Hoppa till innehåll
Ensamhet på arbetsplatsen
En medarbetare arbetar varje dag tillsammans med andra människor.
Kalendern är full av möten.
Teams blinkar.
Kollegorna sitter några meter bort.
Ändå känner personen sig ensam.
Ingen frågar hur det går.
Luncherna äts ofta ensam.
När något blir svårt finns ingen självklar kollega att vända sig till.
Medarbetaren deltar i organisationen – men känner sig inte riktigt som en del av den.
Ensamhet på arbetsplatsen handlar därför inte bara om att arbeta fysiskt ensam.
En person kan vara omgiven av människor och ändå sakna:
- tillhörighet
- socialt stöd
- meningsfulla arbetsrelationer
- någon att fråga om hjälp
- en känsla av att vara sedd och inkluderad
För arbetsgivaren är detta relevant eftersom socialt samspel, samarbete och stöd från chefer och kollegor är delar av den sociala arbetsmiljön.
Gävleborgs Psykoterapi erbjuder professionellt stöd för företag och arbetsgivare när ensamhet, stress eller annan psykisk belastning påverkar medarbetare eller chefer.
Vad är ensamhet?
Folkhälsomyndigheten beskriver ensamhet som en situation där de sociala relationerna inte motsvarar det personen önskar.
Det kan handla om:
- för få sociala kontakter
- relationer som känns ytliga
- avsaknad av nära relationer
- bristande känsla av tillhörighet
Folkhälsomyndigheten – Om ensamhet
Att vara ensam är inte samma sak som att känna sig ensam
En person kan arbeta ensam stora delar av dagen och trivas utmärkt med det.
En annan kan arbeta i ett öppet kontorslandskap med hundra kollegor och ändå känna sig ensam.
Det är därför viktigt att skilja mellan:
fysisk ensamhet
och
upplevd ensamhet.
Att vara för sig själv kan vara positivt
Folkhälsomyndigheten betonar att människor har olika behov av social kontakt.
Att vara ensam kan ge:
- återhämtning
- reflektion
- koncentration
Arbetsgivaren ska därför inte utgå från att den person som gärna äter lunch ensam automatiskt har ett problem.
Ofrivillig ensamhet är något annat
Problemet uppstår när personen önskar mer eller bättre social kontakt men inte upplever att den finns.
Exempel:
”Jag har ingen att prata med på jobbet.”
”Alla andra verkar höra ihop.”
”Jag vet aldrig vem jag ska fråga.”
”Jag känner mig utanför trots att jag varit här i ett år.”
Det finns olika former av ensamhet
Folkhälsomyndigheten skiljer bland annat mellan social, emotionell och existentiell ensamhet.
Social ensamhet
Personen saknar ett tillräckligt socialt nätverk eller sammanhang.
På arbetsplatsen kan det innebära:
- få kollegiala kontakter
- ingen naturlig arbetsgrupp
- att personen ofta arbetar ensam
Emotionell ensamhet
Personen träffar människor men saknar relationer där det finns närhet, förtroende eller möjlighet att prata om sådant som betyder något.
Existentiell ensamhet
En djupare känsla av att ingen riktigt förstår personen.
Den kan exempelvis bli starkare vid:
- livskris
- allvarlig sjukdom
- förlust
- andra stora förändringar
Arbetsgivaren ansvarar inte för att skapa nära vänskap
Det är en viktig avgränsning.
Arbetsgivaren kan inte garantera att:
- alla blir vänner
- alla tycker om varandra
- ingen någonsin känner sig ensam
Men arbetsgivaren ansvarar för hur arbetet organiseras och för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.
Socialt stöd är en arbetsmiljöresurs
Arbetsmiljöverkets AFS 2023:2 definierar social arbetsmiljö som villkor och förutsättningar för arbetet som omfattar:
- socialt samspel
- samarbete
- socialt stöd från chefer och kollegor
Föreskrifterna beskriver också socialt stöd från chefer och kollegor som en möjlig resurs för att hantera kraven i arbetet.
Arbetsmiljöverket – AFS 2023:2, organisatorisk och social arbetsmiljö
Ensamhet på arbetet är därför mer än en trivselfråga
Frågan kan påverka:
- möjligheten att få hjälp
- hur belastning hanteras
- samarbete
- arbetsglädje
- psykiskt välbefinnande
Det betyder inte att arbetsgivaren har orsakat varje upplevelse av ensamhet.
Men vissa delar av arbetsorganisationen går att påverka.
Forskningen visar tydliga samband med arbetslivet
En systematisk översikt och metaanalys om ensamhet på arbetsplatsen inkluderade 49 vetenskapliga artiklar.
Ensamhet i arbetslivet var bland annat associerad med:
- lägre arbetstillfredsställelse
- sämre självrapporterad arbetsprestation
- sämre relation mellan medarbetare och chef
- högre grad av utbrändhet
PubMed – Loneliness in the workplace: a systematic review and meta-analysis
Samband betyder inte automatiskt orsak
Forskarna betonade att en stor del av de studier som fanns var tvärsnittsstudier.
Det innebär att resultaten inte säkert kan visa:
om ensamheten orsakar problemen
eller
om personer som exempelvis mår sämre också lättare blir ensamma.
Sannolikt kan påverkan dessutom gå i båda riktningarna.
Det är därför klokt att vara försiktig med enkla påståenden
Undvik:
”Ensamhet på jobbet orsakar utmattning.”
En mer korrekt formulering är:
”Ensamhet på arbetsplatsen har i forskning varit associerad med bland annat utbrändhet och sämre arbetsrelaterat välbefinnande.”
Socialt stöd har betydelse för psykisk hälsa i arbetet
En omfattande systematisk översikt av arbetsrelaterade riskfaktorer har funnit stöd för att lågt socialt stöd i arbetet är associerat med ökad risk för vanliga psykiska problem.
PubMed – Work-related risk factors for common mental health problems
Arbetsmiljöverket lyfter socialt stöd som skyddsfaktor
Arbetsmiljöverket lyfte 2026 fem psykosociala faktorer som kan främja psykisk hälsa på arbetet.
En av dem är socialt stöd.
Det kan enligt myndigheten innebära både emotionell och praktisk hjälp från chefer och kollegor.
Arbetsmiljöverket – Fem psykosociala faktorer som kan främja psykisk hälsa
Praktiskt stöd är lika viktigt som social gemenskap
En person kan känna sig ensam i arbetet därför att ingen hjälper när arbetsuppgifterna blir svåra.
Exempel:
”Jag har ingen att fråga när jag fastnar.”
”Alla andra är för upptagna.”
”Min chef svarar aldrig.”
Då är problemet inte främst brist på fikastunder.
Det är brist på stöd i arbetet.
Det går alltså inte alltid att lösa ensamhet med en after work
Det är ett vanligt organisatoriskt misstag.
Ledningen ser att gemenskapen är svag och säger:
”Vi ordnar en after work.”
Det kan vara trevligt.
Men om grundproblemet är:
- otydliga roller
- brist på samarbete
- svagt chefsstöd
- exkluderande grupper
- konflikter
behövs andra åtgärder.
Sociala aktiviteter kan ändå vara positiva
En systematisk översikt av interventioner för den sociala arbetsmiljön fann positiva resultat i flera studier där gemensamma sociala aktiviteter införts i arbetsgrupper.
Forskarna betonade samtidigt att genomförandet och förutsättningarna i organisationen hade betydelse.
PubMed – Well-being and the social environment of work
Det finns alltså ingen universell ensamhetsaktivitet
Ett företag kanske behöver:
- bättre introduktion
- mer chefsnärvaro
- tydligare arbetsgrupper
- mer kollegialt stöd
- förändrade mötesformer
snarare än fler sociala aktiviteter.
Ny forskning beskriver ensamhet i arbetslivet som komplex
En större interdisciplinär forskningsöversikt publicerad 2025 sammanställde över 200 vetenskapliga artiklar om arbete och ensamhet.
Forskarna beskriver hur både individuella och organisatoriska faktorer kan bidra till ensamhet i arbetslivet och hur fenomenet kan påverkas av bland annat arbetsrelationer, team och ledarskap.
PubMed – All the Lonely People: An Integrated Review and Research Agenda on Work and Loneliness
Ensamhet kan finnas i ett fullt kontor
En person kan:
- sitta med andra varje dag
- delta på möten
- prata med kunder
- skriva hundratals meddelanden
och ändå känna:
”Jag har ingen riktig plats här.”
Kontakt är inte samma sak som relation
Tio Teamsmöten ger mycket kontakt.
Men de skapar inte automatiskt:
- tillit
- tillhörighet
- kollegialt stöd
Nya medarbetare kan vara särskilt sårbara
En nyanställd saknar ofta:
- etablerade relationer
- informella kontaktvägar
- kunskap om vem som kan hjälpa till
- förståelse för gruppens sociala koder
En bristande introduktion kan därför skapa både praktisk och social isolering.
Onboarding behöver innehålla mer än system och rutiner
Introduktion handlar inte bara om:
- lösenord
- policyer
- arbetsuppgifter
Den behöver också hjälpa personen förstå:
- vilka kollegorna är
- vem man frågar om vad
- hur samarbetet fungerar
- hur man kommer in i gruppen
Utse gärna konkreta kontaktpersoner
”Fråga vem som helst.”
kan låta öppet.
För en ny medarbetare kan det i stället vara otydligt.
Det kan vara lättare att veta:
”Frågor om systemet tar du med Anna. Frågor om kundärenden kan du ta med Johan.”
Följ upp introduktionen efter några veckor
Fråga:
- Har du kommit in i gruppen?
- Vet du vem du kan be om hjälp?
- Finns något som känns svårt socialt eller praktiskt?
Distansarbete kan öka risken för social isolering för vissa
Distansarbete fungerar mycket bra för många.
Men vissa medarbetare kan få betydligt mindre social kontakt när arbetet sker hemifrån.
Det gäller särskilt om personen:
- är nyanställd
- bor ensam
- har få etablerade relationer i gruppen
- arbetar helt på distans
Men hemarbete skapar inte automatiskt ensamhet
Det är lika viktigt.
En person kan trivas utmärkt med mycket distansarbete.
En annan kan känna sig isolerad efter två dagar hemma.
Arbetsgivaren behöver därför fråga hur upplägget fungerar.
Läs mer om distansarbete och psykisk hälsa.
Gemensamma kontorsdagar fungerar bara om människor faktiskt möts
Ett företag kan besluta:
”Alla är på kontoret tisdagar.”
Men om alla sedan:
- sitter i varsitt digitalt möte
- äter lunch vid datorn
- går hem direkt
blir den sociala effekten begränsad.
Tänk på vad fysisk närvaro ska användas till
Gemensamma dagar kan exempelvis ge utrymme för:
- samarbete
- gemensam problemlösning
- informella samtal
- introduktion
- relationsbyggande
Hybridmöten kan skapa ett socialt A- och B-lag
Personerna i konferensrummet pratar naturligt med varandra.
Distansdeltagaren ser bara en liten del av rummet.
Någon säger något utanför mikrofonen.
Alla skrattar.
Den som är på skärmen vet inte varför.
Små situationer kan upprepas
En enskild händelse är sällan avgörande.
Men om samma personer regelbundet hamnar utanför informella samtal kan känslan av tillhörighet påverkas.
Mötesledaren behöver inkludera alla
Det kan innebära att:
- alla får möjlighet att prata
- parallella samtal undviks
- tekniken fungerar
- distansdeltagare aktivt inkluderas
Ensamhet kan finnas hos chefer
Chefsrollen kan vara socialt ensam.
Chefen ingår kanske inte längre riktigt i den tidigare kollegiala gemenskapen.
Samtidigt kan personen inte dela alla frågor med medarbetarna.
Det kan exempelvis handla om:
- personalärenden
- uppsägningar
- konflikter
- ekonomiska problem
- svåra beslut
Första linjens chef kan hamna mellan flera grupper
Chefen får krav från ledningen.
Medarbetarna förväntar sig stöd underifrån.
Men chefen själv kanske saknar:
- kollegialt chefsstöd
- handledning
- någon att resonera med
Chefer behöver också socialt och professionellt stöd
Organisationen kan exempelvis skapa:
- chefsforum
- kollegiala nätverk
- handledning
- chefscoachning
Läs mer om chefscoachning för företag.
Ensamarbete är en särskild arbetsmiljöfråga
Vissa arbeten utförs naturligt ensamma.
Exempel kan vara:
- nattarbete
- fältarbete
- transportarbete
- arbete i mindre verksamheter
Fysisk ensamhet betyder inte automatiskt psykisk ensamhet.
Men brist på stöd kan få större betydelse när kollegor inte finns i närheten.
AFS 2023:2 betonar tillgängligt stöd
Arbetsmiljöverket anger att i arbeten där stöd och hjälp från kollegor inte går att ordna bör arbetsgivaren se till att chefer, arbetsledare eller annan utsedd person finns tillgänglig för hjälp och stöd.
Det illustrerar att socialt stöd också är en funktionell arbetsmiljöresurs.
Starkt psykiskt påfrestande arbete kräver stöd
Vissa medarbetare arbetar exempelvis med:
- människor i kris
- traumatiska situationer
- svåra beslut
- konflikter
Om en sådan person samtidigt arbetar isolerat kan belastningen bli särskilt betydande.
Arbetsmiljöverket lyfter professionellt och kollegialt stöd
Vid starkt psykiskt påfrestande arbete kan relevanta åtgärder enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter bland annat vara:
- regelbundet stöd av handledare
- annan expert
- stöd från andra arbetstagare
- rutiner för krävande situationer
En social arbetsplats är inte samma sak som en extrovert arbetsplats
En viktig skillnad.
En organisation behöver inte skapa en kultur där alla måste:
- prata hela tiden
- gå på after work
- delta i lekar
- berätta om privatlivet
för att ha god social arbetsmiljö.
Introverta medarbetare behöver inte ”fixas”
En person kan:
- vara tystlåten
- föredra små grupper
- undvika stora sociala aktiviteter
utan att känna sig ensam.
Arbetsgivaren ska inte likställa social stil med psykiskt problem.
Fråga om upplevelsen
Det relevanta är:
Har personen tillgång till de relationer och det stöd som behövs för att arbetet ska fungera?
Ensamhet kan också vara en konsekvens av utanförskap
En person kanske inte själv har dragit sig undan.
Personen kanske systematiskt:
- inte blir tillfrågad
- inte får information
- inte bjuds in
- ignoreras i gruppen
Då behöver arbetsgivaren undersöka mer än ensamheten
Situationer där någon ställs utanför arbetsplatsens gemenskap kan i vissa fall också vara relevanta i förhållande till kränkande särbehandling.
AFS 2023:2 definierar kränkande särbehandling som kränkande handlingar som kan leda till ohälsa eller till att en arbetstagare ställs utanför arbetsplatsens gemenskap.
Läs mer om kränkande särbehandling på arbetsplatsen.
All ensamhet är dock inte kränkande särbehandling
En person kan känna sig ensam utan att någon behandlar personen illa.
Exempel:
- gruppen arbetar väldigt självständigt
- personen är ny
- distansarbetet är omfattande
- arbetsplatsen saknar naturliga kontaktytor
Det är därför viktigt att först förstå vad som faktiskt händer.
Konflikter kan leda till social isolering
Efter en konflikt kan två personer sluta prata med varandra.
Gruppen börjar ta ställning.
En medarbetare känner:
”Alla har valt den andra sidan.”
Då kan ensamheten vara ett symptom på ett större konfliktproblem.
Läs mer om konflikter på arbetsplatsen.
Psykologisk trygghet och ensamhet kan hänga samman
En person kanske har kollegor men inte vågar:
- ställa frågor
- säga att något blev fel
- be om hjälp
- berätta att arbetsbelastningen är för hög
Personen kan då känna sig ensam med problemen trots att gruppen är social.
Läs mer om psykologisk trygghet på arbetsplatsen.
Ensamhet kan utvecklas efter sjukskrivning
En person som varit borta länge kan återvända och upptäcka att:
- gruppen förändrats
- nya personer börjat
- arbetsuppgifter flyttats
- informella relationer förändrats
Personen kan känna:
”Jag hör inte riktigt hemma här längre.”
Återgång handlar därför också om återintegrering
Chefen kan behöva tänka på:
- kontakt med arbetsgruppen
- tydlig roll
- introduktion till förändringar
- regelbundna avstämningar
Läs mer om återgång i arbete efter psykisk ohälsa.
En omorganisation kan bryta sociala nätverk
Personer som tidigare arbetat nära kan hamna i olika team.
En medarbetare får ny chef.
Gamla arbetsgrupper försvinner.
Det kan påverka den sociala tillhörigheten även om själva arbetsuppgifterna är oförändrade.
Läs mer om omorganisation och arbetsmiljö.
Varsel kan påverka relationerna på arbetsplatsen
Under osäkerhet kan människor börja:
- bevaka sina egna positioner
- dra sig undan
- konkurrera
- undvika svåra samtal
Den sociala arbetsmiljön kan då förändras snabbt.
Läs mer om varsel och uppsägningar.
Sorg kan skapa ensamhet även på en fungerande arbetsplats
En person som förlorat en närstående kan känna:
”Ingen här förstår vad jag går igenom.”
Den känslan behöver inte bero på dåligt ledarskap.
Det kan vara en del av sorgen.
Läs mer om sorg hos medarbetare.
Ensamhet och psykisk ohälsa kan förstärka varandra
En person som känner sig ensam kan börja må sämre.
En person som mår psykiskt dåligt kan samtidigt dra sig undan och få svårare att upprätthålla relationer.
Folkhälsomyndigheten beskriver uttryckligen att ensamhet både kan bidra till ohälsa och vara en konsekvens av ohälsa.
Ensamhet är associerad med depression och ångest
Folkhälsomyndigheten och 1177 beskriver samband mellan långvarig ofrivillig ensamhet och psykiska problem som depression och ångest.
Det betyder inte att ensamhet är en diagnos
En medarbetare kan känna sig ensam utan att ha:
- depression
- ångestsyndrom
- annan psykiatrisk problematik
Chefen ska därför inte diagnostisera.
Men förändrat mående kan behöva uppmärksammas
En person kanske samtidigt:
- blir nedstämd
- tappar energi
- börjar isolera sig mer
- får sömnproblem
- får svårt att fungera
Då kan professionellt stöd eller vårdkontakt vara relevant.
Depression kan göra social kontakt svårare
En medarbetare med depression kan ha mindre energi att:
- prata med kollegor
- delta i luncher
- ta initiativ
Omgivningen kan feltolka det som:
”Hon vill vara ifred.”
Läs mer om depression hos medarbetare.
Social ångest kan också bidra till ensamhet
En person kan längta efter kontakt men samtidigt vara rädd för:
- att säga fel
- att bli bedömd
- att ta plats
- att bli avvisad
Då räcker det inte alltid att organisationen ordnar fler sociala aktiviteter.
Individuellt behandlingsstöd kan behövas.
Läs mer om ångest hos medarbetare.
Chefen ska inte fråga ”är du ensam?” inför gruppen
Det kan skapa skam.
Om chefen är orolig kan frågan tas individuellt.
Exempel:
”Jag vill stämma av hur det fungerar för dig i gruppen. Får du den kontakt och det stöd du behöver i arbetet?”
Fråga hellre om arbetsmiljön än om personlighet
Undvik:
”Varför är du så osocial?”
Fråga i stället:
”Hur fungerar samarbetet med kollegorna?”
”Finns någon du kan vända dig till när du behöver hjälp?”
Det kan göra det lättare att beskriva problemet
Medarbetaren kanske säger:
”Jag är egentligen inte ensam privat, men på jobbet känner jag mig helt utanför.”
Då blir nästa fråga organisatorisk:
Varför?
Kartlägg innan ni gör insatser
Arbetsgivaren kan undersöka:
- hur samarbetet fungerar
- om medarbetare får hjälp när de behöver
- hur nya personer introduceras
- om någon systematiskt hamnar utanför
- hur distansarbete påverkar kontakten
- hur chefsstödet fungerar
Arbetsmiljöverket betonar dialog
Myndigheten beskriver både formella mötesplatser och informella samtal som viktiga i arbetet med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.
Arbetsmiljöverket – Organisatorisk och social arbetsmiljö
Medarbetarundersökningar kan användas – men räcker inte ensamma
En fråga som:
”Jag upplever gott socialt stöd från kollegor.”
kan ge viktig information.
Men ett genomsnitt kan dölja att vissa personer eller team har stora problem.
Kombinera data med dialog
Undersök exempelvis:
- skillnader mellan arbetsgrupper
- skillnader mellan kontor och distansarbete
- nya medarbetares erfarenheter
- chefers tillgång till stöd
Gör inte individuell ensamhet till offentlig information
Om en medarbetare säger till HR:
”Jag känner mig väldigt ensam här.”
är lösningen inte att säga på nästa arbetsplatsträff:
”Anna känner sig ensam så nu måste alla prata mer med henne.”
Det kan göra situationen betydligt värre.
Förändra strukturen utan att peka ut personen
Exempel:
- förbättra introduktionen för alla
- skapa tydligare samarbetsformer
- förbättra chefsnärvaro
- organisera gemensamt arbete bättre
Social gemenskap får inte bli obligatorisk intimitet
En arbetsplats behöver inte kräva att medarbetare:
- delar privata känslor
- umgås efter arbetstid
- går på personalfester
för att räknas som engagerade.
Skapa flera vägar till gemenskap
En person kanske uppskattar:
- gemensam lunch
En annan:
- arbete tillsammans i ett projekt
En tredje:
- ett mindre kollegialt nätverk
Variation kan göra arbetsmiljön mer inkluderande.
Mentorskap kan vara användbart
Särskilt för:
- nyanställda
- personer i nya roller
- medarbetare som arbetar geografiskt isolerat
kan en tydlig mentor eller kontaktperson ge både praktiskt och socialt stöd.
Arbetsgrupper behöver gemensamma uppgifter – inte bara sociala aktiviteter
Relationer på arbetet utvecklas ofta genom att människor:
- löser problem tillsammans
- hjälper varandra
- delar ansvar
- ger återkoppling
En organisation som delar upp allt arbete individuellt kan därför få svagare naturliga kontaktytor.
Överdriven konkurrens kan påverka gemenskapen
Om systemet belönar:
- individuell konkurrens
- informationshållande
- intern rivalitet
kan kollegialt stöd minska.
Det betyder inte att individuell prestation inte får uppmärksammas.
Men incitamenten kan påverka relationerna.
Chefens beteende påverkar tillhörigheten
En chef kan oavsiktligt skapa ett tydligt innanförskap och utanförskap genom att:
- alltid fråga samma personer
- bara ge vissa information
- ha informella möten med en liten grupp
- fördela utvecklingsmöjligheter ojämnt
Var uppmärksam på vilka som aldrig kommer till tals
I varje möte pratar kanske samma fem personer.
Det betyder inte att övriga känner sig exkluderade.
Men det kan vara värt att undersöka om mötesstrukturen skapar verklig delaktighet.
Delaktighet är inte samma sak som att alla måste prata lika mycket
Målet är inte matematisk jämlikhet i samtalstid.
Målet är att alla ska ha rimliga möjligheter att:
- bidra
- få information
- be om hjälp
- påverka sitt arbete
Fikarummet är inte hela den sociala arbetsmiljön
Social arbetsmiljö handlar också om:
- hur människor samarbetar
- om stöd finns
- hur konflikter hanteras
- hur chefen leder
- om människor känner sig inkluderade i arbetet
Ensamhet ska inte reduceras till individens sociala kompetens
Det är lätt att tänka:
”Han måste bli bättre på att ta initiativ.”
Ibland kan personen själv behöva ta fler sociala initiativ.
Men arbetsgivaren behöver samtidigt fråga:
Finns det en fungerande miljö att ta initiativ i?
Individ och organisation kan båda spela roll
En medarbetare kan exempelvis:
- vara socialt osäker
samtidigt som:
- arbetsgruppen är exkluderande
Båda delarna kan behöva hanteras.
När kan professionellt samtalsstöd vara relevant?
Ensamhet kan bli en psykiskt smärtsam erfarenhet.
Individuellt professionellt stöd kan vara relevant om personen exempelvis:
- mår tydligt dåligt av ensamheten
- har svårt att skapa eller behålla relationer
- har social ångest
- har depression
- befinner sig i en livskris
- upplever återkommande relationsproblem
Alla ensamma medarbetare behöver inte psykoterapi
Om problemet främst är:
”Jag arbetar ensam i en organisation som saknar fungerande kontaktvägar.”
är psykoterapi inte huvudlösningen.
Organisationen behöver förändra arbetsförutsättningarna.
Terapi ska inte användas för att anpassa individen till exkludering
Om en person systematiskt fryses ut är lösningen inte:
”Du behöver terapi för att tåla ensamheten bättre.”
Arbetsgivaren behöver hantera det sociala arbetsmiljöproblemet.
Men psykoterapi kan hjälpa när individuella svårigheter är en del av problemet
Exempel:
En person vill ha relationer men undviker dem på grund av stark rädsla för att bli avvisad.
Då kan professionell behandling vara relevant parallellt med en fungerande arbetsmiljö.
Läs mer om psykoterapi för medarbetare.
Samtalsstöd kan också vara relevant i en livsförändring
Folkhälsomyndigheten beskriver att ensamhet kan öka i samband med olika livshändelser.
Det kan exempelvis handla om:
- flytt
- separation
- förlust av partner
- andra övergångar
Arbetsplatsen kanske inte kan förändra privatlivet.
Men medarbetaren kan behöva professionellt stöd.
Läs mer om samtalsstöd för medarbetare.
Digitalt stöd kan vara särskilt användbart vid geografisk isolering
En person som arbetar på en mindre ort eller helt på distans kan få professionellt stöd digitalt när formatet är lämpligt.
Läs mer om digitalt samtalsstöd för företag.
Chefer kan behöva stöd när en medarbetare känner sig utanför
Det kan vara svårt att förstå:
- om problemet är individuellt
- om det finns en konflikt
- om arbetsgruppen fungerar dåligt
- om kränkande särbehandling behöver undersökas
Professionellt chefsstöd kan hjälpa chefen att strukturera situationen utan att själv bli terapeut.
Chefscoachning kan också motverka chefens egen isolering
En chef kan behöva ett konfidentiellt professionellt rum där svåra frågor kan bearbetas utan att belasta den egna arbetsgruppen.
Läs mer om chefscoachning för företag.
När ensamheten kombineras med allvarlig psykisk ohälsa
Folkhälsomyndigheten beskriver ett tydligt samband på befolkningsnivå mellan ensamhet, allvarlig psykisk påfrestning och självmordstankar.
Det innebär inte att alla ensamma personer har självmordstankar.
Men allvarliga uttalanden ska tas på allvar.
Fråga direkt vid oro för självmord
Om en medarbetare säger:
”Ingen skulle sakna mig om jag försvann.”
eller:
”Jag vill inte leva längre.”
ska chefen inte nöja sig med att tolka det som ensamhet.
Fråga direkt och hjälp personen till rätt vård.
Läs mer om självmordstankar hos medarbetare.
Vid akut fara används akut vård
1177 rekommenderar psykiatrisk akutmottagning eller 112 när en person mår mycket dåligt eller har tankar eller planer på att ta sitt liv.
Ett planerat företagssamtal ersätter inte akut psykiatrisk vård.
Vanliga misstag kring ensamhet på arbetsplatsen
Att tro att ensamhet bara finns hos distansarbetare
En person kan känna sig ensam även i ett fullt kontor.
Att anta att alla som arbetar ensamma är ensamma
Fysisk ensamhet och upplevd ensamhet är olika saker.
Att diagnosticera tystlåtna personer
Introversion är inte samma sak som ensamhet.
Att ordna en after work och tro att problemet är löst
Problemet kan handla om arbetsorganisation och stöd.
Att tvinga människor till sociala aktiviteter
Gemenskap ska inte kräva privat intimitet eller fritidsumgänge.
Att peka ut den ensamma medarbetaren
Det kan öka skam och utanförskap.
Att säga ”du måste själv ta mer initiativ”
Undersök även arbetsmiljön.
Att blanda ihop ensamhet och kränkande särbehandling
All ensamhet är inte mobbning, men systematisk exkludering kan behöva undersökas.
Att missa nya medarbetare
Introduktion behöver också skapa relationella kontaktvägar.
Att tro att många möten betyder mycket socialt stöd
Kontakt och stöd är inte samma sak.
Att glömma cheferna
Chefsrollen kan vara socialt och professionellt isolerad.
Att använda psykoterapi som organisatorisk lösning
En dåligt organiserad social arbetsmiljö behöver förändras organisatoriskt.
Att avfärda ensamhet som privat problem
Privata förhållanden kan bidra, men socialt stöd i arbetet är också en arbetsmiljöresurs.
Att anta att orsaken är självklar
Ensamhet kan ha flera samtidiga orsaker.
En praktisk modell för arbetsgivaren
1. Undersök den sociala arbetsmiljön
Fråga hur stöd, samarbete och tillhörighet fungerar.
2. Identifiera grupper med särskilda förutsättningar
Exempelvis:
- nyanställda
- distansarbetare
- ensamarbetare
- chefer
- personer som återvänder efter lång frånvaro
3. Skapa tydliga kontaktvägar
Alla behöver veta vem de kan be om hjälp.
4. Förbättra introduktionen
Onboarding ska även skapa tillhörighet.
5. Organisera verkligt samarbete
Skapa arbetssätt där människor kan hjälpa och lära av varandra.
6. Följ upp hybridarbetet
Undersök hur distansupplägget påverkar olika personer.
7. Utbilda chefer i dialog
Chefen behöver kunna fråga om social arbetsmiljö utan att diagnostisera.
8. Undersök eventuell exkludering
Om någon systematiskt hamnar utanför behöver orsaken klarläggas.
9. Erbjud professionellt stöd vid individuellt behov
Det kan gälla exempelvis depression, ångest, livskris eller relationssvårigheter.
10. Följ upp åtgärderna
Fråga om situationen faktiskt förbättrats.
Frågor chefen kan ställa
- Hur fungerar samarbetet i gruppen för dig?
- Har du någon att vända dig till när du behöver hjälp?
- Känner du dig inkluderad i det som händer?
- Hur fungerar kontakten med kollegorna?
- Hur fungerar distansupplägget socialt?
- Finns något som gör det svårt att komma in i gruppen?
- Finns det stöd du saknar från mig som chef?
- Finns något vi behöver förändra i arbetssättet?
Frågor HR och ledning kan ställa
- Har våra medarbetare tillgång till socialt stöd?
- Vet människor vem de kan be om hjälp?
- Hur fungerar introduktionen av nyanställda?
- Hur påverkar hybridarbete gemenskapen?
- Finns grupper som arbetar mycket isolerat?
- Hur fungerar chefers egna stödnätverk?
- Finns strukturer för kollegialt lärande?
- Har vissa medarbetare hamnat utanför informella informationsvägar?
- Hur hanteras konflikter och exkludering?
- Ger våra sociala aktiviteter verklig gemenskap eller bara fler aktiviteter?
- Finns tillgång till professionellt samtalsstöd?
Vanliga frågor om ensamhet på arbetsplatsen
Vad är ensamhet på arbetsplatsen?
Det handlar om en upplevd brist på önskade sociala relationer, tillhörighet eller stöd i arbetslivet. Personen kan känna sig ensam även när många kollegor finns omkring.
Är ensamhet en arbetsmiljöfråga?
Arbetsgivaren kan inte garantera att ingen känner sig ensam, men socialt samspel, samarbete och socialt stöd är delar av den sociala arbetsmiljön enligt AFS 2023:2.
Är ensamhet samma sak som att arbeta ensam?
Nej. En person kan trivas med ensamarbete medan en annan känner sig ensam i en stor arbetsgrupp.
Är introverta medarbetare mer ensamma?
Det går inte att utgå från. Introversion är en personlighetsstil och är inte samma sak som ofrivillig ensamhet.
Kan distansarbete orsaka ensamhet?
Distansarbete kan minska den sociala kontakten för vissa personer, men andra trivs mycket bra med det. Effekten behöver bedömas individuellt och organisatoriskt.
Kan hybridarbete skapa utanförskap?
Ja, särskilt om personer på distans regelbundet missar informella samtal, information eller möjligheter att delta. Bra mötesstruktur och medveten organisation kan minska risken.
Hur märker chefen att någon är ensam?
Det går inte alltid att se. Det är bättre att regelbundet fråga om samarbete, stöd och tillhörighet än att försöka tolka en persons personlighet.
Kan chefen fråga om ensamhet?
Ja. Frågan kan tas upp respektfullt, gärna genom att fråga hur den sociala arbetsmiljön och kontakten med kollegor fungerar.
Ska företaget ordna fler sociala aktiviteter?
Det kan vara en del av lösningen, men först bör arbetsgivaren förstå problemet. Bristande chefsstöd eller dåliga samarbetsstrukturer löses inte automatiskt med fler sociala aktiviteter.
Kan after work minska ensamhet?
För vissa kan sociala aktiviteter bidra positivt, men deltagande bör inte bli ett krav på privat umgänge. Organisationen behöver också arbeta med relationerna i själva arbetet.
Kan ensamhet påverka arbetsprestationen?
En systematisk översikt och metaanalys fann samband mellan arbetsplatsens ensamhet och bland annat lägre arbetstillfredsställelse, lägre självrapporterad prestation och högre utbrändhet. Mycket av forskningen är dock tvärsnittlig och kan inte säkert visa orsakssamband.
Kan ensamhet påverka psykisk hälsa?
Ja. Ensamhet är associerad med bland annat depression, ångest och psykisk belastning. Sambanden kan gå i flera riktningar.
Kan depression göra en person mer ensam?
Ja. Depression kan minska energi och socialt initiativ, vilket i sin tur kan göra det svårare att upprätthålla relationer.
Kan social ångest bidra till ensamhet?
Ja. En person kan vilja ha kontakt men samtidigt undvika sociala situationer på grund av stark rädsla eller osäkerhet.
Är utanförskap samma sak som kränkande särbehandling?
Inte automatiskt. Men systematiska kränkande handlingar som leder till att någon ställs utanför arbetsplatsens gemenskap kan omfattas av reglerna om kränkande särbehandling.
Kan chefer känna sig ensamma?
Ja. Chefsrollen kan innebära professionell isolering eftersom vissa frågor inte kan diskuteras med medarbetarna. Kollegialt chefsstöd, handledning eller chefscoachning kan vara värdefullt.
Vad gör man med en ensam nyanställd?
Förbättra introduktionen, skapa tydliga kontaktpersoner och följ upp hur personen kommer in i gruppen och får stöd i arbetet.
Kan företag erbjuda samtalsstöd?
Ja. Professionellt samtalsstöd kan vara relevant när ensamheten hänger samman med psykisk ohälsa, livskris eller andra emotionella svårigheter.
Behöver en ensam person psykoterapi?
Inte automatiskt. Om problemet huvudsakligen ligger i arbetsorganisationen behövs organisatoriska åtgärder. Psykoterapi kan vara relevant när det samtidigt finns ett individuellt behandlingsbehov.
Kan samtalsstödet ske digitalt?
Ja. Digitala professionella samtal kan erbjudas när formatet är lämpligt.
Vad gör chefen vid självmordstankar?
Självmordstankar ska tas på allvar. Vid akut fara eller konkreta planer ska psykiatrisk akutvård eller 112 kontaktas.
Gemenskap skapas i hur arbetet organiseras
Ensamhet på arbetsplatsen löses inte genom att be människor:
”Var mer sociala.”
En fungerande social arbetsmiljö skapas också genom:
samarbete.
stöd.
tillgängliga chefer.
inkludering.
tydliga kontaktvägar.
och möjlighet att be om hjälp.
Arbetsgivaren behöver inte skapa vänskap.
Men organisationen kan skapa förutsättningar där människor inte behöver stå ensamma med arbetets krav.
För vissa medarbetare behöver åtgärden vara organisatorisk.
För andra finns samtidigt depression, ångest, livskris eller relationssvårigheter som behöver professionellt stöd.
Det viktiga är att inte göra samma insats för alla.
Först behöver arbetsgivaren förstå:
Vad är det personen saknar?
Och vad kan arbetsplatsen faktiskt påverka?
När kan Gävleborgs Psykoterapi hjälpa?
Gävleborgs Psykoterapi AB erbjuder professionellt stöd för företag när ensamhet eller social isolering kombineras med psykisk eller emotionell belastning hos en medarbetare eller chef.
Insatser kan exempelvis omfatta:
- individuellt samtalsstöd
- psykoterapeutiska insatser vid depression, ångest eller relationssvårigheter
- stöd vid livskris
- chefscoachning
- professionellt stöd kring komplexa personalsituationer
Insatserna genomförs av legitimerad psykoterapeut.
Digitala samtal kan erbjudas till vuxna medarbetare och chefer i hela Sverige när formatet är lämpligt.
Individuellt psykoterapeutiskt stöd ersätter inte arbetsgivarens ansvar för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön och ska inte användas som ersättning för nödvändiga organisatoriska åtgärder vid exempelvis bristande socialt stöd, exkludering, konflikter eller kränkande särbehandling.
Gävleborgs Psykoterapi ersätter inte företagshälsovård, arbetsmiljöutredning, medicinsk eller psykiatrisk vård eller arbetsgivarens rehabiliteringsansvar.
Läs mer om professionellt stöd för företag och arbetsgivare.
Kontakta Gävleborgs Psykoterapi
Företag och arbetsgivare kan kontakta Gävleborgs Psykoterapi när en medarbetare eller chef behöver professionellt stöd kring ensamhet, relationssvårigheter, stress eller annan psykisk belastning.
Digitala samtal kan erbjudas i hela Sverige när formatet är lämpligt.
Källor och vidare läsning
Arbetsmiljöverket – AFS 2023:2, organisatorisk och social arbetsmiljö
Arbetsmiljöverket – Organisatorisk och social arbetsmiljö
Arbetsmiljöverket – Fem psykosociala faktorer som kan främja psykisk hälsa på jobbet
Folkhälsomyndigheten – Om ensamhet
PubMed – Loneliness in the workplace: a mixed-method systematic review and meta-analysis
PubMed – All the Lonely People: An Integrated Review and Research Agenda on Work and Loneliness
PubMed – Work-related risk factors for common mental health problems
PubMed – Well-Being and the Social Environment of Work
Texten är allmän information för arbetsgivare och chefer och ersätter inte individuell medicinsk, psykiatrisk, psykoterapeutisk, arbetsrättslig eller arbetsmiljömässig bedömning. Ensamhet kan ha både individuella och organisatoriska orsaker. Vid misstänkt kränkande särbehandling behöver arbetsgivaren hantera arbetsmiljöfrågan enligt gällande regler. Vid konkreta självmordsplaner eller akut fara ska psykiatrisk akutvård eller 112 kontaktas.