KBT eller PDT?
KBT eller PDT? Den frågan är vanlig när någon börjar fundera på psykoterapi. Båda är etablerade psykoterapeutiska inriktningar, men de har olika teoretiska utgångspunkter och arbetar delvis på olika sätt.
Kognitiv beteendeterapi, KBT, riktar ofta stor uppmärksamhet mot sambandet mellan tankar, känslor och beteenden och mot sådant som konkret upprätthåller ett problem idag.
Psykodynamisk terapi, PDT, lägger större tonvikt vid känslor, relationer, återkommande mönster och hur tidigare erfarenheter kan påverka hur personen fungerar i livet idag.
Det betyder däremot inte att KBT enbart handlar om tankar eller att PDT enbart handlar om barndomen.
1177 beskriver både KBT och PDT som vanliga psykoterapeutiska behandlingsformer och betonar att olika behandlingar kan passa olika personer och problem.
1177 – Psykoterapi och psykologisk behandling
Vilken behandling som är mest lämplig bör därför avgöras utifrån problemet du söker för, forskningsläget, behandlingsmålet och den individuella bedömningen.
Hos Gävleborgs Psykoterapi erbjuds psykoterapi online till vuxna i hela Sverige när privat psykoterapi bedöms vara en lämplig insats.
Vad är KBT?
KBT står för kognitiv beteendeterapi.
1177 beskriver KBT som en terapiform som utgår från att tankar, känslor och beteenden hänger samman och går att påverka och förändra.
1177 – KBT, kognitiv beteendeterapi
I behandlingen gör patient och behandlare ofta en kartläggning av vad som händer i olika situationer och vilka processer som bidrar till att problemet fortsätter.
KBT kan exempelvis innebära att personen:
- undersöker återkommande tankemönster
- förändrar beteenden som upprätthåller problemen
- tränar på situationer som brukar undvikas
- gör övningar mellan samtalen
- arbetar mot konkreta behandlingsmål
Exakt hur behandlingen ser ut beror på vilken KBT-metod som används och vilket problem som behandlas.
KBT är inte en enda behandling
Begreppet KBT omfattar flera olika behandlingsformer och tekniker.
1177 beskriver exempelvis behandlingar och vidareutvecklingar som:
- internetbaserad KBT
- ACT
- DBT
- CFT
- schemafokuserad terapi
- Unified Protocol
Vid olika diagnoser kan behandlingen dessutom innehålla mycket specifika komponenter.
Vid OCD är exempelvis exponering med responsprevention en central behandling. Vid vissa ångestsyndrom används exponering. Vid långvariga sömnproblem används specifik KBT för insomni, KBT-I.
Att någon säger att hon arbetar med KBT berättar därför inte exakt vad behandlingen kommer att innehålla.
Vad är PDT?
PDT står för psykodynamisk terapi.
1177 beskriver PDT som en psykoterapiform där personen utforskar både sin tidigare historia och sitt nuvarande liv.
Behandlingen kan handla om att förstå känslor, behov, relationer och återkommande sätt att fungera.
1177 – Psykodynamisk terapi, PDT
Frågor som kan bli relevanta i PDT är exempelvis:
- Vilka känslor är svåra att känna eller uttrycka?
- Vilka relationsmönster återkommer i mitt liv?
- Hur reagerar jag när någon kommer nära?
- Vad händer när jag känner mig kritiserad eller avvisad?
- Hur påverkar tidigare erfarenheter hur jag reagerar idag?
- Vad händer mellan mig och psykoterapeuten?
Målet är inte bara intellektuell förståelse utan att större förståelse också ska skapa möjlighet till känslomässig och relationell förändring.
Läs mer på sidan Psykodynamisk terapi online.
PDT är inte heller en enda behandling
Precis som KBT är psykodynamisk terapi ett samlingsbegrepp.
Det finns både kortare och längre psykodynamiska behandlingar och även manualiserade behandlingar som utvecklats för specifika problem.
1177 nämner exempelvis panikfokuserad psykodynamisk psykoterapi, PFPP.
Det finns också andra moderna psykodynamiska modeller med tydliga behandlingsfokus.
Det är därför för förenklat att beskriva all PDT som långvariga och ostrukturerade samtal.
Vad är den viktigaste skillnaden mellan KBT och PDT?
Skillnaden handlar framför allt om vilka teorier behandlingen bygger på och vilka processer som får störst uppmärksamhet.
En förenklad beskrivning kan vara:
- KBT fokuserar ofta tydligt på hur tankar och beteenden upprätthåller problemen och på konkreta förändringar i vardagen.
- PDT fokuserar ofta tydligt på känslor, relationer, inre konflikter och återkommande relationella mönster.
Men i verklig klinisk behandling finns överlappningar.
En KBT-terapeut kan arbeta mycket med känslor och relationer. En PDT-terapeut behöver uppmärksamma vad patienten faktiskt gör i vardagen och om behandlingen leder till förändring.
Handlar KBT bara om tankar?
Nej.
Det är en vanlig missuppfattning.
KBT arbetar med samspelet mellan tankar, känslor, kroppsliga reaktioner och beteenden.
I flera KBT-behandlingar är beteendet särskilt centralt.
Exponering vid ångest är ett tydligt exempel. Personen arbetar inte bara med att tänka annorlunda utan tränar konkret på att närma sig sådant hon tidigare undvikit.
Handlar PDT bara om barndomen?
Nej.
Personens tidigare historia kan vara relevant eftersom erfarenheter kan påverka dagens sätt att relatera till andra och till sig själv.
Men fokus ligger på hur dessa mönster fungerar i livet idag.
Ett tidigare relationsmönster blir kliniskt intressant framför allt när det fortfarande påverkar exempelvis:
- nära relationer
- självkänsla
- känsloreglering
- gränssättning
- rädsla för avvisande
- hur personen hanterar beroende och närhet
Historien används alltså för att förstå nutiden, inte för att leva kvar i det förflutna.
Är KBT mer strukturerad än PDT?
Ofta, men inte alltid.
1177 beskriver att KBT vanligtvis har ett eller flera konkreta mål och ofta innehåller hemuppgifter.
PDT kan ha en öppnare samtalsform där patient och psykoterapeut tillsammans undersöker vad som är viktigt.
Men korttids-PDT kan också vara tydligt fokuserad och strukturerad kring ett bestämt problem.
Det finns alltså skillnader i grad snarare än en absolut gräns mellan ”strukturerad KBT” och ”ostrukturerad PDT”.
Får man hemuppgifter i KBT?
Ofta.
1177 beskriver arbete mellan mötena som en vanlig del av KBT.
Det kan exempelvis innebära att:
- registrera tankar och beteenden
- öva på en situation
- göra exponering
- träna en ny färdighet
Det som sker mellan samtalen är ofta en aktiv del av behandlingen.
Får man hemuppgifter i PDT?
Traditionell PDT använder vanligtvis inte hemuppgifter på samma systematiska sätt som KBT.
Men det betyder inte att psykoterapin bara har betydelse under själva samtalet.
Patienten kan exempelvis börja lägga märke till:
- ett relationsmönster medan det händer
- en känsla som tidigare snabbt undvikits
- hur hon reagerar på kritik
- att hon håller på att anpassa sig trots att hon egentligen vill säga nej
Förändringen behöver alltså också bli synlig i livet utanför terapirummet.
Vilken terapi går mest på djupet?
Det är inte en särskilt användbar vetenskaplig fråga.
Begreppet ”djup” kan betyda olika saker.
En intensiv KBT-behandling av OCD kan innebära mycket krävande arbete med personens starkaste rädslor. En PDT kan innebära omfattande arbete med känslor, relationer och självbild.
Båda kan därför vara känslomässigt djupgående på olika sätt.
Det är mer relevant att fråga om behandlingen är lämplig för det problem som ska behandlas.
Vilken metod har bäst forskningsstöd?
Det går inte att svara korrekt med ett enda namn på en terapiform.
Forskningsstödet behöver bedömas utifrån ett specifikt problem eller en specifik diagnos.
KBT har en mycket omfattande forskningsbas och har studerats vid ett stort antal psykiska problem.
En metaanalys av 41 placebokontrollerade randomiserade studier med totalt 2 843 personer visade exempelvis effekt av KBT vid flera ångestrelaterade diagnoser.
Men det betyder inte att KBT automatiskt är bättre än all annan psykoterapi för alla problem.
Har psykodynamisk psykoterapi forskningsstöd?
Ja.
En omfattande förregistrerad umbrella review publicerad i World Psychiatry 2023 granskade forskningen om PDT vid vanliga psykiska störningar.
Översikten fann evidens för PDT vid bland annat depression, ångestsyndrom, personlighetsproblematik och somatiska symtomstörningar.
Författarna bedömde evidensen som högkvalitativ för depression och somatiska symtomstörningar och som måttlig för ångest- och personlighetssyndrom.
Översikten fann även stöd för att PDT i dessa områden kan ha liknande effekt som andra aktiva psykoterapier.
Det betyder däremot inte att PDT har lika starkt specifikt forskningsstöd för varje enskild diagnos.
KBT eller PDT vid depression?
Depression är ett område där det finns direkt forskning som jämför metoderna.
En metaanalys publicerad 2024 identifierade nio randomiserade studier som direkt jämförde manualiserad PDT och KBT hos vuxna med diagnostiserad depression.
Direkt efter behandlingen var de depressiva symtomen statistiskt likvärdiga mellan PDT och KBT.
Vid senare uppföljning fanns däremot inte tillräckliga data för att visa statistisk likvärdighet mellan behandlingarna.
Det är alltså mer korrekt att säga att båda har forskningsstöd vid depression än att påstå att den ena metoden generellt är överlägsen den andra.
Läs mer i Psykoterapi online vid depression.
KBT eller PDT vid ångest?
Här behöver svaret bli mer diagnosspecifikt.
KBT har en mycket omfattande evidensbas för ångestsyndrom.
Det finns samtidigt forskning på psykodynamisk psykoterapi vid flera ångesttillstånd.
En randomiserad studie av generaliserat ångestsyndrom fann exempelvis att både korttids-PDT och KBT gav stora och stabila förbättringar på det primära ångestmåttet. KBT hade samtidigt fördelar på flera sekundära utfall.
En mindre randomiserad studie från 2026 med 60 deltagare fann förbättring efter både 12 sessioner KBT och kort psykoanalytisk psykoterapi jämfört med väntelista och ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan de två aktiva behandlingarna direkt efter behandlingen.
Den senare studien är liten och ska inte väga lika tungt som den betydligt större samlade KBT-forskningen.
KBT eller PDT vid social ångest?
Vid social ångest har KBT ett starkt etablerat forskningsstöd.
Det har samtidigt kommit en ny metaanalys 2026 av korttids psykodynamisk psykoterapi.
Den omfattade elva randomiserade studier med totalt 1 167 deltagare.
PDT var bättre än väntelista och det fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad jämfört med aktiva behandlingar i den sammanlagda analysen.
Forskarna efterlyser samtidigt mer högkvalitativ forskning och bättre data om långtidsresultat.
Läs mer i Psykoterapi online vid social ångest.
KBT eller PDT vid paniksyndrom?
Vid paniksyndrom är KBT en etablerad förstahandsbehandling.
Det finns samtidigt specifik forskning på korttids psykodynamisk terapi.
En omfattande nätverksmetaanalys inkluderade 136 randomiserade studier.
Både KBT och korttids-PDT hörde till de behandlingar som hade positiva resultat jämfört med sedvanlig behandling.
Evidensen bedömdes däremot som säkrare för KBT. När studier med hög risk för bias togs bort var det endast KBT som fortfarande var statistiskt tydligt bättre än sedvanlig behandling.
PubMed – Comparative efficacy and acceptability of psychotherapies for panic disorder
Läs mer i Psykoterapi online vid panikångest.
KBT eller PDT vid OCD?
Vid OCD är behandlingsvalet tydligare.
KBT med exponering och responsprevention har ett omfattande och etablerat forskningsstöd och är en central rekommenderad psykologisk behandling.
Det publicerades 2026 en första randomiserad studie av en särskilt manualiserad korttids-PDT för OCD med positiva resultat jämfört med väntelista.
Men en enskild studie mot väntelista gör inte PDT likvärdig med den betydligt större evidensbasen för KBT.
Vid behandlingskrävande OCD bör därför specifik OCD-behandling prioriteras.
Läs mer i Psykoterapi online vid OCD och tvångstankar.
KBT eller PDT vid PTSD?
Vid diagnostiserad PTSD har traumafokuserade behandlingar ett starkare specifikt forskningsstöd.
Traumafokuserad KBT och EMDR hör till de behandlingar som har bäst dokumentation.
Det finns forskning även på psykodynamiska behandlingar, men underlaget är betydligt mindre.
Det skulle därför vara missvisande att framställa generell PDT som lika väldokumenterad specifik PTSD-behandling.
Läs mer i Psykoterapi online efter trauma.
KBT eller PDT vid sömnproblem?
Vid långvarig insomni finns en särskild behandling som kallas KBT-I.
Det är den psykoterapeutiska behandling som har det starkaste specifika forskningsstödet vid kroniska sömnsvårigheter.
PDT kan vara relevant när sömnproblemen ingår i en bredare problematik med exempelvis stress, relationer, sorg eller känslomässiga konflikter.
Men vanlig PDT bör inte marknadsföras som specifik förstahandsbehandling för kronisk insomni.
Läs mer i Psykoterapi online vid sömnproblem.
Vilken terapi passar vid relationsproblem?
Relationssvårigheter ser mycket olika ut och det finns inte en enda diagnos eller standardbehandling som täcker alla sådana problem.
PDT kan vara särskilt relevant när fokus ligger på:
- återkommande relationsmönster
- rädsla för närhet eller avvisande
- svårigheter att uttrycka känslor
- gränssättning
- hur tidigare relationer påverkar dagens relationer
Men även flera KBT-baserade metoder arbetar med interpersonella problem, kommunikation och känsloreglering.
Behandlingsvalet bör därför utgå från vad som faktiskt är problemet.
Läs mer i Psykoterapi online vid relationsproblem.
Vilken terapi passar vid otrygga relationsmönster?
När problemet framför allt handlar om återkommande mönster kring tillit, närhet, separation och beroende kan ett relationellt och psykodynamiskt perspektiv vara relevant.
Det betyder inte att ”otrygg anknytning” automatiskt kräver PDT.
Anknytningsmönster är inte en psykiatrisk diagnos och kan behandlas utifrån flera psykoterapeutiska modeller.
Läs mer i Psykoterapi online vid otrygg anknytning.
Är KBT alltid kortare än PDT?
Nej.
1177 beskriver att KBT kan bedrivas både under kort och längre tid. De anger att fem till tjugo sessioner är vanligt i KBT, men behandlingstiden beror på problem och mål.
PDT kan också bedrivas som både korttids- och långtidsterapi.
En kort psykodynamisk behandling kan ha ett mycket tydligt fokus och pågå under en avgränsad period.
Metod och behandlingslängd är alltså två olika frågor.
Läs mer i Hur länge går man i psykoterapi?.
Är KBT mer effektiv eftersom den är mer strukturerad?
Inte automatiskt.
Struktur kan vara mycket värdefull, särskilt när behandlingen behöver innehålla specifika moment.
Men behandlingsresultat påverkas av fler saker än hur strukturerad metoden är.
Det är exempelvis viktigt:
- att rätt problem har identifierats
- att behandlingen passar problemet
- att patienten kan delta i arbetet
- att samarbetet med behandlaren fungerar
- att behandlingen faktiskt följs upp
Hur viktig är relationen till terapeuten?
Den terapeutiska alliansen är en av de mest undersökta processerna inom psykoterapiforskningen.
En stor metaanalys omfattade 295 oberoende studier och mer än 30 000 patienter.
Den fann ett stabilt positivt samband mellan starkare terapeutisk allians och bättre behandlingsresultat.
PubMed – The alliance in adult psychotherapy: A meta-analytic synthesis
Sambandet fanns över olika psykoterapeutiska inriktningar.
Det betyder inte att relationen ensam räcker för att behandla alla problem.
En varm och förtroendefull terapeutisk relation ersätter exempelvis inte behovet av exponering och responsprevention vid behandlingskrävande OCD.
Metod och terapeutisk relation är inte konkurrenter
Ibland framställs valet som:
”Antingen behöver du rätt metod eller en bra terapeutisk relation.”
Det är en falsk motsättning.
En bra behandling behöver både genomföras på ett professionellt sätt och skapa tillräckligt samarbete och förtroende för att patienten ska kunna delta i arbetet.
Det gäller oavsett om behandlingen är KBT eller PDT.
Spelar patientens egen preferens någon roll?
Ja, inom rimliga kliniska gränser.
1177 betonar att patienten ska få vara delaktig i valet av behandlingsmetod.
Om flera behandlingar har tillräckligt vetenskapligt stöd för samma problem kan exempelvis tidigare erfarenheter och vad personen själv känner sig beredd att arbeta med få betydelse.
Men preferens kan inte helt ersätta evidens.
Om någon med exempelvis svår OCD helst önskar en metod som saknar tillräckligt stöd för tvångssyndromet behöver behandlaren ändå informera om den behandling som har starkast dokumentation.
Vad händer om jag redan har provat KBT?
Att en tidigare KBT-behandling inte hjälpt tillräckligt betyder inte automatiskt att ”KBT inte fungerar på dig”.
Det kan vara relevant att fråga:
- Vilken KBT-metod användes?
- Var diagnosen eller problemet rätt bedömt?
- Genomfördes de centrala behandlingsmomenten?
- Hur länge pågick behandlingen?
- Fanns andra problem som inte uppmärksammades?
I vissa situationer kan en annan metod vara relevant. I andra kan en mer specifik KBT-behandling vara bättre än den tidigare behandlingen.
Vad händer om jag redan har provat PDT?
Samma princip gäller.
Att en psykodynamisk behandling inte hjälpte tillräckligt betyder inte automatiskt att all PDT saknar relevans.
Men behandlingen ska inte fortsätta eller upprepas enbart därför att den är den metod patienten eller behandlaren känner bäst.
Det behöver göras en ny bedömning av problemet, metoden och varför den tidigare behandlingen inte gav tillräcklig effekt.
Hur vet jag om terapin jag valt fungerar?
Oavsett om du väljer KBT eller PDT behöver behandlingen kunna följas upp.
Det kan handla om:
- minskade symtom
- bättre fungerande vardag
- mindre undvikande
- förändrade relationsmönster
- ökad förmåga att hantera känslor
- större möjlighet att göra andra val
Det är inte tillräckligt att fortsätta psykoterapi under lång tid utan att någon gång undersöka om den hjälper.
Läs mer i Hur vet man om psykoterapi fungerar?.
KBT via nätet och terapi via video är inte samma sak
Det finns flera olika former av digital behandling.
Internetbaserad KBT, IKBT, är ofta ett strukturerat behandlingsprogram med texter, övningar och terapeutstöd.
Psykoterapi online via video innebär att patient och psykoterapeut träffas direkt i realtid ungefär som vid ett mottagningsbesök.
Det är viktigt att inte blanda ihop dessa format när forskningsresultat diskuteras.
Kan både KBT och PDT ske online?
Ja. Psykoterapeutiskt arbete kan i många fall genomföras via direkta videosamtal.
En stor metaanalys av 47 direkt jämförande studier med totalt 3 564 deltagare fann överlag försumbara skillnader mellan livebaserad videopsykoterapi och psykoterapi på fysisk mottagning.
PubMed – Live psychotherapy by video versus in-person: A meta-analysis
Studierna omfattade flera psykoterapiformer och problemområden. Resultaten innebär därför inte att varje enskild behandling automatiskt är lika väl dokumenterad online.
Hur ska jag välja mellan KBT och PDT?
Det kan vara hjälpsamt att börja med fyra frågor.
1. Vad söker jag hjälp för?
En tydlig diagnos eller ett tydligt problem kan påverka behandlingsvalet.
Vid exempelvis OCD, PTSD och långvarig insomni finns specifika behandlingar med ett särskilt starkt forskningsstöd.
2. Vad vill jag förändra?
Vill du framför allt minska ett specifikt symtom eller beteende? Eller söker du hjälp för återkommande relationsmönster, självkänsla och känslomässiga problem som är svårare att avgränsa?
Det är inte en absolut uppdelning men kan hjälpa till att tydliggöra vad du förväntar dig av behandlingen.
3. Vad säger forskningen om mitt problem?
Fråga inte bara om en behandlingsmetod är ”evidensbaserad”.
Fråga hellre:
”Vilket forskningsstöd finns för den här metoden för just det problem jag söker för?”
Det är en betydligt mer informativ fråga.
4. Hur arbetar den konkreta psykoterapeuten?
Två terapeuter inom samma inriktning kan arbeta ganska olika.
Fråga gärna hur behandlaren brukar arbeta med det problem du söker för, hur behandlingen följs upp och hur ni avgör om metoden hjälper.
Vad ska jag fråga innan jag börjar terapi?
Du kan exempelvis fråga:
- Vilken psykoterapeutisk inriktning arbetar du med?
- Varför tror du att den passar mitt problem?
- Finns det andra behandlingar jag bör känna till?
- Hur brukar behandlingen gå till?
- Hur länge kan behandlingen pågå?
- Hur följer vi upp om den hjälper?
- Vad gör vi om behandlingen inte fungerar?
En behandlare bör kunna diskutera dessa frågor utan att behöva framställa den egna metoden som bäst för alla.
Läs mer i Välja psykoterapeut online.
Vad händer vid första samtalet?
Du behöver inte själv bestämma behandlingsmetod innan du bokar det första samtalet.
Det första mötet kan användas för att förstå:
- vad du söker hjälp för
- hur problemen påverkar livet
- hur länge de har funnits
- tidigare behandling
- vad du vill förändra
- om den psykoterapi som erbjuds verkar lämplig
Ibland kan bedömningen innebära att den behandlare du träffar rekommenderar en annan eller mer specifik metod.
Det är en del av ett professionellt behandlingsval.
Läs mer om första samtalet hos psykoterapeut.
Är legitimation viktigare än terapimetod?
Det är två olika frågor.
Legitimation handlar bland annat om behandlarens reglerade yrkeskompetens och ansvar inom hälso- och sjukvården.
Metoden handlar om hur behandlingen genomförs.
Det är därför relevant att både kontrollera behandlarens legitimation och fråga vilken behandlingsmetod som används.
Läs mer i Psykolog eller psykoterapeut – vad är skillnaden?.
Det behöver inte bli ett ideologiskt val
KBT och PDT framställs ibland som konkurrerande läger.
För en person som söker hjälp är den motsättningen sällan särskilt användbar.
Den relevanta frågan är inte vilken terapiskola som ”vinner”.
Den relevanta frågan är:
”Vilken behandling har bäst förutsättningar att hjälpa mig med det problem jag faktiskt har?”
Svaret kan vara KBT i en situation och PDT i en annan.
I ytterligare andra situationer kan en annan evidensbaserad psykoterapiform vara mer lämplig än båda.
Vanliga frågor om KBT och PDT
Vad är den största skillnaden mellan KBT och PDT?
KBT fokuserar ofta tydligare på samspelet mellan tankar, känslor och beteenden och på att förändra processer som upprätthåller problemet. PDT fokuserar ofta tydligare på känslor, relationer, tidigare erfarenheter och återkommande relationella mönster.
Är KBT bättre än PDT?
Inte generellt. Det beror på vilket problem som behandlas. Vid vissa diagnoser finns tydligt starkare stöd för specifika KBT-baserade behandlingar. Vid exempelvis depression finns forskning som visar jämförbara resultat mellan manualiserad PDT och KBT direkt efter behandlingen.
Har PDT vetenskapligt stöd?
Ja. En omfattande umbrella review från 2023 fann forskningsstöd för PDT vid flera vanliga psykiska störningar, bland annat depression och ångestsyndrom. Evidensens styrka varierar mellan olika problemområden.
Är KBT bara positivt tänkande?
Nej. KBT innebär inte att ersätta alla negativa tankar med positiva. Behandlingen arbetar med tankar, känslor och beteenden och innehåller ofta konkreta beteendeförändringar och exponering.
Handlar PDT bara om barndomen?
Nej. Tidigare erfarenheter kan undersökas, men fokus ligger på hur känslor och relationsmönster påverkar livet här och nu.
Är PDT alltid långvarig?
Nej. Det finns både kort- och långtidsterapi inom PDT, inklusive tidsbegränsade och manualiserade behandlingar.
Får man hemuppgifter i PDT?
Vanligtvis inte på samma systematiska sätt som i KBT. Men förändringar och sådant som uppmärksammas i terapin behöver ändå få betydelse i vardagen.
Vilken terapi passar vid relationsproblem?
Det beror på problemets karaktär. PDT kan vara särskilt relevant för återkommande känslomässiga och relationella mönster, men flera andra psykoterapiformer arbetar också med relationsproblem.
Vilken terapi passar vid OCD?
KBT med exponering och responsprevention har ett betydligt starkare etablerat specifikt forskningsstöd vid OCD och bör vara centralt i behandlingsvalet.
Vilken terapi passar vid PTSD?
Traumafokuserad KBT och EMDR hör till de behandlingar som har starkast specifikt forskningsstöd vid PTSD.
Kan KBT och PDT genomföras online?
Ja, psykoterapi kan i många fall genomföras via direkta videosamtal. Lämpligheten behöver bedömas utifrån problemet och den konkreta behandlingsformen.
Måste jag själv välja metod före första samtalet?
Nej. Ett första samtal kan användas för att bedöma problemet och diskutera vilken behandlingsform som verkar mest lämplig.
Vad är viktigast – metod eller terapeut?
Båda har betydelse. Behandlingsmetoden behöver vara lämplig för problemet och samarbetet med psykoterapeuten behöver fungera tillräckligt bra för att behandlingen ska kunna genomföras.
Boka psykoterapi online
Du behöver inte kunna avgöra på egen hand om KBT, PDT eller någon annan behandling är bäst innan du söker hjälp.
En professionell första bedömning kan användas för att förstå problemet, vad du vill förändra och om den psykoterapiform som erbjuds passar dina behov.
Hos Gävleborgs Psykoterapi erbjuds psykodynamiskt inriktad psykoterapi online till vuxna i hela Sverige. Om den problematik du söker för har ett starkare specifikt forskningsstöd för en annan behandlingsform bör detta vägas in i behandlingsbedömningen.
Källor och vidare läsning
1177 – Psykoterapi och psykologisk behandling
1177 – KBT, kognitiv beteendeterapi
PubMed – Cognitive behavioral therapy for anxiety and related disorders
PubMed – Short-term psychodynamic psychotherapy for social anxiety disorder
PubMed – Comparative efficacy and acceptability of psychotherapies for panic disorder
PubMed – The alliance in adult psychotherapy: A meta-analytic synthesis
PubMed – Live psychotherapy by video versus in-person: A meta-analysis
Texten är allmän information och ersätter inte individuell medicinsk, psykiatrisk, psykologisk eller psykoterapeutisk bedömning eller behandling.
