Företagsavtal för samtalsstöd

Ett företag behöver professionellt samtalsstöd för en medarbetare.

Några månader senare uppstår ett nytt behov.

En chef behöver stöd inför ett svårt samtal.

En annan medarbetare går igenom en livskris.

Och efter en omorganisation behöver ytterligare en person professionell hjälp.

Om sådana situationer återkommer kan det bli ineffektivt att börja leta efter en ny behandlare varje gång.

Ett företagsavtal för samtalsstöd kan skapa en etablerad väg till professionell hjälp när behov uppstår.

För arbetsgivaren kan det innebära tydligare:

• kontaktvägar
• priser
• bokningsrutiner
• professionella roller
• villkor
• möjlighet till digitalt stöd i hela Sverige

Men ett bra företagsavtal behöver vara mer än ett visst antal samtal per månad.

Arbetsgivaren behöver förstå vad som ingår, vilken kompetens som används, hur konfidentialitet hanteras och när andra insatser än psykoterapi behövs.

Gävleborgs Psykoterapi erbjuder professionellt stöd för företag och arbetsgivare genom individuellt samtalsstöd, psykoterapeutiska insatser och chefscoachning. Digitala insatser kan erbjudas i hela Sverige när formatet är lämpligt.

Vad är ett företagsavtal för samtalsstöd?

Ett företagsavtal innebär att arbetsgivaren och en extern professionell leverantör i förväg kommer överens om hur samtalsstöd ska kunna användas.

Avtalet kan exempelvis reglera:

• vilka typer av insatser som ingår
• vilka medarbetare som omfattas
• hur bokning sker
• hur många samtal som finansieras
• prissättning
• avbokningsvillkor
• kontaktvägar
• hur chefsstöd hanteras
• hur digitala samtal organiseras

Syftet är att arbetsgivaren inte ska behöva skapa hela strukturen först när någon redan behöver hjälp.

Varför kan ett företagsavtal vara bättre än enstaka beställningar?

Enstaka beställningar kan fungera bra när behov uppstår sällan.

Men när behovet återkommer kan företaget varje gång behöva:

• leta leverantör
• kontrollera kompetens
• diskutera pris
• bestämma hur bokningen ska gå till
• klargöra informationsgränser

Ett etablerat avtal kan göra processen enklare.

Stödet kan aktiveras snabbare

När ett företag redan har en etablerad kontakt behöver organisationen inte börja från noll.

Det kan redan vara bestämt:

• vem HR kontaktar
• hur medarbetaren bokar
• vilken ekonomisk ram som gäller
• vilka typer av samtal som kan erbjudas

Det kan minska den administrativa tröskeln när någon behöver professionellt stöd.

En tydlig väg in kan vara värdefull för medarbetaren

En person som mår psykiskt dåligt kan redan ha svårt att:

• ta initiativ
• jämföra olika behandlare
• bedöma kompetens
• organisera en komplicerad bokningsprocess

Om arbetsgivaren kan säga:

”Vi har en etablerad professionell kontakt. Så här bokar du.”

kan tröskeln bli lägre.

Vilka företag kan ha nytta av ett löpande avtal?

Det finns ingen bestämd företagsstorlek där ett företagsavtal automatiskt blir rätt.

Det kan vara relevant för:

• mindre företag som vill ha en etablerad extern kontakt
• växande verksamheter
• företag med många chefer
• organisationer med personal på flera orter
• verksamheter där psykiskt belastande situationer återkommer
• arbetsgivare som vill komplettera befintlig företagshälsovård

Små företag kan ha särskilt stort behov av extern kompetens

Ett mindre företag har kanske ingen:

• egen HR-avdelning
• intern psykolog
• egen företagshälsovårdsfunktion

En extern professionell kontakt kan därför ge tillgång till kompetens som bara behöver användas när behov uppstår.

Större företag kan använda avtalet som komplement

Ett större företag kan redan ha:

• HR
• företagshälsovård
• arbetsmiljöspecialister
• rehabiliteringsrutiner

Men ändå sakna en etablerad extern psykoterapeut för individuell behandling eller chefscoachning.

Ett företagsavtal kan då komplettera de befintliga funktionerna.

Företagsavtal kan vara särskilt praktiska vid geografiskt spridd personal

En organisation kan ha huvudkontor i Gävle men personal i:

• Stockholm
• Göteborg
• Malmö
• Umeå
• mindre orter

Digitala samtal gör det möjligt att använda samma professionella kontakt i hela Sverige.

Läs mer om digitalt samtalsstöd för företag.

Vad kan ingå i ett företagsavtal?

Ett upplägg kan utformas på olika sätt.

Det kan exempelvis innehålla:

• professionellt samtalsstöd för medarbetare
• psykoterapeutisk behandling när behandlingsbehov finns
• chefscoachning
• stöd inför svåra personalsamtal
• stöd vid psykiskt belastande arbetssituationer

Det är viktigt att varje insats definieras tydligt.

Samtalsstöd och psykoterapi är inte exakt samma sak

Ett kortare professionellt samtalsstöd kan vara relevant vid exempelvis:

• en aktuell livskris
• sorg
• tillfällig psykisk belastning
• en svår arbetssituation
• ett begränsat professionellt dilemma

Psykoterapi innebär ett tydligare behandlingsuppdrag.

Det kan vara relevant vid mer etablerade eller återkommande psykiska och emotionella problem.

Läs mer om psykoterapi för medarbetare.

Vem avgör vilken insats som behövs?

Chefen behöver inte diagnostisera.

HR behöver inte välja psykoterapeutisk metod.

Arbetsgivaren kan skapa tillgång till professionellt stöd.

Den individuella bedömningen av behandlingsbehovet bör sedan göras av rätt profession.

Ett företag kan därför köpa en professionell ingång

Det kan vara bättre än att arbetsgivaren försöker beställa exakt behandling på egen hand.

Exempelvis:

”Medarbetaren behöver professionellt samtalsstöd och vi finansierar initialt fem samtal.”

är något annat än:

”Vi har beslutat att personen har depression och ska genomgå fem sessioner av en viss behandling.”

Chefscoachning kan ingå i samma företagsrelation

En arbetsgivare kan också vilja ge chefer tillgång till professionellt stöd.

Det kan exempelvis handla om:

• svåra samtal
• konflikter
• psykisk ohälsa hos medarbetare
• egen arbetsbelastning
• gränssättning
• organisationsförändringar

Läs mer om chefscoachning för företag.

Chefscoachning och psykoterapi behöver hållas isär

Samma leverantör kan ha kompetens att erbjuda båda.

Men uppdragen är olika.

Chefscoachning fokuserar primärt på:

• chefsrollen
• beslut
• kommunikation
• ledarskap

Psykoterapi fokuserar på behandling av individens psykiska och emotionella problem.

Kontrollera vem som genomför samtalen

Arbetsgivaren bör inte utgå från att alla tjänster som marknadsförs som:

”professionellt samtalsstöd”

har samma kompetens bakom sig.

Det kan vara:

• legitimerad psykoterapeut
• psykolog
• coach
• kurator
• annan typ av samtalsaktör

Olika professioner kan vara lämpliga för olika uppdrag.

Legitimation kan kontrolleras

Socialstyrelsen anger att arbetsgivare kan kontrollera legitimation och andra behörigheter i HOSP-registret.

Socialstyrelsen – Legitimationskontroll för arbetsgivare

Det kan vara särskilt relevant när avtalet ska innehålla psykoterapeutisk behandling.

Arbetsgivaren bör veta skillnaden mellan legitimerad och certifierad

1177 beskriver att beteckningar som:

• certifierad terapeut
• diplomerad terapeut
• auktoriserad terapeut
• ackrediterad terapeut

inte är samma sak som legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal.

1177 – Psykoterapi och legitimerad behandlare

Varför spelar legitimationen roll?

När legitimerad personal ger psykoterapi inom hälso- och sjukvård finns professionella skyldigheter kring bland annat:

• tystnadsplikt
• journalföring
• vetenskaplig grund
• tillsyn

1177 beskriver dessa skillnader tydligt.

1177 – Rättigheter vid psykoterapeutisk behandling

Ett löpande avtal behöver tydliga informationsgränser

Det här är en av de viktigaste delarna.

Arbetsgivaren kan vara beställare och betalare.

Men det innebär inte automatiskt att arbetsgivaren får tillgång till innehållet i medarbetarens behandling.

Medarbetaren behöver veta vem som får veta vad

Annars kan personen gå in i första samtalet och fundera:

”Kommer min chef få veta vad jag säger?”

”Rapporterar psykoterapeuten vad jag tycker om arbetsplatsen?”

”Kommer HR få veta min diagnos?”

Sådan osäkerhet kan påverka förtroendet för stödet.

Gör därför informationsgränserna tydliga redan från början

Det bör exempelvis vara klart:

• vilken administrativ information arbetsgivaren behöver
• vilka behandlingsuppgifter som inte delas
• hur bokning och fakturering fungerar
• vilket uppdrag behandlaren har

Chefen behöver normalt inte veta vad som sägs i samtalet

Chefens relevanta frågor är oftare:

• Hur fungerar arbetet?
• Behövs arbetsanpassning?
• Har arbetsbelastningen förändrats?
• När behöver vi följa upp arbetssituationen?

Det är något annat än innehållet i psykoterapin.

Ett företagsavtal ska inte bli en dold kontrollfunktion

Medarbetaren ska inte tro att personen får ett professionellt och konfidentiellt behandlingssamtal om arbetsgivaren egentligen beställt:

• prestationsbedömning
• arbetsförmågebedömning
• utredning av lämplighet för tjänsten

Sådana uppdrag behöver definieras separat och genomföras med rätt professionell kompetens.

Avtalet behöver skilja mellan behandling och arbetsgivarens ansvar

Det är möjligt att en medarbetare behöver psykoterapi samtidigt som arbetsplatsen har ett organisatoriskt problem.

Exempelvis:

medarbetaren har ångest

och

arbetsgruppen är kraftigt underbemannad.

Individens ångest kan behandlas.

Underbemanningen behöver hanteras organisatoriskt.

Samtalsstöd ersätter inte arbetsmiljöarbete

Ett företagsavtal får inte bli organisationens enda svar på:

• ohälsosam arbetsbelastning
• underbemanning
• konflikter
• kränkande särbehandling
• otydlig organisation
• säkerhetsproblem

Arbetsmiljöproblemen behöver undersökas och åtgärdas.

Arbetsmiljöverket betonar insatser på flera nivåer

Arbetsmiljöverkets reviderade riktlinjer för psykisk hälsa på arbetsplatsen beskriver arbete på:

• organisationsnivå
• gruppnivå
• individnivå

Riktlinjerna är avsedda att ge arbetsgivare och företagshälsa ett evidensbaserat stöd för att förebygga, identifiera och åtgärda psykisk ohälsa på arbetsplatsen.

Arbetsmiljöverket – Riktlinjer för psykisk hälsa på arbetsplatsen

Det är en bra modell även för företagsavtal

Företaget kan exempelvis arbeta med:

organisationsnivå:

• arbetsbelastning
• bemanning
• ledarskap

gruppnivå:

• samarbete
• konflikter
• kommunikation

individnivå:

• professionellt samtalsstöd
• psykoterapi
• arbetsanpassning

Ett avtal om samtalsstöd hanterar framför allt individnivån

Det kan även finnas chefsstöd och konsultativa inslag.

Men avtalet bör inte ge organisationen en falsk känsla av att alla arbetsmiljöfrågor därmed är lösta.

Företagsavtal ersätter inte företagshälsovård

Företagshälsovård har ett särskilt arbetsplatsinriktat uppdrag.

Den kan vara relevant vid frågor om:

• arbetsmiljö
• arbetsförmåga
• arbetsanpassning
• rehabilitering

Arbetsmiljöverkets regler anger att företagshälsovård eller motsvarande sakkunnig hjälp ska anlitas när arbetsgivaren saknar tillräcklig egen kompetens för relevanta delar av arbetsmiljöarbetet.

Läs mer om företagshälsovård eller psykoterapi.

Företagshälsovård och psykoterapi kan användas parallellt

Exempel:

En medarbetare är sjukskriven för depression.

Psykoterapeuten behandlar depressionen.

Företagshälsovården hjälper till kring arbetsförmåga och arbetsanpassning.

Arbetsgivaren ansvarar för rehabiliteringsprocessen och arbetets organisation.

De olika aktörerna har olika uppdrag.

Företagsavtal kan ge tidigt stöd

Ett möjligt värde med en etablerad kontakt är att stödet kan användas innan situationen blivit mycket allvarlig.

En medarbetare behöver inte nödvändigtvis vara sjukskriven.

Personen kanske beskriver:

• ökande oro
• stress
• relationsproblem
• livskris
• problem med sömn och återhämtning

Ett professionellt samtal kan då vara en tidig insats.

Tidigt stöd är inte samma sak som garanterad prevention

Det går inte att lova att ett företagsavtal kommer att:

• förhindra alla sjukskrivningar
• förhindra depression
• förhindra utmattning

Psykisk ohälsa påverkas av många faktorer.

Men arbetsgivaren kan göra professionell hjälp mer tillgänglig.

Ett avtal kan vara särskilt användbart vid återkommande chefsbehov

Chefer möter regelbundet situationer som kräver eftertanke.

Exempel:

• en medarbetare mår psykiskt dåligt
• en konflikt eskalerar
• ett rehabiliteringssamtal ska hållas
• en omorganisation skapar starka reaktioner

En etablerad extern kontakt gör att chefen kan få stöd utan att först leta efter någon lämplig person.

Professionellt chefsstöd kan skydda chefsrollens gränser

Chefen kanske känner starkt ansvar för en medarbetare som mår dåligt.

En extern professionell kontakt kan hjälpa chefen att skilja mellan:

• att vara omtänksam chef
• att organisera arbetet
• att erbjuda professionellt stöd
• att försöka bli behandlare

Läs mer om chefsstöd vid psykisk ohälsa.

Hur många samtal bör ingå?

Det finns ingen generell modell som passar alla företag.

Ett avtal kan exempelvis bygga på:

• ett visst antal samtal per månad
• en gemensam årlig samtalspott
• beställning efter behov
• en kombination av fast kapacitet och extra samtal

Vilken modell som passar beror bland annat på:

• företagets storlek
• historiskt behov
• andra stödfunktioner
• budget

Fast samtalspott kan skapa kostnadskontroll

Företaget kan i förväg veta ungefär vilken kapacitet som finns.

Det kan göra budgeteringen enklare.

Men kapaciteten behöver vara rimlig i relation till företagets behov.

För få samtal kan skapa flaskhalsar

Om 500 medarbetare delar på två samtal per månad kan stödet snabbt ta slut.

Det behöver inte göra avtalet meningslöst.

Men företaget bör förstå hur kapaciteten förhåller sig till målgruppen.

För stor fast kapacitet kan också vara ineffektiv

Om ett mindre företag sällan använder stöd kan det vara mer rationellt med en annan modell.

Avtalet bör anpassas till verkliga behov.

Vad händer om den avtalade kapaciteten tar slut?

Det behöver vara bestämt i förväg.

Exempelvis:

• kan extra samtal köpas?
• vilket pris gäller?
• vem godkänner dem?
• finns en maxgräns?

Det är bättre att lösa detta i avtalet än när en medarbetare redan är mitt i en behandling.

Vad händer med oanvänd kapacitet?

Om företaget köper ett visst antal samtal bör avtalet ange:

• om oanvända samtal sparas
• hur länge de gäller
• om de förfaller

Det är en kommersiell avtalsfråga som bör vara tydlig.

Hur många samtal ska en enskild medarbetare kunna använda?

Det kan vara rimligt att ha en initial ram.

Exempelvis kan företaget finansiera ett begränsat antal samtal och därefter ta ställning till fortsatt finansiering.

Men den kliniska behandlingen bör inte reduceras till påståendet:

”Alla psykiska problem kan lösas på exakt fem samtal.”

Vad händer om längre behandling behövs?

Det bör finnas en tydlig process.

Företaget kan exempelvis besluta att:

• ytterligare samtal kan godkännas
• företagets finansiering avslutas efter den överenskomna ramen
• andra vårdvägar kan rekommenderas

Den konkreta lösningen beror på avtalet.

Bokningsvägen behöver vara enkel

Det kan finnas olika modeller.

Medarbetaren kan exempelvis:

• kontakta leverantören direkt
• få en kod eller ett godkännande från HR
• bli hänvisad av sin chef

Ju fler personer som behöver vara involverade, desto mer känslig information riskerar att spridas internt.

Direktkontakt kan stärka integriteten

Ett upplägg kan exempelvis innebära att företaget godkänner att medarbetaren använder tjänsten men att själva bokningen sker direkt mellan medarbetaren och psykoterapeuten.

Det kan minska behovet av att HR eller chef känner till privata detaljer.

Men företaget kan behöva administrativ kontroll

Arbetsgivaren behöver kanske veta:

• hur mycket av avtalet som används
• hur många samtal som faktureras
• om kapaciteten behöver justeras

Sådan administrativ information behöver skiljas från innehållet i behandlingen.

Individuella hälsouppgifter bör inte användas som avtalsstatistik

Ett företag behöver inte få en rapport:

”Tre personer har depression, två har relationsproblem och en är kritisk mot sin chef.”

Sådan information kan vara både känslig och onödig.

Avtalsuppföljningen kan i stället fokusera på relevanta administrativa och organisatoriska frågor.

Vad kan företaget följa upp?

Beroende på avtalets utformning kan arbetsgivaren exempelvis följa:

• hur lätt tjänsten är att aktivera
• om tillgängligheten är tillräcklig
• om kapaciteten räcker
• om faktureringen fungerar
• om chefer och HR förstår hur tjänsten ska användas

Det går att följa upp leveransen utan att kräva behandlingsinformation om individer.

Företaget bör också följa sitt eget arbetsmiljöarbete separat

Om många medarbetare behöver samtalsstöd kan det vara relevant att fråga:

Finns det något gemensamt organisatoriskt mönster?

Det kan exempelvis handla om:

• arbetsbelastning
• stor förändring
• konflikter
• bristande återhämtning

Det är en arbetsmiljöfråga – inte något som ska analyseras genom innehållet i terapin.

Digitalt företagsavtal kan ge nationell täckning

Digitala samtal kan vara särskilt användbara för verksamheter som:

• har flera kontor
• har distansanställda
• har hybridarbete
• rekryterar nationellt

Företaget kan då erbjuda en gemensam professionell kontakt oavsett geografisk placering.

Digitalt format kräver fortfarande goda praktiska förutsättningar

Medarbetaren behöver kunna sitta på en plats där samtalet kan ske ostört.

Det innebär att:

• öppet kontorslandskap
• gemensamt fikarum
• offentligt café

inte är lämpliga platser för psykoterapeutiska samtal.

Företaget kan behöva skapa samtalsutrymme

Om medarbetaren genomför samtalet från arbetsplatsen kan ett bokningsbart privat rum vara en enkel praktisk åtgärd.

Digitalt innebär inte lägre krav på professionell kvalitet

Samma grundläggande krav på:

• kompetens
• professionella gränser
• säkerhet
• bedömning

behövs även när samtalet sker via video.

Vad händer vid allvarlig psykisk ohälsa?

Ett företagsavtal behöver inte kunna behandla allt.

Tvärtom är professionell avgränsning viktig.

En medarbetare kan boka för:

”stress.”

Under samtalet framkommer i stället:

• svår depression
• allvarlig självmordsrisk
• annan problematik som kräver medicinsk eller psykiatrisk vård

Leverantören behöver kunna rekommendera rätt vårdnivå.

Avtalet bör därför innehålla tydliga professionella gränser

Arbetsgivaren kan fråga:

• Vilka problem arbetar ni med?
• Vilka problem ligger utanför ert uppdrag?
• Hur hanterar ni behov av psykiatrisk vård?
• Hur hanterar ni akuta situationer?

Akut vård är något annat än företagssamtal

Vid omedelbar fara för liv eller allvarlig självskaderisk ska personen inte vänta på nästa lediga tid inom företagets samtalsavtal.

112 eller relevant akut vård ska kontaktas.

1177 kan ge sjukvårdsrådgivning när situationen inte är omedelbart livshotande.

Företagsavtal vid stress

Stress är ett vanligt område för professionellt samtalsstöd.

En medarbetare kan behöva hjälp att förstå:

• egna stressreaktioner
• gränssättning
• prestationsmönster
• oro
• återhämtning

Men om stressen också hänger samman med ohälsosam arbetsbelastning behöver arbetsgivaren hantera den delen.

Företagsavtal vid ångest

Professionellt stöd kan vara relevant vid ångest och stark oro.

Behandlingsbehovet behöver bedömas individuellt.

Läs mer om ångest hos medarbetare.

Företagsavtal vid depression

Psykoterapi kan vara en del av behandlingen vid depression.

Mer omfattande depression kan samtidigt kräva medicinsk eller psykiatrisk vård.

Läs mer om depression hos medarbetare.

Företagsavtal vid utmattning

En medarbetare med utmattningsproblematik kan behöva flera insatser parallellt.

Exempelvis:

• professionell behandling
• medicinsk bedömning
• arbetsanpassning
• rehabilitering
• förändrad arbetsbelastning

Läs mer om utmattning hos medarbetare.

Företagsavtal under sjukskrivning

En sjukskriven medarbetare kan få psykoterapeutisk behandling samtidigt som arbetsgivaren arbetar med rehabiliteringen.

Behandling och rehabilitering är dock olika processer.

Läs mer om rehabilitering vid psykisk ohälsa.

Företagsavtal vid återgång i arbete

Psykoterapeutiskt stöd kan ibland fortsätta under återgången.

Medarbetaren kan exempelvis behöva arbeta med:

• oro
• självkritik
• prestationskrav
• gränssättning

Arbetsgivaren arbetar samtidigt med arbetstid och arbetsuppgifter.

Läs mer om återgång i arbete efter psykisk ohälsa.

Företagsavtal under omorganisation

En större förändring kan skapa tillfälligt större behov av professionellt stöd.

Det kan exempelvis handla om:

• oro
• förlustreaktioner
• konflikter
• ökad chefsbelastning

Ett redan etablerat avtal kan då göra stödet snabbt tillgängligt.

Organisationen behöver samtidigt genomföra sitt arbetsmiljöarbete kring förändringen.

Läs mer om omorganisation och arbetsmiljö.

Företagsavtal efter allvarliga händelser

Efter en allvarlig händelse kan det finnas behov av professionellt stöd.

Ett löpande avtal kan underlätta kontakten.

Men akut krisstöd, första hjälpen och psykoterapeutisk behandling är inte alltid samma sak.

Läs mer om krisstöd för företag.

Företaget behöver bestämma vilka som omfattas

Avtalet kan exempelvis gälla:

• samtliga anställda
• chefer
• en bestämd verksamhetsgren
• personer som godkänts av HR eller chef

Villkoren bör vara tydliga.

Undvik oklara regler om vem som ”förtjänar” stöd

Om en medarbetare får fem samtal medan en annan får noll bör företaget kunna förklara vilken process som gäller.

Annars kan beslut uppfattas som godtyckliga.

Bestäm vem som kan aktivera stödet

Olika modeller kan fungera.

Exempelvis:

• medarbetaren kontaktar leverantören själv
• chefen initierar möjligheten
• HR godkänner användningen

Det viktiga är att processen är känd.

Frivillighet behöver vara tydlig vid individuell psykoterapi

Ett företag kan erbjuda professionell behandling.

Det är något annat än att säga:

”Du måste gå i terapi hos vår leverantör.”

Arbetsgivaren kan fortfarande behöva hantera arbetsrelaterade problem genom sina vanliga chefs-, arbetsmiljö- eller rehabiliteringsprocesser.

Behandling ska inte användas som disciplinär åtgärd

Formuleringen:

”Antingen går du i terapi eller så får du problem med anställningen.”

är inte ett lämpligt sätt att organisera ett frivilligt psykoterapeutiskt behandlingsupplägg.

Om det finns arbetsrättsliga eller prestationsrelaterade frågor behöver de hanteras i rätt process.

Hur bör företaget informera personalen om avtalet?

Informationen kan exempelvis beskriva:

• vilket stöd som finns
• vem som kan använda det
• hur bokningen går till
• vilken profession som erbjuder stödet
• att individuella samtal har en professionell ram

Informationen bör vara enkel att hitta när den behövs.

Chefer behöver förstå hur tjänsten ska användas

Det kan vara värdefullt att informera chefer om:

• när de kan informera om stödet
• vad de inte ska försöka diagnostisera
• skillnaden mellan psykoterapi och företagshälsovård
• vad som gäller vid akut psykisk ohälsa

HR behöver förstå samma gränser

Annars finns risk att tjänsten används fel.

Exempelvis kan HR försöka skicka alla:

• konflikter
• prestationsproblem
• arbetsmiljöproblem
• rehabiliteringsfrågor

till psykoterapeuten trots att andra insatser egentligen behövs.

Ett bra företagsavtal behöver rätt tjänst vid rätt problem

En enkel modell kan vara:

Psykiskt behandlingsbehov:

psykoterapeutisk behandling.

Avgränsad psykisk belastning:

professionellt samtalsstöd.

Chefsfråga:

chefscoachning.

Arbetsmiljö eller arbetsförmåga:

företagshälsovård eller annan lämplig sakkunnig insats.

Akut psykisk eller medicinsk situation:

rätt vårdnivå.

Det minskar risken att samma tjänst används till allt

En leverantör som påstår sig kunna:

• behandla alla diagnoser
• utreda alla arbetsmiljöproblem
• lösa alla konflikter
• bedöma arbetsförmåga
• ge juridisk rådgivning

bör väcka frågor.

Professionell kvalitet innebär också att känna gränsen för det egna uppdraget.

Hur bör leverantören hantera dubbla roller?

Ett företag kan vilja använda samma externa person för flera olika uppdrag.

Det kan ibland fungera.

Men vissa kombinationer kan vara olämpliga.

Exempelvis kan samma person ha svårt att samtidigt:

• behandla en medarbetare
• utreda konflikten mellan medarbetaren och chefen
• coacha chefen i samma konflikt

Rollerna kan behöva separeras.

Fråga om detta redan vid upphandlingen

Arbetsgivaren kan fråga leverantören:

”Hur hanterar ni situationer där flera personer från samma arbetsplats behöver stöd i samma konflikt?”

Svaret säger mycket om leverantörens professionella gränssättning.

Vad bör finnas i den kommersiella överenskommelsen?

Det kan exempelvis vara klokt att reglera:

• pris
• fakturering
• omfattning
• avbokningsvillkor
• bokningsprocess
• kontaktpersoner
• vilka tjänster som ingår
• hur extra insatser beställs
• hur avtalet avslutas

Den exakta avtalsutformningen behöver naturligtvis anpassas till företaget och leverantören.

Skilj kommersiellt avtal från behandlingsrelation

Företaget och leverantören kan ha ett affärsavtal.

Den enskilda medarbetaren och psykoterapeuten har samtidigt en professionell behandlingsrelation.

De två nivåerna behöver kunna existera utan att blandas ihop.

Vad ska arbetsgivaren fråga om kvalitet?

Det kan vara relevant att fråga:

• Vilken legitimation och utbildning har behandlaren?
• Hur arbetar verksamheten med patientsäkerhet?
• Hur hanteras journaler?
• Hur hanteras informationssäkerhet?
• Vilka rutiner finns vid akuta situationer?
• Hur bedöms behov av annan vård?

Kontrollera legitimationen – inte bara företagets hemsida

Socialstyrelsen anger att arbetsgivare själva kan kontrollera professionella behörigheter via HOSP.

Socialstyrelsen – HOSP och legitimationskontroll

Vad ska arbetsgivaren fråga om tillgänglighet?

• Hur snabbt erbjuds första kontakt?
• Finns digitala tider?
• Kan medarbetare i hela Sverige använda tjänsten?
• Vad händer under semesterperioder?
• Finns en plan när ordinarie behandlare är frånvarande?

Vad ska arbetsgivaren fråga om avgränsningar?

• Vilka problem behandlar ni?
• Vilka problem behandlar ni inte?
• Hur hanteras allvarlig psykisk sjukdom?
• Hur hanteras medicinska frågeställningar?
• När hänvisas personen till psykiatrisk vård?
• När rekommenderas företagshälsovård?

Vad ska arbetsgivaren fråga om sekretess och information?

• Vilka uppgifter får företaget?
• Vilken information stannar hos behandlaren?
• Hur hanteras bokningsinformation?
• Hur hanteras journalinformation?
• Hur skiljs individuell behandling från andra företagsuppdrag?

Vad ska arbetsgivaren fråga om digital behandling?

• Hur genomförs videosamtalen?
• Vilka praktiska krav finns på samtalsmiljön?
• Hur hanteras behov av annan vård när personen befinner sig på annan ort?
• Hur arbetar verksamheten med digital informationssäkerhet?

Vad ska arbetsgivaren fråga om chefsstöd?

• Kan chefer boka egna samtal?
• Vilka chefsfrågor lämpar sig för coaching?
• Hur skiljs chefens coaching från en medarbetares psykoterapi?
• Hur hanteras konflikter mellan personer som båda använder tjänsten?

Vanliga misstag vid företagsavtal för samtalsstöd

Att köpa samtal utan att definiera tjänsten

Samtalsstöd, psykoterapi och coaching är olika uppdrag.

Att inte kontrollera behandlarens kompetens

Legitimation och erfarenhet bör vara tydliga.

Att göra bokningsvägen för komplicerad

Den som behöver hjälp ska inte behöva gå genom onödigt många administrativa steg.

Att kräva innehållet i samtalen som återrapportering

Administrativ uppföljning och individuell behandling behöver hållas isär.

Att använda avtalet som enda åtgärd mot stress

Arbetsbelastning och organisatoriska risker behöver fortfarande hanteras.

Att använda psykoterapeuten som företagshälsovård

Arbetsmiljö, rehabilitering och arbetsförmåga kan kräva andra professionella uppdrag.

Att sakna plan för akut psykisk ohälsa

Alla tillstånd kan inte hanteras inom ett planerat samtalsavtal.

Att göra psykoterapi obligatorisk

Individuell behandling och arbetsgivarens formella processer behöver hållas isär.

Att bara jämföra pris per samtal

Kompetens, tillgänglighet, kvalitet och professionell struktur är också viktiga.

Att köpa för mycket eller för lite kapacitet

Avtalet behöver anpassas efter verkligt behov.

Att sakna regler för ytterligare samtal

Bestäm vad som händer när den initiala ramen är förbrukad.

Att inte informera cheferna

Tjänsten blir mindre användbar om chefer inte vet när eller hur den kan användas.

Att blanda ihop flera roller hos samma behandlare

Behandling, coaching och organisationsuppdrag kan behöva separeras.

En praktisk modell för att införa företagsavtal

1. Kartlägg behovet

Hur ofta behöver organisationen individuellt stöd eller chefsstöd?

2. Definiera tjänsterna

Vad ska ingå: samtalsstöd, psykoterapi, chefscoachning eller en kombination?

3. Kontrollera leverantören

Legitimation, erfarenhet, kvalitetssystem och professionella avgränsningar.

4. Bestäm kapaciteten

Hur många samtal ska finnas och hur kan extra behov hanteras?

5. Bestäm målgruppen

Vilka medarbetare och chefer omfattas?

6. Skapa bokningsvägen

Gör det enkelt men administrativt tydligt.

7. Klargör konfidentialiteten

Bestäm vilken information arbetsgivaren behöver och vad som hör till behandlingsrelationen.

8. Definiera andra vårdvägar

Vad händer när psykoterapi eller samtalsstöd inte är rätt insats?

9. Informera organisationen

Chefer, HR och medarbetare behöver veta hur stödet fungerar.

10. Följ upp avtalet

Fungerar tillgänglighet, administration och kapacitet?

Frågor att ställa en leverantör

• Vem genomför samtalen?
• Vilken legitimation finns?
• Vilka typer av psykiska problem arbetar ni med?
• Hur skiljer ni samtalsstöd från psykoterapi?
• Kan ni erbjuda chefscoachning?
• Hur snabbt kan en medarbetare få en tid?
• Kan samtal ske digitalt i hela Sverige?
• Hur fungerar bokningen?
• Hur hanteras tystnadsplikt?
• Hur hanteras journalföring?
• Vad får arbetsgivaren veta?
• Hur hanteras akuta situationer?
• När rekommenderar ni annan vård?
• Hur hanteras dubbla roller?
• Hur köps extra samtal?

Frågor företaget bör besvara innan avtalet tecknas

• Vad vill vi uppnå med tjänsten?
• Vilka personer omfattas?
• Hur stor kapacitet behöver vi?
• Hur mycket vill vi finansiera per person?
• Vem får aktivera tjänsten?
• Hur informerar vi personalen?
• Vilka andra professionella resurser har vi?
• Hur hanterar vi arbetsmiljöproblem separat?
• Hur följer vi avtalet utan att efterfråga privata behandlingsuppgifter?

Vanliga frågor om företagsavtal för samtalsstöd

Vad är ett företagsavtal för samtalsstöd?

Det är en överenskommelse mellan arbetsgivaren och en extern professionell leverantör som gör samtalsstöd tillgängligt enligt i förväg bestämda villkor.

Vilka företag kan ha nytta av ett avtal?

Både små och stora företag kan ha nytta av ett etablerat upplägg. Behovet beror mer på organisationens situation och hur ofta stöd behövs än på ett specifikt antal anställda.

Kan företagsavtalet innehålla psykoterapi?

Ja. Ett avtal kan ge medarbetare tillgång till psykoterapeutisk behandling när det finns ett individuellt behandlingsbehov.

Kan avtalet innehålla chefscoachning?

Ja. Chefscoachning kan ingå som en separat tjänst med fokus på chefens professionella roll.

Kan ett företag ha samma leverantör för medarbetare och chefer?

Ja, men leverantören behöver kunna hantera professionella gränser och situationer där dubbla roller eller konflikter uppstår.

Behöver behandlaren vara legitimerad?

När företaget köper psykoterapeutisk behandling är det relevant att kontrollera behandlarens professionella behörighet. Legitimation kan verifieras genom Socialstyrelsens HOSP-register.

Är certifierad terapeut samma sak som legitimerad psykoterapeut?

Nej. 1177 beskriver uttryckligen att certifierad, diplomerad, auktoriserad eller ackrediterad terapeut inte är samma sak som legitimerad personal.

Får arbetsgivaren veta vad som sägs i samtalen?

När psykoterapi ges inom hälso- och sjukvård gäller professionella regler om bland annat tystnadsplikt och journalföring. Behandlingsinnehållet ska därför inte betraktas som en vanlig återrapportering till arbetsgivaren.

Kan arbetsgivaren få statistik?

Administrativ uppföljning av exempelvis kapacitet och användning kan organiseras inom lämpliga ramar. Den bör hållas åtskild från känsliga individuella behandlingsuppgifter.

Kan medarbetaren boka direkt?

Ja, beroende på avtalets upplägg. Direktkontakt kan minska behovet av att privata uppgifter passerar genom chef eller HR.

Hur många samtal bör företaget erbjuda?

Det finns ingen generell siffra som passar alla. Företaget kan sätta en initial ekonomisk ram medan det individuella behandlingsbehovet bedöms professionellt.

Vad händer om fler samtal behövs?

Avtalet bör beskriva hur ytterligare samtal kan godkännas eller hur andra behandlingsvägar kan hanteras.

Kan digitala samtal ingå?

Ja. Digitala samtal kan göra samma professionella stöd tillgängligt för medarbetare och chefer i hela Sverige när formatet är lämpligt.

Ersätter avtalet företagshälsovård?

Nej. Företagshälsovård har andra arbetsplatsinriktade funktioner, bland annat inom arbetsmiljö, arbetsanpassning och rehabilitering.

Ersätter avtalet arbetsgivarens arbetsmiljöansvar?

Nej. Organisatoriska arbetsmiljörisker behöver fortfarande undersökas och åtgärdas av arbetsgivaren.

Kan avtalet användas för att förebygga sjukskrivning?

Tidigt professionellt stöd kan vara värdefullt, men det går inte att garantera att ett samtalsavtal förhindrar sjukskrivning. Arbetsförmåga och sjukfrånvaro påverkas av många faktorer.

Vad händer vid allvarlig psykisk ohälsa?

Leverantören behöver kunna identifiera när annan medicinsk eller psykiatrisk vård behövs och rekommendera rätt vårdnivå.

Vad händer vid självmordsrisk?

Vid omedelbar fara för liv eller allvarlig självskaderisk ska akut vård eller 112 kontaktas. Ett planerat samtalsavtal är inte en ersättning för akut psykiatrisk eller medicinsk vård.

Kan avtalet användas under sjukskrivning?

Ja. En medarbetare kan få psykoterapeutisk behandling samtidigt som arbetsgivaren arbetar med arbetsanpassning och rehabilitering.

Kan samtalen fortsätta under återgång i arbete?

Ja, när det finns ett fortsatt behandlingsbehov och upplägget är lämpligt.

Kan ett mindre företag ha ett företagsavtal?

Ja. Ett mindre företag kan ha särskilt stor nytta av en etablerad extern professionell kontakt eftersom intern specialistkompetens ofta saknas.

Kan ett företag köpa stöd utan löpande abonnemang?

Ja. Företag kan också köpa enstaka insatser. Valet mellan enstaka beställningar och ett mer kontinuerligt avtal beror på verksamhetens behov.

Ett företagsavtal bör skapa tillgänglighet – inte otydlighet

Det största värdet med ett löpande upplägg är inte bara att företaget köper ett antal samtal.

Det handlar om att skapa en tydlig professionell struktur innan behovet uppstår.

Arbetsgivaren vet:

vem som kontaktas.

Medarbetaren vet:

hur stödet bokas.

Chefen vet:

vad den egna rollen är.

Psykoterapeuten vet:

vilket uppdrag som gäller.

Och alla parter vet:

vad tjänsten inte ska användas till.

Det skapar bättre förutsättningar för att professionellt stöd ska kunna sättas in när det faktiskt behövs.

När kan Gävleborgs Psykoterapi hjälpa?

Gävleborgs Psykoterapi AB erbjuder professionella företagslösningar för organisationer som vill skapa en etablerad väg till psykoterapeutiskt stöd.

Ett företagsupplägg kan exempelvis omfatta:

• individuellt samtalsstöd för medarbetare
• psykoterapeutiska insatser
• stöd vid stress och psykisk belastning
• stöd vid ångest och nedstämdhet
• stöd vid livskriser och relationsproblem
• chefscoachning
• professionellt stöd inför svåra personalsamtal

Insatserna genomförs av legitimerad psykoterapeut.

Digitala samtal kan erbjudas till vuxna medarbetare och chefer i hela Sverige när formatet är lämpligt.

Företagsupplägget kan utformas för återkommande behov eller användas för enstaka professionella insatser.

Gävleborgs Psykoterapi ersätter inte företagshälsovård, arbetsmiljöutredning, arbetsförmågebedömning, medicinsk eller psykiatrisk vård, akut vård eller arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljö, arbetsanpassning och rehabilitering.

Läs mer om Gävleborgs Psykoterapis stöd för företag och arbetsgivare.

Läs mer om företagspaket och återkommande företagslösningar.

Kontakta Gävleborgs Psykoterapi

Företag och organisationer är välkomna att kontakta Gävleborgs Psykoterapi för att diskutera ett upplägg för återkommande professionellt samtalsstöd.

Det kan exempelvis handla om en etablerad kontakt för medarbetarsamtal, psykoterapeutiska insatser och chefscoachning.

Digitala insatser gör det möjligt att erbjuda stöd till medarbetare och chefer i hela Sverige.

Källor och vidare läsning

Arbetsmiljöverket – Riktlinjer för psykisk hälsa på arbetsplatsen

1177 – Psykoterapi och psykologisk behandling

Socialstyrelsen – Legitimation för psykoterapeut

Socialstyrelsen – Legitimationskontroll för arbetsgivare

Texten är allmän information för arbetsgivare och chefer och ersätter inte individuell juridisk, arbetsrättslig, arbetsmiljörättslig, medicinsk, psykiatrisk eller psykoterapeutisk bedömning. Vilken professionell insats och vilket företagsupplägg som är lämpligt behöver bedömas utifrån organisationens och individens situation. Vid omedelbar fara för liv eller allvarlig självskaderisk ska 112 eller annan relevant akutinstans kontaktas.