent väldigt ofta den senaste tiden.”
”Jag upplever att arbetsbelastningen verkar hög. Hur ser du på situationen?”
”Finns det något i arbetet som vi behöver förändra eller prioritera annorlunda?”
Det är betydligt bättre än:
”Jag tror att du håller på att bli utbränd.”
Chefen ska inte ställa diagnos
Symtom som trötthet, irritation och koncentrationsproblem kan ha många orsaker.
Det är därför inte arbetsgivarens uppgift att avgöra om medarbetaren har:
- utmattningssyndrom
- depression
- ångestsyndrom
- annan medicinsk eller psykiatrisk problematik
Vid behov behöver medarbetaren söka professionell hälso- och sjukvård för bedömning.
Fråga om arbetssituationen – inte om privata detaljer
En chef kan behöva veta vilka delar av arbetet som behöver anpassas.
Det innebär inte att medarbetaren måste berätta alla detaljer om sitt privatliv eller sin hälsa.
Fokus kan exempelvis ligga på:
- vilka arbetsuppgifter som fungerar
- vad som är särskilt belastande
- om prioriteringen behöver tydliggöras
- om arbetstiden behöver förändras
- vilket stöd som behövs
När bör arbetsgivaren agera tidigt?
Försäkringskassan betonar betydelsen av tidiga insatser för att förebygga och förkorta sjukfrånvaro.
Försäkringskassan – Att förebygga sjukfrånvaro
Att agera tidigt behöver inte betyda en stor rehabiliteringsinsats.
Det kan börja med att:
- ta signaler på allvar
- fråga hur arbetsbelastningen fungerar
- tydliggöra prioriteringar
- undersöka möjligheten till avlastning
- erbjuda professionellt stöd när det är lämpligt
Varför vänta tills medarbetaren blir sjukskriven?
En arbetsgivare behöver inte vänta på ett läkarintyg innan arbetsmiljön diskuteras.
Om en person under lång tid säger:
”Jag hinner inte.”
”Jag kan inte sova på grund av jobbet.”
”Jag vet inte längre vad jag ska prioritera.”
är detta relevant information även om personen fortfarande arbetar heltid.
Psykisk ohälsa är en stor del av svensk sjukfrånvaro
Försäkringskassans aktuella statistik visar att psykiatriska diagnoser sedan 2014 är den vanligaste anledningen till sjukskrivning.
Stressrelaterad psykisk ohälsa är den vanligaste sjukskrivningsorsaken inom området.
Försäkringskassan anger också att stressrelaterad psykisk ohälsa står för omkring en femtedel av alla pågående sjukfall.
Försäkringskassan – Tema psykisk ohälsa
Stressrelaterade sjukskrivningar kan bli långvariga
Försäkringskassans lägesrapport från 2026 visar att stressrelaterade sjukskrivningar ofta blir längre än sjukskrivningar med andra diagnoser.
Myndigheten betonar samtidigt att arbetsmiljö, ledarskap och organisatoriska faktorer har betydelse både före och efter en sjukskrivning.
Försäkringskassan – Svårare att komma tillbaka i arbete efter en stressrelaterad sjukskrivning
Förebyggande arbete behöver börja före sjukskrivningen
Det kan vara lätt att se rehabilitering som något som börjar när en person redan är sjukskriven.
Men arbetsmiljöarbetet behöver pågå betydligt tidigare.
Arbetsgivaren kan exempelvis regelbundet undersöka:
- arbetsmängd
- bemanning
- övertidsarbete
- möjlighet till raster
- rolltydlighet
- prioriteringar
- konflikter
- stöd till chefer
Chefernas arbetsmiljö är också viktig
Den chef som ska fånga upp stress hos medarbetarna behöver själv ha rimliga förutsättningar.
Arbetsmiljöverket betonar att chefer och arbetsledare behöver:
- kunskap
- rimlig arbetsbelastning
- stöd
- tillräckliga befogenheter
Arbetsmiljöverket – Organisatorisk och social arbetsmiljö
En chef som själv är överbelastad kan ha svårt att arbeta förebyggande med sina medarbetare.
Chefsstöd kan vara en del av det förebyggande arbetet
En chef kan behöva professionellt stöd kring exempelvis:
- hur ett svårt samtal ska genomföras
- hur ansvar och gränser ska hanteras
- konflikter i arbetsgruppen
- egen stress
- komplexa personalsituationer
Gävleborgs Psykoterapi erbjuder chefscoachning och professionellt chefsstöd som en del av företagstjänsterna.
Läs mer om chefsstöd och företagstjänster.
Vad visar forskning om utbildning och stöd till chefer?
En systematisk översikt och metaanalys av tio kontrollerade studier undersökte insatser som utbildade chefer i psykisk hälsa på arbetsplatsen.
Forskarna fann förbättringar av chefers kunskap, mindre stigmatiserande attityder och förbättrat självrapporterat stödjande beteende.
Det begränsade antalet studier som undersökte medarbetares psykiska symtom visade däremot ingen säker sammanvägd effekt på dessa.
Det visar varför chefens roll är viktig men också varför ledarskapsinsatser inte ensamma kan lösa psykisk ohälsa i en organisation.
Vad säger forskningen om arbetsfokuserade insatser?
En systematisk översikt och metaanalys publicerad 2025 inkluderade 30 studier av arbetsfokuserade insatser för personer med symtom på depression, ångest eller psykisk belastning.
Forskarna fann små men statistiskt säkerställda förbättringar av psykisk hälsa och större förbättringar av arbetsfunktion direkt efter insatserna.
Effekterna var inte kvar på samma sätt vid uppföljningar 12 till 24 månader senare.
Organisatoriska strategier som fokuserade på förändringar i arbetet visade dessutom större nytta än strategier som huvudsakligen fokuserade på samarbete med chef.
Resultaten stödjer ett perspektiv där individ och arbetsorganisation behöver ses tillsammans.
När stressen har gått för långt
Om en medarbetare har tydliga sömnproblem, ångest, hjärtklappning, uttalad trötthet eller andra besvär som påverkar vardagen kan medicinsk eller psykologisk bedömning behövas.
1177 rekommenderar kontakt med vårdcentral eller företagshälsovård vid hög stress tillsammans med exempelvis sömnproblem, ångest eller hjärtklappning.
Det är viktigt att arbetsgivarfinansierat samtalsstöd inte ersätter medicinsk bedömning när sådan behövs.
Arbetsgivaren behöver inte lösa allt själv
Chefen ska inte vara läkare eller psykoterapeut.
Arbetsgivaren behöver däremot:
- ta arbetsmiljörisker på allvar
- lyssna på signaler från medarbetare
- undersöka vilka förändringar som behövs
- använda extern kompetens när den egna organisationen saknar rätt resurser
Samtalsstöd kan vara en av flera insatser
För en medarbetare kan en kombination exempelvis bestå av:
- tydligare prioriteringar från chef
- minskad arbetsmängd under en period
- förändrade arbetsuppgifter
- individuellt samtalsstöd
- medicinsk bedömning vid behov
Vilka åtgärder som är rätt beror på situationen.
Om medarbetaren redan är sjukskriven
När en person är sjukskriven aktualiseras arbetsgivarens rehabiliteringsansvar.
Försäkringskassan beskriver att arbetsgivaren ska överväga arbetsanpassningar som kan underlätta återgången.
Det kan exempelvis handla om anpassade arbetsuppgifter, arbetstider eller stödjande insatser.
Försäkringskassan – Plan för återgång i arbete
När bör arbetsgivaren erbjuda professionellt samtalsstöd?
Det kan vara aktuellt när en medarbetare exempelvis:
- själv uttrycker behov av professionellt stöd
- har psykisk belastning som påverkar arbetsförmågan
- befinner sig i en livskris
- har återkommande stress eller oro
- behöver stöd parallellt med arbetsanpassning
- har varit med om en svår händelse
Det behöver samtidigt finnas en professionell bedömning av om den aktuella insatsen är lämplig.
Arbetsgivaren bör inte få innehållet i samtalen
För att professionella samtal ska fungera behöver medarbetaren kunna tala öppet.
När en legitimerad psykoterapeut arbetar inom hälso- och sjukvårdens ram gäller professionella krav kring bland annat sekretess och journalföring.
Arbetsgivaren kan finansiera insatsen utan att få veta vad medarbetaren berättar i behandlingen.
Vilken administrativ återkoppling som kan ges behöver vara tydlig från början och följa gällande regler.
Arbetsrelaterad stress kan också drabba chefen
Chefer kan själva befinna sig under hög belastning genom:
- personalansvar
- ekonomiskt ansvar
- konflikter
- förändringsarbete
- höga krav från flera håll samtidigt
Det är därför viktigt att inte utforma arbetsmiljöarbetet som om chefen enbart är en resurs för andra.
Chefen behöver också hållbara förutsättningar.
Fem frågor arbetsgivaren kan ställa vid tecken på stress
En enkel struktur kan vara:
- Hur upplever du din arbetsbelastning just nu?
- Vilka arbetsuppgifter är mest belastande?
- Är det tydligt vad du ska prioritera?
- Finns det något vi som arbetsgivare kan förändra?
- Finns det behov av ytterligare professionellt stöd?
Frågorna löser inte situationen i sig.
Men de kan öppna ett samtal som annars riskerar att komma först när problemen blivit betydligt större.
Vanliga misstag när arbetsgivare hanterar stress
Att bara säga åt medarbetaren att prioritera
Om allt fortfarande förväntas bli gjort har ingenting egentligen prioriterats.
Att rekommendera återhämtning utan att minska belastningen
Återhämtning är viktig, men det är svårt att återhämta sig från en belastning som fortsätter oförändrad.
Att göra stressen till ett individuellt problem
Stresshantering kan vara relevant, men arbetsgivaren behöver också undersöka arbetsorganisationen.
Att vänta på sjukskrivning
Tidiga signaler kan vara en möjlighet att agera innan arbetsförmågan försämrats ytterligare.
Att försöka diagnostisera medarbetaren
Chefens uppgift är att hantera arbetsmiljö och arbetsförutsättningar, inte att ställa medicinska diagnoser.
Vad kan arbetsgivaren göra redan nu?
Om det finns tecken på hög stress i verksamheten kan arbetsgivaren börja med att:
- undersöka arbetsbelastningen
- identifiera återkommande arbetstoppar
- kontrollera om prioriteringarna är tydliga
- undersöka övertidsarbete
- fråga medarbetarna om hinder i arbetet
- säkerställa stöd till chefer
- vidta konkreta åtgärder där krav och resurser inte är i balans
När kan Gävleborgs Psykoterapi vara en resurs?
Gävleborgs Psykoterapi kan vara en extern professionell resurs när en arbetsgivare vill erbjuda individuellt samtalsstöd eller psykoterapeutiska insatser till medarbetare eller chefsstöd till ledare.
Insatser kan exempelvis vara relevanta vid:
- stress och psykisk belastning
- svårigheter med återhämtning
- prestationskrav
- relationella problem
- livskriser
- komplexa chefs- och personalsituationer
Stödet kan erbjudas digitalt till vuxna i hela Sverige när formatet och insatsen bedöms vara lämpliga.
Läs mer om Gävleborgs Psykoterapis tjänster för företag och arbetsgivare.
Vanliga frågor om arbetsrelaterad stress för arbetsgivare
Hur vet jag som chef om en medarbetare är för stressad?
Det går inte att avgöra genom ett enskilt tecken. Var uppmärksam på förändringar över tid, exempelvis sömnrelaterad trötthet, koncentrationssvårigheter, irritabilitet, ökad frånvaro, mycket övertid eller att medarbetaren själv uttrycker att arbetsmängden inte är hanterbar.
Ska jag fråga en medarbetare om psykisk ohälsa?
Du kan fråga hur personen mår och hur arbetssituationen fungerar. Det är ofta klokt att utgå från konkreta observationer och arbetsförutsättningar snarare än att försöka ställa en diagnos.
Är arbetsgivaren ansvarig om en medarbetare blir stressad?
Arbetsgivaren ansvarar för arbetsmiljön och ska förebygga risker för ohälsosam arbetsbelastning. Det betyder inte att arbetsgivaren ansvarar för varje form av stress eller psykisk ohälsa som en medarbetare upplever.
Vad är ohälsosam arbetsbelastning?
Arbetsmiljöverket beskriver bland annat obalans mellan krav och resurser, otydlighet i arbetet och starkt psykiskt påfrestande arbetsuppgifter som situationer där ohälsosam arbetsbelastning kan uppstå.
Räcker det att erbjuda samtalsstöd?
Nej, inte om arbetsmiljön i sig skapar ohälsosam belastning. Individuellt samtalsstöd kan vara värdefullt men ersätter inte åtgärder som förändrar arbetets förutsättningar.
Kan företaget betala psykoterapi för en medarbetare?
En arbetsgivare kan erbjuda och finansiera professionella samtalsinsatser. Vilken typ av psykoterapeutiskt stöd som är lämpligt behöver bedömas utifrån individens behov och uppdragets ramar.
Behöver arbetsrelaterad stress alltid leda till sjukskrivning?
Nej. Många personer återhämtar sig utan sjukskrivning. Vid långvariga eller tydliga symtom kan medicinsk bedömning behövas. Tidiga arbetsmiljöåtgärder och stöd kan vara viktiga, men det går inte att garantera att en sjukskrivning kan förebyggas.
Kan privata problem påverka arbetsförmågan?
Ja. Försäkringskassan betonar att arbetsgivaren kan behöva stödja en medarbetare även när orsaken till ohälsan finns utanför arbetet.
Kan samtalsstödet genomföras online?
Ja. Individuella samtal kan i många fall genomföras digitalt, vilket gör det möjligt för företag med medarbetare på olika orter att erbjuda tillgång till samma externa professionella resurs.
Kan ni hjälpa chefer som själva är stressade?
Ja. Gävleborgs Psykoterapi erbjuder chefscoachning och professionellt chefsstöd kring bland annat arbetsbelastning, ledarskap, svåra samtal, gränssättning och komplexa personalsituationer.
Erbjuder ni löpande stöd till företag?
Ja. För organisationer som vill ha mer kontinuerlig tillgång till samtalsstöd och chefsstöd finns även företagsabonnemang.
Läs mer om företagsabonnemang.
Professionellt stöd innan belastningen blivit långvarig
Arbetsrelaterad stress behöver inte automatiskt innebära psykisk sjukdom.
Men långvarig stress utan tillräcklig återhämtning kan få betydande konsekvenser för både individ och verksamhet.
För arbetsgivaren är därför den viktigaste principen inte att försöka avgöra exakt när en person har blivit ”för stressad”.
Det handlar snarare om att skapa en organisation där signaler går att fånga upp, arbetsbelastning går att diskutera och konkreta åtgärder kan sättas in när krav och resurser inte längre är i balans.
När en medarbetare eller chef dessutom behöver individuellt professionellt stöd kan Gävleborgs Psykoterapi erbjuda samtalsstöd och psykoterapeutiska insatser utifrån behov och bedömning.
Kontakta Gävleborgs Psykoterapi
Gävleborgs Psykoterapi AB erbjuder samtalsstöd, psykoterapeutiska insatser och chefscoachning för företag och organisationer.
Digitala individuella samtal kan erbjudas till vuxna medarbetare och chefer i hela Sverige när insatsen och formatet bedöms vara lämpliga.
För ett mer kontinuerligt upplägg finns även möjlighet till företagsabonnemang.
Källor och vidare läsning
Arbetsmiljöverket – Organisatorisk och social arbetsmiljö
Arbetsmiljöverket – Förebygg ohälsosam arbetsbelastning
Försäkringskassan – Att förebygga sjukfrånvaro
Försäkringskassan – Tema psykisk ohälsa
Försäkringskassan – Plan för återgång i arbete
Försäkringskassan – Svårare att komma tillbaka i arbete efter en stressrelaterad sjukskrivning
Texten är allmän information och ersätter inte individuell medicinsk, psykiatrisk, psykologisk eller psykoterapeutisk bedömning. Individuellt samtalsstöd ersätter inte arbetsgivarens ansvar att förebygga och åtgärda risker i arbetsmiljön.