Digitalt samtalsstöd för företag

En medarbetare i Stockholm behöver samtalsstöd.

En chef arbetar i Malmö.

En annan medarbetare arbetar hemifrån från Umeå.

Företaget har kanske sitt huvudkontor i Gävle men personal över hela Sverige.

Det behöver inte innebära att arbetsgivaren måste hitta en ny lokal samtalskontakt på varje ort.

Digitalt samtalsstöd kan göra professionella samtal tillgängliga oberoende av var medarbetaren eller chefen arbetar.

För företag kan det skapa en enklare och mer enhetlig väg till professionellt stöd vid exempelvis:

  • stress
  • ångest och oro
  • nedstämdhet
  • livskriser
  • relationsproblem
  • psykiskt belastande arbetssituationer
  • chefsrelaterade dilemman

Men digitalt samtalsstöd är inte en universallösning.

Arbetsgivaren behöver fortfarande skilja mellan individuellt stöd, psykoterapeutisk behandling, företagshälsovård, arbetsmiljöarbete och akut vård.

Gävleborgs Psykoterapi erbjuder professionellt stöd för företag och arbetsgivare. Digitala individuella samtal kan erbjudas till medarbetare och chefer i hela Sverige när formatet är lämpligt.

Vad är digitalt samtalsstöd för företag?

Digitalt samtalsstöd innebär att en medarbetare eller chef träffar en professionell samtalspartner genom exempelvis ett videosamtal i stället för på en fysisk mottagning.

För ett företag kan stödet organiseras som:

  • enstaka samtal
  • ett begränsat antal stödsamtal
  • psykoterapeutisk behandling när det finns ett behandlingsbehov
  • chefscoachning
  • stöd efter psykiskt belastande situationer

Vilken insats som är lämplig behöver bedömas utifrån personens behov och uppdragets syfte.

Digital psykoterapi blir allt vanligare

1177 beskriver att psykoterapisamtal vanligtvis sker på en mottagning men att det har blivit allt vanligare med videosamtal med psykolog eller psykoterapeut.

1177 – Hitta en psykolog eller psykoterapeut

Det digitala formatet kan därför vara en naturlig del av dagens professionella samtalsstöd.

Varför kan digitalt samtalsstöd vara intressant för arbetsgivare?

En av de tydligaste fördelarna är geografisk tillgänglighet.

Ett företag kan ha medarbetare i:

  • olika städer
  • olika regioner
  • mindre orter
  • hemarbete
  • hybridarbete

Digitala samtal gör det möjligt att använda samma professionella kontakt oberoende av var personen befinner sig i Sverige.

Ett företag behöver inte bygga ett lokalt nätverk på varje ort

För en organisation med verksamhet på tio orter kan ett traditionellt lokalt upplägg innebära tio olika kontaktvägar.

Det kan skapa variation i:

  • tillgänglighet
  • kompetens
  • rutiner
  • kontaktvägar

Ett digitalt upplägg kan i vissa situationer göra stödet mer sammanhållet.

Digitalt samtalsstöd kan minska den praktiska tröskeln

En medarbetare behöver inte:

  • resa till en mottagning
  • ta lång tid från arbetsdagen för transport
  • befinna sig nära en större stad

Samtalet kan genomföras från en lämplig avskild plats.

Det kan göra professionellt stöd enklare att använda för personer som annars skulle behöva resa långt.

Tillgänglighet är inte samma sak som lämplighet

Att ett samtal tekniskt går att genomföra digitalt betyder inte automatiskt att det är det bästa formatet i varje situation.

En professionell bedömning behöver ta hänsyn till:

  • personens problematik
  • allvarlighetsgrad
  • säkerhet
  • behov av annan vård
  • möjligheten till ostörd kontakt

I vissa situationer kan fysisk vård eller annan insats vara mer lämplig.

Digitalt samtalsstöd är inte samma sak som en självhjälpsapp

Begreppet digital psykisk hälsa omfattar många olika insatser.

Det kan exempelvis vara:

  • självhjälpsprogram
  • appar
  • automatiserade program
  • AI-baserade verktyg
  • videosamtal med professionell behandlare

Det är viktigt att inte blanda ihop dessa.

Ett individuellt videosamtal med en legitimerad psykoterapeut innebär en mänsklig professionell kontakt.

Det är något annat än att medarbetaren själv arbetar i en app eller ett automatiserat program.

Forskningen om digital psykisk hälsa på arbetsplatser är lovande – men varierad

En omfattande forskningsöversikt publicerad 2025 sammanställde tidigare systematiska översikter av digitala interventioner för psykisk hälsa på arbetsplatser.

Forskningsområdet omfattar flera typer av digitala insatser och resultat kring bland annat:

  • stress
  • ångest
  • depression
  • burnout
  • välbefinnande

Resultaten visar att digitala insatser kan vara användbara, samtidigt som interventionerna och deras effekter varierar.

PubMed – Effectiveness of Digital Mental Health Interventions in the Workplace

Resultat från självhjälpsprogram kan inte automatiskt överföras till videosamtal

Det är en viktig forskningsmässig avgränsning.

Digitala arbetsplatsinterventioner kan bestå av mycket olika saker.

En mobilapp.

Ett webbaserat KBT-program.

Ett mindfulnessprogram.

Eller individuell professionell kontakt.

Resultat från en typ av digital intervention kan därför inte utan vidare användas som bevis för effekten av en annan.

En tidigare metaanalys fann förbättringar inom flera områden

En systematisk översikt och metaanalys av randomiserade studier av arbetsplatsinriktade e-mental-health-insatser inkluderade 50 studier i den systematiska översikten och 34 i metaanalyserna.

Forskarna rapporterade förbättringar inom bland annat:

  • stress
  • insomni
  • burnout
  • depression
  • ångest
  • välbefinnande

Effekternas storlek varierade mellan områdena.

Forskarna betonade också behovet av mer kunskap om varför olika interventioner fungerar olika bra för olika grupper.

PubMed – Effectiveness of occupational e-mental health interventions

Nyare forskning visar fortsatt stor variation

En systematisk översikt från 2025 undersökte vilka egenskaper hos digitala psykiska hälsointerventioner på arbetsplatser som är kopplade till bättre resultat.

Forskarna konstaterade att digitala interventioner skiljer sig betydligt i:

  • terapeutisk metod
  • innehåll
  • design
  • grad av stöd
  • målgrupp

PubMed – Optimizing Workplace Digital Mental Health Interventions

Det talar emot tanken att ordet ”digitalt” i sig säger särskilt mycket om kvaliteten på en insats.

Arbetsgivaren behöver fråga vem som faktiskt erbjuder stödet

Det finns en stor skillnad mellan:

en generell välmåendeapp

och

individuell professionell behandling.

Inför ett avtal kan arbetsgivaren därför fråga:

  • Vem genomför samtalen?
  • Vilken utbildning och legitimation finns?
  • Hur bedöms om personen behöver annan vård?
  • Hur hanteras akuta situationer?
  • Hur skiljs stöd från behandling?
  • Hur fungerar digitala samtal praktiskt?

Legitimerad psykoterapeut är en reglerad profession

Socialstyrelsen utfärdar legitimation för psykoterapeuter efter psykoterapeutexamen och prövning enligt de regler som gäller för yrket.

Arbetsgivare kan kontrollera legitimation genom Socialstyrelsens register.

Socialstyrelsen – Legitimation för psykoterapeut

Varför kan legitimation vara viktig för företaget?

När en arbetsgivare köper individuella samtal kring psykisk ohälsa är det relevant att förstå vilken professionell kompetens leverantören har.

Det kan särskilt vara viktigt när medarbetaren beskriver:

  • depression
  • ångest
  • självmordstankar
  • traumatiska erfarenheter
  • andra mer omfattande psykiska problem

Sådana situationer kräver professionell bedömning och ibland annan vårdnivå än ett vanligt stödsamtal.

Vad kan digitalt samtalsstöd användas till?

Behoven varierar.

Ett företag kan exempelvis använda professionellt digitalt samtalsstöd när en medarbetare har:

  • stress och hög psykisk belastning
  • oro eller ångest
  • nedstämdhet
  • livskris
  • relationsproblem
  • sorg
  • problem med gränssättning
  • svåra arbetsrelaterade situationer

Stödet behöver inte alltid handla om arbetet

En medarbetare kan må dåligt på grund av något privat.

Exempelvis:

  • separation
  • sjukdom i familjen
  • sorg
  • relationssvårigheter
  • annan livskris

Det privata problemet kan samtidigt påverka koncentration, sömn och arbetsförmåga.

Arbetsgivaren kan då välja att göra professionellt stöd tillgängligt utan att försöka lösa medarbetarens privata situation själv.

Arbetsgivaren behöver inte känna till allt som ligger bakom stödet

Chefens relevanta fråga kan vara:

”Behöver du professionellt samtalsstöd?”

Det behöver inte följas av:

”Berätta exakt vad du ska prata om.”

En tydlig professionell gräns kan göra det enklare för medarbetaren att använda stödet.

Digitalt samtalsstöd vid stress

Stress är ett vanligt skäl till att en arbetsgivare överväger professionellt stöd.

Medarbetaren kanske:

  • har svårt att återhämta sig
  • sover sämre
  • grubblar över arbetet
  • har svårt att sätta gränser
  • känner stark prestationspress

Professionella samtal kan vara en del av stödet.

Men arbetsgivaren behöver samtidigt undersöka om arbetsmiljön innebär för höga krav.

Läs mer om arbetsrelaterad stress och arbetsgivarens ansvar.

Samtalsstöd löser inte ohälsosam arbetsbelastning

Det är en av de viktigaste principerna.

Om en medarbetare har arbete för 60 timmar i veckan kan ett videosamtal vara värdefullt för individen.

Men samtalet gör inte automatiskt arbetsmängden rimlig.

Arbetsgivaren behöver fortfarande hantera:

  • krav
  • resurser
  • bemanning
  • prioriteringar
  • återhämtning

Läs mer om ohälsosam arbetsbelastning.

Digitalt stöd vid ångest och oro

En medarbetare kan exempelvis söka stöd vid:

  • stark oro
  • grubblande
  • prestationsångest
  • svårigheter att hantera osäkerhet
  • panikreaktioner

Vid tydliga eller mer omfattande symtom behöver behandlingsbehovet bedömas professionellt.

Läs mer om ångest hos medarbetare.

Digitalt stöd vid depression

Depression kan påverka bland annat:

  • energi
  • koncentration
  • initiativförmåga
  • arbetsförmåga

Professionell psykoterapeutisk behandling kan vara relevant för vissa personer.

Svårare depression eller andra komplicerande faktorer kan däremot kräva annan eller kompletterande vård.

Läs mer om depression hos medarbetare.

Digitalt stöd vid utmattning

Vid långvarig stress och utmattningsproblematik kan ett digitalt samtalsformat ibland vara praktiskt eftersom personen slipper resan till och från mottagningen.

Men utmattningsproblematik kan kräva flera parallella insatser.

Det kan exempelvis handla om:

  • medicinsk bedömning
  • psykologisk eller psykoterapeutisk behandling
  • arbetsanpassning
  • rehabilitering
  • förändrad arbetsbelastning

Läs mer om utmattning hos medarbetare.

Digitalt samtalsstöd vid sömnproblem

Sömnproblem kan förekomma vid exempelvis:

  • stress
  • ångest
  • depression
  • grubblande

Professionellt samtalsstöd eller psykoterapi kan vara relevant när sömnproblemen ingår i ett bredare psykiskt behandlingsbehov.

Medicinska sömnproblem behöver däremot bedömas av rätt vårdinstans.

Läs mer om sömnproblem hos medarbetare.

När behövs psykoterapi i stället för mer allmänt samtalsstöd?

Begreppet samtalsstöd kan omfatta olika typer av insatser.

Ett avgränsat stödsamtal kan vara relevant vid exempelvis en belastande livssituation eller ett konkret arbetsproblem.

När det finns ett tydligare psykiskt eller emotionellt behandlingsbehov kan psykoterapi vara mer relevant.

Det kan exempelvis handla om återkommande:

  • ångest
  • depressiva besvär
  • relationsproblem
  • självkritik
  • emotionella mönster

Läs mer om psykoterapi för medarbetare.

Det är behandlaren som behöver bedöma behandlingsbehovet

Arbetsgivaren behöver inte bestämma:

”Den här medarbetaren ska ha fem psykoterapisamtal.”

En mer professionell modell är att företaget skapar tillgång till en kompetent behandlare som sedan bedömer vad som är lämpligt inom den överenskomna ramen.

Digitalt samtalsstöd kan även användas för chefer

Chefer kan behöva stöd kring frågor som:

  • svåra personalsamtal
  • konflikter
  • psykisk ohälsa hos medarbetare
  • gränssättning
  • egen arbetsbelastning
  • organisationsförändringar

Ett digitalt format kan vara särskilt praktiskt för chefer som arbetar på olika geografiska platser.

Chefscoachning har ett annat huvudfokus än psykoterapi

Chefscoachning fokuserar på chefens professionella roll.

Psykoterapi fokuserar på individens psykiska och emotionella problem.

En chef kan ibland behöva båda typerna av stöd, men syftet behöver vara tydligt.

Läs mer om chefscoachning för företag.

Digitalt chefsstöd kan användas inför ett konkret samtal

En chef kan exempelvis boka ett professionellt samtal inför:

  • ett rehabiliteringssamtal
  • en konflikt
  • ett samtal med en medarbetare som mår psykiskt dåligt
  • ett svårt organisatoriskt besked

Det kan ge möjlighet att förbereda:

  • syftet
  • budskapet
  • frågorna
  • professionella gränser

Digitalt samtalsstöd för företag med hybridarbete

Hybridarbete innebär att medarbetare kanske bara befinner sig på kontoret vissa dagar.

Ett fysiskt samtalsstöd på företagets huvudkontor kan då bli mindre tillgängligt.

Digitala samtal kan göra stödet oberoende av vilken dag personen är på kontoret.

Distansarbete kan samtidigt ställa högre krav på avskildhet

Ett professionellt videosamtal behöver genomföras på en plats där personen kan prata ostört.

Det är inte lämpligt att genomföra ett psykoterapeutiskt samtal:

  • i ett öppet kontorslandskap
  • på ett café
  • med kollegor bredvid

Arbetsgivaren kan därför behöva ge medarbetaren möjlighet att använda ett avskilt rum eller annan lämplig plats.

Att erbjuda digitalt stöd betyder inte att medarbetaren måste använda det

Professionellt individuellt samtalsstöd fungerar bäst när rollen och frivilligheten är tydliga.

Det bör normalt inte användas som ett budskap:

”Vi anser att du behöver terapi och därför måste du prata med vår terapeut.”

Arbetsgivaren kan i stället göra stödet tillgängligt och samtidigt hantera de arbetsrelaterade frågor som ligger inom chefsrollen.

Chefen ska inte använda samtalsstödet som prestationskontroll

Det blir problematiskt om medarbetaren tror att behandlaren ska rapportera:

  • hur motiverad personen är
  • vad personen säger om chefen
  • vad personen berättar om privatlivet
  • om personen ”samarbetar” i samtalen

Om arbetsgivaren behöver göra en arbetsförmågebedömning eller prestationsbedömning är det ett annat uppdrag och ska inte döljas bakom individuellt samtalsstöd.

Tydliga roller är avgörande

Inför ett företagsupplägg bör det vara tydligt:

  • vem som är beställare
  • vem som är klient eller patient
  • vad insatsen syftar till
  • hur bokningen går till
  • vilken information arbetsgivaren får
  • vad arbetsgivaren inte får information om

Det skapar bättre förutsättningar för förtroende.

När psykoterapi ges inom hälso- och sjukvård gäller professionella regler

1177 beskriver att legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal omfattas av professionella krav och att personal inom hälso- och sjukvården har tystnadsplikt.

1177 – Psykoterapi och psykologisk behandling

Arbetsgivaren ska därför inte utgå från att innehållet i individuella behandlingssamtal kan återrapporteras fritt.

Arbetsgivaren kan behöva resultat på en annan nivå

Ett företag kan ha legitima frågor kring om en tjänst används och fungerar organisatoriskt.

Det behöver skiljas från innehållet i enskilda samtal.

Vid större företagsupplägg kan exempelvis aggregerade administrativa uppgifter diskuteras inom ramen för vad som är lämpligt och överenskommet.

Individuella behandlingsuppgifter är en annan fråga.

Digitalt samtalsstöd ersätter inte företagshälsovård

Företagshälsovård har ett särskilt arbetsplats- och arbetsmiljöperspektiv.

Den kan vara relevant vid exempelvis:

  • arbetsförmågebedömning
  • arbetsanpassning
  • rehabilitering
  • arbetsmiljöutredning
  • ergonomi
  • andra arbetsplatsinriktade frågor

Individuellt psykoterapeutiskt stöd har ett annat huvuduppdrag.

Läs mer om företagshälsovård eller psykoterapi – vad behöver arbetsgivaren?

Ett företag kan behöva båda

Exempel:

En medarbetare utvecklar ångest efter långvarig konflikt på arbetsplatsen.

Personen kan behöva individuell psykoterapeutisk behandling.

Samtidigt behöver organisationen hantera konflikten.

Det kan därför behövas olika professionella insatser parallellt.

Digitalt samtalsstöd ersätter inte arbetsmiljöarbetet

Det är avgörande att inte använda individuella samtal som organisationens enda svar på:

  • underbemanning
  • ohälsosam arbetsbelastning
  • kränkande särbehandling
  • konflikter
  • säkerhetsproblem
  • otydlig organisation

Individuellt stöd kan vara värdefullt.

Men organisatoriska risker behöver organisatoriska åtgärder.

Digitalt samtalsstöd efter omorganisation

En organisationsförändring kan skapa:

  • oro
  • osäkerhet
  • konflikter
  • ökad arbetsbelastning
  • förlustreaktioner

Enskilda medarbetare kan då ha nytta av professionellt stöd.

Organisationen behöver samtidigt riskbedöma och hantera själva förändringen.

Läs mer om omorganisation och arbetsmiljö.

Digitalt samtalsstöd efter konflikt

En konflikt kan bli psykiskt belastande för en eller flera medarbetare.

Individuella samtal kan hjälpa en person att hantera egna reaktioner.

Men de löser inte automatiskt konflikten mellan parterna.

Läs mer om konflikter på arbetsplatsen.

Digitalt stöd efter kränkande särbehandling

En medarbetare som upplevt kränkande särbehandling kan behöva professionellt psykiskt stöd.

Arbetsgivaren behöver samtidigt använda sina rutiner och hantera arbetsmiljöfrågan.

Individuell behandling ska inte bli en ersättning för organisationens ansvar.

Läs mer om kränkande särbehandling på arbetsplatsen.

Digitalt krisstöd kan vara relevant i vissa situationer

Efter en allvarlig händelse kan digital individuell kontakt vara praktiskt när en drabbad person befinner sig på annan ort eller hemma.

Men akuta säkerhetsåtgärder, medicinska behov och andra krisfunktioner ska alltid prioriteras när situationen kräver det.

Läs mer om krisstöd för företag.

Digitalt stöd vid rehabilitering

En sjukskriven medarbetare kan befinna sig långt från arbetsplatsen.

Digital professionell behandling kan då vara praktiskt tillgänglig.

Arbetsgivaren arbetar samtidigt med:

  • kontakt
  • arbetsanpassning
  • rehabilitering
  • plan för återgång

Läs mer om rehabilitering vid psykisk ohälsa.

Behandling och rehabilitering ska inte blandas ihop

Psykoterapeuten behandlar individens psykiska eller emotionella problem.

Arbetsgivaren ansvarar för den arbetsplatsinriktade rehabiliteringen.

Företagshälsovård och andra aktörer kan ha andra roller.

En tydlig ansvarsfördelning gör samarbetet mer professionellt.

Digitalt samtalsstöd vid återgång i arbete

En medarbetare som återgår efter psykisk ohälsa kan fortfarande behöva professionellt stöd.

Personen kanske upplever:

  • oro för återfall
  • självkritik
  • prestationspress
  • svårigheter att sätta gränser

Digitala samtal kan fortsätta parallellt med den arbetsplatsinriktade återgången när det är kliniskt lämpligt.

Läs mer om återgång i arbete efter psykisk ohälsa.

Vad händer om medarbetaren behöver mer vård än samtalsstödet kan erbjuda?

Det behöver finnas en professionell beredskap för att rekommendera annan vård när situationen ligger utanför uppdraget.

Det kan exempelvis handla om:

  • svår psykisk sjukdom
  • akut suicidrisk
  • behov av medicinsk bedömning
  • behov av psykiatrisk specialistvård

Digitalt företagsstöd ska inte försöka ersätta alla delar av hälso- och sjukvården.

Akuta situationer kräver rätt vårdnivå

Vid omedelbar fara för liv eller allvarlig självskaderisk ska 112 eller relevant akut vård kontaktas.

1177 kan ge sjukvårdsrådgivning när situationen inte är omedelbart livshotande.

Ett planerat digitalt samtalsstöd ska inte användas som ersättning för akut vård.

Hur snabbt bör en medarbetare kunna få stöd?

För arbetsgivaren kan tillgänglighet vara en viktig del av tjänsten.

En medarbetare som väl har bestämt sig för att söka stöd kan tappa motivation om kontaktvägen är:

  • otydlig
  • administrativt komplicerad
  • för långsam

Det kan därför vara värdefullt med ett enkelt förfarande för bokning och kontakt.

En enkel väg in kan sänka den organisatoriska tröskeln

Medarbetaren bör helst inte behöva:

  • förklara privata problem för flera personer
  • gå genom många interna godkännanden
  • vänta på att flera chefer ska fatta beslut

innan professionell kontakt kan etableras.

Hur processen utformas beror på företagets avtal och organisation.

Företaget behöver bestämma vem som får använda stödet

Ett upplägg kan exempelvis omfatta:

  • samtliga medarbetare
  • chefer
  • vissa arbetsgrupper
  • personer som godkänts inom en bestämd företagsram

Villkoren bör vara tydliga redan innan någon behöver hjälp.

Det minskar risken för beslut mitt i en kris

Om organisationen först börjar diskutera:

”Vem får boka?”

”Vem betalar?”

”Hur många samtal får personen?”

när en medarbetare redan mår mycket dåligt kan stödet försenas.

Ett förberett företagsupplägg kan skapa tydligare vägar.

Enstaka samtal eller löpande företagsavtal?

Behoven ser olika ut.

Ett mindre företag kanske bara behöver köpa stöd när ett konkret behov uppstår.

En större organisation kan föredra ett mer kontinuerligt upplägg med en etablerad kontaktväg.

Valet kan bero på:

  • antal medarbetare
  • geografisk spridning
  • hur ofta behov uppstår
  • vilka andra stödfunktioner som redan finns

Företagsavtal kan skapa kontinuitet

En fördel med en återkommande extern kontakt kan vara att leverantören redan känner till:

  • hur bokningsvägen fungerar
  • vilka typer av uppdrag som ingår
  • vilka kontaktpersoner som finns
  • vilka professionella gränser som gäller

Det kan göra det enklare att initiera stöd när ett behov uppstår.

Läs mer om företagslösningar och företagspaket.

Vad bör arbetsgivaren fråga innan avtal om digitalt samtalsstöd?

Det kan vara relevant att fråga:

  • Vilken professionell utbildning har behandlaren?
  • Finns svensk legitimation?
  • Vilka typer av problem kan behandlas?
  • Vilka problem ligger utanför uppdraget?
  • Hur hanteras behov av annan vård?
  • Hur fungerar bokningen?
  • Kan stödet användas i hela Sverige?
  • Hur hanteras chefscoachning respektive psykoterapi?
  • Hur ser den professionella ramen kring konfidentialitet ut?
  • Vad får arbetsgivaren för återkoppling?

Priset är inte den enda frågan

Två leverantörer kan båda sälja ”digitalt samtalsstöd” men erbjuda helt olika tjänster.

Den ena kanske erbjuder:

ett automatiserat självhjälpsprogram.

Den andra:

individuella samtal med legitimerad behandlare.

Det är därför viktigt att jämföra innehållet och kompetensen – inte bara kostnaden per användare.

Fråga även vad som händer om problemet är mer allvarligt

En medarbetare kan boka för ”stress”.

Under bedömningen framkommer i stället:

  • svår depression
  • allvarlig ångest
  • självmordsrisk
  • annan problematik som kräver ytterligare vård

Leverantören behöver kunna göra professionella avgränsningar.

Digital tillgänglighet kan vara särskilt värdefull för mindre orter

Utbudet av professionella behandlare varierar geografiskt.

För företag på mindre orter kan digital behandling därför bredda möjligheten att erbjuda medarbetare kontakt med legitimerad psykoterapeut utan lång resväg.

Det kan också skapa större valfrihet

En medarbetare kanske inte vill träffa någon i det lilla samhälle där personen bor och arbetar.

Digital kontakt kan i vissa situationer ge ett större geografiskt avstånd mellan arbetsplats, privatliv och behandlingskontakt.

Digitalt stöd kan vara lättare att kombinera med arbetsdagen

Ett 60-minuters samtal kan annars innebära:

  • resa till mottagningen
  • parkering eller kollektivtrafik
  • resa tillbaka

Ett digitalt samtal kan minska denna logistiska tid.

Det kan vara relevant för både medarbetaren och verksamheten.

Men samtalet behöver fortfarande få ta tid

Digitalt stöd ska inte innebära att psykoterapin pressas in mellan två möten utan möjlighet att landa före och efter.

Det kan vara klokt att ge personen rimliga praktiska förutsättningar för samtalet.

Chefen behöver inte kontrollera att medarbetaren använder stödet ”effektivt”

Det professionella samtalet är inte ett vanligt arbetsmöte.

Chefen behöver inte fråga efter varje session:

”Vad kom ni fram till?”

eller:

”Har du löst problemet nu?”

Det kan skapa en problematisk sammanblandning mellan behandlingsrelation och chefsrelation.

Arbetsgivaren kan däremot följa upp arbetssituationen

Chefen kan fråga:

  • Hur fungerar arbetet nu?
  • Fungerar arbetsanpassningen?
  • Behöver vi ändra något?
  • När ska vi följa upp igen?

Det ligger inom chefsrollen.

Digitalt samtalsstöd är inte en garanti mot sjukskrivning

Företag bör vara försiktiga med leverantörer som lovar att samtalsstöd automatiskt:

  • förhindrar sjukskrivning
  • ökar produktiviteten med en viss procentsats
  • får medarbetare tillbaka snabbare

Psykisk ohälsa och sjukfrånvaro påverkas av många faktorer.

Professionellt stöd kan vara en viktig insats utan att resultatet kan garanteras.

Digitalt stöd kan vara en del av ett större förebyggande arbete

Arbetsgivaren kan kombinera:

  • systematiskt arbetsmiljöarbete
  • tidiga chefsamtal
  • arbetsanpassning
  • företagshälsovård
  • professionellt individuellt samtalsstöd

Olika insatser fyller olika funktioner.

Förebyggande betyder inte att alla ska gå i terapi

Det behövs inte.

Målet kan i stället vara att det finns en tydlig professionell väg när någon faktiskt behöver stöd.

Det gör psykoterapeutisk kompetens till en resurs som används vid behov snarare än en generell aktivitet för hela personalgruppen.

Vanliga misstag när företag köper digitalt samtalsstöd

Att bara jämföra pris

Kompetens, innehåll och professionell ram kan skilja sig kraftigt mellan leverantörer.

Att blanda ihop appar och individuell behandling

Båda kan vara digitala men är helt olika insatser.

Att inte kontrollera professionell kompetens

Det är särskilt viktigt när stödet ska hantera psykisk ohälsa.

Att använda samtalsstödet som ersättning för företagshälsovård

Arbetsmiljö- och rehabiliteringsfrågor kan kräva annan kompetens.

Att använda samtalsstöd i stället för arbetsmiljöåtgärder

Organisatoriska problem behöver organisatoriska lösningar.

Att kräva detaljerad återrapportering från individuella samtal

Behandlingsrelationen och chefsrelationen behöver hållas isär.

Att sakna plan för allvarligare problem

Leverantören behöver kunna avgränsa när annan vård krävs.

Att tro att digitalt format passar alla

Vissa personer eller situationer kan behöva annan form av kontakt.

Att inte ordna en ostörd plats

Professionella samtal kräver rimliga förutsättningar för privat och ostörd kommunikation.

Att göra terapin obligatorisk

Individuellt psykoterapeutiskt stöd bör hållas åtskilt från arbetsgivarens formella prestations- eller rehabiliteringsbedömningar.

Att lova resultat

Professionellt stöd kan bidra men utfallet kan inte garanteras.

En praktisk modell för digitalt samtalsstöd i företag

1. Definiera behovet

Är målet individuellt samtalsstöd, psykoterapi, chefscoachning eller något annat?

2. Välj rätt kompetens

Undersök utbildning, legitimation och erfarenhet.

3. Bestäm målgruppen

Vilka medarbetare och chefer omfattas?

4. Skapa en enkel bokningsväg

Gör det tydligt hur stödet initieras.

5. Klargör rollerna

Vad är arbetsgivarens ansvar och vad är behandlarens?

6. Bestäm informationsgränser

Vilken administrativ information behöver arbetsgivaren och vad hör hemma i den professionella behandlingsrelationen?

7. Ha en plan för annan vård

Vad händer om personen behöver medicinsk eller psykiatrisk bedömning?

8. Följ upp företagsupplägget

Fungerar tillgänglighet, bokning och samarbete som planerat?

Frågor arbetsgivaren kan ställa leverantören

  • Är behandlaren legitimerad psykoterapeut eller annan legitimerad profession?
  • Vilka typer av problem arbetar ni med?
  • Hur bedöms om psykoterapi är lämpligt?
  • Kan ni erbjuda samtal i hela Sverige?
  • Hur fungerar videosamtalen?
  • Hur snabbt kan kontakt etableras?
  • Hur hanteras behov av akut eller annan vård?
  • Hur fungerar konfidentialitet och informationsdelning?
  • Kan ni även erbjuda chefscoachning?
  • Kan företag köpa enstaka insatser och återkommande upplägg?

Frågor företaget behöver besvara internt

  • Vem får använda stödet?
  • Hur många samtal finansierar vi?
  • Behövs chefsbeslut eller kan medarbetaren kontakta leverantören direkt?
  • Hur informerar vi personalen om möjligheten?
  • Vilka andra stödfunktioner har vi?
  • Hur skiljer vi samtalsstöd från företagshälsovård?
  • Vad gör vi om arbetsmiljön är en del av problemet?

Vanliga frågor om digitalt samtalsstöd för företag

Vad är digitalt samtalsstöd för företag?

Det innebär att arbetsgivaren gör professionella individuella samtal tillgängliga för medarbetare eller chefer genom exempelvis videosamtal.

Kan samtalsstödet erbjudas i hela Sverige?

Ja. En av de tydligaste fördelarna med digitala samtal är att medarbetare på olika orter kan använda samma professionella kontakt.

Är videosamtal vanligt inom psykoterapi?

1177 beskriver att psykoterapi traditionellt ofta sker på mottagning men att videosamtal med psykolog eller psykoterapeut har blivit allt vanligare.

Är digitalt samtalsstöd samma sak som en app?

Nej. Digital psykisk hälsa omfattar många olika interventioner. Ett individuellt videosamtal med en legitimerad behandlare är något annat än ett självhjälpsprogram eller en app.

Kan arbetsgivaren erbjuda digital psykoterapi?

Ja. Företag kan finansiera psykoterapeutisk behandling när det finns ett individuellt behandlingsbehov och upplägget är lämpligt.

Vem bedömer om medarbetaren behöver psykoterapi?

Det är lämpligt att en professionell behandlare bedömer personens behov. Chefen behöver inte diagnostisera eller bestämma exakt behandlingsmetod.

Kan digitalt samtalsstöd användas vid stress?

Ja. Professionellt samtalsstöd kan vara relevant vid stress och psykisk belastning. Om arbetet samtidigt innebär ohälsosam arbetsbelastning behöver arbetsgivaren också åtgärda den organisatoriska situationen.

Kan stödet användas vid depression och ångest?

Ja, men tydliga psykiska symtom behöver bedömas professionellt och mer allvarlig problematik kan kräva kompletterande medicinsk eller psykiatrisk vård.

Kan chefer använda digitalt samtalsstöd?

Ja. Digital chefscoachning kan vara relevant vid exempelvis svåra samtal, konflikter, förändringsarbete, hög belastning och andra komplexa chefsfrågor.

Är chefscoachning samma sak som psykoterapi?

Nej. Chefscoachning fokuserar primärt på chefens professionella roll medan psykoterapi är behandling av psykiska och emotionella problem.

Ersätter digitalt samtalsstöd företagshälsovård?

Nej. Företagshälsovård har ett bredare arbetsplats- och arbetsmiljöuppdrag. Olika professionella insatser kan behövas parallellt.

Ersätter samtalsstödet arbetsgivarens arbetsmiljöansvar?

Nej. Om psykisk belastning beror på exempelvis underbemanning, konflikt eller ohälsosam arbetsbelastning behöver arbetsgivaren hantera dessa arbetsmiljöfrågor.

Får arbetsgivaren veta vad medarbetaren säger under samtalen?

När samtalen utgör hälso- och sjukvård gäller professionella regler kring bland annat tystnadsplikt och journalföring. Informationsgränserna bör tydliggöras redan innan ett företagsupplägg startar.

Kan medarbetaren genomföra samtalet på kontoret?

Ja, om det finns en lämplig och ostörd plats där personen kan tala privat.

Är digital psykoterapi rätt för alla?

Nej. Formatet behöver bedömas utifrån individens problematik, säkerhet, vårdbehov och praktiska förutsättningar.

Vad händer om medarbetaren behöver psykiatrisk vård?

Professionellt samtalsstöd behöver kunna avgränsas. Vid behov ska personen hänvisas till lämplig vårdnivå. Vid akut fara för liv eller allvarlig självskaderisk ska akut vård eller 112 kontaktas.

Kan företaget köpa enstaka samtal?

Företag kan organisera stöd på olika sätt, exempelvis enstaka insatser eller mer kontinuerliga företagsupplägg.

Kan ett företag ha samma samtalskontakt för flera orter?

Ja. Det är en av de praktiska fördelarna med ett digitalt upplägg.

Digitalt samtalsstöd kan göra professionell hjälp mer tillgänglig

För företag med personal på flera orter kan geografin annars bli ett hinder.

En medarbetare ska inte behöva arbeta nära företagets huvudkontor för att kunna få samma professionella stöd som sina kollegor.

Digitala samtal kan skapa en gemensam väg till:

  • professionellt samtalsstöd
  • psykoterapi
  • chefscoachning

oavsett om medarbetaren arbetar i Gävle, Stockholm, Göteborg, Malmö eller på en mindre ort.

Men kvaliteten avgörs inte av att stödet är digitalt.

Det avgörande är bland annat:

rätt professionell kompetens.

tydliga roller.

rätt insats för rätt problem.

och att individuella samtal inte används som ersättning för arbetsgivarens arbetsmiljöarbete.

När kan Gävleborgs Psykoterapi hjälpa?

Gävleborgs Psykoterapi AB erbjuder digitalt professionellt samtalsstöd och psykoterapeutiska insatser för företag och organisationer.

Stödet kan exempelvis omfatta:

  • individuellt samtalsstöd för medarbetare
  • psykoterapi vid psykiska och emotionella besvär
  • stöd vid stress och psykisk belastning
  • stöd vid ångest och nedstämdhet
  • stöd vid livskriser
  • chefscoachning
  • professionell reflektion inför svåra personalsamtal

Insatserna genomförs av legitimerad psykoterapeut.

Digitala samtal kan erbjudas till vuxna medarbetare och chefer i hela Sverige när formatet är lämpligt.

Gävleborgs Psykoterapi ersätter inte företagshälsovård, medicinsk eller psykiatrisk bedömning, akut vård, arbetsförmågebedömning, arbetsmiljöutredning eller arbetsgivarens ansvar att förebygga och åtgärda arbetsmiljörisker.

Läs mer om professionellt stöd för företag och arbetsgivare.

Kontakta Gävleborgs Psykoterapi

Företag och organisationer är välkomna att kontakta Gävleborgs Psykoterapi för digitalt samtalsstöd, psykoterapeutiska insatser och chefscoachning.

Ett digitalt upplägg gör det möjligt att erbjuda samma professionella kontakt till medarbetare och chefer på olika orter i Sverige.

Insatsen kan utformas för ett enskilt behov eller som ett mer återkommande företagsupplägg.

Källor och vidare läsning

1177 – Hitta en psykolog eller psykoterapeut

1177 – Psykoterapi och psykologisk behandling

Socialstyrelsen – Legitimation för psykoterapeut

PubMed – Effectiveness of Digital Mental Health Interventions in the Workplace: Umbrella Review of Systematic Reviews

PubMed – Optimizing Workplace Digital Mental Health Interventions: Systematic Review and Meta-Analysis

PubMed – Effectiveness of occupational e-mental health interventions: systematic review and meta-analysis

Texten är allmän information för arbetsgivare och chefer och ersätter inte individuell medicinsk, psykiatrisk, psykoterapeutisk, arbetsrättslig eller arbetsmiljörättslig bedömning. Vilken professionell insats och vilket format som är lämpligt behöver bedömas utifrån individens situation och vårdbehov. Vid omedelbar fara för liv eller allvarlig självskaderisk ska 112 eller annan relevant akutinstans kontaktas.