Hoppa till innehåll
Företagshälsovård eller terapi?
En medarbetare mår psykiskt dåligt och arbetsgivaren vill hjälpa.
Men vem ska man kontakta?
Företagshälsovården?
En legitimerad psykoterapeut?
Vårdcentralen?
Eller behövs flera insatser samtidigt?
Företagshälsovård och psykoterapi kan båda vara relevanta vid psykisk ohälsa i arbetslivet, men de fyller olika funktioner.
Företagshälsovården har framför allt en arbetsmiljö-, arbetsförmåge- och rehabiliteringsfunktion.
Psykoterapi är behandling av psykiska och emotionella problem hos individen.
För arbetsgivaren är det därför viktigt att först förstå vilket problem som faktiskt behöver lösas.
Gävleborgs Psykoterapi erbjuder psykoterapi, professionellt samtalsstöd och chefscoachning för företag och arbetsgivare. Digitala samtal kan erbjudas i hela Sverige när formatet är lämpligt.
Företagshälsovård och psykoterapi är inte samma sak
Den viktigaste skillnaden ligger i uppdraget.
Företagshälsovården är enligt arbetsmiljölagstiftningen en oberoende expertresurs inom arbetsmiljö och rehabilitering.
Arbetsmiljöverket betonar att företagshälsovården ska kunna identifiera och beskriva samband mellan:
- arbetsmiljö
- organisation
- produktivitet
- hälsa
Arbetsmiljöverket – AFS 2023:1, företagshälsovård och sakkunnig hjälp
Psykoterapi har ett annat huvudfokus.
Där ligger behandlingen av individens psykiska eller emotionella svårigheter i centrum.
När är företagshälsovård rätt insats?
Företagshälsovård är särskilt relevant när frågan handlar om samspelet mellan människan och arbetet.
Det kan exempelvis gälla:
- arbetsförmåga
- arbetsanpassning
- rehabilitering
- ergonomi
- organisatoriska arbetsmiljörisker
- återgång efter sjukskrivning
- bedömning av arbetsplatsrelaterade behov
Företagshälsovården kan också innehålla flera olika professioner beroende på leverantör och uppdrag.
Det gör den särskilt relevant när problemet behöver förstås ur flera arbetsmiljöperspektiv.
När är psykoterapi rätt insats?
Psykoterapi blir mer relevant när det finns ett tydligt individuellt psykiskt eller emotionellt behandlingsbehov.
Det kan exempelvis handla om:
- ångest och oro
- depressiva besvär
- stressreaktioner
- livskriser
- sorg
- relationsproblem
- självkritik
- prestationskrav
- återkommande emotionella mönster
1177 beskriver psykoterapi och annan psykologisk behandling som behandling där personen tillsammans med en professionell behandlare arbetar med psykiska besvär och svåra känslor eller situationer.
1177 – Psykoterapi och psykologisk behandling
En enkel skillnad att börja med
Arbetsgivaren kan förenklat fråga:
Behöver vi förstå eller förändra arbetet?
Då är företagshälsovård eller annan relevant arbetsmiljökompetens ofta viktig.
Behöver medarbetaren behandling för psykiska eller emotionella besvär?
Då kan psykoterapi vara relevant.
Behövs båda?
Då bör insatserna komplettera varandra.
Exempel 1 – medarbetaren har ångest efter en privat kris
En medarbetare går igenom en separation.
Personen har utvecklat stark oro, sömnsvårigheter och återkommande grubblande.
Arbetet fungerar i grunden väl och arbetsbelastningen är rimlig.
I en sådan situation kan psykoterapi eller professionellt samtalsstöd vara den mest naturliga insatsen.
Arbetsgivaren kan fortfarande behöva diskutera tillfälliga anpassningar om personens arbetsförmåga har påverkats.
Exempel 2 – arbetsbelastningen är ohållbar
En annan medarbetare beskriver svår stress.
Personen arbetar regelbundet kvällar och helger.
Arbetsgruppen är underbemannad och ingen vet vilka arbetsuppgifter som ska prioriteras när tiden inte räcker.
Här räcker det inte att skicka medarbetaren till psykoterapi.
Arbetsgivaren behöver undersöka och åtgärda arbetsmiljön.
Företagshälsovård eller annan arbetsmiljökompetens kan då vara relevant.
Medarbetaren kan samtidigt behöva psykoterapeutiskt stöd för den psykiska belastningen.
Läs mer om ohälsosam arbetsbelastning och arbetsgivarens ansvar.
Exempel 3 – sjukskrivning och återgång
En medarbetare har varit sjukskriven för psykisk ohälsa.
Inför återgången behöver organisationen förstå:
- vilka arbetsuppgifter personen kan utföra
- om arbetstiden behöver anpassas
- hur arbetsbelastningen ska ökas
- vilka arbetsplatsåtgärder som behövs
Då kan företagshälsovård eller annan rehabiliteringskompetens vara relevant.
Samtidigt kan medarbetaren fortsätta psykoterapi för exempelvis depression, ångest eller stressrelaterade besvär.
Läs mer om återgång i arbete efter psykisk ohälsa.
Arbetsgivaren ska använda sakkunnig hjälp när den egna kompetensen inte räcker
Arbetsmiljöverkets AFS 2023:1 anger att arbetsgivaren ska anlita företagshälsovård eller motsvarande sakkunnig hjälp utifrån när det saknas tillräcklig kompetens i den egna verksamheten för:
- det systematiska arbetsmiljöarbetet
- arbetsanpassning
- rehabilitering
Den externa hjälpen ska ha tillräcklig omfattning, kompetens och resurser för uppdraget.
Arbetsmiljöverket – AFS 2023:1, 15 §
Arbetsgivaren behåller alltid arbetsmiljöansvaret
Det är en central princip.
Arbetsgivaren kan köpa hjälp från företagshälsovård.
Arbetsgivaren kan köpa psykoterapi.
Arbetsgivaren kan anlita konsulter.
Men arbetsmiljöansvaret kan inte outsourcas.
Arbetsmiljöverket betonar uttryckligen att arbetsgivaren behåller sitt ansvar även när företagshälsovård anlitas.
Arbetsmiljöverket – Företagshälsovård och arbetsgivaransvar
Psykoterapi övertar inte heller arbetsgivaransvaret
Om en medarbetare går i psykoterapi behöver arbetsgivaren fortfarande hantera:
- arbetsbelastning
- arbetsanpassning
- konflikter
- rehabilitering
- organisatoriska risker
när sådana frågor är aktuella.
Det är alltså möjligt att en medarbetare får mycket god psykoterapeutisk behandling samtidigt som arbetsplatsens problem förblir olösta.
Psykoterapi ska behandla individen – inte organisationen
Psykoterapi kan hjälpa en medarbetare att förstå och hantera:
- känslor
- tankemönster
- relationer
- ångest
- nedstämdhet
- stressreaktioner
Men psykoterapeuten kan inte genom individuell terapi:
- öka bemanningen
- förändra arbetstiderna för en hel grupp
- lösa oklara ansvarsstrukturer
- ändra företagets prioriteringar
- stoppa organisatoriska arbetsmiljörisker utan arbetsgivarens agerande
Företagshälsovård ska inte heller automatiskt användas som psykoterapi
Företagshälsovård kan erbjuda samtalsinsatser, och 1177 beskriver att personer ibland kan få samtalsstöd genom företagshälsan.
1177 – Hitta en psykolog eller psykoterapeut
Men vilken kompetens och behandling som faktiskt finns varierar mellan olika företagshälsovårdsleverantörer.
Arbetsgivaren behöver därför fråga vad tjänsten faktiskt innehåller.
Fråga vilken profession som utför insatsen
Begreppet företagshälsovård beskriver en funktion – inte en enda yrkesgrupp.
Olika insatser kan utföras av olika professioner.
När arbetsgivaren behöver psykoterapeutisk behandling bör man därför fråga:
- Vem kommer att träffa medarbetaren?
- Vilken utbildning har personen?
- Finns legitimation?
- Är insatsen stödsamtal eller psykoterapi?
- Hur görs den kliniska bedömningen?
Psykoterapeut är en skyddad yrkestitel
I Sverige krävs legitimation för att få använda yrkestiteln psykoterapeut.
Socialstyrelsen ansvarar för legitimationen.
Socialstyrelsen – Legitimation för psykoterapeut
1177 påpekar också att en auktoriserad, certifierad, diplomerad eller ackrediterad terapeut inte är samma sak som en legitimerad psykoterapeut.
1177 – Legitimerad psykolog och psykoterapeut
När kompetensen blir särskilt viktig
En person som söker hjälp för mildare och tillfällig belastning kan ibland ha nytta av ett mer avgränsat stödsamtal.
Vid ett tydligare psykoterapeutiskt behandlingsbehov blir kompetensen hos behandlaren särskilt viktig.
Arbetsgivaren behöver inte själv göra den kliniska bedömningen.
Men arbetsgivaren kan säkerställa att den leverantör man använder har relevant professionell kompetens.
Företagshälsovård vid arbetsförmågebedömning
Om arbetsgivaren behöver förstå hur hälsan påverkar möjligheten att utföra arbetsuppgifterna kan företagshälsovård eller annan arbetsplatsinriktad expertkompetens vara särskilt relevant.
Det kan exempelvis handla om:
- vilka arbetsuppgifter som fungerar
- vilka begränsningar som finns
- vilka anpassningar som kan behövas
- hur återgången kan planeras
Detta är inte samma sak som psykoterapeutisk behandling.
Psykoterapi vid depression eller ångest
Om medarbetaren framför allt behöver behandling för psykiska besvär är en psykoterapeutisk eller annan relevant vårdinsats mer direkt riktad mot problemet.
1177 beskriver psykoterapi som en behandlingsform som kan användas vid olika psykiska besvär och där flera olika psykoterapeutiska metoder finns.
1177 – Psykoterapi och psykologisk behandling
Vid allvarligare psykisk ohälsa kan annan vård behövas
Varken företagshälsovård eller privat psykoterapi är automatiskt rätt vårdnivå för alla psykiska tillstånd.
En medarbetare kan behöva kontakt med:
- vårdcentral
- psykiatri
- annan medicinsk specialistvård
beroende på symtom och vårdbehov.
Arbetsgivaren ska inte försöka göra den medicinska bedömningen själv.
Akuta situationer kräver akut hjälp
Om en person har omedelbar risk att skada sig själv eller någon annan eller befinner sig i annan akut livshotande situation ska akut hjälp sökas.
Vid omedelbar fara ska 112 kontaktas.
Ett planerat samtal med företagshälsovård eller psykoterapeut ersätter inte akut vård.
Företagshälsovård vid arbetsanpassning
När arbetsförmågan har förändrats kan arbetsgivaren behöva anpassa arbetet.
Det kan exempelvis handla om:
- arbetsuppgifter
- arbetstid
- arbetsfördelning
- arbetsplatsens utformning
- stöd och struktur
Om arbetsgivaren saknar tillräcklig kompetens kan företagshälsovård eller motsvarande sakkunnig hjälp behövas.
Läs mer om arbetsanpassning vid psykisk ohälsa.
Psykoterapi kan pågå parallellt med arbetsanpassningen
En medarbetare kan samtidigt:
gå i psykoterapi för depression.
arbeta 50 procent.
ha anpassade arbetsuppgifter.
ha kontakt med företagshälsovården kring återgången.
Det behöver inte finnas någon motsättning mellan insatserna.
De löser olika problem.
Företagshälsovård vid rehabilitering
Försäkringskassan beskriver att arbetsgivaren kan behöva ta hjälp av företagshälsovård eller annan aktör med motsvarande kompetens i rehabiliteringsarbetet.
Det kan bland annat vara aktuellt:
- vid återkommande korttidsfrånvaro
- vid signaler om ohälsa
- när arbetsförmågan är oklar
- vid risk för sjukskrivning
- när en plan för återgång behöver tas fram
- när det finns risk för svårigheter vid återgång
Försäkringskassan – Arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd
Arbetsgivare kan få bidrag för vissa rehabiliteringstjänster
Försäkringskassan har ett arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd som innebär att arbetsgivare under vissa förutsättningar kan få bidrag för arbetsplatsinriktade rehabiliteringstjänster från en godkänd anordnare.
För insatser som påbörjats från och med den 1 januari 2025 kan bidraget uppgå till hälften av kostnaden, med de beloppsgränser och övriga villkor som Försäkringskassan anger.
Försäkringskassan – Villkor för arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd
Arbetsgivaren bör kontrollera aktuella villkor direkt hos Försäkringskassan innan en insats beställs med avsikt att söka bidrag.
Alla psykoterapitjänster är inte arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd
Det är viktigt att skilja mellan ett psykoterapeutiskt behandlingsuppdrag och en rehabiliteringstjänst som uppfyller Försäkringskassans krav för arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd.
Arbetsgivaren bör därför inte utgå från att kostnaden för psykoterapi automatiskt omfattas av ett visst bidrag.
Aktuella regler, godkänd anordnare och tjänstens innehåll behöver kontrolleras innan beställning.
När en medarbetare har återkommande korttidsfrånvaro
Upprepad korttidsfrånvaro kan ha många olika orsaker.
Det kan exempelvis finnas:
- fysiska besvär
- psykisk ohälsa
- arbetsmiljöproblem
- privata belastningar
- andra orsaker
Arbetsgivaren behöver inte gissa.
Det kan vara mer relevant att undersöka arbetsförmåga och arbetsmiljö och vid behov använda företagshälsovård eller annan sakkunnig hjälp.
Om det samtidigt framkommer ett tydligt psykoterapeutiskt behandlingsbehov kan psykoterapi vara en separat insats.
När medarbetaren mår dåligt men fortfarande arbetar
Det finns också en fas innan sjukskrivning där arbetsgivaren kan agera.
Medarbetaren kanske beskriver:
- ökad stress
- koncentrationssvårigheter
- sömnproblem
- oro
- nedstämdhet
Då kan arbetsgivaren behöva ställa två parallella frågor:
Finns det något i arbetet som behöver förändras?
Behöver personen professionellt stöd för sitt psykiska mående?
Läs mer om hur arbetsgivaren kan arbeta för att förebygga sjukskrivning.
När samtalsstöd är tillräckligt
Alla psykiska belastningar kräver inte psykoterapeutisk behandling.
En medarbetare kan exempelvis befinna sig i en tillfällig kris och ha nytta av några professionella samtal.
Det kan handla om:
- sorg
- en svår livshändelse
- tillfällig stress
- en belastande arbetssituation
Läs mer om samtalsstöd för medarbetare.
När ett tydligare behandlingsuppdrag behövs
Om problemen är mer etablerade kan psykoterapi vara mer relevant.
Exempelvis när medarbetaren:
- har återkommande ångest
- är tydligt nedstämd
- har långvariga relationella problem
- fastnar i stark självkritik
- upplever återkommande psykiska svårigheter
Den professionella behandlaren behöver då bedöma behandlingsbehov och lämpligt upplägg.
Läs mer i vår fördjupning om psykoterapi för medarbetare.
Vad säger forskningen om arbetsfokuserade insatser?
En systematisk översikt och metaanalys av arbetsfokuserade insatser för anställda med depression, ångest eller psykisk belastning visade små förbättringar av arbetsfunktion och psykisk hälsa direkt efter insatserna.
Insatserna kombinerade psykologiska komponenter med arbetsplatsrelaterade strategier, exempelvis förändringar i arbetet och samarbete med chef.
Effekterna var mindre tydliga vid längre uppföljning.
Arbetsplatsförändringar har en egen betydelse
Det är särskilt relevant för arbetsgivare.
Om en person får behandling men arbetsplatsen fortsätter att skapa samma problem är insatsen ofullständig när arbetet bidrar till ohälsan.
Arbetsgivaren behöver därför undvika tanken:
”Vi har skickat personen till en behandlare – då är vår del klar.”
Återgång i arbete behöver ofta ett arbetsplatsperspektiv
En systematisk översikt av arbetsinriktade insatser för sjukskrivna personer med vanliga psykiska tillstånd visar också att arbetsplatsrelaterade komponenter kan vara relevanta i arbetet med återgång, även om evidenssäkerheten varierar.
Det är ytterligare ett argument för att behandling och rehabilitering inte alltid bör blandas ihop till en enda insats.
Företagshälsovård vid konflikt
Om en konflikt har blivit ett omfattande arbetsmiljöproblem kan företagshälsovård eller annan arbetsmiljökompetens vara relevant.
Det kan behövas:
- kartläggning
- analys av organisatoriska faktorer
- gruppinsatser
- arbetsmiljöåtgärder
En psykoterapeut kan samtidigt ge individuellt stöd till en person som blivit psykiskt belastad.
Läs mer om konflikter på arbetsplatsen.
Vid kränkande särbehandling krävs arbetsmiljöhantering
Om en medarbetare upplever kränkande särbehandling behöver arbetsgivaren använda sina rutiner och hantera arbetsmiljörisken.
Individuell psykoterapi kan vara relevant för den psykiska påverkan.
Men den ersätter inte organisationens hantering.
Läs mer om kränkande särbehandling på arbetsplatsen.
Chefscoachning är ytterligare en separat funktion
I samma situation kan chefen själv behöva stöd.
Det kan handla om:
- hur ett svårt samtal ska genomföras
- professionella gränser
- egen stress
- hur motstridiga behov ska hanteras
- hur chefens roll skiljs från behandlarens
Detta är varken företagshälsovård för medarbetaren eller psykoterapi för medarbetaren.
Det är chefsstöd.
Läs mer om chefsstöd vid psykisk ohälsa.
Fyra olika behov – fyra olika frågor
Arbetsmiljö
Hur behöver arbetet eller organisationen förändras?
Rehabilitering och arbetsförmåga
Vad behövs för att personen ska kunna fortsätta eller återgå i arbete?
Psykoterapi
Vilken behandling behöver personen för sina psykiska eller emotionella problem?
Chefsstöd
Vad behöver chefen för att kunna agera professionellt i sin roll?
En organisation kan behöva en, två, tre eller samtliga funktioner.
Vem ska ha information om vad?
När flera professionella aktörer är involverade behöver rollerna vara tydliga.
En psykoterapeut behöver exempelvis inte automatiskt lämna behandlingsinformation till:
- chef
- HR
- företagshälsovård
Personliga hälsouppgifter och behandlingsinformation ska hanteras enligt de regler som gäller för den aktuella verksamheten.
Arbetsgivaren behöver normalt inte känna till terapins innehåll
Chefen behöver framför allt kunna hantera:
- arbetsförmåga
- arbetsanpassning
- arbetsmiljö
- rehabiliteringsplanering
Det behöver inte kräva information om vad personen säger under sina psykoterapisamtal.
Tydliga gränser skapar bättre förutsättningar för behandling
En medarbetare som tror att terapeuten rapporterar allt till arbetsgivaren kan bli försiktig med vad som berättas.
Därför behöver det vara tydligt:
Vad är behandlingsrelationen?
Vad är arbetsgivarens uppdrag?
Vilken eventuell administrativ information kan lämnas?
Vilken information lämnas inte?
Digital psykoterapi kan användas i hela Sverige
1177 beskriver att det blivit allt vanligare med videosamtal med psykolog eller psykoterapeut.
1177 – Psykoterapi via videosamtal
För en arbetsgivare med personal på flera orter kan det göra tillgången till en gemensam psykoterapeutisk leverantör enklare.
Den kliniska lämpligheten behöver fortfarande bedömas individuellt.
Företagshälsovård behöver ofta känna arbetsplatsen
En viktig styrka hos företagshälsovård är möjligheten att arbeta nära organisationen och förstå:
- arbetsmiljöriskerna
- arbetsuppgifterna
- organisationen
- rehabiliteringsprocesserna
Arbetsmiljöverket anger också att arbetsgivaren ska ge företagshälsovården information om faktorer som påverkar eller misstänks påverka arbetstagarnas hälsa och säkerhet.
Arbetsmiljöverket – Information till företagshälsovården
Psykoterapeuten behöver i stället skydda behandlingsrummet
I psykoterapi behöver fokus ligga på patientens eller klientens behandlingsbehov.
Arbetsgivaren kan finansiera behandlingen.
Men behandlingen bör inte bli en förlängning av chefens personalarbete.
Det gör rollfördelningen viktig.
Kan samma leverantör göra båda sakerna?
I vissa verksamheter finns flera kompetenser inom samma organisation.
Det är möjligt att en leverantör erbjuder både arbetsplatsinriktade och psykoterapeutiska tjänster.
Men uppdraget behöver fortfarande definieras.
Frågan är inte bara:
”Vilket företag använder vi?”
utan:
”Vilken tjänst köper vi och vilket professionellt uppdrag har personen?”
Undvik dubbla roller när de skapar oklarhet
I känsliga situationer kan det bli problematiskt om samma professionella person förväntas:
- vara medarbetarens psykoterapeut
- bedöma medarbetaren åt arbetsgivaren
- rapportera om arbetsförmågan
- stötta chefen i samma konflikt
Olika uppdrag kan behöva hållas isär för att skapa tydliga professionella gränser.
Hur väljer arbetsgivaren rätt insats?
Börja inte med leverantören.
Börja med problemet.
Fråga:
- Är detta främst ett arbetsmiljöproblem?
- Är arbetsförmågan oklar?
- Behövs arbetsanpassning?
- Finns ett psykoterapeutiskt behandlingsbehov?
- Är chefen den som behöver professionellt stöd?
- Behövs medicinsk eller psykiatrisk vård?
När frågan är tydligare blir det lättare att välja rätt profession.
När flera insatser behövs samtidigt
Ett exempel:
En medarbetare har depression och är sjukskriven efter en längre period med ohälsosam arbetsbelastning.
Organisationen kan då behöva:
- psykoterapi eller annan behandling för depressionen
- företagshälsovård för arbetsanpassning och rehabilitering
- organisatoriska åtgärder för arbetsbelastningen
- chefsstöd för den ansvariga chefen
Det är inte ineffektivt att använda flera insatser om de löser olika delar av problemet.
När en enda insats räcker
Om medarbetaren exempelvis går igenom en privat sorg men arbetet och arbetsförmågan fungerar väl kan några professionella samtal vara tillräckliga.
Det finns då ingen anledning att automatiskt starta en omfattande arbetsmiljö- eller rehabiliteringsprocess.
Insatsen behöver stå i proportion till problemet.
Vanliga misstag när arbetsgivare väljer stöd
Att skicka allt till företagshälsovården
Företagshälsovård är en viktig arbetsmiljö- och rehabiliteringsresurs men inte automatiskt rätt behandlingsform för varje individuellt psykiskt problem.
Att skicka allt till psykoterapi
Psykoterapi löser inte arbetsmiljöproblem eller rehabiliteringsprocesser.
Att tro att alla samtal är samma tjänst
Stödsamtal, psykoterapi, rehabilitering och chefscoachning har olika syften.
Att fokusera på leverantören i stället för behovet
Definiera problemet innan tjänsten beställs.
Att inte kontrollera behandlarens kompetens
Vid psykoterapeutiska uppdrag är professionell utbildning och legitimation viktiga kvalitetsfrågor.
Att låta behandlaren bli chefens informationskälla
Psykoterapi behöver en tydlig behandlingsrelation och professionella sekretessgränser.
Att tro att externt stöd tar bort arbetsgivarens ansvar
Arbetsgivaren behåller sitt arbetsmiljö- och rehabiliteringsansvar.
En enkel beslutsmodell
Problem med arbetets organisation?
Undersök arbetsmiljön och använd företagshälsovård eller annan relevant sakkunnig hjälp när den egna kompetensen inte räcker.
Problem med arbetsförmågan?
Arbeta med rehabilitering och arbetsanpassning och använd relevant expertkompetens vid behov.
Psykiska eller emotionella behandlingsbehov?
Överväg psykoterapi eller annan lämplig hälso- och sjukvård.
Chef som behöver stöd?
Överväg professionell chefscoachning eller reflektionsstöd.
Akut eller allvarlig psykiatrisk problematik?
Hänvisa till lämplig hälso- och sjukvård eller akut vård utifrån situationen.
Frågor inför köp av företagshälsovård
- Vilken arbetsmiljökompetens finns?
- Vilka professioner genomför insatsen?
- Kan ni arbeta med arbetsanpassning?
- Kan ni stödja rehabiliteringsprocessen?
- Hur arbetar ni med organisatoriska faktorer?
- Är ni godkänd anordnare för arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd om det är relevant?
Frågor inför köp av psykoterapi
- Är behandlaren legitimerad psykoterapeut?
- Vilken behandlingskompetens finns?
- Hur bedöms om psykoterapi är rätt insats?
- Hur hanteras sekretess och journalföring?
- Kan behandlingen genomföras digitalt?
- Hur hanteras behov av annan vårdnivå?
- Vilken information får arbetsgivaren?
Vanliga frågor om företagshälsovård och psykoterapi
Vad är skillnaden mellan företagshälsovård och psykoterapi?
Företagshälsovård är främst en expertresurs inom arbetsmiljö och rehabilitering. Psykoterapi är behandling av individuella psykiska och emotionella problem.
Kan företagshälsovården erbjuda samtalsstöd?
Ja, vissa företagshälsovårdsleverantörer erbjuder samtalsstöd och psykologiska tjänster. Vilken professionell kompetens och behandling som ingår behöver kontrolleras hos den aktuella leverantören.
Kan arbetsgivaren anlita en psykoterapeut direkt?
Ja. Företag kan köpa psykoterapeutiska och professionella samtalsinsatser direkt från en privat vårdgivare eller mottagning.
Måste arbetsgivaren ha företagshälsovård?
Arbetsmiljöverkets regler innebär att arbetsgivaren ska anlita företagshälsovård eller motsvarande sakkunnig hjälp utifrån när den egna verksamheten saknar tillräcklig kompetens för det systematiska arbetsmiljöarbetet eller arbetet med arbetsanpassning och rehabilitering.
Kan psykoterapi ersätta företagshälsovården?
Inte när behovet gäller företagshälsovårdens arbetsmiljö- och rehabiliteringsfunktion. Psykoterapi har ett annat huvuduppdrag.
Kan företagshälsovård ersätta psykoterapi?
Det beror på vilken kompetens och behandling som finns hos leverantören. Om personen har ett psykoterapeutiskt behandlingsbehov bör arbetsgivaren säkerställa att behandlingen utförs av en profession med relevant kompetens.
Kan båda användas samtidigt?
Ja. Det är ofta relevant när en person både behöver behandling och arbetsplatsinriktade rehabiliterings- eller anpassningsinsatser.
Får arbetsgivaren veta vad som sägs i psykoterapin?
Inte automatiskt. När psykoterapin ges som hälso- och sjukvård omfattas den av professionella regler om bland annat sekretess och journalföring. Eventuell informationsöverföring behöver ske inom gällande regler och den aktuella överenskommelsen.
Kan arbetsgivaren få bidrag för företagshälsovård?
Försäkringskassan kan under vissa villkor lämna arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd när arbetsgivaren köper godkända arbetsplatsinriktade rehabiliteringstjänster. Aktuella krav och beloppsgränser bör alltid kontrolleras hos Försäkringskassan.
Är vanlig psykoterapi automatiskt bidragsberättigad?
Nej. Arbetsgivaren bör inte anta att en psykoterapeutisk behandling automatiskt omfattas av arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd. Tjänsten och leverantören behöver uppfylla Försäkringskassans aktuella krav.
Kan psykoterapi ske digitalt?
Ja. Många psykoterapeutiska insatser kan genomföras genom videosamtal när det är kliniskt lämpligt.
Kan chefen få eget professionellt stöd?
Ja. Chefscoachning kan användas separat när chefen behöver stöd kring ledarskap, svåra samtal, gränssättning eller psykiskt belastande personalsituationer.
Rätt profession för rätt problem
Företagshälsovård och psykoterapi behöver inte konkurrera med varandra.
De kan i stället ses som olika verktyg.
Företagshälsovården hjälper organisationen att förstå och hantera frågor om arbetsmiljö, arbetsförmåga och rehabilitering.
Psykoterapeuten hjälper individen att behandla psykiska och emotionella svårigheter.
Chefen leder verksamheten.
Arbetsgivaren ansvarar för arbetsmiljön.
Medicinsk och psykiatrisk vård används när den vårdnivån behövs.
Den starkaste lösningen är därför inte alltid att välja en enda aktör.
Det är att använda rätt profession för rätt problem.
När kan Gävleborgs Psykoterapi hjälpa?
Gävleborgs Psykoterapi AB erbjuder psykoterapeutiska och professionella samtalsinsatser för företag och organisationer.
Det kan exempelvis handla om:
- psykoterapi för medarbetare
- professionellt samtalsstöd
- chefscoachning
- stöd inför svåra samtal
- professionellt reflektionsstöd vid psykiskt belastande personalsituationer
Insatserna genomförs av legitimerad psykoterapeut och kan erbjudas digitalt i hela Sverige när formatet är lämpligt.
Gävleborgs Psykoterapi ersätter inte företagshälsovård, arbetsmiljöutredning, arbetsförmågebedömning, arbetsgivarens rehabiliteringsansvar eller medicinsk och psykiatrisk vård när sådana insatser behövs.
Läs mer om Gävleborgs Psykoterapis tjänster för företag och arbetsgivare.
Kontakta Gävleborgs Psykoterapi
Företag och arbetsgivare är välkomna att kontakta Gävleborgs Psykoterapi för att diskutera psykoterapi och professionellt samtalsstöd för medarbetare samt chefscoachning.
Digitala insatser kan erbjudas i hela Sverige när formatet passar uppdraget.
För verksamheter med återkommande behov finns även möjlighet till mer kontinuerliga företagslösningar.
Källor och vidare läsning
Arbetsmiljöverket – AFS 2023:1, systematiskt arbetsmiljöarbete
Försäkringskassan – Arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd
Försäkringskassan – Plan för återgång i arbete
1177 – Psykoterapi och psykologisk behandling
1177 – Hitta en psykolog eller psykoterapeut
Socialstyrelsen – Legitimation för psykoterapeut
Texten är allmän information för arbetsgivare och chefer och ersätter inte individuell arbetsrättslig, juridisk, medicinsk, psykiatrisk eller psykoterapeutisk bedömning. Valet mellan företagshälsovård, psykoterapi och andra professionella insatser behöver göras utifrån det konkreta behovet. Aktuella villkor för bidrag och rehabiliteringsstöd bör alltid kontrolleras hos Försäkringskassan.