Hot och våld på arbetsplatsen

En kund blir aggressiv i receptionen.

En klient hotar en medarbetare under ett samtal.

En anställd får ett mordhot via telefon.

En chef får hotfulla meddelanden på sociala medier efter ett beslut.

En medarbetare ska ensam möta en person som tidigare varit våldsam.

Hot och våld på arbetsplatsen kan se mycket olika ut.

Det behöver inte alltid handla om ett fysiskt angrepp.

Hot kan framföras:

• ansikte mot ansikte
• via telefon
• via mejl
• på sociala medier
• genom andra digitala kanaler

Arbetsmiljöverkets regler gäller verksamheter där det kan finnas risk för våld eller hot om våld, oavsett hur hotet förmedlas.

Arbetsgivaren ansvarar för att riskerna förebyggs så långt som möjligt och för att det finns fungerande säkerhetsrutiner när riskerna inte helt kan tas bort.

Efter en incident behöver arbetsgivaren dessutom hantera både den konkreta säkerheten och de psykiska konsekvenser som kan följa.

Gävleborgs Psykoterapi erbjuder professionellt stöd för företag och arbetsgivare när en medarbetare eller chef påverkas psykiskt efter en svår eller hotfull arbetssituation.

Vad räknas som hot och våld på arbetsplatsen?

Hot och våld kan förekomma inom många typer av verksamheter.

Det kan exempelvis handla om:

• uttalade hot om fysisk skada
• fysiska angrepp
• hot med vapen
• hotfulla beteenden
• indirekta eller inlindade hot
• hot via telefon eller internet

Ett hot behöver alltså inte alltid vara formulerat som:

”Jag ska skada dig.”

Arbetsmiljöverket betonar att hotbilden kan vara subtil och att hot inte alltid uttalas öppet.

Arbetsmiljöverket – Våld och hot om våld

Hot via internet omfattas också

AFS 2023:2 anger att reglerna gäller oavsett hur hot om våld förmedlas.

Det innebär att arbetsgivaren även behöver hantera arbetsrelaterade hot som kommer exempelvis:

• via sociala medier
• via telefon
• digitalt efter ett myndighetsbeslut
• genom meddelanden utanför den fysiska arbetsplatsen

Arbetsgivaren ansvarar för att förebygga riskerna

AFS 2023:2, kapitel 5, reglerar våld och hot om våld.

Arbetsgivaren ska bland annat:

• ordna arbetet så att risken förebyggs så långt som möjligt
• ha särskilda säkerhetsrutiner där risk finns
• se till att berörda arbetstagare känner till rutinerna
• följa upp och uppdatera rutinerna när förhållandena förändras

Arbetsmiljöverket – AFS 2023:2

Det räcker alltså inte med en policy i en pärm

En arbetsplats kan ha ett dokument som heter:

”Rutin vid hot och våld.”

Men om medarbetarna inte vet:

• vad de ska göra
• vem de ska kontakta
• när larm ska användas
• när de inte ska arbeta ensamma

är rutinen inte tillräckligt förankrad.

Riskbedömningen behöver utgå från den verkliga verksamheten

Fråga:

• Vilka situationer kan bli hotfulla?
• Vilka medarbetare är mest utsatta?
• När inträffar händelserna?
• Finns särskilda platser där riskerna är större?
• Förekommer ensamarbete?
• Finns tidigare incidenter?

Tidigare händelser är viktig arbetsmiljöinformation

Om verksamheten har haft:

• hot
• aggressiva situationer
• våldshändelser
• allvarliga tillbud

ska erfarenheterna användas i det förebyggande arbetet.

Normalisera inte återkommande incidenter

En risk är att arbetsplatsen vänjer sig.

Medarbetaren säger:

”Han hotar alltid personalen när han blir arg.”

eller:

”Vi får sådana samtal varje vecka.”

Att något inträffar ofta gör det inte mindre relevant för arbetsmiljön.

”Det ingår i jobbet” är inte en tillräcklig åtgärd

I vissa yrken kan risken för hot eller våld aldrig tas bort helt.

Det betyder inte att arbetsgivaren kan acceptera risken utan förebyggande arbete.

Arbetet behöver organiseras så att risken minimeras så långt som möjligt.

Vilka verksamheter kan vara särskilt utsatta?

Risk kan exempelvis förekomma inom:

• hälso- och sjukvård
• psykiatri
• socialtjänst
• omsorg
• skola
• myndighetsutövning
• polis och rättsväsende
• kriminalvård
• handel
• kollektivtrafik
• bevakning
• kundservice

Men reglerna är inte begränsade till vissa branscher.

Det avgörande är om risken finns i den konkreta verksamheten.

Arbetsbelastning kan påverka risken

Arbetsmiljöverket lyfter bland annat tidsbrist och hög arbetsbelastning som faktorer som i vissa verksamheter kan öka risken för hot och våld.

En stressad verksamhet kan exempelvis innebära:

• längre väntetider
• mindre tid för bemötande
• färre medarbetare tillgängliga
• sämre möjlighet att upptäcka eskalerande situationer

Hot och våld kan alltså också vara en organisationsfråga

Fråga inte bara:

”Hur ska medarbetaren hantera den aggressiva personen?”

Fråga också:

”Har vi organiserat arbetet så säkert som möjligt?”

Kunskap och erfarenhet kan påverka risken

Arbetsmiljöverket lyfter att brist på kunskap och erfarenhet kan innebära högre risk.

Det kan handla både om:

• yrkeskunskap
• konflikthantering
• säkerhetsrutiner
• kunskap om hur riskfyllda situationer ska hanteras

Ny personal behöver därför ordentlig introduktion

En nyanställd ska inte behöva lära sig efter första incidenten att:

”När den här typen av situation uppstår brukar vi egentligen vara två.”

Säkerhetsrutinerna behöver vara kända innan situationen inträffar.

Utbildning behöver övas praktiskt

Det kan vara relevant att öva:

• hur larm fungerar
• hur hjälp tillkallas
• hur man lämnar en riskfylld situation
• vem som tar över
• vilka rutiner som gäller efteråt

Larm ska fungera i verkligheten

AFS 2023:2 kräver att arbetsgivaren ser till att arbetstagare snabbt kan få hjälp när en situation med hot eller våld uppstår.

Om det behövs för säkerheten ska det finnas larm.

Det ska också finnas fastställda rutiner för:

• vem som tar emot larmet
• vad som ska göras när larmet går

Det räcker inte att köpa ett larm

Fråga:

• Vem svarar?
• Hur snabbt kommer hjälp?
• Vet personen vad den ska göra?
• Testas utrustningen?
• Övas säkerhetsrutinerna?

Arbetstagarna ska öva säkerhetsrutiner

AFS 2023:2 anger att arbetsgivaren ska se till att arbetstagarna regelbundet övar säkerhetsrutiner och åtgärder vid larm.

Det är viktigt eftersom en instruktion som lästs en gång kan vara svår att använda under stark stress.

Den fysiska arbetsplatsen spelar också roll

AFS 2023:12 anger att arbetsplatser ska utformas så att risken för våld eller hot om våld förebyggs så långt som möjligt.

Arbetsmiljöverket nämner exempelvis möjligheten att:

• kunna ta sig ur lokalen
• sätta sig i säkerhet
• överblicka lokaler
• undvika olämpliga gömda utrymmen
• kunna överblicka området utanför en entré

Arbetsmiljöverket – AFS 2023:12 Utformning av arbetsplatser

Möbleringen kan alltså vara en säkerhetsfråga

I ett rum där svåra kund- eller klientsamtal genomförs kan arbetsgivaren behöva tänka på:

• placeringen av dörren
• möjlighet att lämna rummet
• möblering
• larm
• närhet till kollegor

Ensamarbete kräver särskild uppmärksamhet

Ensamarbete kan i vissa verksamheter innebära större risk.

Det kan exempelvis handla om:

• kvällsarbete
• hembesök
• reception
• arbete i avskilda lokaler
• möten med personer där tidigare hot förekommit

AFS 2023:2 innehåller en tydlig gräns

Arbetsgivaren får inte låta en arbetstagare utföra en arbetsuppgift som ensamarbete om arbetsuppgiften innebär en påtaglig risk för våld eller hot om våld.

Påtaglig risk kräver inte att ett hot redan har uttalats

Arbetsmiljöverket betonar att det inte behöver finnas ett direkt uttalat hot.

Bedömningen kan bland annat ta hänsyn till:

• tidigare hot
• tidigare våld
• erfarenheter av liknande situationer
• tid på dygnet
• platsens utformning
• den aktuella personens tidigare beteende

Gör riskbedömningen före mötet

Undvik:

”Vi får se hur det går.”

Om information redan finns om en konkret risk ska den användas innan arbetet organiseras.

Hot kan riktas mot chefer

En chef kan exempelvis bli hotad efter:

• ett personalbeslut
• ett myndighetsbeslut
• ett kundärende
• en avvisning
• ett konfliktärende

Chefens roll gör inte personen mindre sårbar för psykiska konsekvenser.

Chefen kan själv behöva stöd

Efter en hotfull situation kan en chef uppleva:

• oro
• rädsla
• sömnproblem
• grubblande
• svårigheter att koncentrera sig

Ledningen behöver även ha beredskap för att stödja chefer.

Digitala hot behöver tas på allvar

En medarbetare kan få hot via:

• Facebook
• Instagram
• mejl
• telefon
• andra digitala plattformar

Hotet kan dessutom följa personen hem digitalt.

Gränsen mellan arbete och privatliv kan då bli svag

Personen sitter hemma och ser plötsligt ett hotfullt meddelande i telefonen.

Den psykiska exponeringen är ändå kopplad till arbetet.

Ha rutiner även för digitala hot

Medarbetaren behöver veta:

• vem som ska informeras
• hur hotet dokumenteras
• vilka säkerhetsåtgärder som behöver övervägas
• hur arbetsgivaren följer upp händelsen

När en incident inträffar – säkerheten först

Vid en pågående våldssituation är första prioritet att:

• skapa säkerhet
• tillkalla hjälp
• använda relevanta larm- och säkerhetsrutiner
• vid behov kontakta polis eller akut hjälp

Den psykiska bearbetningen kommer efter den akuta säkerheten.

Arbetsgivaren behöver också ha beredskap för första hjälpen och krisstöd

AFS 2023:2 innehåller regler om första hjälpen och krisstöd.

Arbetsgivaren ska bland annat se till att chefer och arbetsledare har tillräckliga kunskaper om krisstöd för att kunna planera och organisera stödet på lämpligt sätt.

Arbetsmiljöverket – Första hjälpen och krisstöd

Vid risk för hot och våld är krisberedskap särskilt viktig

Arbetsmiljöverket betonar att det är särskilt angeläget att arbetsplatsen har beredskap för krisstöd där risk för hot och våld finns.

Efter händelsen – ge stöd direkt

Arbetsmiljöverket rekommenderar att den drabbade får stöd efter en hot- eller våldshändelse.

Det kan inledningsvis handla om:

• att personen inte lämnas ensam
• praktisk hjälp
• lugn och trygghet
• information om vad som händer nu

Alla reagerar olika

En person kan reagera direkt.

En annan kan verka relativt lugn och reagera senare.

Reaktioner kan exempelvis komma:

• omedelbart
• efter några timmar
• efter flera dagar

Arbetsmiljöverket – Om våld eller hot om våld inträffar

Undvik att bedöma behovet enbart utifrån den första reaktionen

En medarbetare säger:

”Det är lugnt. Jag mår bra.”

Det kan vara sant.

Men en rimlig uppföljning kan ändå vara viktig.

Följ upp senare

Exempel:

”Jag vill stämma av igen i morgon och senare under veckan för att höra hur du har det.”

Tvinga inte fram en viss känsloreaktion

Undvik:

”Du måste prata igenom allt nu.”

Människor reagerar olika efter hotfulla händelser.

Stödet behöver anpassas.

Professionellt krisstöd kan behövas

Arbetsmiljöverket lyfter att professionellt stöd kan erbjudas efter våld eller hot.

Företagshälsovården kan vara en möjlig resurs.

Även andra externa professionella aktörer kan användas beroende på situationen.

Krisstöd är inte samma sak som långvarig psykoterapi

Efter en akut händelse kan fokus inledningsvis vara:

• säkerhet
• stabilisering
• praktiskt stöd
• uppföljning

Om mer långvariga psykiska besvär utvecklas kan en annan behandlingsinsats senare bli relevant.

Läs mer om krisstöd för företag.

Arbetsgruppen kan också påverkas

Ett hot mot en kollega kan skapa oro hos flera.

Medarbetarna kanske tänker:

”Kan det hända mig?”

”Är arbetsplatsen säker?”

”Visste ledningen om risken?”

Ge saklig information

Arbetsmiljöverket rekommenderar att arbetsgivaren ger berörda arbetstagare konkret och saklig information om vad som inträffat och om vilka åtgärder som har vidtagits.

Men skydda den drabbades integritet

Gruppen behöver inte få:

• privata medicinska uppgifter
• detaljer om personens psykiska reaktion
• information som inte behövs för säkerheten

Undvik ryktesspridning

Informationsvakuum kan skapa:

• oro
• rykten
• överdrivna föreställningar om risk

Saklig arbetsgivarinformation kan minska detta.

Dokumentera händelsen

AFS 2023:2 kräver att arbetsgivaren utreder och dokumenterar tillbud och händelser där våld eller hot om våld har förekommit.

Utredningen ska bidra till prevention

Syftet bör vara att förstå:

• vad som hände
• vad som ledde fram till situationen
• om rutinerna fungerade
• vilka åtgärder som behöver vidtas

Fråga inte bara vad medarbetaren gjorde

Ett dåligt efterarbete fokuserar bara på:

”Varför gick du in i rummet?”

En bättre utredning tittar också på:

• bemanning
• lokaler
• rutiner
• larm
• riskinformation
• arbetsorganisation

Undvik skuldbeläggning

Medarbetaren ska kunna rapportera en incident utan att automatiskt mötas av:

”Vad gjorde du för att provocera fram det?”

Det riskerar att minska framtida rapportering.

Underrapportering är ett känt problem

En systematisk forskningsöversikt från 2025 om våld mot hälso- och sjukvårdspersonal beskriver underrapportering som ett återkommande problem och identifierar både hinder och faktorer som kan underlätta rapportering.

Resultaten gäller specifikt hälso- och sjukvård och ska därför inte automatiskt generaliseras till alla branscher.

PubMed – Barriers and facilitators to reporting workplace violence among healthcare workers

Skapa en rapporteringskultur

Medarbetaren behöver veta:

”Vi vill känna till incidenterna.”

Inte:

”Rapportera bara om någon faktiskt blir skadad.”

Tillbud är viktiga

En situation där ingen skadades kan ändå visa på ett allvarligt säkerhetsproblem.

Exempel:

En person försökte slå en medarbetare men missade.

Ingen fysisk skada uppstod.

Risken kan ändå vara betydande.

Allvarliga händelser kan behöva anmälas till Arbetsmiljöverket

Svåra personskador, dödsfall och allvarliga tillbud omfattas av särskilda anmälningsregler.

Arbetsmiljöverket anger exempelvis allvarligt menade mordhot och vissa andra allvarliga våldshot som exempel på händelser som kan vara anmälningspliktiga.

Arbetsgivaren behöver göra bedömningen i det enskilda fallet.

Arbetsmiljöverket anger att om arbetsgivaren är osäker på om händelsen är tillräckligt allvarlig är det bättre att anmäla än att avstå.

Arbetsmiljöverket – Anmäl svåra personskador, dödsfall och allvarliga tillbud

Polisanmälan och arbetsmiljöanmälan är olika frågor

En händelse kan innehålla både:

• en arbetsmiljöfråga
• en eventuell brottsfråga

Arbetsgivaren behöver därför använda rätt rutiner för respektive del.

Efter incidenten ska säkerhetsrutinerna granskas

Fråga:

• Fungerade larmet?
• Kom hjälpen tillräckligt snabbt?
• Var bemanningen rimlig?
• Var riskinformationen tillräcklig?
• Följdes rutinen?
• Var rutinen realistisk?

En incident kan visa att en gammal rutin inte längre fungerar

Verksamheter förändras.

Lokaler förändras.

Kundgrupper förändras.

Arbetssätt förändras.

Rutinerna behöver följa med.

Arbetsgivaren ska följa upp och uppdatera säkerhetsrutinerna

AFS 2023:2 kräver att säkerhetsrutinerna följs upp och hålls aktuella när något förändras.

Stöd och handledning vid återkommande risk

AFS 2023:2 anger att arbetsgivaren ska se till att arbetstagare får särskilt stöd och handledning vid arbete där det finns risk för återkommande våld eller hot om våld.

Det är en viktig bestämmelse

I vissa verksamheter är risken inte en ovanlig engångshändelse.

Medarbetarna kan återkommande möta:

• aggression
• hotfulla personer
• svåra konflikter
• otrygga situationer

Då behövs ett organiserat stöd.

Handledningen kan ha flera funktioner

Det kan exempelvis handla om att:

• reflektera över riskfyllda situationer
• utveckla bemötande
• diskutera professionella gränser
• bearbeta arbetsrelaterad belastning
• lära av tidigare händelser

Men handledning ersätter inte säkerhet

Om problemet är:

bristande bemanning.

trasiga larm.

olämpliga lokaler.

farligt ensamarbete.

behöver dessa problem åtgärdas.

Hot och våld kan vara starkt psykiskt påfrestande

Även när ingen fysisk skada uppstår kan en hotfull situation innebära betydande psykisk belastning.

Läs mer om psykiskt påfrestande arbete och arbetsgivarens ansvar.

Forskning visar samband med psykisk ohälsa

En systematisk översikt och metaanalys av arbetsrelaterad exponering för våld eller hot fann återkommande samband mellan sådan exponering och psykiska hälsoproblem.

Forskarna lyfte samtidigt metodologiska begränsningar och att resultaten behöver tolkas försiktigt.

PubMed – Work-related exposure to violence or threats and risk of mental disorders and symptoms

Longitudinell forskning pekar i samma riktning

En systematisk översikt av prospektiva och longitudinella studier inom människonära yrken fann relativt konsekventa samband mellan arbetsplatsvåld och senare psykisk ohälsa.

Stora delar av forskningsunderlaget kom från vård och andra människonära verksamheter, vilket behöver vägas in vid tolkningen.

PubMed – Workplace violence and health in human service industries

Vårdpersonal är särskilt välstuderad

En umbrella review från 2023 sammanställde 32 systematiska översikter om arbetsplatsvåld mot hälso- och sjukvårdspersonal.

Forskarna fann att problemet var omfattande men att nivåerna varierade kraftigt mellan:

• länder
• yrkesgrupper
• vårdformer
• mätmetoder

PubMed – Workplace violence against healthcare workers: an umbrella review

Använd inte internationella prevalenssiffror som svensk riskstatistik

Forskningen visar att problemet är betydande i flera sektorer.

Men internationella siffror från sjukvård kan inte automatiskt användas för att beskriva risken på en svensk arbetsplats.

Den egna verksamhetens riskbedömning är viktigast.

Psykiska reaktioner kan vara normala efter en hotfull situation

Efter en allvarlig händelse kan personen exempelvis uppleva:

• rädsla
• oro
• spändhet
• grubblande
• sömnsvårigheter

Det betyder inte automatiskt att personen har utvecklat en psykiatrisk diagnos.

Undvik att diagnostisera PTSD direkt

En chef ska inte säga:

”Du har nog PTSD efter det här.”

Reaktioner behöver följas över tid och vid kvarstående eller allvarliga besvär bedömas av rätt profession.

Ta samtidigt kvarstående besvär på allvar

Om personen efter en tid fortsätter ha exempelvis:

• uttalad rädsla
• svåra sömnproblem
• starkt undvikande
• påträngande minnen
• betydande koncentrationssvårigheter
• svårigheter att återgå till arbetet

kan professionell bedömning vara relevant.

Arbetsanpassning kan behövas efter hot eller våld

Arbetsmiljöverket betonar att arbetet kan behöva anpassas om den drabbade utvecklar besvär efter händelsen.

Det kan exempelvis handla om:

• tillfälligt andra arbetsuppgifter
• förändrad arbetsmängd
• att inte möta samma person igen
• förändrat arbetssätt
• ökat stöd

Vilken anpassning som är relevant behöver bedömas individuellt.

Läs mer om arbetsanpassning vid psykisk ohälsa.

Tvinga inte fram en snabb återgång till exakt samma situation

En medarbetare kan känna:

”Jag måste visa att jag inte är rädd.”

Det är inte ett bra skäl för arbetsgivaren att ignorera behovet av en strukturerad bedömning.

Men undvik också permanent undvikande utan bedömning

Att helt ta bort alla liknande arbetsuppgifter för alltid är inte automatiskt rätt lösning.

Åtgärden behöver anpassas efter:

• personens reaktion
• säkerheten
• arbetsuppgifterna
• professionell bedömning när sådan behövs

Återgång behöver vara hållbar

Om personen varit sjukskriven efter incidenten behöver återgången planeras utifrån faktisk arbetsförmåga och arbetsmiljörisk.

Läs mer om återgång i arbete efter psykisk ohälsa.

Professionellt samtalsstöd kan vara relevant

Efter en hot- eller våldshändelse kan en medarbetare ibland behöva professionellt stöd för:

• ångest
• rädsla
• stressreaktioner
• nedstämdhet
• andra psykiska eller emotionella svårigheter

Men rätt insats beror på situationen

Akut krisstöd.

Företagshälsovård.

Medicinsk eller psykiatrisk vård.

Psykoterapi.

De har olika funktioner.

Psykoterapi är inte första säkerhetsåtgärden

Om en person fortfarande riskerar att utsättas för samma hot är lösningen inte:

”Vi erbjuder terapi.”

Arbetsmiljörisken måste först hanteras.

Organisatoriska problem kräver organisatoriska lösningar

Individuellt stöd kan komplettera.

Det kan inte ersätta:

• riskbedömning
• säkerhetsrutiner
• bemanning
• larm
• ändrat ensamarbete
• säkrare lokaler

Företagshälsovården kan vara viktig

Arbetsmiljöverket rekommenderar att företagshälsovård eller motsvarande extern kompetens anlitas om organisationen saknar tillräcklig kompetens för att förebygga riskerna.

Arbetsmiljöverket – Arbeta systematiskt för att minska riskerna för våld och hot

När kan psykoterapi vara relevant?

Psykoterapi kan vara relevant när den drabbade efter en händelse utvecklat psykiska besvär där psykoterapeutisk behandling bedöms lämplig.

Det kan exempelvis handla om:

• ångest
• nedstämdhet
• kvarstående stressreaktioner
• andra psykiska svårigheter

Läs mer om psykoterapi för medarbetare.

Chefen kan behöva professionellt stöd

Chefen kan behöva hantera:

• den drabbade medarbetaren
• oroliga kollegor
• riskbedömning
• verksamhetsdrift
• rapportering
• egen oro

Det kan bli en betydande belastning.

Läs mer om chefscoachning för företag.

Vanliga misstag vid hot och våld på arbetsplatsen

Att normalisera hot

”Sådant händer här” är inte en riskbedömning.

Att vänta på ett fysiskt angrepp

Hot och allvarliga tillbud är också viktiga arbetsmiljösignaler.

Att tro att digitala hot inte räknas

AFS 2023:2 omfattar även hot som exempelvis förmedlas via internet eller telefon.

Att sakna tydliga säkerhetsrutiner

Medarbetarna behöver veta vad de ska göra innan situationen inträffar.

Att ha ett larm som ingen övar med

Larmkedjan behöver fungera praktiskt.

Att låta någon arbeta ensam trots påtaglig risk

AFS 2023:2 innehåller en uttrycklig begränsning av sådant ensamarbete.

Att skylla på den drabbade

Utred hela arbetsorganisationen och riskmiljön.

Att inte dokumentera tillbud

Tillbud kan innehålla avgörande information för prevention.

Att erbjuda samtalsstöd men inte ändra säkerheten

Psykiskt stöd ersätter inte förebyggande arbetsmiljöåtgärder.

Att tro att den som verkar lugn inte behöver uppföljning

Reaktioner kan komma senare.

Att tvinga alla till samma krisstöd

Människor reagerar olika.

Att informera för lite

Informationsvakuum kan öka oro i arbetsgruppen.

Att informera för mycket

Skydda den drabbades personliga och medicinska integritet.

Att inte ändra rutiner efter en incident

Händelsen ska användas för att förbättra det förebyggande arbetet.

En praktisk modell för arbetsgivaren

1. Identifiera riskerna

Var, när och hur kan hot eller våld uppstå?

2. Riskbedöm verksamheten

Använd tidigare incidenter, tillbud och erfarenheter.

3. Organisera arbetet säkert

Se över bemanning, arbetsformer och ensamarbete.

4. Skapa säkerhetsrutiner

Alla berörda ska känna till dem.

5. Säkerställ fungerande larm

Testa både utrustning och larmkedja.

6. Öva

Medarbetarna behöver kunna agera även under stress.

7. Se över den fysiska arbetsplatsen

Reträttvägar, överblick och säker placering kan vara viktiga.

8. Organisera stöd och handledning

Särskilt där risken är återkommande.

9. Ge omedelbart stöd efter incidenter

Säkerhet och praktiskt omhändertagande går först.

10. Dokumentera och utred

Vad hände och vad behöver förändras?

11. Bedöm anmälningar och behov av professionellt stöd

Allvarliga händelser kan kräva särskild rapportering och extern hjälp.

12. Följ upp

Kontrollera både medarbetarens situation och att säkerhetsåtgärderna faktiskt fungerar.

Frågor arbetsgivaren kan använda i riskbedömningen

• När har hot eller våld inträffat tidigare?
• Vilka yrkesgrupper är mest utsatta?
• Förekommer arbete ensam?
• Finns riskfyllda kvälls- eller nattpass?
• Fungerar larmen?
• Vet alla vem som tar emot ett larm?
• Kan medarbetaren snabbt lämna en hotfull situation?
• Är lokalerna säkert utformade?
• Har personalen tillräcklig utbildning?
• Rapporteras tillbud?
• Finns stöd och handledning?
• Finns beredskap för krisstöd?

Frågor efter en incident

• Är den drabbade i säkerhet?
• Behövs medicinsk eller annan akut hjälp?
• Vilket direkt stöd behöver personen?
• Behöver andra medarbetare informeras?
• Fungerade larmet?
• Fungerade säkerhetsrutinerna?
• Var bemanningen tillräcklig?
• Behöver arbetet anpassas?
• Behöver professionellt krisstöd erbjudas?
• Ska händelsen anmälas vidare?
• Vilka åtgärder behövs för att minska risken för upprepning?
• När följer vi upp den drabbade?

Vanliga frågor om hot och våld på arbetsplatsen

Vad har arbetsgivaren för ansvar vid hot och våld?

Arbetsgivaren ska enligt AFS 2023:2 ordna arbetet så att risken förebyggs så långt som möjligt, ha särskilda säkerhetsrutiner där risk finns och följa upp dessa.

Gäller reglerna även hot via telefon?

Ja. AFS 2023:2 omfattar hot om våld oavsett hur de förmedlas, inklusive exempelvis telefon och internet.

Gäller reglerna hot på sociala medier?

Ja, om hotet har koppling till arbetet omfattas även sådana kommunikationsvägar av arbetsmiljöreglerna om hot om våld.

Måste arbetsplatsen ha larm?

Om det behövs för säkerheten ska arbetsgivaren se till att det finns larm för att tillkalla hjälp. Behovet avgörs utifrån riskerna i verksamheten.

Måste larmet testas?

Arbetsgivaren ska se till att larmutrustningen sköts och kontrolleras och att arbetstagarna regelbundet övar säkerhetsrutiner och åtgärder vid larm.

Får en medarbetare arbeta ensam om det finns risk för våld?

AFS 2023:2 anger att en arbetsgivare inte får låta en arbetstagare utföra en arbetsuppgift som ensamarbete om arbetsuppgiften innebär en påtaglig risk för våld eller hot om våld.

Måste ett uttryckligt hot finnas?

Nej. Arbetsmiljöverket beskriver att en påtaglig risk kan föreligga även utan ett direkt uttalat hot om omständigheterna sammantaget visar en verklig risk.

Ska hot dokumenteras?

Ja. Arbetsgivaren ska utreda och dokumentera tillbud och händelser där våld eller hot om våld har förekommit.

Behöver alla hot anmälas till Arbetsmiljöverket?

Inte varje mindre incident omfattas automatiskt av reglerna om anmälan av allvarliga tillbud. Arbetsgivaren behöver bedöma händelsens allvar. Arbetsmiljöverket anger att det vid osäkerhet är bättre att anmäla än att avstå.

Kan mordhot vara ett allvarligt tillbud?

Ja. Arbetsmiljöverket anger allvarligt menade mordhot och andra allvarliga hot om våld som exempel på händelser som kan omfattas.

Ska medarbetaren alltid polisanmäla?

Brottsanmälan och arbetsmiljöhantering är olika frågor. Vilka åtgärder som är lämpliga beror på den konkreta händelsen och organisationens rutiner.

Vad gör arbetsgivaren direkt efter ett hot?

Säkerställ först säkerheten och ge praktiskt stöd. Följ sedan upp den drabbade, dokumentera och utred händelsen samt bedöm vilka säkerhetsåtgärder som behöver förändras.

Kan en person reagera flera dagar senare?

Ja. Arbetsmiljöverket beskriver att människor reagerar olika och att reaktioner kan komma både direkt och senare.

Ska alla gå på krissamtal?

Inte automatiskt. Stödet behöver anpassas till individ och situation. Professionellt stöd ska finnas tillgängligt när det behövs.

Kan företagshälsovården hjälpa?

Ja. Företagshälsovård kan vara relevant både i det förebyggande arbetsmiljöarbetet och som stöd efter en händelse.

När kan psykoterapi behövas?

Psykoterapi kan vara relevant när en person efter händelsen utvecklar psykiska eller emotionella besvär där psykoterapeutisk behandling bedöms lämplig.

Kan samtalsstöd ersätta bättre säkerhet?

Nej. Individuellt stöd kan aldrig ersätta nödvändiga åtgärder för att minska risken för nya hot eller våldshändelser.

Kan arbetsanpassning behövas?

Ja. Om den drabbade får nedsatt arbetsförmåga efter händelsen kan arbetet behöva anpassas individuellt.

Behöver chefen också stöd?

Ja. Chefer kan själva utsättas för hot och kan dessutom belastas av att hantera allvarliga händelser i arbetsgruppen.

Vad är viktigast före en incident?

Riskbedömning, säker organisation, kända rutiner, utbildning, fungerande larm och möjlighet att snabbt få hjälp.

Vad är viktigast efter en incident?

Säkerhet, stöd till den drabbade, dokumentation, utredning, relevanta anmälningar, uppföljning och konkreta åtgärder för att minska risken att händelsen upprepas.

En säkerhetskultur byggs före den svåra händelsen

Det är svårt att skapa fungerande rutiner när hotet redan står i receptionen.

Det förebyggande arbetet behöver göras tidigare.

Medarbetaren ska veta:

”Jag behöver inte stå ensam.”

”Jag vet hur jag får hjälp.”

”Larmet fungerar.”

”Min arbetsgivare vill att incidenter rapporteras.”

”Jag får stöd om något händer.”

Och framför allt:

”Hot och våld betraktas inte som något jag bara ska tåla.”

Det är grunden för ett professionellt och hållbart säkerhetsarbete.

När kan Gävleborgs Psykoterapi hjälpa?

Gävleborgs Psykoterapi AB erbjuder professionellt stöd för företag när en medarbetare eller chef påverkas psykiskt eller emotionellt efter en hotfull, våldsam eller annan svår arbetssituation.

Stöd kan exempelvis vara relevant vid:

• ångest
• rädsla
• stressrelaterade psykiska besvär
• nedstämdhet
• grubblande
• svårigheter att återhämta sig efter en händelse

Gävleborgs Psykoterapi erbjuder även professionellt stöd till chefer som behöver ett externt reflektionsutrymme efter komplexa eller psykiskt krävande personalsituationer.

Insatserna genomförs av legitimerad psykoterapeut.

Digitala planerade samtal kan erbjudas till vuxna medarbetare och chefer i hela Sverige när formatet och problematiken är lämpliga.

Gävleborgs Psykoterapi ersätter inte akuta säkerhetsåtgärder, polis, medicinsk eller psykiatrisk akutvård, företagshälsovård, arbetsmiljöriskbedömning eller arbetsgivarens ansvar för att förebygga hot och våld.

Individuellt psykoterapeutiskt stöd ska inte användas som ersättning för säkerhetsrutiner, bemanning, larm, säkra lokaler eller andra nödvändiga organisatoriska arbetsmiljöåtgärder.

Läs mer om professionellt stöd för företag och arbetsgivare.

Kontakta Gävleborgs Psykoterapi

Företag och arbetsgivare kan kontakta Gävleborgs Psykoterapi när en medarbetare eller chef behöver professionellt stöd efter en hotfull eller våldsam arbetssituation och den akuta säkerheten är omhändertagen.

Digitala samtal kan erbjudas i hela Sverige när formatet och behovet är lämpliga.

Källor och vidare läsning

Arbetsmiljöverket – Våld och hot om våld

Arbetsmiljöverket – AFS 2023:2

Arbetsmiljöverket – AFS 2023:12

Arbetsmiljöverket – Arbeta systematiskt för att minska riskerna för våld och hot

Arbetsmiljöverket – Om våld eller hot om våld inträffar

Arbetsmiljöverket – Första hjälpen och krisstöd

Arbetsmiljöverket – Anmäl svåra personskador, dödsfall och allvarliga tillbud

PubMed – Work-related exposure to violence or threats and risk of mental disorders and symptoms

PubMed – Workplace violence and health in human service industries

PubMed – Workplace violence against healthcare workers: an umbrella review

PubMed – Barriers and facilitators to reporting workplace violence among healthcare workers

Texten är allmän information för arbetsgivare och chefer och ersätter inte individuell juridisk, arbetsrättslig, arbetsmiljömässig, medicinsk, psykiatrisk eller psykoterapeutisk bedömning. Vid pågående våld, omedelbar fara eller akut medicinsk situation ska relevanta akut- och säkerhetsrutiner användas. Individuellt psykoterapeutiskt stöd ersätter inte arbetsgivarens ansvar att riskbedöma, förebygga, utreda och åtgärda risker för våld och hot om våld.