Hoppa till innehåll
Extern psykoterapeut för företag
En medarbetare mår psykiskt dåligt och företaget vill erbjuda professionell hjälp.
Men vem ska arbetsgivaren anlita?
En psykoterapeut?
En coach?
Företagshälsovården?
En psykolog?
Och hur vet företaget att personen som erbjuder behandlingen faktiskt har rätt kompetens?
När arbetsgivare köper psykoterapeutiska insatser finns flera frågor som behöver vara tydliga redan från början.
Det handlar bland annat om:
- legitimation och kompetens
- vad psykoterapin ska användas till
- skillnaden mellan behandling och företagshälsovård
- sekretess och informationsgränser
- hur bokning och betalning fungerar
- vad som händer om medarbetaren behöver annan vård
En extern psykoterapeut kan ge företaget tillgång till professionell behandlingskompetens utan att verksamheten själv behöver bygga upp den internt.
Men psykoterapi ska användas för rätt problem.
Den ersätter inte arbetsmiljöarbete, arbetsförmågebedömning, företagshälsovård eller medicinsk och psykiatrisk vård när sådana insatser behövs.
Gävleborgs Psykoterapi erbjuder professionellt stöd för företag och arbetsgivare, inklusive individuellt samtalsstöd, psykoterapeutiska insatser och chefscoachning.
Vad innebär extern psykoterapi för företag?
Det innebär att ett företag anlitar en extern psykoterapeut för att erbjuda professionella samtal till en eller flera medarbetare.
Företaget kan exempelvis finansiera insatsen medan den individuella behandlingen sker mellan psykoterapeuten och medarbetaren.
Behovet kan uppstå när en medarbetare har:
- ångest
- nedstämdhet
- stressrelaterad psykisk belastning
- relationsproblem
- livskris
- sorg
- återkommande emotionella svårigheter
Det behöver göras en professionell bedömning av om psykoterapi är en lämplig insats.
Varför anlitar företag externa psykoterapeuter?
Arbetsgivaren kan vilja göra professionell hjälp tillgänglig utan att medarbetaren själv behöver leta behandlare.
En extern lösning kan också ge tillgång till:
- specialiserad kompetens
- en neutral kontakt utanför organisationen
- snabbare väg till samtal
- digital tillgänglighet på olika orter
- en tydligare gräns mellan behandling och chefsrelation
Det kan vara särskilt relevant för företag som inte har egen psykoterapeutisk kompetens.
Det första arbetsgivaren bör kontrollera är legitimationen
Psykoterapeut är ett legitimationsyrke.
Socialstyrelsen utfärdar svensk legitimation efter godkänd utbildning och prövning enligt de regler som gäller för yrket.
Arbetsgivare kan kontrollera legitimation i Socialstyrelsens HOSP-register.
Socialstyrelsen – Kontrollera legitimation i HOSP-registret
Legitimation går alltså att verifiera
Socialstyrelsens HOSP-register innehåller uppgifter om legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal och används bland annat för att arbetsgivare ska kunna kontrollera behörighet.
Socialstyrelsen – Registret över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal
Det innebär att arbetsgivaren inte behöver nöja sig med formuleringen:
”Jag är utbildad terapeut.”
Legitimationen kan kontrolleras.
Certifierad terapeut är inte samma sak som legitimerad psykoterapeut
Detta är en viktig skillnad vid inköp av psykisk hälsovård.
1177 beskriver att beteckningar som:
- auktoriserad
- certifierad
- diplomerad
- ackrediterad
inte är samma sak som legitimation.
1177 – Psykoterapi, utbildning och legitimation
Ett företag som köper behandling bör därför förstå exakt vilken professionell kompetens leverantören har.
Kontrollera även relevant erfarenhet
Legitimation är viktig men säger inte allt om erfarenheten.
Arbetsgivaren kan också fråga:
- Vilka typer av problem arbetar psykoterapeuten med?
- Finns erfarenhet av arbetslivsrelaterad psykisk ohälsa?
- Finns erfarenhet av företag och arbetsgivare?
- Vilka behandlingsmetoder används?
- Hur hanteras situationer som kräver annan vårdnivå?
Vilken psykoterapeutisk inriktning används?
Det finns flera etablerade psykoterapeutiska inriktningar.
1177 beskriver bland annat:
- kognitiv beteendeterapi, KBT
- psykodynamisk terapi, PDT
1177 – Olika former av psykoterapi
Vilken behandlingsform som passar behöver bedömas utifrån individens problematik och behov.
Arbetsgivaren behöver inte välja terapimetod
Företaget kanske vet att en medarbetare behöver professionellt stöd.
Det betyder inte att HR eller chefen behöver bestämma:
”Den här personen behöver exakt tio sessioner KBT.”
eller:
”Den här personen ska gå i psykodynamisk terapi.”
Behandlingsbedömningen bör göras professionellt.
Arbetsgivaren kan köpa tillgång – inte styra behandlingen
Ett professionellt företagsupplägg kan exempelvis innebära att arbetsgivaren finansierar ett visst antal samtal.
Psykoterapeuten bedömer sedan tillsammans med personen:
- problemet
- behandlingsbehovet
- lämplig inriktning
- om annan vård behöver rekommenderas
När kan psykoterapi för medarbetare vara relevant?
Psykoterapi kan vara relevant när det finns ett tydligt psykiskt eller emotionellt behandlingsbehov.
Det kan exempelvis handla om:
- ångest och oro
- depressiva besvär
- stressrelaterad problematik
- relationssvårigheter
- sorg
- livskriser
- återkommande emotionella mönster
Läs mer om psykoterapi för medarbetare och när det kan vara rätt insats.
När kan mer avgränsat samtalsstöd vara tillräckligt?
Alla problem behöver inte ett längre psykoterapeutiskt behandlingsupplägg.
En medarbetare kan exempelvis behöva några professionella samtal kring:
- en aktuell kris
- en svår arbetssituation
- en tillfällig psykisk belastning
- en konflikt
- en förändring
Det är därför värdefullt om leverantören kan skilja mellan mer avgränsat samtalsstöd och psykoterapeutisk behandling.
Läs mer om samtalsstöd för medarbetare.
Psykoterapi är inte samma sak som coaching
Coaching kan exempelvis fokusera på:
- ledarskap
- beslutsfattande
- professionella mål
- kommunikation
- prioritering
Psykoterapi innebär ett behandlingsuppdrag för psykiska eller emotionella problem.
Det är viktigt att uppdraget är tydligt.
En chef kan behöva coaching – en medarbetare kan behöva psykoterapi
Exempel:
En chef har svårt att genomföra ett svårt personalsamtal.
Då kan chefscoachning vara relevant.
Samma chef har samtidigt återkommande ångest, stark självkritik och relationsproblem även utanför arbetet.
Då kan ett separat psykoterapeutiskt behandlingsbehov finnas.
Läs mer om chefscoachning för företag.
Psykoterapi är inte samma sak som företagshälsovård
Detta är en av de viktigaste skillnaderna för arbetsgivaren att förstå.
Företagshälsovård har ett arbetsplatsinriktat expertuppdrag.
Arbetsmiljöverkets AFS 2023:1 anger att arbetsgivaren ska anlita företagshälsovård eller motsvarande extern sakkunnig hjälp om verksamheten saknar tillräcklig egen kompetens för:
- det systematiska arbetsmiljöarbetet
- arbetsanpassning
- rehabilitering
Arbetsmiljöverket – AFS 2023:1, företagshälsovård och extern sakkunnig hjälp
Företagshälsovård ska kunna förstå sambandet mellan arbete och hälsa
Arbetsmiljöverket beskriver företagshälsovård som en oberoende expertresurs inom arbetsmiljö och rehabilitering.
Den behöver kunna identifiera och beskriva samband mellan:
- arbetsmiljö
- organisation
- produktivitet
- hälsa
Det är ett bredare arbetsplatsuppdrag än individuell psykoterapi.
Extern psykoterapi och företagshälsovård kan komplettera varandra
Anta att en medarbetare har utvecklat ångest och samtidigt har nedsatt arbetsförmåga.
Psykoterapeuten kan behandla den psykiska problematiken.
Företagshälsovården kan exempelvis bidra kring:
- arbetsförmåga
- arbetsanpassning
- rehabilitering
- arbetsplatsförhållanden
Arbetsgivaren ansvarar fortfarande för sitt arbetsmiljöarbete.
Läs mer om skillnaden mellan företagshälsovård och psykoterapi.
Psykoterapi ersätter inte arbetsgivarens arbetsmiljöansvar
En medarbetare kan må psykiskt dåligt samtidigt som det finns organisatoriska problem.
Exempelvis:
- underbemanning
- ohälsosam arbetsbelastning
- otydliga prioriteringar
- konflikter
- kränkande särbehandling
- bristande återhämtning
Att finansiera psykoterapi innebär inte att dessa arbetsmiljöproblem är lösta.
Behandla inte organisationen genom individen
Anta att fem personer i samma arbetsgrupp beskriver stark stress.
Alla arbetar omfattande övertid.
Två tjänster är vakanta.
Arbetsmängden är oförändrad.
Att erbjuda samtliga psykoterapi kan vara värdefullt för individerna.
Men organisationen måste också undersöka arbetsbelastningen.
Läs mer om ohälsosam arbetsbelastning.
Forskningen stödjer betydelsen av arbetsplatsinriktade komponenter
En systematisk översikt och metaanalys publicerad 2025 undersökte arbetsfokuserade interventioner för personer med symtom på depression, ångest och psykisk belastning.
Trettio studier inkluderades.
De samlade resultaten visade små positiva kortsiktiga effekter på både arbetsfunktion och psykisk hälsa.
Konkreta arbetsförändringar hade särskild betydelse
I samma översikt gav organisatoriska strategier som fokuserade på faktiska förändringar av arbetet bättre arbetsrelaterade resultat än strategier som främst fokuserade på samarbete med chef.
Det illustrerar en viktig princip:
individuell behandling kan behöva kombineras med förändringar av själva arbetet.
Arbetsgivaren bör undvika leverantörer som lovar för mycket
Var försiktig med påståenden som:
”Vår psykoterapi minskar företagets sjukskrivningar med 50 procent.”
eller:
”Efter fem samtal är medarbetaren tillbaka i full produktion.”
Psykisk hälsa, arbetsförmåga och sjukfrånvaro påverkas av många faktorer.
En seriös leverantör bör kunna beskriva möjliga mål utan att garantera ett specifikt resultat.
Vad kan vara ett rimligt mål med företagssponsrad psykoterapi?
Målet kan exempelvis vara att medarbetaren ska få professionell hjälp med:
- ångest
- depressiva besvär
- stressrelaterad psykisk belastning
- relationsproblem
- livskris
Det är något annat än att lova att behandlingen automatiskt kommer leda till:
- lägre sjukfrånvaro
- högre produktivitet
- snabb återgång
Vem är psykoterapeutens klient eller patient?
När en arbetsgivare finansierar psykoterapi behöver rollerna vara tydliga.
Företaget betalar kanske behandlingen.
Men den individuella psykoterapeutiska relationen gäller medarbetaren.
Detta behöver skiljas från situationer där företaget köper:
- chefscoachning
- organisationskonsultation
- utbildning
- arbetsmiljöinsats
Arbetsgivaren ska inte använda terapin som informationskälla
Det skulle vara problematiskt om chefen tänkte:
”Vi betalar terapin, så efter varje session vill jag veta vad medarbetaren har berättat.”
När psykoterapi ges inom hälso- och sjukvården gäller professionella regler kring bland annat tystnadsplikt och journalföring.
1177 – Tystnadsplikt och journal vid psykoterapi
Legitimerad personal har professionella skyldigheter
1177 beskriver att legitimerad personal som arbetar med psykoterapi inom hälso- och sjukvården bland annat omfattas av krav kring:
- tystnadsplikt
- journalföring
- vetenskaplig grund
- möjlighet till granskning och tillsyn
Det är ytterligare ett skäl att förstå skillnaden mellan legitimerad psykoterapeut och andra typer av samtalsaktörer.
Informationsgränserna bör vara tydliga redan före första samtalet
Företaget och leverantören bör ha klart för sig:
- vilken administrativ information arbetsgivaren behöver
- vad som omfattas av behandlingsrelationen
- hur bokningar hanteras
- hur fakturering sker
- hur eventuella andra uppdrag separeras från behandlingen
Otydlighet kan annars skapa misstro hos medarbetaren.
Medarbetaren behöver förstå upplägget
Personen kan annars undra:
”Kommer min chef få veta vad jag säger?”
”Påverkar det här min anställning?”
”Rapporterar terapeuten om jag kritiserar arbetsplatsen?”
Tydlighet kring roller och professionella gränser kan göra det lättare att använda stödet.
Arbetsgivaren behöver normalt inte veta innehållet i terapin
Chefens relevanta frågor är oftare:
- Hur fungerar arbetet?
- Behövs arbetsanpassning?
- Vilka arbetsuppgifter fungerar?
- När behöver vi följa upp arbetssituationen?
Det är arbetsgivarens område.
Vad medarbetaren och psykoterapeuten diskuterar i behandlingen är något annat.
Behandling får inte bli en dold prestationsbedömning
Det bör inte finnas ett upplägg där medarbetaren tror att personen går i konfidentiell psykoterapi medan arbetsgivaren i själva verket vill ha en bedömning av:
- arbetsförmåga
- lämplighet för tjänsten
- prestation
- framtida anställning
Om arbetsgivaren behöver en sådan bedömning behöver det vara ett separat och tydligt definierat uppdrag med rätt kompetens.
Extern psykoterapi kan vara särskilt värdefull när neutralitet är viktig
En extern behandlare är inte:
- medarbetarens chef
- HR-avdelningen
- en kollega
Det kan skapa ett tydligare professionellt rum där personen kan tala om:
- arbetet
- privatlivet
- relationer
- känslor
- psykiska symtom
utan att behandlingsrelationen blandas ihop med vardagens beslutsstrukturer på arbetsplatsen.
Extern betyder inte automatiskt oberoende i alla frågor
Det behöver fortfarande vara tydligt vilket uppdrag psykoterapeuten har.
Samma leverantör kan exempelvis ha flera typer av uppdrag för företaget.
Då behöver rollerna hållas isär.
Kan samma psykoterapeut arbeta med både chefer och medarbetare?
I vissa företagsupplägg kan samma leverantör erbjuda stöd till olika personer i organisationen.
Men professionella rollkonflikter kan behöva bedömas.
Exempelvis kan det bli problematiskt om samma behandlingskontakt samtidigt förväntas:
- behandla en medarbetare
- bedöma medarbetarens chef
- utreda konflikten mellan dem
Olika uppdrag kan behöva separeras.
Fråga leverantören hur rollkonflikter hanteras
En professionell leverantör bör kunna resonera kring:
- jävsliknande situationer
- dubbla roller
- konfidentialitet
- när någon annan behandlare bör ta över
När medarbetaren har ångest
Extern psykoterapi kan vara relevant vid återkommande ångest och oro.
Behandlingsbehovet behöver bedömas individuellt.
Läs mer om ångest hos medarbetare och arbetsgivarens roll.
När medarbetaren har depression
Psykoterapi är en etablerad behandlingsform vid depression.
Allvarligare depression kan samtidigt kräva medicinsk eller psykiatrisk vård.
En extern psykoterapeut behöver därför kunna bedöma när annan vårdnivå ska rekommenderas.
Läs mer om depression hos medarbetare.
När medarbetaren är utmattad
Utmattningsproblematik kan innebära flera samtidiga behov.
Det kan exempelvis behövas:
- medicinsk bedömning
- psykologisk eller psykoterapeutisk behandling
- arbetsanpassning
- rehabilitering
- förändrad arbetsbelastning
En psykoterapeut är alltså bara en del av ett möjligt större rehabiliteringsarbete.
Läs mer om utmattning hos medarbetare.
När medarbetaren har sömnproblem
Sömnproblem kan vara en del av:
- stress
- depression
- ångest
- andra psykiska problem
Men sömnproblem kan också ha medicinska orsaker.
Det är därför viktigt att leverantören kan rekommendera medicinsk utredning när det behövs.
Läs mer om sömnproblem hos medarbetare.
När konflikten är problemet
En medarbetare kan må psykiskt dåligt efter en långvarig konflikt.
Individuell psykoterapi kan hjälpa personen att hantera sina egna reaktioner.
Men terapin löser inte automatiskt konflikten på arbetsplatsen.
Organisationen behöver hantera själva arbetsmiljösituationen.
Läs mer om konflikter på arbetsplatsen.
När kränkande särbehandling misstänks
En medarbetare som utsatts för kränkande särbehandling kan behöva psykiskt stöd.
Men psykoterapi ersätter inte arbetsgivarens rutiner och ansvar för arbetsmiljön.
Läs mer om kränkande särbehandling på arbetsplatsen.
När en allvarlig händelse har inträffat
Efter exempelvis:
- olycka
- hot
- våld
- rån
- dödsfall
kan professionellt psykologiskt stöd behövas.
Akut krisstöd och långsiktig psykoterapeutisk behandling är dock inte automatiskt samma insats.
Läs mer om krisstöd för företag.
Extern psykoterapi vid sjukskrivning
En sjukskriven medarbetare kan fortsätta eller påbörja psykoterapeutisk behandling samtidigt som arbetsgivaren arbetar med rehabiliteringen.
De två processerna behöver hållas isär men kan pågå parallellt.
Arbetsgivaren ansvarar för arbetsplatsens rehabiliteringsarbete
Det kan exempelvis handla om:
- kontakt med medarbetaren
- arbetsanpassning
- planering inför återgång
- förändrade arbetsuppgifter
Läs mer om rehabilitering vid psykisk ohälsa.
Psykoterapeuten ska inte bli rehabiliteringschef
En psykoterapeut kan förstås få viktig kunskap om personens psykiska funktion.
Men arbetsgivaren behöver fortfarande organisera arbetsplatsens rehabiliteringsprocess.
Företagshälsovård och andra professioner kan också behöva involveras.
Extern psykoterapi vid återgång i arbete
Psykoterapeutisk behandling kan fortsätta när en person börjar arbeta igen.
Det kan exempelvis finnas behov av att arbeta med:
- oro för återfall
- prestationskrav
- självkritik
- gränssättning
- relationella problem
Arbetsgivaren arbetar parallellt med arbetsuppgifter, arbetstid och arbetsanpassning.
Läs mer om återgång i arbete efter psykisk ohälsa.
Hur många samtal ska företaget köpa?
Det finns inget generellt antal som passar alla.
Behovet kan variera beroende på:
- problematik
- behandlingens mål
- symtomens omfattning
- hur länge problemen funnits
Företaget kan ha en ekonomisk ram.
Den kliniska bedömningen bör samtidigt göras professionellt.
En förutbestämd ram kan ändå vara praktisk
Ett företag kan exempelvis besluta att det initialt finansierar ett begränsat antal samtal.
Efter dessa kan behovet bedömas på nytt inom de ramar som företaget och medarbetaren har.
Det viktiga är att inte lova:
”Alla problem ska vara lösta efter fem samtal.”
Fråga hur leverantören arbetar med bedömning
En stark inköpsfråga är:
”Vad händer under de första samtalen?”
Leverantören bör kunna beskriva hur man:
- förstår problemet
- bedömer lämpligheten för psykoterapi
- sätter mål
- identifierar behov av annan vård
Vad händer om medarbetaren behöver längre behandling?
Det behöver också vara tydligt.
Företaget kan exempelvis:
- förlänga finansieringen
- avsluta företagets finansiering efter överenskommen ram
- diskutera andra vårdvägar
Hur det hanteras beror på företagets upplägg och den individuella situationen.
Vad händer om medarbetaren behöver psykiatrisk vård?
En extern psykoterapeut behöver kunna identifiera när uppdraget ligger utanför den egna ramen.
Det kan exempelvis handla om:
- svår depression
- akut suicidrisk
- allvarligt nedsatt verklighetsuppfattning
- andra tillstånd som kräver medicinsk eller psykiatrisk bedömning
Leverantören behöver då kunna rekommendera lämplig vårdnivå.
Akuta problem ska inte hanteras som vanliga företagsbokningar
Om en medarbetare befinner sig i omedelbar fara för liv eller har allvarlig självskaderisk ska personen inte vänta på nästa tillgängliga företagssamtal.
112 eller relevant akut vård ska kontaktas.
1177 kan ge sjukvårdsrådgivning när situationen inte är omedelbart livshotande.
Fråga leverantören om rutiner för akuta situationer
Arbetsgivaren kan fråga:
- Hur hanteras självmordsrisk?
- När hänvisas patienten vidare?
- Vilka problem ligger utanför mottagningens uppdrag?
- Hur hanteras akuta situationer vid digital behandling?
Det är särskilt viktigt när leverantören arbetar med psykisk ohälsa.
Digital psykoterapi kan göra extern behandling nationellt tillgänglig
Företag med medarbetare på flera orter kan använda digitala samtal.
Det gör det möjligt att erbjuda samma professionella kontakt till personer i exempelvis:
- Gävle
- Stockholm
- Göteborg
- Malmö
- Umeå
- andra orter i Sverige
Läs mer om digitalt samtalsstöd för företag.
Digital tillgänglighet kan förenkla för organisationen
Ett företag behöver då inte nödvändigtvis skapa separata behandlarkontakter i varje stad.
Det kan ge:
- en gemensam kontaktväg
- samma professionella ram
- enklare administration
- bättre geografisk tillgänglighet
Men digital psykoterapi passar inte automatiskt alla
Formatet behöver bedömas utifrån:
- personens problematik
- säkerhet
- vårdbehov
- praktiska förutsättningar
- möjlighet till ostört samtal
I vissa situationer kan fysisk eller annan vård vara mer lämplig.
Företaget behöver erbjuda rimliga praktiska förutsättningar
Om samtalet genomförs under arbetsdagen behöver personen exempelvis kunna använda en plats där samtalet inte hörs av kollegorna.
Ett öppet kontorslandskap är inte en lämplig miljö för psykoterapi.
Hur snabbt kan psykoterapeuten erbjuda första kontakt?
Tillgänglighet är en relevant inköpsfråga.
Den som har tagit steget att be om hjälp bör helst inte möta en onödigt komplicerad process.
Arbetsgivaren kan fråga:
- Hur snabbt erbjuds första samtal?
- Hur bokar medarbetaren?
- Behöver chef eller HR vara mellanhand?
- Finns digitala tider?
En enkel kontaktväg kan minska tröskeln
Medarbetaren behöver inte nödvändigtvis berätta hela sin privata situation för chefen innan ett professionellt samtal kan bokas.
Företaget kan skapa en process där den administrativa vägen är tydlig samtidigt som integriteten respekteras.
Vem betalar?
Vid företagssponsrad psykoterapi behöver det vara klart:
- vilka samtal företaget finansierar
- hur fakturering sker
- vad som händer om ytterligare behandling rekommenderas
- vilka avbokningsregler som gäller
Det är bättre att klargöra detta före behandlingen än när den redan har påbörjats.
Vem bokar samtalen?
Olika modeller är möjliga.
Exempelvis:
- HR förmedlar första kontakten
- chefen ger medarbetaren en bokningsväg
- medarbetaren kontaktar leverantören direkt efter godkännande
En direkt väg kan minska mängden känslig information som behöver passera genom arbetsgivaren.
Engångsinsats eller företagsavtal?
Ett mindre företag kan behöva psykoterapeutisk hjälp någon enstaka gång.
Ett större företag kan ha återkommande behov.
Ett löpande upplägg kan exempelvis ge:
- etablerad kontaktväg
- förutbestämda priser
- tydliga villkor
- snabbare aktivering när behov uppstår
Läs mer om företagslösningar för återkommande stöd.
En extern psykoterapeut kan vara särskilt relevant för mindre företag
Mindre organisationer har sällan egna specialistfunktioner för psykisk hälsa.
En extern kontakt kan därför ge tillgång till professionell kompetens vid behov utan en permanent intern resurs.
Större företag kan använda extern psykoterapi som komplement
Även organisationer som redan har:
- HR
- företagshälsovård
- rehabiliteringsrutiner
kan behöva separat psykoterapeutisk behandlingskompetens.
De olika funktionerna behöver då samarbeta utan att deras uppdrag blandas ihop.
Vad ska arbetsgivaren inte förvänta sig av psykoterapeuten?
Psykoterapeuten ska normalt inte:
- fatta personalbeslut
- bedöma vem som ska sägas upp
- lösa organisatorisk underbemanning
- utreda arbetsplatskonflikter samtidigt som en part behandlas
- rapportera innehållet i terapin till chefen
- ta över företagets rehabiliteringsansvar
Vad kan arbetsgivaren rimligen förvänta sig?
Arbetsgivaren kan förvänta sig en tydlig professionell ram och att leverantören:
- arbetar inom sin kompetens
- bedömer om psykoterapi är lämpligt
- upprätthåller professionella gränser
- kan identifiera när annan vård behövs
- har tydliga rutiner kring bokning och uppdrag
Arbetsgivaren bör också kontrollera företagets kvalitetssystem
Vid mer regelbundet samarbete kan arbetsgivaren fråga hur leverantören arbetar med:
- patientsäkerhet
- journalhantering
- informationssäkerhet
- avvikelser
- akuta situationer
- kompetens
Det ger en bredare bild än att bara kontrollera en utbildningstitel.
Fråga om digital säkerhet
Om psykoterapin genomförs digitalt kan företaget också fråga hur leverantören arbetar med:
- säkra kontaktvägar
- videosamtal
- personuppgifter
- journalinformation
Det är särskilt relevant när behandling erbjuds till medarbetare i hela Sverige.
Undvik att välja leverantör enbart utifrån marknadsföringen
En professionell webbplats och många positiva formuleringar är inte samma sak som legitimation och kompetens.
Kontrollera:
- legitimation
- utbildning
- erfarenhet
- professionellt uppdrag
- hur behandlingen organiseras
Undvik också att bara välja lägsta pris
Psykoterapeutiska tjänster kan skilja sig avsevärt.
Två leverantörer kan båda erbjuda ”samtalsstöd” men den ena erbjuder:
individuella samtal med legitimerad psykoterapeut
medan den andra erbjuder:
coaching eller stöd från personal utan motsvarande legitimation.
Det betyder inte att den ena typen av stöd alltid är fel.
Men arbetsgivaren behöver veta vad som faktiskt köps.
En checklista inför köp av extern psykoterapi
1. Kontrollera legitimation
Verifiera behandlarens legitimation genom Socialstyrelsens HOSP-register.
2. Kontrollera erfarenheten
Har psykoterapeuten relevant erfarenhet för de problem företaget vill kunna erbjuda stöd kring?
3. Definiera uppdraget
Är det psykoterapi, samtalsstöd, chefscoachning eller något annat?
4. Klargör målgruppen
Vilka medarbetare eller chefer får använda tjänsten?
5. Bestäm den ekonomiska ramen
Hur många samtal finansierar företaget initialt?
6. Klargör informationsgränserna
Vilken information får arbetsgivaren och vilken hör hemma i behandlingsrelationen?
7. Fråga om annan vård
Hur hanteras situationer där psykoterapi inte är tillräckligt?
8. Fråga om akuta situationer
Vilka rutiner finns vid exempelvis allvarlig självmordsrisk?
9. Klargör bokningen
Hur kommer medarbetaren snabbt i kontakt med psykoterapeuten?
10. Bedöm digital tillgänglighet
Kan stödet användas av personal på olika orter?
11. Separera behandlingen från arbetsmiljöarbetet
Vilka frågor behöver fortfarande företagshälsovård, HR eller arbetsgivaren hantera?
12. Följ upp själva avtalet
Fungerar tillgänglighet, administration och samarbete som företaget tänkt?
Frågor att ställa till en extern psykoterapeut
- Är du legitimerad psykoterapeut?
- Kan legitimationen verifieras i HOSP?
- Vilken psykoterapeutisk utbildning har du?
- Vilka typer av problem arbetar du med?
- Har du erfarenhet av företagsfinansierad psykoterapi?
- Hur skiljer du psykoterapi från mer allmänt samtalsstöd?
- Hur bedömer du om en medarbetare behöver annan vård?
- Hur hanterar du akuta situationer?
- Hur fungerar tystnadsplikt och informationsdelning?
- Hur fungerar journalföring?
- Kan samtal erbjudas digitalt?
- Hur snabbt kan första samtalet erbjudas?
- Kan ni även erbjuda chefscoachning?
- Hur hanteras eventuella dubbla roller?
Frågor företaget behöver besvara internt
- Varför vill vi erbjuda psykoterapi?
- Vilka medarbetare omfattas?
- Hur många samtal finansierar vi?
- Hur bokas samtalen?
- Vilken information behöver HR eller chef faktiskt?
- Hur kommunicerar vi konfidentialiteten?
- Vilka andra stödresurser har vi?
- Hur hanterar vi arbetsmiljöproblem som upptäcks?
- När använder vi företagshälsovården i stället?
Vanliga misstag när företag anlitar psykoterapeut
Att inte kontrollera legitimation
Legitimationen går att verifiera genom Socialstyrelsens HOSP-register.
Att tro att alla terapeuttitlar betyder samma sak
Certifierad eller diplomerad terapeut är inte samma sak som legitimerad psykoterapeut.
Att göra chefen till behandlingsbeställare
Chefen behöver inte diagnostisera och välja behandlingsmetod.
Att kräva information om terapin
Behandlingsrelationen behöver hållas separat från chefsrelationen.
Att blanda behandling och arbetsförmågebedömning
Det är olika uppdrag.
Att använda psykoterapi i stället för företagshälsovård
Arbetsmiljö, arbetsförmåga och rehabilitering kan kräva annan sakkunnig kompetens.
Att använda psykoterapi i stället för organisatoriska åtgärder
Underbemanning och ohälsosam arbetsbelastning behöver hanteras i organisationen.
Att inte ha en plan för allvarlig psykisk ohälsa
En leverantör behöver kunna identifiera när annan vårdnivå krävs.
Att lova medarbetaren fullständig återhämtning efter ett bestämt antal samtal
Behandlingsresultat kan inte garanteras på det sättet.
Att bara jämföra pris
Utbildning, legitimation, erfarenhet och professionell ram är minst lika viktiga.
Att glömma digital tillgänglighet
Företag med personal på flera orter kan ha stor nytta av en leverantör som kan erbjuda digitala samtal.
Vanliga frågor om extern psykoterapeut för företag
Kan ett företag anlita en extern psykoterapeut?
Ja. Företag kan köpa professionellt samtalsstöd och psykoterapeutiska insatser från externa leverantörer.
Hur kontrollerar företaget att psykoterapeuten är legitimerad?
Socialstyrelsens HOSP-register används för kontroll av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal.
Är psykoterapeut en skyddad yrkestitel?
Psykoterapeut är ett legitimationsyrke i Sverige. För den som ska arbeta som psykoterapeut i Sverige krävs svensk legitimation enligt Socialstyrelsens regler.
Är certifierad terapeut samma sak som legitimerad psykoterapeut?
Nej. 1177 är tydliga med att beteckningar som certifierad, diplomerad eller auktoriserad terapeut inte är samma sak som legitimation.
Kan företaget betala psykoterapin?
Ja. Ett företag kan finansiera behandling för en medarbetare inom den ram företaget beslutat om.
Får chefen veta vad som sägs i terapin?
När psykoterapi ges inom hälso- och sjukvården gäller professionella regler kring bland annat tystnadsplikt och journalföring. Arbetsgivaren bör därför inte använda terapin som informationskanal om medarbetaren.
Kan arbetsgivaren bestämma behandlingsmetod?
Arbetsgivaren kan välja vilken typ av professionell tjänst företaget köper, men bedömning av individuell psykoterapeutisk behandling bör göras professionellt.
Hur många samtal behövs?
Det varierar beroende på problematik och behandlingsbehov. Företaget kan finansiera en initial ram och därefter ta ställning till fortsatt finansiering.
Är psykoterapi samma sak som samtalsstöd?
Nej. Samtalsstöd kan vara mer avgränsat medan psykoterapi innebär ett tydligare behandlingsuppdrag.
Är psykoterapi samma sak som företagshälsovård?
Nej. Företagshälsovård är en extern expertresurs för bland annat arbetsmiljö och rehabilitering. Psykoterapi behandlar individens psykiska och emotionella problem.
Kan företaget behöva både psykoterapi och företagshälsovård?
Ja. En medarbetare kan behöva psykoterapeutisk behandling samtidigt som företagshälsovården eller annan sakkunnig kompetens arbetar med arbetsförmåga, arbetsanpassning eller rehabilitering.
Ersätter psykoterapi arbetsgivarens arbetsmiljöansvar?
Nej. Arbetsgivaren ansvarar fortfarande för att undersöka och åtgärda relevanta arbetsmiljörisker.
Kan extern psykoterapi användas vid stress?
Ja, när det finns ett individuellt psykoterapeutiskt behandlingsbehov. Om stressen samtidigt beror på ohälsosam arbetsbelastning behöver organisationen också förändra arbetets förutsättningar.
Kan psykoterapi erbjudas digitalt?
Ja. Digitala psykoterapeutiska samtal kan göra behandlingen tillgänglig för medarbetare på olika orter när formatet är lämpligt.
Kan samma leverantör erbjuda chefscoachning?
Ja, beroende på kompetens. Chefscoachning och psykoterapi behöver dock behandlas som olika typer av uppdrag.
Vad händer om medarbetaren behöver psykiatrisk vård?
En extern psykoterapeut behöver kunna rekommendera annan vårdnivå när problematiken ligger utanför den egna behandlingsramen.
Vad gör man vid akut självmordsrisk?
Vid omedelbar fara för liv eller allvarlig självskaderisk ska 112 eller relevant akut vård kontaktas. Ett vanligt planerat företagsfinansierat psykoterapisamtal ersätter inte akut vård.
Kan extern psykoterapi hjälpa till att förebygga sjukskrivning?
Tidigt professionellt stöd kan vara värdefullt, men det går inte att garantera att psykoterapi förhindrar sjukskrivning. Sjukfrånvaro påverkas av individens hälsa, arbetsmiljö och flera andra faktorer.
Kan företag ha ett löpande avtal med en psykoterapeut?
Ja. Ett företag kan välja mellan enstaka insatser och mer kontinuerliga upplägg beroende på organisationens behov.
Rätt psykoterapeut för rätt uppdrag
Att erbjuda psykoterapi till en medarbetare kan vara en värdefull investering i professionellt stöd.
Men arbetsgivaren bör veta vad som faktiskt köps.
Kontrollera legitimation.
Kontrollera kompetens.
Definiera uppdraget.
Skilj behandling från företagshälsovård.
Respektera den professionella behandlingsrelationen.
Ha tydliga rutiner när annan vård behövs.
Och använd inte psykoterapi som ersättning för nödvändiga förändringar av arbetsmiljön.
Då kan en extern psykoterapeut bli en tydlig kompletterande resurs för företagets medarbetare och chefer.
När kan Gävleborgs Psykoterapi hjälpa?
Gävleborgs Psykoterapi AB erbjuder professionellt psykoterapeutiskt stöd för företag, organisationer och arbetsgivare.
Insatser kan exempelvis omfatta:
- individuellt samtalsstöd för medarbetare
- psykoterapeutisk behandling
- stöd vid ångest och oro
- stöd vid depression och nedstämdhet
- stöd vid stressrelaterad psykisk belastning
- stöd vid livskriser och relationsproblem
- chefscoachning
- professionellt stöd inför svåra personalsamtal
Insatserna genomförs av legitimerad psykoterapeut.
Digitala samtal kan erbjudas till vuxna medarbetare och chefer i hela Sverige när formatet är lämpligt.
Gävleborgs Psykoterapi ersätter inte företagshälsovård, arbetsmiljöutredning, arbetsförmågebedömning, medicinsk eller psykiatrisk vård, akut vård eller arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljö, arbetsanpassning och rehabilitering.
Läs mer om Gävleborgs Psykoterapis tjänster för företag och arbetsgivare.
Kontakta Gävleborgs Psykoterapi
Företag och organisationer är välkomna att kontakta Gävleborgs Psykoterapi när det finns behov av extern psykoterapeutisk kompetens för medarbetare eller chefer.
Insatsen kan organiseras för ett enskilt behov eller inom ett mer återkommande företagsupplägg.
Digitala samtal gör det möjligt att erbjuda professionellt stöd till medarbetare på olika orter i hela Sverige.
Källor och vidare läsning
Socialstyrelsen – Legitimation för psykoterapeut utbildad i Sverige
Socialstyrelsen – Legitimationskontroll genom HOSP
Socialstyrelsen – HOSP-registret över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal
1177 – Psykoterapi och psykologisk behandling
Arbetsmiljöverket – AFS 2023:1, systematiskt arbetsmiljöarbete och företagshälsovård
Texten är allmän information för arbetsgivare och chefer och ersätter inte individuell medicinsk, psykiatrisk, psykoterapeutisk, arbetsrättslig eller arbetsmiljörättslig bedömning. Vilken behandling, vårdnivå eller arbetsplatsinsats som är lämplig behöver bedömas utifrån den konkreta situationen. Vid omedelbar fara för liv eller allvarlig självskaderisk ska 112 eller annan relevant akutinstans kontaktas.