Hoppa till innehåll
Depression hos medarbetare
En medarbetare som tidigare varit engagerad börjar dra sig undan.
Personen verkar trött.
Tar mindre initiativ.
Har svårt att koncentrera sig.
Uppgifter som tidigare gick snabbt tar längre tid.
Och när chefen frågar hur det är kommer kanske svaret:
”Jag vet inte. Jag har bara ingen energi längre.”
För arbetsgivaren kan det vara svårt att veta vad som händer.
Är personen tillfälligt nedstämd?
Är arbetsbelastningen för hög?
Finns en depression?
Behöver arbetet anpassas?
Och hur mycket ska chefen egentligen fråga?
Chefen ska inte försöka diagnostisera depression.
Men arbetsgivaren kan uppmärksamma förändringar, föra ett respektfullt samtal, undersöka hur arbetet fungerar och agera när arbetsmiljö, arbetsanpassning eller professionellt stöd behöver hanteras.
Gävleborgs Psykoterapi erbjuder professionellt stöd för företag och arbetsgivare genom bland annat samtalsstöd, psykoterapi och chefscoachning när psykisk ohälsa påverkar medarbetare eller chefer.
Vad är depression?
Att vara ledsen eller nedstämd under en period är en normal del av livet.
Depression är något annat.
1177 beskriver depression som en psykisk sjukdom där nedstämdhet och andra symtom är mer uttalade och varar längre än vanlig tillfällig nedstämdhet.
Vanliga centrala symtom är bland annat:
- nedstämdhet
- trötthet
- minskad energi
- minskad glädje och lust
- svårigheter att ta itu med saker
Nedstämdhet är inte automatiskt depression
En medarbetare kan vara ledsen efter:
- en separation
- ett dödsfall
- en konflikt
- ett svårt besked
- en misslyckad rekrytering
- en organisationsförändring
utan att ha en depression.
Det är därför viktigt att chefen inte drar medicinska slutsatser utifrån en kort period av nedstämdhet.
Chefen ska inte diagnostisera
Det kan vara frestande att tänka:
”Han är deprimerad.”
Men depression behöver bedömas av hälso- och sjukvården.
Flera medicinska och psykiska tillstånd kan ge symtom som liknar depression.
1177 beskriver exempelvis att vissa kroppsliga tillstånd kan ge liknande symtom och därför ibland behöver uteslutas i en medicinsk bedömning.
1177 – Utredning och bedömning vid depression
Utgå från det du faktiskt ser
Jämför:
”Du verkar deprimerad.”
med:
”Jag har märkt att du verkar väldigt trött den senaste tiden och att flera arbetsuppgifter har blivit svårare att hinna med. Hur fungerar arbetssituationen för dig just nu?”
Den senare formuleringen utgår från observationer och öppnar för dialog.
Vilka symtom kan förekomma vid depression?
1177 beskriver flera möjliga symtom.
Förutom nedstämdhet, minskad energi och minskat intresse kan en person exempelvis uppleva:
- låg självkänsla
- hopplöshet
- koncentrationssvårigheter
- oro eller ångest
- irritation eller ilska
- skuldkänslor
- kroppsliga besvär
- självmordstankar
Alla personer får inte samma symtom.
Depression kan se olika ut på arbetsplatsen
En person kan bli tydligt ledsen och tillbakadragen.
En annan blir framför allt trött.
En tredje blir lättirriterad.
Någon börjar tvivla på allt personen gör.
En annan fortsätter prestera relativt bra men gör det med mycket större ansträngning än tidigare.
Det är därför svårt att skapa en enkel arbetsplatsprofil för depression.
Minskad energi kan påverka arbetsförmågan
Arbetsuppgifter som tidigare varit rutin kan börja kännas mycket krävande.
Medarbetaren kan behöva mer tid för att:
- komma igång
- prioritera
- fatta beslut
- slutföra uppgifter
- växla mellan olika arbetsmoment
Det kan ibland uppfattas som bristande motivation.
Men en förändrad arbetsfunktion kan också vara en signal om ohälsa.
Koncentrationssvårigheter kan bli tydliga
En medarbetare kanske börjar:
- läsa samma text flera gånger
- glömma möten
- tappa tråden i samtal
- ha svårt att hålla flera uppgifter i huvudet
- göra fler misstag
Sådana förändringar behöver inte bero på depression.
Men om de är tydliga och återkommande kan de motivera ett samtal om hur personen har det och hur arbetet fungerar.
Initiativförmågan kan minska
Chefen kanske tänker:
”Hon har blivit passiv.”
Men depression kan innebära svårigheter att mobilisera energi och komma igång.
Det är samtidigt viktigt att chefen fortsätter hålla arbetsrollen tydlig.
Medarbetaren kan behöva stöd och eventuell arbetsanpassning, men arbetsuppgifter och ansvar behöver fortfarande hanteras professionellt.
En tidigare social medarbetare kan dra sig undan
Personen kanske:
- äter lunch ensam
- slutar delta i informella samtal
- tackar nej till gemensamma aktiviteter
- stänger dörren oftare
Det kan finnas många förklaringar.
Det bör därför inte omedelbart tolkas som depression.
Men en tydlig förändring kan vara en anledning att visa omtanke och fråga hur arbetssituationen fungerar.
Irritation kan också förekomma
Depression behöver inte alltid se ut som sorg.
1177 beskriver att irritation och ilska kan förekomma.
En medarbetare kan därför bli mer:
- kort i tonen
- frustrerad
- känslig för återkoppling
- reaktiv i samarbetet
Det förändrar inte arbetsplatsens behov av professionella gränser.
Ohälsa innebär inte att kränkande eller olämpligt beteende automatiskt ska accepteras.
Omtanke och tydlighet kan finnas samtidigt
Chefen kan säga:
”Jag vet att du har en tuff period och jag vill gärna prata om vilket stöd som kan vara relevant. Samtidigt behöver vi också prata om hur kommunikationen i gruppen har fungerat de senaste veckorna.”
Det går alltså att visa hänsyn utan att lämna chefsrollen.
Prestationsförmågan behöver inte falla direkt
Vissa medarbetare kompenserar länge.
Personen kanske:
- arbetar kvällar
- tar hem arbete
- hoppar över raster
- minskar aktiviteter utanför arbetet
för att behålla samma resultat.
Chefen kan därför behöva titta på hur resultatet uppnås – inte bara på resultatet.
Fråga vad arbetet kostar
En användbar fråga kan vara:
”Jag ser att du fortfarande levererar, men jag ser också att du arbetar väldigt mycket mer än tidigare. Hur hållbart känns det för dig?”
Det kan ge information som inte syns i vanliga prestationsmått.
Depression och ångest kan förekomma samtidigt
1177 beskriver att depression kan förekomma tillsammans med ångest och stark oro.
Det innebär att en medarbetare kan vara både nedstämd och mycket orolig.
1177 – Depression och andra psykiska besvär
Läs även vår guide om ångest hos medarbetare.
Depression och utmattning kan också likna varandra
Trötthet, koncentrationssvårigheter och minskad ork kan förekomma i flera olika psykiska och medicinska tillstånd.
Det är ytterligare ett skäl till att chefen inte ska försöka avgöra diagnosen.
Läs mer om utmattning hos medarbetare.
Hur tar chefen upp sin oro?
Utgå från konkreta observationer.
Exempel:
”Jag har sett att du verkar ha betydligt mindre energi den senaste tiden och att det blivit svårt att hinna med vissa uppgifter. Jag vill gärna höra hur du upplever situationen.”
Eller:
”Jag märker att du verkar ha en väldigt tung period. Hur fungerar arbetet för dig just nu?”
Fråga öppet
Användbara frågor kan vara:
- Hur fungerar arbetet för dig just nu?
- Vad känns mest belastande?
- Vilka arbetsuppgifter fungerar bra?
- Vilka har blivit svårare?
- Finns något vi behöver förändra i arbetet?
- Behöver du någon form av professionellt stöd?
Undvik en klinisk intervju
Chefen behöver inte kartlägga alla depressionssymtom.
Det är inte chefens uppgift att fråga:
”Hur många diagnoskriterier uppfyller du?”
eller:
”Tror du att det är en medelsvår depression?”
Medicinsk diagnostik hör hemma i hälso- och sjukvården.
Chefen behöver inte känna till alla privata orsaker
Medarbetaren kanske har blivit deprimerad efter:
- en separation
- sorg
- sjukdom
- ekonomiska problem
- andra privata belastningar
Arbetsgivaren behöver inte lösa privatlivet.
Arbetsgivarens frågor kan fokusera på:
- arbetsförmågan
- arbetsmiljön
- eventuell arbetsanpassning
- vilket stöd som kan erbjudas
Arbetsgivaren kan behöva agera även när orsaken är privat
Försäkringskassan betonar att arbetsgivaren har ett ansvar att förebygga och förkorta sjukfrånvaro och vid behov anpassa arbetsmiljön.
Om en medarbetare inte mår bra bör arbetsgivaren bjuda in till samtal och undersöka vad som kan underlätta.
Försäkringskassan – Att förebygga sjukfrånvaro
Men arbetet kan också bidra till psykisk belastning
Depression har inte en enda enkel orsak.
1177 beskriver ett samspel mellan sårbarhet och olika yttre omständigheter.
Stress, sjukdom, förluster, ekonomiska problem och arbetslöshet nämns som exempel på omständigheter som kan bidra.
1177 – Vad depression kan bero på
Arbetsgivaren behöver samtidigt undersöka konkreta arbetsförhållanden när det finns tecken på att arbetet innebär hög belastning.
Undersök om arbetsbelastningen är rimlig
Arbetsmiljöverkets AFS 2023:2 anger att arbetsgivaren ska se till att arbetsuppgifter och befogenheter inte ger upphov till ohälsosam arbetsbelastning.
Resurserna ska anpassas till kraven.
Arbetsmiljöverket – AFS 2023:2, arbetsbelastning
Det är inte tillräckligt att säga att personen behöver må bättre
Om medarbetaren samtidigt:
- har en ohållbar arbetsmängd
- saknar tydliga prioriteringar
- arbetar omfattande övertid
- har otillräckligt stöd
behöver arbetsgivaren också hantera dessa faktorer.
Läs mer om ohälsosam arbetsbelastning.
Depression får inte bli ett sätt att individualisera arbetsmiljöproblem
Anta att flera personer i samma arbetsgrupp mår dåligt.
Arbetsmängden har ökat kraftigt.
Bemanningen har minskat.
Alla arbetar över.
Då bör arbetsgivaren undersöka organisationen.
Det räcker inte att erbjuda individuell behandling och låta arbetsmiljön vara oförändrad.
Samtidigt är depression inte automatiskt arbetsgivarens fel
Det är lika viktigt att undvika motsatt förenkling.
Depression är ett komplext tillstånd och kan utvecklas även på en välfungerande arbetsplats.
Arbetsgivaren behöver därför undvika påståenden om exakt vad som har orsakat en enskild persons sjukdom om det saknas grund för sådana slutsatser.
Arbetsgivaren ska hantera det som går att påverka
Det innebär i praktiken att undersöka:
- arbetsmängd
- prioriteringar
- arbetstid
- konflikter
- socialt stöd
- organisation
- arbetsanpassning
och göra relevanta förändringar när risker eller behov identifieras.
Arbetsanpassning kan bli aktuell
En medarbetare med depression kan ha nedsatt arbetsförmåga även om personen fortfarande arbetar.
Arbetsanpassning kan då behöva övervägas.
Det finns ingen standardlösning.
Åtgärder behöver utgå från den konkreta arbetsförmågan.
Exempel på arbetsanpassning
Beroende på behov och verksamhet kan det exempelvis handla om:
- tydligare arbetsuppgifter
- färre parallella uppgifter
- minskad arbetsmängd
- tydligare prioriteringar
- förändrade arbetstider
- regelbundna avstämningar
- tillfälligt förändrad arbetsfördelning
Läs vår fördjupning om arbetsanpassning vid psykisk ohälsa.
Tydlighet kan vara särskilt hjälpsamt
Om medarbetaren har svårt att koncentrera sig eller fatta beslut kan otydliga uppdrag bli extra belastande.
Jämför:
”Försök hinna så mycket du kan.”
med:
”De här två arbetsuppgifterna är prioriterade den här veckan. De andra kan vänta.”
Den andra formuleringen minskar behovet av att själv göra ständiga prioriteringar.
Färre timmar räcker inte alltid
Om personen arbetar kortare tid men fortfarande ansvarar för samma arbetsmängd kan belastningen kvarstå.
Arbetsgivaren behöver därför bedöma både:
- arbetstid
- arbetsinnehåll
Arbetsanpassning behöver följas upp
Det som fungerar första veckan kanske behöver förändras senare.
Arbetsförmågan kan:
- förbättras
- försämras
- variera mellan olika arbetsuppgifter
Regelbundna avstämningar kan därför vara viktiga.
Arbetsgivaren behöver inte vänta på sjukskrivning
Försäkringskassan betonar tidiga insatser.
Om en medarbetare mår dåligt kan arbetsgivaren redan innan en eventuell sjukskrivning:
- föra dialog
- undersöka arbetsmiljön
- göra arbetsanpassningar
- erbjuda professionellt stöd
Försäkringskassan – Förebyggande arbete vid psykisk ohälsa
Läs även Förebygga sjukskrivning vid psykisk ohälsa.
Det går inte att garantera att tidigt stöd förhindrar sjukskrivning
En depression kan vara så omfattande att sjukskrivning behövs trots att arbetsgivaren agerat tidigt och professionellt.
Sjukskrivningsbehovet är en medicinsk bedömning.
Arbetsgivarens uppgift är att göra det som ligger inom arbetsplatsens område.
När bör medarbetaren söka vård?
1177 rekommenderar kontakt med vårdcentral eller psykiatrisk öppenvård när en person tror att hen har en depression.
Det är viktigt att inte vänta för länge med att söka hjälp.
1177 – När och var ska man söka vård vid depression?
Chefen kan rekommendera vård utan att diagnostisera
Chefen kan exempelvis säga:
”Det du beskriver verkar påverka dig mycket. Jag tycker att det vore klokt att du också kontaktar vården för en professionell bedömning.”
Det är något annat än att säga:
”Du har depression.”
Vad händer om medarbetaren inte vill söka hjälp?
En vuxen medarbetare bestämmer i normalfallet själv om personen vill söka vård.
Chefen kan:
- uttrycka sin oro
- informera om tillgängligt stöd
- fortsätta hantera arbetsmiljön
- följa upp situationen
Om situationen däremot blir akut behöver den hanteras därefter.
Depression och självmordsrisk
Depression kan i vissa fall innebära självmordstankar.
Detta behöver tas på allvar.
1177 rekommenderar kontakt med psykiatrisk vård eller akutmottagning om en person har tankar på att ta sitt liv eller mår så dåligt att personen känner att den inte orkar mer.
1177 – Akut hjälp vid depression och självmordstankar
Vid omedelbar fara krävs akut hjälp
Om det finns omedelbar fara för liv eller allvarlig risk för självskada ska situationen inte lämnas till ett framtida bokat samtal.
112 eller relevant akut vård ska kontaktas.
1177 kan ge sjukvårdsrådgivning när situationen inte är omedelbart livshotande.
Chefen behöver inte bära en sådan situation ensam
Om en medarbetare berättar om allvarliga självmordstankar kan situationen vara starkt belastande även för chefen.
Organisationen behöver ha tydliga vägar för:
- akut hjälp
- intern ansvarsfördelning
- professionellt stöd
- uppföljning
Chefen ska inte försöka bli ensam behandlare eller krisresurs.
Vilken behandling finns vid depression?
1177 beskriver flera behandlingsalternativ beroende på depressionens typ och svårighetsgrad.
Det kan bland annat handla om:
- råd och stöd kring vardagsvanor
- psykoterapi
- antidepressiva läkemedel
Vid svårare depression kan psykiatrisk specialistbedömning och mer omfattande behandling behövas.
1177 – Behandling vid depression
Arbetsgivaren ska inte välja medicinsk behandling
Chefen behöver inte avgöra om medarbetaren behöver:
- psykoterapi
- läkemedel
- psykiatrisk specialistvård
- annan behandling
Det är en professionell vårdfråga.
Psykoterapi kan vara relevant vid depression
1177 beskriver psykoterapi som en av behandlingsformerna vid depression.
Vilken metod och omfattning som är lämplig behöver bedömas individuellt.
Arbetsgivaren kan göra professionell behandling mer tillgänglig genom att finansiera samtal utan att själv styra innehållet i behandlingen.
Läs mer om psykoterapi för medarbetare.
Psykoterapi via arbetsgivaren behöver en tydlig ram
Det behöver vara klart:
- vem behandlingen gäller
- vem som finansierar
- vad arbetsgivaren eventuellt får veta
- vad som stannar i behandlingsrelationen
Arbetsgivaren ska inte se psykoterapin som en rapporteringskanal om medarbetaren.
Chefen behöver inte veta vad som diskuteras i terapin
Chefens relevanta frågor är oftare:
- Hur fungerar arbetstiden?
- Vilka arbetsuppgifter fungerar?
- Behövs arbetsanpassning?
- När ska vi följa upp?
än:
”Vad berättade du för psykoterapeuten?”
Professionellt samtalsstöd kan ibland vara en tidigare insats
Alla personer som är nedstämda har inte en depression eller behöver ett längre psykoterapeutiskt behandlingsupplägg.
Ett kortare professionellt stöd kan ibland vara relevant vid exempelvis:
- livskris
- sorg
- tillfällig psykisk belastning
- svår arbetssituation
Läs mer om samtalsstöd för medarbetare.
Företagshälsovård kan ha en annan funktion
Företagshälsovård kan vara särskilt relevant när frågan handlar om:
- arbetsmiljö
- arbetsförmåga
- arbetsanpassning
- rehabilitering
Det är inte automatiskt samma sak som psykoterapeutisk behandling av depression.
Läs mer om företagshälsovård eller psykoterapi – vad behöver arbetsgivaren?
Arbetsmiljöverkets aktuella riktlinjer använder flera nivåer
Arbetsmiljöverkets reviderade riktlinjer för psykisk hälsa på arbetsplatsen är avsedda att ge ett evidensbaserat stöd för att förebygga, identifiera och åtgärda psykisk ohälsa.
Riktlinjerna omfattar insatser på:
- organisationsnivå
- gruppnivå
- individnivå
De har också ett förstärkt fokus på bland annat ledarskap, kognitiv ergonomi, psykologisk trygghet och samtalsmetodik när psykisk ohälsa uppstått.
Arbetsmiljöverket – Riktlinjer för psykisk hälsa på arbetsplatsen
Det är en viktig princip vid depression
Individen kan behöva behandling.
Arbetsgruppen kan behöva stöd eller förändrad arbetsfördelning.
Organisationen kan behöva förändra:
- krav
- resurser
- bemanning
- prioriteringar
- arbetsmiljö
Olika nivåer behöver inte konkurrera med varandra.
Vad säger forskningen om arbetsfokuserade insatser?
En systematisk översikt och metaanalys publicerad 2025 undersökte arbetsfokuserade insatser för anställda med symtom på depression, ångest eller psykisk belastning.
Trettio studier uppfyllde kriterierna.
Insatserna innehöll psykologiska komponenter i kombination med organisatoriska strategier för att förbättra arbetsfunktionen.
De samlade resultaten visade små positiva effekter på både arbetsfunktion och psykisk hälsa direkt efter insatsen.
Effekterna var inte tydligt kvarstående på längre sikt
I samma översikt var de positiva samlade effekterna inte längre tydliga vid uppföljning 12 till 24 månader senare.
Forskarna efterlyste därför mer kunskap om:
- vilka komponenter som är viktigast
- för vilka personer insatserna fungerar bäst
- under vilka omständigheter de bör användas
Det är viktigt eftersom arbetsgivare bör vara försiktiga med leverantörer som lovar garanterade resultat.
Konkreta förändringar i arbetet hade särskild betydelse
I metaanalysen hade organisatoriska strategier med fokus på faktiska arbetsmodifieringar bättre arbetsrelaterade resultat än strategier som främst fokuserade på samarbete med chef.
Det ger ett viktigt praktiskt budskap.
Att chefen är förstående är värdefullt.
Men ibland behöver arbetet faktiskt förändras.
Arbetsplatsen kan också spela roll vid återgång
En systematisk översikt publicerad 2024 undersökte arbetsinriktade interventioner för sjukskrivna personer med vanliga psykiska tillstånd, inklusive mild till måttlig depression.
Vissa arbetsfokuserade interventioner var förknippade med ökad eller snabbare återgång i arbete jämfört med vanlig vård eller ingen motsvarande intervention.
Evidenssäkerheten bedömdes dock som låg för dessa resultat.
Arbetsplatsen är alltså relevant – men det finns ingen magisk modell
Återgång efter depression påverkas av flera faktorer.
Exempelvis:
- depressionens svårighetsgrad
- behandlingen
- arbetsuppgifterna
- arbetsmiljön
- arbetsanpassningen
- övrig hälsa
Det är därför klokt att arbeta systematiskt snarare än följa en rigid standardplan.
När depression leder till sjukskrivning
Depression kan påverka arbetsförmågan så mycket att sjukskrivning blir aktuell.
Det är hälso- och sjukvården som bedömer det medicinska behovet.
Arbetsgivaren behöver samtidigt fortsätta arbeta med den arbetsplatsinriktade rehabiliteringen.
Kontakten under sjukskrivningen behöver planeras
Två ytterligheter kan bli problematiska.
Att inte höra av sig alls.
Eller att ständigt fråga:
”När kommer du tillbaka?”
Det kan vara bättre att komma överens om:
- vem som håller kontakten
- hur ofta
- på vilket sätt
- vad kontakten ska handla om
Rehabilitering är något annat än behandling
Medarbetaren kan få psykoterapi och medicinsk behandling.
Arbetsgivaren arbetar samtidigt med:
- arbetsförmåga
- arbetsanpassning
- kontakt
- planering
- återgång
Läs mer om rehabilitering vid psykisk ohälsa.
Återgång efter depression kan behöva ske gradvis
En person kan må betydligt bättre men ändå ha kvar:
- trötthet
- koncentrationssvårigheter
- osäkerhet
- lägre mental uthållighet
Arbetsgivaren behöver därför planera utifrån aktuell arbetsförmåga snarare än enbart utifrån att personen ”mår bättre”.
Arbetsinnehållet är lika viktigt som arbetstiden
Att börja arbeta 50 procent hjälper begränsat om personen samtidigt förväntas:
- behålla alla gamla kunder
- gå på alla möten
- nå samma mål
- hantera samma antal projekt
Arbetsuppgifterna kan också behöva förändras.
Återgång behöver följas upp
Personen kanske fungerar väl första veckan men blir mycket trött efter en successiv ökning av arbetsbelastningen.
Det är information som behöver användas.
Planen kan behöva justeras.
Läs mer om återgång i arbete efter psykisk ohälsa.
Undvik att göra återgången till ett prestationsprov
Medarbetaren kan känna:
”Nu måste jag bevisa att jag är frisk.”
Det kan leda till att personen:
- tar på sig för mycket
- inte berättar att belastningen är för hög
- arbetar utanför överenskommen tid
- försöker kompensera för sjukfrånvaron
Chefen kan behöva hjälpa till att hålla en tydlig och hållbar struktur.
Skuldkänslor kan påverka återgången
Depression kan innebära stark självkritik och skuldkänslor.
Medarbetaren kanske tänker:
”Kollegorna har fått göra mitt jobb.”
”Jag har svikit teamet.”
”Jag borde kunna mer än så här.”
Det kan skapa en risk att personen försöker öka belastningen för snabbt.
Chefen behöver inte bli psykoterapeut för att minska skulden
Det kan räcka att vara tydlig:
”Vi har gjort en plan för din återgång. Du ska följa den och inte försöka kompensera genom att arbeta extra.”
Det håller fokus på arbetet.
När kollegorna påverkas
En sjukskrivning kan innebära att andra får fler arbetsuppgifter.
Arbetsgivaren behöver därför bedöma hur arbetet ska organiseras under frånvaron.
Det kan behövas:
- omprioritering
- tillfälliga resurser
- förändrade deadlines
- minskad verksamhetsvolym
Flytta inte bara belastningen
Om den deprimerade medarbetarens arbete delas ut på redan hårt belastade kollegor kan nya arbetsmiljörisker uppstå.
Det är därför viktigt att fundera över vilka arbetsuppgifter som faktiskt behöver utföras.
Vad ska kollegorna få veta?
Kollegorna kan behöva information om:
- hur arbetet fördelas
- vem som ansvarar för olika uppgifter
- hur länge en tillfällig lösning gäller
De behöver inte automatiskt få veta medarbetarens diagnos eller behandlingsdetaljer.
Respektera integriteten
En chef bör vara försiktig med formuleringar som:
”Anna är hemma för depression.”
om personen inte själv har valt att informationen ska delas och det saknas annan grund för att göra det.
Arbetsgruppen behöver framför allt den information som krävs för att arbetet ska fungera.
Depression kan påverka samarbetet
En medarbetare som är trött, irriterad eller tillbakadragen kan uppfattas annorlunda av kollegorna.
Det kan uppstå tolkningar:
”Han bryr sig inte längre.”
”Hon är negativ till allt.”
Chefen kan behöva hantera samarbetet utan att lämna ut personens hälsa.
Arbetsproblem behöver fortfarande hanteras
En depression innebär inte att alla krav i anställningen försvinner automatiskt.
Om arbetet inte fungerar behöver chefen fortfarande kunna samtala om:
- arbetsuppgifter
- närvaro
- samarbete
- kommunikation
Men samtalet kan behöva anpassas efter personens situation och eventuell arbetsanpassning.
Svåra samtal kan genomföras med både omtanke och tydlighet
Chefen kan säga:
”Jag förstår att du har det svårt och vi ska prata om vilket stöd och vilka anpassningar som behövs. Samtidigt behöver vi också hantera de här arbetsuppgifterna som inte blivit genomförda.”
Läs mer om svåra samtal med medarbetare.
Chefen kan själv behöva professionellt stöd
Det kan vara emotionellt krävande att leda en medarbetare som mår mycket dåligt.
Chefen kan fundera:
Hur mycket ska jag fråga?
Vad gör jag om personen börjar gråta?
Hur tydlig kan jag vara?
Vad gör jag om jag är orolig för självmordsrisk?
Hur skyddar jag resten av arbetsgruppens arbetsmiljö?
Professionellt chefsstöd kan vara relevant i sådana situationer.
Läs mer om chefsstöd vid psykisk ohälsa och chefscoachning för företag.
Chefen behöver inte bära behandlingsansvaret
Det är en viktig avlastning.
Chefen kan:
- lyssna
- visa omtanke
- organisera arbetet
- arbetsanpassa
- informera om professionellt stöd
- följa upp arbetssituationen
utan att försöka behandla depressionen.
När flera medarbetare är nedstämda eller sjukskrivna
Om flera personer i samma arbetsgrupp utvecklar psykisk ohälsa är det viktigt att undersöka om gemensamma arbetsmiljöfaktorer finns.
Det kan exempelvis handla om:
- ohälsosam arbetsbelastning
- underbemanning
- konflikter
- kränkande särbehandling
- stor organisatorisk osäkerhet
- bristande chefsförutsättningar
Individuella problem kan finnas samtidigt
Det är inte nödvändigtvis antingen individ eller organisation.
En medarbetare kan ha depression av flera samverkande orsaker samtidigt som arbetsplatsen har tydliga riskfaktorer.
Det kan kräva insatser på båda nivåerna.
Vanliga misstag när en medarbetare har depression
Att ställa diagnos
Chefen ska inte diagnostisera depression.
Att kalla depression för bristande motivation
Minskad energi och initiativförmåga kan vara delar av sjukdomsbilden.
Att undvika personen
Chefens kontakt är fortfarande viktig.
Att fråga efter privata detaljer som inte behövs
Fokusera på arbetsförmåga och arbetsplatsens behov.
Att erbjuda terapi och sedan betrakta arbetsgivarens arbete som färdigt
Arbetsmiljö och arbetsanpassning behöver fortfarande hanteras.
Att vänta på sjukskrivning
Tidig dialog kan påbörjas innan sjukfrånvaro uppstår.
Att ta bort alla krav
Arbetsanpassning behöver vara tydlig och professionell, inte gränslös.
Att ge samma arbetsmängd på färre timmar
Arbetsinnehållet kan också behöva förändras.
Att kräva information från psykoterapin
Arbetsgivaren behöver normalt information om arbetets funktion – inte behandlingens innehåll.
Att återföra personen till samma ohållbara arbetsmiljö
Om arbetet bidragit behöver de relevanta riskerna åtgärdas.
Att pressa fram en snabb återgång
Målet bör vara hållbar arbetsförmåga, inte bara ett tidigt återgångsdatum.
Att ignorera uttalanden om självmord
Allvarliga självmordstankar behöver tas på allvar och rätt vård kontaktas.
En praktisk modell för chefen
1. Uppmärksamma
Utgå från konkreta förändringar i arbete och funktion.
2. Samtala
Fråga hur medarbetaren upplever arbetssituationen.
3. Undersök arbetet
Finns hög arbetsbelastning, konflikt, otydlighet eller andra risker?
4. Bedöm behov av arbetsanpassning
Vilka arbetsuppgifter eller arbetstider behöver eventuellt förändras?
5. Informera om professionellt stöd
Vård, företagshälsovård, samtalsstöd eller psykoterapi kan ha olika funktioner.
6. Håll rollerna tydliga
Chefen leder arbetet. Professionella behandlare behandlar depressionen.
7. Följ upp
Undersök om arbetsplatsens åtgärder fungerar.
8. Agera akut när situationen kräver det
Allvarlig självmordsrisk ska inte hanteras som ett vanligt framtida stödsamtal.
Frågor chefen kan använda
- Hur fungerar arbetet för dig just nu?
- Vad har blivit svårare?
- Vilka arbetsuppgifter fungerar bäst?
- Vad tar mest energi?
- Hur fungerar arbetsbelastningen?
- Vet du vad som ska prioriteras?
- Finns något vi behöver förändra?
- Vilket stöd skulle vara hjälpsamt?
- När ska vi följa upp?
Frågor arbetsgivaren bör ställa
- Är arbetsmängden rimlig?
- Finns tydliga prioriteringar?
- Finns tillräckligt stöd?
- Har konflikter eller organisationsförändringar påverkat situationen?
- Behövs arbetsanpassning?
- Behöver företagshälsovård involveras?
- Finns möjlighet att erbjuda professionellt samtalsstöd eller psykoterapi?
- Hur påverkas övriga arbetsgruppen?
Vanliga frågor om depression hos medarbetare
Hur märker man om en medarbetare har depression?
Depression kan bland annat innebära nedstämdhet, minskad energi, förlorad glädje, koncentrationssvårigheter, skuldkänslor, oro och andra symtom. Chefen kan dock inte ställa diagnos utifrån arbetsplatsobservationer.
Vad ska chefen göra?
Utgå från konkreta förändringar, fråga hur arbetet fungerar, undersök arbetsmiljön och diskutera eventuella anpassningar eller professionellt stöd.
Kan depression bero på arbetet?
Depression är ett komplext tillstånd där flera faktorer kan samverka. Arbetsrelaterad stress och andra yttre belastningar kan ha betydelse, men arbetsgivaren bör vara försiktig med att uttala sig om orsaken till en enskild persons depression.
Kan en person arbeta med depression?
Ja. Arbetsförmågan varierar kraftigt. Vissa kan fortsätta arbeta relativt väl medan andra behöver arbetsanpassning eller sjukskrivning.
Kan arbetsgivaren anpassa arbetet?
Ja. När arbetsförmågan är nedsatt kan exempelvis arbetsuppgifter, arbetsmängd, prioriteringar eller arbetstid behöva anpassas utifrån den konkreta situationen.
Behöver medarbetaren söka vård?
1177 rekommenderar kontakt med vårdcentral eller psykiatrisk öppenvård om personen tror att hen har en depression. Det är viktigt att inte vänta för länge med att söka hjälp.
Kan psykoterapi hjälpa vid depression?
Ja. Psykoterapi är en av de behandlingsformer som används vid depression. Vilken behandling som är lämplig behöver bedömas individuellt.
Kan arbetsgivaren betala psykoterapi?
Ja. Företag kan finansiera professionell psykoterapeutisk behandling för medarbetare. Det innebär inte att arbetsgivaren får tillgång till behandlingens innehåll.
Är samtalsstöd samma sak som behandling av depression?
Nej. Ett avgränsat samtalsstöd och psykoterapeutisk behandling har olika syften och omfattning. Vid misstänkt depression behövs professionell bedömning.
När behövs företagshälsovård?
Företagshälsovård kan vara relevant vid frågor om arbetsmiljö, arbetsförmåga, arbetsanpassning och rehabilitering.
Får chefen veta vad som sägs i terapin?
Inte automatiskt. När psykoterapi ges inom hälso- och sjukvård gäller professionella regler om sekretess och journalföring.
Kan depression leda till sjukskrivning?
Ja. Depression kan påverka arbetsförmågan så mycket att sjukskrivning blir aktuell. Det medicinska behovet bedöms av hälso- och sjukvården.
Vad gör arbetsgivaren under sjukskrivningen?
Arbetsgivaren behöver bland annat arbeta med kontakt, arbetsanpassning, rehabilitering och planering inför återgång utifrån det aktuella behovet.
Hur bör återgången planeras?
Arbetstid och arbetsuppgifter behöver anpassas till personens aktuella arbetsförmåga och följas upp. En minskad arbetstid bör inte automatiskt kombineras med oförändrad arbetsmängd.
Vad gör chefen om personen berättar om självmordstankar?
Sådana uppgifter ska tas på allvar. Vid omedelbar fara för liv eller allvarlig självskaderisk ska 112 eller relevant akut vård kontaktas. 1177 kan ge sjukvårdsrådgivning när situationen inte är omedelbart livshotande.
Kan chefen få eget stöd?
Ja. Professionellt chefsstöd eller chefscoachning kan vara relevant när chefen behöver stöd kring svåra samtal, arbetsanpassning, gränssättning eller andra komplexa situationer kring psykisk ohälsa.
Kan stödet erbjudas digitalt?
Ja. Professionellt samtalsstöd och psykoterapi kan i många situationer erbjudas digitalt när formatet är kliniskt och praktiskt lämpligt.
Arbetsgivaren behöver inte behandla depressionen för att göra stor skillnad
Chefen behöver inte vara läkare.
Chefen behöver inte vara psykoterapeut.
Och chefen behöver inte veta exakt varför medarbetaren har blivit deprimerad.
Arbetsgivaren kan ändå göra viktiga saker.
Fråga hur arbetet fungerar.
Undersöka arbetsbelastningen.
Tydliggöra prioriteringar.
Arbetsanpassa när det behövs.
Erbjuda professionellt stöd.
Hålla kontakt vid sjukskrivning.
Planera en hållbar återgång.
Och agera snabbt när situationen är akut.
På så sätt kan arbetsgivaren ta ansvar för arbetsplatsens del utan att försöka ta över den medicinska eller psykoterapeutiska behandlingen.
När kan Gävleborgs Psykoterapi hjälpa?
Gävleborgs Psykoterapi AB erbjuder professionella psykoterapeutiska insatser för företag när psykisk ohälsa påverkar medarbetare eller chefer.
Det kan exempelvis handla om:
- professionellt samtalsstöd
- psykoterapi vid depression och nedstämdhet
- stöd vid ångest, stress och psykisk belastning
- chefscoachning
- stöd inför svåra samtal med medarbetare
Insatserna genomförs av legitimerad psykoterapeut och kan erbjudas digitalt till medarbetare och chefer i hela Sverige när formatet är lämpligt.
Gävleborgs Psykoterapi ersätter inte medicinsk eller psykiatrisk bedömning, akut vård, företagshälsovård, arbetsförmågebedömning, arbetsmiljöutredning eller arbetsgivarens ansvar att förebygga och åtgärda arbetsmiljörisker.
Läs mer om professionellt stöd för företag och arbetsgivare.
Kontakta Gävleborgs Psykoterapi
Företag och arbetsgivare kan kontakta Gävleborgs Psykoterapi när en medarbetare behöver professionellt samtalsstöd eller psykoterapeutisk behandling vid depression och andra psykiska besvär.
Chefer kan också erbjudas professionellt stöd kring hur psykisk ohälsa hos medarbetare kan bemötas inom chefsrollen.
Digitala insatser kan erbjudas i hela Sverige när formatet passar individen och uppdraget.
Källor och vidare läsning
Arbetsmiljöverket – Riktlinjer för psykisk hälsa på arbetsplatsen
Arbetsmiljöverket – AFS 2023:2, Planering och organisering av arbetsmiljöarbete
Arbetsmiljöverket – Förebygg ohälsosam arbetsbelastning
Försäkringskassan – Att förebygga sjukfrånvaro
Texten är allmän information för arbetsgivare och chefer och ersätter inte individuell medicinsk, psykiatrisk, psykoterapeutisk, arbetsrättslig eller arbetsmiljörättslig bedömning. Depression och liknande symtom kan ha flera orsaker och behöver bedömas individuellt. Vid omedelbar fara för liv eller allvarlig självskaderisk ska 112 eller annan relevant akutinstans kontaktas.