Hoppa till innehåll
Krisstöd för företag
En allvarlig händelse på en arbetsplats kan förändra situationen på några minuter.
En medarbetare utsätts för hot.
En svår olycka inträffar.
En kollega avlider plötsligt.
En medarbetare blir vittne till en traumatisk händelse.
Eller en hel arbetsgrupp påverkas av något som ingen varit förberedd på.
I sådana situationer behöver arbetsgivaren kunna agera både praktiskt och mänskligt.
Det akuta säkerhetsarbetet måste fungera.
Samtidigt kan medarbetare behöva psykiskt och socialt stöd.
Krisstöd för företag handlar därför inte enbart om att erbjuda någon att prata med efteråt.
Det handlar också om beredskap, tydliga roller, tidig kontakt, professionell bedömning och uppföljning.
Gävleborgs Psykoterapi erbjuder professionellt stöd för företag och arbetsgivare vid psykiskt belastande situationer, genom bland annat individuellt samtalsstöd, psykoterapeutiska insatser och chefsstöd.
Vad är krisstöd på arbetsplatsen?
Arbetsmiljöverket beskriver krisstöd som det psykiska och sociala omhändertagande som behöver vidtas i samband med olyckor, akuta krissituationer och liknande allvarliga händelser som kan utlösa krisreaktioner.
Myndigheten beskriver också krisstöd som det omedelbara omhändertagandet av en person i kris, exempelvis genom avlastande samtal och vid behov efterföljande professionella insatser.
Arbetsmiljöverket – Första hjälpen och krisstöd
Vilka händelser kan skapa behov av krisstöd?
Behovet kan uppstå efter många olika typer av händelser.
Exempel är:
- arbetsplatsolyckor
- hot eller våld
- rån
- allvarliga tillbud
- plötsliga dödsfall
- att bevittna en svår olycka
- andra oväntade och starkt belastande händelser
Vilken händelse som utlöser en krisreaktion varierar från person till person.
Människor reagerar olika på samma händelse
Två personer kan uppleva exakt samma situation men reagera helt olika.
En person kan direkt bli mycket känslomässigt påverkad.
En annan fungerar praktiskt under flera timmar och reagerar först senare.
En tredje får relativt begränsade psykiska reaktioner.
Arbetsmiljöverket betonar också att både den direkt drabbade och personer i omgivningen som varit närvarande kan behöva krisstöd.
Arbetsmiljöverket – Krisstöd efter allvarliga händelser
En krisreaktion är inte automatiskt psykisk sjukdom
Efter en mycket svår händelse kan människor reagera starkt utan att det betyder att de har utvecklat en psykiatrisk diagnos.
1177 beskriver kris som en reaktion på en förändring eller händelse som är så överväldigande att personens vanliga sätt att hantera svårigheter inte räcker till.
Det är därför viktigt att inte diagnostisera normala eller förväntade reaktioner för snabbt.
Vanliga reaktioner efter en allvarlig händelse
Reaktionerna varierar, men en person kan exempelvis uppleva:
- stark oro
- ledsenhet
- overklighetskänsla
- grubblande
- sömnsvårigheter
- koncentrationsproblem
- irritabilitet
- svårigheter att förstå det som hänt
- rädsla för att samma sak ska hända igen
Reaktionerna kan vara intensiva i början och sedan gradvis minska.
För andra kan besvären bli mer långvariga och kräva professionell bedömning eller behandling.
Arbetsgivaren ska ha beredskap innan något händer
Krisstöd ska inte behöva uppfinnas efter att krisen redan har inträffat.
Arbetsmiljöverkets AFS 2023:2 anger att arbetsgivaren ska se till att det på varje arbetsställe finns den beredskap och de rutiner för första hjälpen och krisstöd som behövs med hänsyn till:
- verksamhetens art
- verksamhetens omfattning
- verksamhetens särskilda risker
Arbetsmiljöverket – AFS 2023:2, första hjälpen och krisstöd
Rutinerna behöver vara kända
En krisplan som ligger i en pärm hjälper begränsat om ingen vet att den finns.
Arbetsmiljöverkets föreskrifter anger att arbetsgivaren ska säkerställa att arbetstagarna känner till hur första hjälpen och krisstöd är organiserat på arbetsstället.
De ska också hållas förtrogna med de rutiner som gäller.
Arbetsmiljöverket – Beredskap och rutiner för krisstöd
Chefer behöver kunskap om krisstöd
Arbetsgivaren ska enligt AFS 2023:2 se till att chefer och arbetsledare har tillräckliga kunskaper om krisstöd för att kunna planera och organisera det på ett lämpligt sätt.
Arbetsmiljöverket – Kunskap om krisstöd för chefer och arbetsledare
Det är en viktig skillnad mot att chefen själv ska vara psykoterapeut.
Chefen behöver kunna organisera stödet och veta när annan kompetens ska användas.
Vad behöver en krisberedskap innehålla?
Det konkreta innehållet behöver anpassas till verksamheten.
Men arbetsgivaren kan behöva ha tydlighet kring frågor som:
- Vem leder arbetet vid en allvarlig händelse?
- Vem kontaktar räddningstjänst eller sjukvård?
- Vem ansvarar för kontakten med berörda medarbetare?
- Vem kan initiera professionellt krisstöd?
- Hur informeras övriga medarbetare?
- Hur hanteras kontakt med anhöriga?
- Hur följs de drabbade upp?
Ju mer som är genomtänkt före händelsen, desto mindre behöver organisationen improvisera under stark press.
Riskbedömning behöver komma före krisen
Arbetsmiljöverket betonar att arbetsgivaren ska kartlägga vilka risker för ohälsa och olycksfall som finns och vilka behov av första hjälpen och krisstöd som kan uppstå.
Arbetsmiljöverket – Riskbedömning och krisstöd
Det betyder att behovet kan se olika ut i olika verksamheter.
En butik och ett kontor kan ha olika riskbilder
En butik kan exempelvis ha förhöjd risk för:
- rån
- hot
- våld
En industri kan ha större risk för:
- allvarliga olyckor
- maskinskador
- brand
Andra verksamheter kan ha arbetstagare som regelbundet möter:
- människor i svår kris
- hotfulla situationer
- traumatiska händelser
Krisberedskapen behöver spegla de faktiska riskerna.
Hot och våld kräver särskild beredskap
Arbetsmiljöverket beskriver att krisberedskap är särskilt angelägen när det finns risk för hot och våld.
Arbetsmiljöverket – Krisstöd vid risk för hot och våld
Det kan exempelvis handla om verksamheter där personal:
- hanterar pengar
- möter personer i utsatta situationer
- fattar beslut som människor kan reagera starkt på
- arbetar ensamma
- har kontakt med personer som kan bli hotfulla
Efter hot eller våld behöver både säkerheten och den psykiska påverkan hanteras
Det räcker inte alltid att konstatera:
”Ingen blev fysiskt skadad.”
Ett allvarligt hot kan påverka en person psykiskt även när ingen fysisk skada uppstått.
Arbetsmiljöverket beskriver att uppföljningen efter hot eller våld bland annat bör omfatta händelsens orsaker, om rutinerna fungerade och vilka åtgärder som behövs för att förhindra en liknande händelse.
Arbetsmiljöverket – Om våld eller hot om våld inträffar
Den första uppgiften är säkerhet
Vid en akut händelse behöver organisationen först säkerställa:
- att fortsatt fara hanteras
- att skadade får medicinsk hjälp
- att räddningstjänst eller polis kontaktas när det behövs
- att berörda personer kommer till en trygg plats
Psykologiskt stöd får inte ersätta grundläggande säkerhetsåtgärder.
Det omedelbara stödet behöver vara enkelt
I det första skedet behöver människor ofta mer konkret stöd än avancerad psykologisk analys.
Det kan exempelvis handla om att:
- skapa fysisk trygghet
- stanna hos personen
- ge tydlig information
- hjälpa personen att få kontakt med närstående om det är lämpligt
- ordna transport hem om personen inte bör köra
- informera om vilket professionellt stöd som finns
Situationen behöver naturligtvis anpassas efter händelsens karaktär.
Undvik att kräva att personen ska reagera på ett visst sätt
Efter en svår händelse kan människor säga:
”Jag känner nästan ingenting.”
Det behöver inte innebära att personen är opåverkad.
En annan person kan gråta eller vara mycket upprörd.
Ingen av reaktionerna är automatiskt mer korrekt.
Det är därför viktigt att inte säga:
”Du borde vara mer ledsen.”
eller:
”Försök sluta tänka på det.”
Stöd behöver inte betyda att alla ska berätta allt
Det är också viktigt att skilja mellan att erbjuda stöd och att kräva detaljerad bearbetning direkt efter en händelse.
En systematisk översikt av psykosociala interventioner efter traumatiska arbetsplatshändelser fann ett svagt och heterogent forskningsunderlag.
Ingen enskild intervention kunde tydligt visas vara överlägsen.
Översikten fann också att generell debriefing i vissa studier var associerad med negativa utfall.
PubMed – Post-incident psychosocial interventions after a traumatic incident in the workplace
Undvik därför obligatorisk detaljerad återberättelse
Det är inte självklart hjälpsamt att samla alla direkt efter en traumatisk händelse och kräva att var och en i detalj beskriver:
- vad personen såg
- vad personen tänkte
- vad personen kände
Professionellt krisstöd behöver anpassas efter individen och situationen.
Stöd kan erbjudas utan att tvinga människor att bearbeta händelsen på ett visst sätt eller vid en viss tidpunkt.
Frivillighet och flexibilitet är viktigt
En person kanske vill prata direkt.
En annan vill först kontakta sin familj.
En tredje behöver några dagar innan behovet av professionellt samtalsstöd blir tydligt.
Organisationen behöver därför kunna erbjuda stöd över tid – inte bara under de första timmarna.
Första dygnet är inte hela krisstödet
Efter den akuta fasen kan nya reaktioner uppstå.
Medarbetaren kanske klarar sig relativt bra första dagen men senare får:
- mardrömmar
- stark oro
- svårigheter att gå tillbaka till arbetsplatsen
- koncentrationsproblem
- återkommande bilder av händelsen
Därför behövs uppföljning.
Följ upp efter några dagar
En chef kan exempelvis återkomma med frågor som:
- Hur fungerar det för dig nu?
- Hur fungerar det att vara på arbetsplatsen?
- Finns det något i arbetet som behöver anpassas?
- Vill du ha professionellt samtalsstöd?
Syftet är inte att göra en klinisk bedömning.
Det handlar om att upptäcka behov och erbjuda rätt väg vidare.
Följ upp även den som verkar fungera bra
Det är lätt att fokusera på den person som reagerar starkast.
Men även personer som verkar lugna kan utveckla besvär senare.
En kort uppföljning kan därför vara relevant för alla som varit tydligt berörda av en allvarlig händelse.
Vittnen kan också behöva stöd
En medarbetare behöver inte själv ha blivit fysiskt skadad för att påverkas.
Den som har:
- sett en svår olycka
- bevittnat våld
- varit först på plats
- försökt hjälpa en svårt skadad kollega
kan också behöva professionellt stöd.
Arbetsmiljöverket betonar uttryckligen att personer i omgivningen som varit närvarande kan omfattas av behovet av krisstöd.
Arbetsmiljöverket – Krisstöd för direkt och indirekt drabbade
När en kollega avlider
Ett plötsligt dödsfall kan påverka en arbetsgrupp på många olika sätt.
Personen kan ha varit:
- nära vän med vissa kollegor
- chef
- mentor
- central i verksamheten
Organisationen behöver då hantera både praktiska frågor och människors reaktioner.
Kommunikation efter ett dödsfall behöver vara genomtänkt
Medarbetarna kan behöva veta:
- vad som kan kommuniceras
- vem som ansvarar för informationen
- vilket stöd som finns
- hur arbetet organiseras de närmaste dagarna
Samtidigt behöver arbetsgivaren respektera anhörigas integritet och undvika spekulationer om omständigheter som inte är bekräftade eller lämpliga att dela.
Alla sörjer inte på samma sätt
En arbetsgrupp kan innehålla personer som är djupt berörda och andra som knappt kände personen.
Det finns därför sällan ett enda sätt att organisera stödet som passar alla.
Det kan behövas möjlighet till både:
- gemensam information
- individuella samtal
- praktiskt stöd
När en händelse kan behöva anmälas
Vid vissa allvarliga händelser finns dessutom särskilda skyldigheter att anmäla till Arbetsmiljöverket.
Arbetsmiljöverket anger bland annat att arbetsgivaren ska anmäla:
- dödsfall i arbetet
- svårare personskador
- skador som drabbat flera arbetstagare samtidigt
- allvarliga tillbud som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa
Anmälan ska göras utan dröjsmål.
Arbetsmiljöverket – Anmäl svåra personskador, dödsfall och allvarliga tillbud
Även psykiskt allvarliga händelser kan omfattas
Arbetsmiljöverket beskriver att allvarliga tillbud även kan handla om händelser som påverkat någon psykiskt.
Myndigheten nämner bland annat allvarliga hot om våld och vissa svårare fall av kränkningar och trakasserier som exempel på situationer som kan behöva bedömas.
Arbetsmiljöverket – Allvarliga tillbud och psykisk påverkan
Det är arbetsgivaren som från fall till fall behöver bedöma om händelsen är anmälningspliktig.
Vid osäkerhet bör aktuell vägledning från Arbetsmiljöverket kontrolleras.
Anmälan ersätter inte den egna utredningen
Även när en händelse anmäls behöver arbetsgivaren själv undersöka vad som hänt och vilka åtgärder som krävs för att minska risken att något liknande inträffar igen.
Arbetsmiljöverket – Arbetsgivarens utredning efter allvarlig händelse
Utred händelsen utan att göra den drabbade ansvarig
Efter en olycka eller annan allvarlig händelse behöver organisationen förstå vad som gick fel.
Men det är viktigt att inte omedelbart fastna i:
”Vem gjorde fel?”
Arbetsgivaren kan också behöva undersöka:
- fungerade rutinerna?
- fanns rätt bemanning?
- var ansvarsfördelningen tydlig?
- fungerade larmsystemen?
- var riskbedömningen tillräcklig?
- behöver utbildningen förändras?
Det skapar bättre förutsättningar för förebyggande åtgärder.
Krisstöd och olycksutredning är två olika processer
Den person som är i akut kris behöver inte samtidigt bära ansvaret för organisationens fullständiga händelseutredning.
Det kan finnas behov av att samla fakta tidigt.
Men organisationen behöver samtidigt ta hänsyn till den drabbades tillstånd.
Stöd och utredning fyller olika funktioner.
När behöver extern professionell hjälp kopplas in?
Det finns ingen universell regel om exakt när extern hjälp krävs.
Men professionellt stöd kan vara särskilt relevant när:
- händelsen varit mycket allvarlig
- flera personer är drabbade
- någon visar starka psykiska reaktioner
- reaktionerna inte minskar över tid
- medarbetaren har svårt att återvända till arbetet
- chefen själv är starkt påverkad
- organisationen saknar egen kompetens
Företagshälsovård kan vara en viktig resurs
Arbetsmiljöverket beskriver att företagshälsovård ofta kan hjälpa arbetsgivaren med riskbedömning och planering av första hjälpen och krisstöd.
Arbetsmiljöverket – Företagshälsovård och krisberedskap
Vid en större arbetsplatshändelse kan företagshälsovården också bidra med ett bredare arbetsmiljö- och organisationsperspektiv.
När kan en legitimerad psykoterapeut vara relevant?
En legitimerad psykoterapeut kan bidra när en medarbetare behöver individuell professionell bedömning eller psykoterapeutiskt stöd efter en kris.
Det kan exempelvis handla om:
- stark oro
- grubblande
- sömnproblem
- reaktioner efter hot eller våld
- sorg
- svårigheter att återvända till arbetet
- mer långvariga psykiska reaktioner
Insatsens innehåll och omfattning behöver bedömas individuellt.
Krisstöd är inte automatiskt psykoterapi
I det akuta skedet behöver personen inte nödvändigtvis psykoterapeutisk behandling.
Det kan räcka med:
- trygghet
- information
- praktiskt stöd
- avlastande kontakt
- uppföljning
Om besvären blir mer omfattande eller kvarstår kan ett tydligare psykoterapeutiskt behandlingsbehov uppstå.
Läs mer om psykoterapi för medarbetare.
Krisstöd och vanligt samtalsstöd kan överlappa
Efter en svår händelse kan en medarbetare under en begränsad period behöva professionella samtal utan att ett mer omfattande psykoterapeutiskt behandlingsupplägg krävs.
Det kan exempelvis handla om:
- att förstå reaktionerna
- att få struktur i situationen
- att hantera stark oro
- att planera återgång till vardagen
Läs även om samtalsstöd för medarbetare.
När krisreaktionen blir mer långvarig
För många minskar reaktionerna efter hand.
Men vissa personer får mer långvariga problem.
Det kan exempelvis handla om:
- fortsatta sömnproblem
- påträngande minnesbilder
- stark undvikandeproblematik
- uttalad ångest
- nedstämdhet
- tydligt nedsatt funktion
Då kan professionell hälso- och sjukvårdsbedömning behövas.
Arbetsgivaren ska inte diagnostisera traumareaktioner
Chefen behöver inte avgöra om en medarbetare har utvecklat posttraumatiskt stressyndrom eller annan psykiatrisk problematik.
Chefens roll kan vara att observera:
”Jag ser att du fortfarande har mycket svårt att fungera efter det som hände.”
och erbjuda eller rekommendera professionell kontakt.
Vid mycket allvarligt mående behövs vård
1177 rekommenderar att psykiatrisk akutmottagning eller 112 kontaktas om en person mår mycket dåligt eller har tankar eller planer på att ta sitt liv.
1177 kan också ge sjukvårdsrådgivning om var personen kan söka vård.
1177 – När och var ska jag söka vård vid kris?
Arbetsgivarens krisstöd ersätter aldrig akut psykiatrisk eller medicinsk vård när sådan behövs.
Krisstöd för en hel arbetsgrupp
Vissa händelser påverkar inte bara en person.
En hel arbetsgrupp kan ha:
- bevittnat händelsen
- känt den drabbade
- varit involverad i räddningsinsatsen
- påverkats av osäkerhet efteråt
Då kan organisationen behöva kombinera gemensam information med individuellt stöd.
Gemensam information kan minska ryktesspridning
Efter en dramatisk händelse uppstår ofta ett stort informationsbehov.
Om organisationen inte kommunicerar kan spekulationer snabbt spridas.
Ledningen behöver därför överväga:
- vad som är bekräftat
- vad som kan kommuniceras
- vad som ännu är okänt
- när nästa information kommer
Det är bättre att säga:
”Det här vet vi just nu och vi återkommer klockan 15 med ny information.”
än att lämna ett informationsvakuum.
Informera utan att lämna ut den drabbade
Organisationen behöver samtidigt respektera integritet.
Kollegor kan behöva veta att:
”En allvarlig händelse har inträffat och professionellt stöd finns tillgängligt.”
De behöver inte automatiskt få detaljer om:
- medicinskt tillstånd
- privata omständigheter
- behandling
Chefen kan själv vara drabbad
I en krissituation förväntas chefen ofta:
- leda arbetet
- informera personal
- kontakta anhöriga eller andra funktioner
- hantera verksamheten
- stödja medarbetare
Men chefen kan samtidigt själv ha sett olyckan, känt den avlidne eller blivit utsatt för samma hot.
Det behöver organisationen ta hänsyn till.
Den mest drabbade chefen behöver inte leda allt
Om chefens egen reaktion är stark kan en annan chef eller funktion behöva ta över delar av arbetet.
Det är inte ett tecken på svagt ledarskap.
Det är en fråga om fungerande krisorganisation.
Chefsstöd efter en allvarlig händelse
En chef kan efteråt behöva professionellt stöd kring:
- egna reaktioner
- skuldkänslor
- svåra samtal
- hur arbetsgruppen ska ledas
- gränsen mellan chefsroll och personligt engagemang
Läs mer om professionellt chefsstöd.
När verksamheten måste fortsätta samtidigt
En särskild utmaning är att organisationen ofta behöver fortsätta fungera.
Kunder väntar.
Patienter behöver vård.
Produktion behöver hanteras.
Samtidigt kan medarbetare vara starkt påverkade.
Arbetsgivaren behöver då göra realistiska prioriteringar.
Sänk kraven när situationen kräver det
Efter en svår händelse kan det vara orimligt att förvänta sig normal produktivitet samma dag.
Organisationen kan behöva:
- ställa in vissa möten
- förlänga deadlines
- ta in extra resurser
- omfördela arbetsuppgifter
- ge berörda möjlighet att lämna arbetsplatsen
Vilka åtgärder som är möjliga beror på verksamheten och situationen.
Återgång efter en traumatisk arbetsplatshändelse
En medarbetare som varit utsatt för hot, våld eller annan svår händelse kan känna stark oro inför att komma tillbaka till samma plats.
Arbetsgivaren kan då behöva undersöka:
- har säkerhetsrisken åtgärdats?
- behöver arbetsuppgifterna förändras tillfälligt?
- behövs arbetsanpassning?
- behöver personen professionellt stöd?
Återgång ska inte innebära återgång till samma fara
Om en medarbetare utsatts för ett allvarligt hot behöver organisationen först undersöka hur risken ska hanteras.
Det är problematiskt att bara säga:
”Du behöver vänja dig vid att gå tillbaka.”
om säkerhetsproblemen fortfarande finns kvar.
Arbetsanpassning kan bli relevant
Efter en allvarlig händelse kan personen tillfälligt behöva:
- andra arbetsuppgifter
- förändrad arbetstid
- minskad kundkontakt
- färre psykiskt belastande uppgifter
- tätare kontakt med chef
Läs mer om arbetsanpassning vid psykisk ohälsa.
Krisstöd behöver också följas upp organisatoriskt
Efter den akuta fasen behöver arbetsgivaren undersöka:
- fungerade krisplanen?
- visste personalen vad de skulle göra?
- var kontaktvägarna tydliga?
- kom professionellt stöd in tillräckligt snabbt?
- saknades någon viktig resurs?
Det gör nästa krisberedskap bättre.
Öva innan en verklig kris
Det är betydligt enklare att upptäcka brister i en övning än under en verklig olycka.
Organisationen kan exempelvis öva:
- larmkedjor
- ansvarsfördelning
- intern information
- kontakt med externa resurser
- hur verksamheten leds under en allvarlig händelse
Arbetsmiljöverket betonar att beredskap och utbildning behöver hållas aktuella.
Arbetsmiljöverket – Utbildning och beredskap för krisstöd
Krisstödet behöver fungera även utanför kontorstid
En allvarlig händelse inträffar inte nödvändigtvis klockan tio en tisdag.
Organisationer med:
- kvällsarbete
- nattarbete
- helgarbete
- verksamhet på flera orter
behöver fundera över hur krisberedskapen fungerar när ordinarie HR eller ledning inte är på plats.
Företag med personal på flera orter behöver en tydlig modell
En organisation kan ha medarbetare i hela Sverige.
Då behöver det vara tydligt:
- vem som kontaktas lokalt
- vem som ansvarar centralt
- hur professionellt stöd initieras
- om stödet kan erbjudas digitalt
Digitalt krisstöd kan öka tillgängligheten
I många situationer kan ett professionellt videosamtal vara ett snabbt sätt att få kontakt med en legitimerad psykoterapeut.
Det kan vara särskilt användbart när:
- medarbetare finns på olika orter
- det saknas lokal psykoterapeutisk kompetens
- personen befinner sig hemma efter händelsen
Digitalt format är inte rätt i alla situationer.
Vid akut fara eller behov av akut medicinsk eller psykiatrisk hjälp ska rätt akutinstans användas.
Vad säger forskningen om krisstöd efter arbetsplatstrauma?
Forskningsläget är mer nyanserat än att en viss metod alltid fungerar bäst.
En systematisk översikt publicerad 2023 inkluderade 80 forskningsstudier och 11 kliniska riktlinjer om psykosociala insatser under den första månaden efter traumatiska arbetsplatshändelser.
Forskarna fann att kvaliteten på stora delar av forskningen var låg och att ingen enskild intervention tydligt kunde visas vara överlägsen.
PubMed – Post-incident psychosocial interventions after a traumatic incident in the workplace
Stöd uppskattas – men insatsen behöver vara genomtänkt
I samma forskningsöversikt framkom att olika former av stöd generellt uppskattades av arbetstagare, trots att det vetenskapliga underlaget för specifika effekter var begränsat.
Det talar för att organisationer bör:
- ha beredskap
- erbjuda stöd
- undvika rigida standardlösningar
- anpassa insatsen efter individ och händelse
- följa upp över tid
Även forskning om arbetsplatsens respons är begränsad
En snabb forskningsöversikt av arbetsplatsers hantering av kritiska händelser och dödsfall fann att det vetenskapliga underlaget fortfarande är begränsat.
Forskarna lyfte betydelsen av utbildning och organisatorisk beredskap före, under och efter händelser.
Det innebär att arbetsgivare bör vara försiktiga med leverantörer som lovar att en enda standardiserad metod alltid förebygger långvariga traumareaktioner.
Krisstöd ska inte säljas som en garanti mot PTSD
En allvarlig händelse kan få mycket olika konsekvenser.
Professionellt stöd kan vara värdefullt.
Men det går inte att lova att en viss insats:
- förhindrar posttraumatiskt stressyndrom
- förhindrar sjukskrivning
- gör att alla snabbt återgår till normal funktion
Ett seriöst krisstöd behöver vara professionellt men samtidigt ödmjukt inför individuella variationer och forskningsläget.
Vad kan arbetsgivaren göra första timmen?
1. Säkra situationen
Stoppa fortsatt fara och kontakta akut hjälp när det behövs.
2. Följ krisrutinen
Aktivera de roller och kontaktvägar som organisationen bestämt i förväg.
3. Ta hand om direkt drabbade
Se till att människor inte lämnas ensamma när situationen kräver stöd.
4. Ge tydlig information
Berätta vad som är känt, vad som händer nu och vem som ansvarar.
5. Initiera professionellt stöd vid behov
Kontakta företagshälsovård, relevant vård eller annan professionell resurs beroende på situationen.
Vad kan arbetsgivaren göra första dygnet?
- identifiera vilka som berörts
- säkerställa att de vet vart de kan vända sig
- planera uppföljning
- anpassa verksamhetens krav när det behövs
- hantera eventuell anmälan eller utredning
- kommunicera med arbetsgruppen
Vad kan arbetsgivaren göra under de följande veckorna?
- följa upp berörda medarbetare
- identifiera behov av fortsatt professionellt stöd
- bedöma behov av arbetsanpassning
- utreda händelsen och bakomliggande risker
- genomföra förebyggande åtgärder
- utvärdera hur krisrutinen fungerade
Vanliga misstag vid krisstöd
Att sakna plan tills något händer
Arbetsgivaren ska ha beredskap och rutiner utifrån verksamhetens risker.
Att bara hjälpa den fysiskt skadade
Vittnen och andra närvarande kan också vara psykiskt påverkade.
Att förvänta sig samma reaktion från alla
Människors krisreaktioner varierar.
Att tvinga alla att berätta detaljerat om händelsen
Forskningsläget ger inte stöd för att obligatorisk standardiserad debriefing bör användas som universallösning.
Att erbjuda stöd bara första dagen
Vissa reaktioner blir tydliga först senare.
Att glömma chefen
Chefen kan själv vara drabbad och samtidigt bära ett stort organisatoriskt ansvar.
Att använda samtalsstöd i stället för säkerhetsåtgärder
Om händelsen beror på en kvarstående arbetsmiljörisk behöver den risken åtgärdas.
Att lämna arbetsgruppen utan information
Ett informationsvakuum kan bidra till oro och spekulationer.
Att lova att krisstöd förhindrar långvariga psykiska problem
Professionellt stöd kan vara viktigt men resultaten går inte att garantera.
En praktisk modell för krisstöd på arbetsplatsen
1. Förbered
Riskbedöm verksamheten och skapa tydliga rutiner innan något händer.
2. Säkra
Hantera omedelbar fara och akut medicinskt behov.
3. Organisera
Aktivera ansvariga chefer och funktioner.
4. Stöd
Ge direkt drabbade och berörda kollegor praktiskt och psykiskt stöd.
5. Informera
Kommunicera tydligt utan att sprida obekräftad eller privat information.
6. Bedöm behov
Identifiera vilka som kan behöva mer professionellt stöd.
7. Följ upp
Återkom efter några dagar och vid behov längre fram.
8. Förebygg nästa händelse
Utred vad som hänt och förbättra riskhantering och krisrutiner.
Frågor att ha besvarade innan en kris
- Vem aktiverar krisorganisationen?
- Vem kontaktar externa stödfunktioner?
- Vilka telefonnummer behövs?
- Vem informerar personalen?
- Vem ansvarar utanför ordinarie arbetstid?
- Hur hanteras personal på andra orter?
- Vilka professionella resurser kan användas?
- Hur görs uppföljningen?
Vanliga frågor om krisstöd för företag
Vad är krisstöd på arbetsplatsen?
Arbetsmiljöverket beskriver krisstöd som psykiskt och socialt omhändertagande i samband med olyckor, akuta krissituationer och liknande allvarliga händelser som kan utlösa krisreaktioner.
Måste arbetsgivaren ha beredskap för krisstöd?
Ja. Arbetsgivaren ska ha den beredskap och de rutiner som behövs med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och särskilda risker.
Måste personalen känna till rutinerna?
Ja. Arbetsgivaren ska säkerställa att arbetstagarna känner till hur första hjälpen och krisstödet är organiserat.
Behöver chefer utbildning i krisstöd?
Arbetsgivaren ska se till att chefer och arbetsledare har tillräckliga kunskaper för att kunna planera och organisera krisstödet på ett lämpligt sätt.
Vilka händelser kan skapa behov av krisstöd?
Exempel är allvarliga olyckor, hot, våld, plötsliga dödsfall och andra starkt belastande eller traumatiska händelser.
Behöver vittnen också stöd?
Ja, det kan de behöva. Arbetsmiljöverket betonar att även personer i omgivningen som varit närvarande kan påverkas.
Ska alla delta i debriefing?
Det vetenskapliga underlaget stödjer inte att en obligatorisk standardiserad debriefing används som universallösning. Stödet bör anpassas till personen och situationen.
När behövs en psykoterapeut?
En legitimerad psykoterapeut kan vara relevant när en person behöver individuell professionell bedömning eller behandling efter en psykiskt belastande händelse.
När behövs företagshälsovård?
Företagshälsovård kan vara relevant för bland annat riskbedömning, planering av krisberedskap och arbetsplatsrelaterade insatser efter en händelse.
Kan krisstöd ske digitalt?
Vissa individuella professionella samtal kan genomföras digitalt när situationen och personens behov gör formatet lämpligt. Akuta situationer som kräver fysisk vård eller omedelbara säkerhetsåtgärder ska hanteras genom rätt akutinstans.
Vad gör man om en medarbetare mår mycket dåligt?
Vid omedelbar fara för liv eller allvarlig självskada ska 112 eller akut psykiatrisk vård kontaktas. 1177 kan ge sjukvårdsrådgivning när situationen inte är omedelbart livshotande.
Kan en allvarlig händelse behöva anmälas till Arbetsmiljöverket?
Ja. Dödsfall, svårare personskador, skador som drabbat flera arbetstagare och allvarliga tillbud ska anmälas enligt de regler som gäller. Arbetsgivaren behöver bedöma den konkreta händelsen och bör kontrollera aktuell vägledning hos Arbetsmiljöverket.
Krisstöd börjar innan krisen
Den viktigaste tiden för att skapa en fungerande krisorganisation är egentligen innan något har hänt.
När den allvarliga händelsen väl inträffar behöver organisationen veta:
vem som gör vad.
vem som kontaktas.
hur de drabbade får hjälp.
hur arbetsgruppen informeras.
och hur stödet följs upp.
Professionellt krisstöd kan sedan komplettera organisationens egen beredskap.
Det ger arbetsgivaren bättre möjligheter att möta både de omedelbara behoven och de psykiska reaktioner som kan utvecklas under dagarna och veckorna efteråt.
När kan Gävleborgs Psykoterapi hjälpa?
Gävleborgs Psykoterapi AB erbjuder professionellt psykoterapeutiskt stöd till företag och organisationer vid psykiskt belastande situationer.
Det kan exempelvis handla om:
- individuellt krisstöd efter allvarliga händelser
- professionellt samtalsstöd
- psykoterapeutisk bedömning och behandling
- stöd till medarbetare efter hot eller andra psykiskt belastande händelser
- chefscoachning och professionellt reflektionsstöd
Insatser genomförs av legitimerad psykoterapeut och kan i lämpliga situationer erbjudas digitalt till medarbetare och chefer i hela Sverige.
Gävleborgs Psykoterapi ersätter inte räddningstjänst, akut sjukvård, psykiatrisk akutmottagning, företagshälsovård, arbetsmiljöutredning eller arbetsgivarens ansvar att förebygga, utreda och åtgärda arbetsmiljörisker när sådana funktioner behövs.
Läs mer om Gävleborgs Psykoterapis tjänster för företag och arbetsgivare.
Kontakta Gävleborgs Psykoterapi
Företag och arbetsgivare är välkomna att kontakta Gävleborgs Psykoterapi för professionellt samtalsstöd, psykoterapeutiska insatser och chefsstöd efter psykiskt belastande händelser.
Digitala insatser kan erbjudas i hela Sverige när formatet är lämpligt.
Vid akut fara eller akut vårdbehov ska alltid relevant akutinstans kontaktas först.
Källor och vidare läsning
Arbetsmiljöverket – Första hjälpen och krisstöd
Arbetsmiljöverket – AFS 2023:2, Planering och organisering av arbetsmiljöarbete
Arbetsmiljöverket – Om våld eller hot om våld inträffar
Arbetsmiljöverket – Anmäl svåra personskador, dödsfall och allvarliga tillbud
Texten är allmän information för arbetsgivare och chefer och ersätter inte individuell juridisk, arbetsrättslig, medicinsk, psykiatrisk eller psykoterapeutisk bedömning. Vid en allvarlig arbetsplatshändelse behöver insatserna anpassas efter händelsen, verksamhetens risker och de personer som berörts. Vid omedelbar fara för liv eller allvarlig självskada ska 112 eller annan relevant akutinstans kontaktas.