Hoppa till innehåll
Långvarig smärta på jobbet
En medarbetare har haft ont i ryggen i flera månader.
Personen arbetar fortfarande.
Vissa dagar fungerar arbetet relativt bra.
Andra dagar är smärtan betydligt värre.
Koncentrationen minskar.
Arbetsuppgifter tar längre tid.
Sömnen påverkas.
Efter arbetsdagen finns nästan ingen energi kvar.
Chefen blir osäker.
Ska arbetsuppgifterna förändras?
Behöver personen sjukskrivas?
Ska företagshälsovården kopplas in?
Kan medarbetaren fortsätta arbeta trots smärtan?
Långvarig smärta kan påverka arbetsförmågan mycket olika från person till person.
En diagnos eller uppgift om smärta berättar därför inte automatiskt:
- hur mycket personen kan arbeta
- vilka arbetsuppgifter som fungerar
- om sjukskrivning behövs
- vilken arbetsanpassning som är lämplig
Arbetsgivaren ska inte diagnostisera eller behandla smärtan.
Arbetsgivarens uppgift är framför allt att förstå hur arbetet fungerar, identifiera eventuella arbetsmiljörisker och bedöma behov av arbetsanpassning och rehabiliterande arbetsplatsinsatser.
Gävleborgs Psykoterapi erbjuder professionellt stöd för företag och arbetsgivare när långvarig fysisk ohälsa samtidigt leder till exempelvis ångest, nedstämdhet, stress eller annan psykisk och emotionell belastning.
Vad är långvarig smärta?
1177 beskriver smärta som långvarig när den har funnits i tre månader eller längre.
Långvarig smärta kan ha många olika orsaker.
Den kan exempelvis vara kopplad till:
- sjukdom
- skada
- inflammation
- förändringar i hur nervsystemet hanterar smärtsignaler
Smärtans intensitet säger inte allt om arbetsförmågan
Två personer kan beskriva liknande smärta men ha helt olika förutsättningar i arbetet.
Det beror bland annat på:
- vilket arbete personen har
- vilka rörelser arbetet kräver
- hur länge personen behöver sitta eller stå
- hur koncentrationskrävande arbetet är
- vilka möjligheter till variation som finns
- vilken annan ohälsa som förekommer
Arbetsförmåga måste förstås i relation till arbetets krav
Det är en central princip.
En person kan ha svårt att utföra:
ett tungt fysiskt arbete
men samtidigt kunna utföra:
andra arbetsuppgifter.
En annan person kan ha ett stillasittande arbete men få stora problem av att behöva sitta länge utan möjlighet att byta position.
Socialstyrelsen betonar den individuella bedömningen
I Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd för långvarig smärta betonas att arbetsförmågan behöver bedömas utifrån individens unika förutsättningar och sysselsättning.
Socialstyrelsen – Långvarig smärta inklusive fibromyalgi
Långvarig smärta behöver inte innebära att personen inte kan arbeta
Socialstyrelsen beskriver att personer med långvarig smärta i många fall kan återgå till lämpligt arbete på hel- eller deltid även om vissa besvär finns kvar.
Det innebär att målet inte alltid behöver vara:
”All smärta måste försvinna innan arbete är möjligt.”
Samtidigt ska arbetsgivaren inte pressa personen att arbeta till varje pris
Att arbete kan vara möjligt trots smärta betyder inte att:
- alla arbetsuppgifter är lämpliga
- full arbetstid alltid fungerar
- arbetsanpassning är onödig
- medicinsk behandling kan avstås
Bedömningen behöver vara individuell.
Arbetsanpassning kan vara central
Arbetsmiljöverket beskriver arbetsanpassning som individuella åtgärder i arbetsmiljön som kan användas för att förebygga ohälsa och sjukfrånvaro eller underlätta återgång till arbete.
Arbetsmiljöverket – Vägledning om arbetsanpassning
Behovet behöver upptäckas tidigt
Arbetsgivaren ska fortlöpande ta reda på om någon arbetstagare behöver arbetsanpassning.
Det innebär att arbetsgivaren inte alltid behöver vänta tills:
- personen blir långtidssjukskriven
- arbetsförmågan kraftigt försämras
- problemen blivit omfattande
Ett tidigt samtal kan vara enkelt
Exempel:
”Jag förstår att du har haft besvär en tid. Hur fungerar arbetet för dig och finns det något i arbetsuppgifterna eller arbetsmiljön som vi behöver förändra?”
Chefen behöver inte fråga hur ont personen har på en tiogradig skala
Chefens viktigaste information handlar om arbetsfunktionen.
Fråga exempelvis:
- Vilka arbetsuppgifter fungerar bra?
- Vilka blir svåra?
- Finns situationer som förvärrar problemen?
- Behöver arbetstiden förändras?
- Behöver arbetsuppgifterna varieras?
- Finns något hjälpmedel som behöver utredas?
Arbetsanpassning kan se mycket olika ut
Beroende på individ och verksamhet kan det exempelvis vara relevant att diskutera:
- anpassade arbetsuppgifter
- förändrad arbetsfördelning
- anpassade arbetstider
- möjlighet att variera arbetsställning
- andra arbetsredskap eller hjälpmedel
- minskad exponering för särskilt belastande arbetsmoment
- fler möjligheter till korta pauser
Det finns ingen standardanpassning för långvarig smärta
Undvik:
”Alla med ryggproblem behöver höj- och sänkbart skrivbord.”
eller:
”Alla med långvarig smärta behöver arbeta hemifrån.”
Utgå från den konkreta individen och arbetssituationen.
Medarbetaren behöver vara delaktig
Personen vet ofta själv vilka situationer som:
- fungerar bättre
- förvärrar besvären
- kräver mest återhämtning
Fråga därför:
”Vad har du själv märkt fungerar bäst?”
Arbetsanpassning ska följas upp
Det räcker inte att införa en åtgärd och sedan anta att problemet är löst.
Fråga efter en bestämd period:
”Hur fungerar det nu?”
En anpassning kan behöva förändras
Smärtproblem kan variera över tid.
Arbetsuppgifterna kan också förändras.
Därför kan en fungerande anpassning behöva:
- justeras
- utökas
- minskas
- avslutas
Arbetsanpassning betyder inte att alla krav försvinner
Det går att kombinera:
anpassning
med
tydliga arbetsuppgifter.
Exempel:
”Du slipper de tunga lyften under den här perioden men ansvarar fortfarande för de administrativa delarna av uppdraget.”
Arbetsmiljön behöver också undersökas
Om flera medarbetare utvecklar liknande besvär är det särskilt viktigt att inte enbart fokusera på individen.
Undersök exempelvis:
- ergonomi
- tunga arbetsmoment
- ensidigt arbete
- arbetstempo
- möjligheter till variation
- återhämtning
Individuell smärta och arbetsmiljörisk är två olika frågor
En person kan ha långvarig smärta som inte orsakats av arbetet.
Arbetsgivaren kan ändå behöva arbetsanpassa.
Omvänt kan arbetsmiljön innehålla belastningar som behöver åtgärdas för hela arbetsgruppen.
Arbetsanpassning gäller även när sjukdomen inte orsakats av arbetet
Arbetsmiljöverkets vägledning betonar att behov av arbetsanpassning kan uppstå oavsett om sjukdomen eller skadan är arbetsrelaterad eller inte.
Det är därför fel att tänka:
”Problemet uppstod privat, alltså behöver arbetsgivaren inte göra något.”
Arbetsgivaren ska däremot inte ta över vårdens uppgift
Chefen ska inte:
- diagnostisera smärttillstånd
- ordinera träning
- rekommendera läkemedelsförändringar
- avgöra medicinsk behandling
Hälso- och sjukvården behandlar smärtan
Arbetsplatsen hanterar:
- arbetskrav
- arbetsmiljö
- arbetsanpassning
- rehabilitering kopplad till arbetet
Långvarig smärta påverkar ofta mer än kroppen
1177 beskriver att långvarig smärta kan påverka bland annat:
- sömn
- energi
- koncentration
- humör
- vardagsfunktion
Stress och smärta kan förstärka varandra
1177 beskriver att smärta och stress kan påverka varandra.
Det kan skapa en situation där:
smärtan ökar stressen
och
stressen förstärker smärtproblematiken.
Arbetsrelaterad stress behöver därför också undersökas
Om medarbetaren säger:
”Smärtan är mycket värre de veckor jag har dubbelt så mycket arbete.”
är det relevant arbetsmiljöinformation.
Läs mer om arbetsrelaterad stress.
Undvik att psykiskt förklara fysisk smärta
Säg inte:
”Det sitter nog bara i stressen.”
Långvarig smärta behöver medicinsk bedömning när sådan är relevant.
Psykiska och fysiska faktorer kan samtidigt påverka hur personen fungerar.
Ett biopsykosocialt perspektiv betyder inte att smärtan är inbillad
Smärtan är personens verkliga upplevelse.
Det biopsykosociala perspektivet innebär att:
- biologiska
- psykologiska
- sociala
faktorer kan samspela kring funktion och livssituation.
Sömnproblem kan förstärka arbetsproblemen
En medarbetare kanske vaknar flera gånger varje natt på grund av smärta.
Nästa dag får personen svårare med:
- koncentration
- minne
- energi
- stresshantering
Läs mer om sömnproblem hos medarbetare.
Tröttheten kan vara minst lika arbetsbegränsande som själva smärtan
Chefen frågar:
”Hur är ryggen?”
Medarbetaren svarar:
”Ryggen går att hantera. Det är sömnbristen som gör att jag inte kan tänka.”
Det är därför viktigt att fråga om funktion och inte bara smärtintensitet.
Koncentrationssvårigheter kan misstolkas
En person med långvarig smärta kan ibland få svårare att:
- hålla fokus
- komma ihåg information
- arbeta snabbt
Det kan utifrån se ut som:
bristande motivation.
Undersök innan du bedömer prestationen
Om en tidigare välfungerande medarbetare börjar göra fler misstag kan ett samtal vara relevant.
Läs mer om när en medarbetare inte fungerar på jobbet.
Långvarig smärta kan förekomma tillsammans med depression och ångest
En stor systematisk översikt och metaanalys publicerad 2025 visade att depression och ångest är vanliga bland vuxna med långvarig smärta.
Resultaten varierade mycket mellan olika smärttillstånd och studier.
PubMed – Prevalence of Depression and Anxiety Among Adults With Chronic Pain
Sambandet går inte att förenkla
Arbetsgivaren ska inte säga:
”Du har långvarig smärta, alltså är du nog deprimerad.”
Det är inte en rimlig individuell slutsats.
Men psykiskt mående kan vara relevant att uppmärksamma när personen själv beskriver sådana problem.
Depression kan behöva behandlas separat
En person kan samtidigt ha:
- långvarig smärta
- depression
De två problemen behöver bedömas professionellt utifrån sina respektive förutsättningar.
Läs mer om depression hos medarbetare.
Ångest kan också förekomma
Det kan exempelvis handla om:
- oro för framtiden
- oro för arbetsförmågan
- rädsla för att förlora arbetet
- ångest kopplad till smärtupplevelsen
Läs mer om ångest hos medarbetare.
Arbetsgivaren behöver inte veta vad som kom först
Chefen behöver inte avgöra:
”Är personen deprimerad för att den har ont eller har smärtan blivit värre av depressionen?”
Det är en klinisk fråga.
Chefens fråga är:
”Hur fungerar arbetet och vilket arbetsplatsstöd behövs?”
Sjuknärvaro kan förekomma vid långvarig smärta
En person kan fortsätta arbeta trots betydande besvär.
Det kan ibland fungera väl.
Men personen kan också kompensera genom att:
- arbeta långsammare
- hoppa över pauser
- arbeta kvällar
- använda all energi till arbetet
Fråga om hållbarheten
Inte bara:
”Kan du jobba?”
Utan:
”Fungerar arbetet på ett sätt som är hållbart över tid?”
Läs mer om sjuknärvaro.
Återkommande korttidsfrånvaro kan också förekomma
Smärtproblem kan ibland variera.
En person arbetar flera veckor.
Får sedan ett kraftigare skov.
Är sjuk några dagar.
Kommer tillbaka.
Titta på mönstret utan att misstänkliggöra
Återkommande frånvaro kan motivera en dialog om:
- arbetsförmåga
- arbetsanpassning
- rehabilitering
Läs mer om återkommande korttidsfrånvaro.
Tidiga insatser kan ibland undvika sjukskrivning
Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd beskriver att vid långvarig smärta med mindre grad av funktionsnedsättning kan tidiga och samordnade insatser, exempelvis arbetsanpassning, göra att sjukskrivning ibland kan undvikas.
Det betyder inte att arbetsgivaren ska försöka undvika nödvändig sjukskrivning
Det är viktigt.
Målet ska inte vara:
”Ingen får bli sjukskriven.”
När sjukskrivning är medicinskt nödvändig ska den möjligheten finnas.
Den medicinska bedömningen görs inom hälso- och sjukvården.
Förebyggande arbete handlar om fler alternativ
Innan situationen blivit allvarlig kan det ibland finnas möjlighet att förändra:
- arbetsuppgifter
- arbetstider
- arbetsbelastning
- arbetsredskap
Läs mer om att förebygga sjukskrivning.
Forskningen om arbetsplatsinterventioner har utvecklats
En ny systematisk översikt publicerad 2026 granskade randomiserade studier av arbetsplatsinterventioner vid långvariga muskuloskeletala besvär.
Totalt inkluderades 23 studier med 2 456 deltagare.
PubMed – Workplace interventions for chronic musculoskeletal disorders
Flera typer av insatser studerades
Det handlade bland annat om:
- fysisk träning
- ergonomiska insatser
- insatser med flera komponenter
Resultaten var tydligare för hälsa än för arbetsutfall
Översikten fann att vissa arbetsplatsinterventioner kunde förbättra smärta och fysisk funktion.
Insatser som kombinerade flera komponenter visade relativt konsekventa resultat över flera hälsoutfall.
Men evidensen för exempelvis:
- arbetsförmåga
- produktivitet
- sjukfrånvaro
- sjuknärvaro
var mer begränsad och varierande.
Arbetsgivaren ska därför undvika enkla löften
Det går inte att säga:
”Den här ergonomiska insatsen kommer minska sjukfrånvaron med en viss procent.”
Forskningsläget är mer komplext.
Äldre forskning pekar också mot kombinationer av insatser
En tidigare systematisk översikt av arbetsplatsinterventioner vid långvariga muskuloskeletala tillstånd fann visst stöd för arbetsplatsbaserade insatser men betonade samtidigt begränsningar i forskningsunderlaget.
PubMed – A systematic review on workplace interventions to manage chronic musculoskeletal conditions
Det finns också ny forskning om arbetsdeltagande vid långvarig smärta
En systematisk översikt och metaanalys identifierade 51 randomiserade studier av interventioner som bland annat undersökte:
- sjukfrånvaro
- återgång i arbete
- arbetsförmåga
- förmåga att vara kvar i arbete
PubMed – Interventions to enhance work participation in people with chronic pain
Resultaten behöver tolkas försiktigt
Studiernas kvalitet var överlag begränsad och interventionerna innehöll många olika komponenter.
Det går därför inte att identifiera en enda universell metod som passar alla personer med långvarig smärta.
Det stärker betydelsen av individanpassning
För arbetsgivaren innebär det:
undersök behovet.
gör relevanta anpassningar.
följ upp.
ändra när det behövs.
Företagshälsovården kan vara central
När arbetsgivaren behöver sakkunnigt stöd kring:
- arbetsförmåga
- ergonomi
- arbetsanpassning
- rehabilitering
- arbetsplatsutredning
kan företagshälsovården vara en relevant aktör.
Försäkringskassan har arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd
Arbetsgivare kan under aktuella villkor få bidrag för att köpa arbetsplatsinriktade rehabiliteringstjänster från en godkänd anordnare.
Stödet kan användas när en medarbetare har eller riskerar att få nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom eller skada.
Försäkringskassan – Arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd
Arbetsgivaren behöver inte vänta på lång sjukfrånvaro
Försäkringskassan anger att stödet bland annat kan vara aktuellt:
- vid signaler om ohälsa
- när arbetsförmågan är oklar
- vid risk för sjukskrivning
- vid svårigheter att återgå efter sjukfrånvaro
Företagshälsovård och psykoterapi har olika roller
Vid långvarig smärta kan företagshälsovård exempelvis behövas för:
- arbetsplatsbedömning
- ergonomi
- arbetsförmåga
- arbetsanpassning
- rehabilitering
Psykoterapi kan ha en annan funktion.
Läs mer om företagshälsovård eller psykoterapi.
När kan psykoterapeutiskt stöd vara relevant?
Långvarig smärta är inte automatiskt ett psykoterapeutiskt problem.
Men personen kan samtidigt utveckla:
- ångest
- depression
- stress
- stark självkritik
- relationssvårigheter
- livskris
Då kan psykoterapeutisk behandling vara relevant om den individuella problematiken bedöms lämpa sig för sådan behandling.
Psykoterapi ska inte ersätta smärtrehabilitering
Om huvudproblemet är:
långvarig fysisk smärta
behöver rätt medicinsk och rehabiliterande kompetens användas.
Gävleborgs Psykoterapi ska inte ersätta:
- läkarbedömning
- fysioterapi
- arbetsterapi
- specialiserad smärtrehabilitering
1177 beskriver psykologisk behandling som en möjlig del av smärtbehandling
1177 beskriver bland annat KBT och annan psykologisk behandling som möjliga inslag vid långvarig smärta.
Vilken behandling som är lämplig för den enskilda personen behöver bedömas av vården.
Gävleborgs Psykoterapis roll behöver vara tydligt avgränsad
Professionellt psykoterapeutiskt stöd kan vara relevant när personen samtidigt har en psykisk eller emotionell problematik som ligger inom ramen för den psykoterapeutiska insatsen.
Läs mer om psykoterapi för medarbetare.
Arbetsgivaren ska inte skicka någon till terapi för att den har ont
Undvik:
”Du har haft ont länge, därför behöver du psykoterapi.”
Det finns ingen sådan automatisk koppling.
Rätt problem behöver rätt profession
Smärtutredning → hälso- och sjukvård.
Ergonomi → relevant arbetsmiljö- eller rehabiliteringskompetens.
Arbetsanpassning → arbetsgivaren med lämpligt sakkunnigt stöd.
Psykisk problematik → relevant vård eller psykoterapeutisk behandling.
Rehabilitering behöver samordnas
Socialstyrelsens beslutsstöd lyfter betydelsen av en individuell och välplanerad rehabiliteringsprocess vid långvarig smärta.
Insatser kan exempelvis omfatta:
- funktionshöjande åtgärder
- arbetsanpassning
- arbetsträning
- samverkan mellan berörda aktörer
Arbetsgivaren är en del av rehabiliteringen – inte hela rehabiliteringen
Flera aktörer kan vara involverade:
- medarbetaren
- arbetsgivaren
- hälso- och sjukvården
- företagshälsovården
- Försäkringskassan
Rollerna behöver vara tydliga
Annars finns risk att medarbetaren själv blir projektledare för:
vård.
arbetsplats.
myndigheter.
rehabilitering.
Vid längre sjukskrivning behöver återgången planeras
En person med långvarig smärta kanske inte kan gå från:
ingen arbetsförmåga
till
full belastning
på en gång.
Successiv återgång kan vara relevant
Socialstyrelsen beskriver planerad och successiv arbetsåtergång och anpassning av arbetsuppgifter som möjliga delar av rehabiliteringen.
Återgången behöver följas upp
Exempel:
Personen klarar fyra timmar relativt väl.
Men efter sex timmar ökar problemen kraftigt.
Det är information som rehabiliteringsplanen kan behöva ta hänsyn till.
Läs mer om återgång i arbete.
Öka inte arbetsbelastningen snabbare än funktionen tillåter
Målet ska vara hållbar återgång.
Inte snabbast möjliga återgång oavsett konsekvenser.
Men fastna inte heller i permanent passivitet
1177 betonar betydelsen av att försöka vara aktiv trots långvarig smärta.
Vilken aktivitetsnivå och rehabilitering som är lämplig behöver bedömas individuellt.
Chefen ska inte ge träningsråd
Undvik:
”Du borde träna ryggen mer.”
Det är bättre att låta rätt vårdprofession bedöma fysisk behandling och rehabilitering.
Arbetstid kan ibland behöva anpassas
För vissa personer kan längre arbetspass innebära att problemen successivt ökar under dagen.
För andra kan tidpunkten på dagen spela roll.
Det kan därför vara relevant att diskutera:
- arbetspassens längd
- pauser
- möjlighet till variation
- tillfälligt förändrad arbetstid
Men arbetstid är inte en medicinsk behandling
Anpassningen behöver vara kopplad till arbetsfunktionen och följas upp.
Distansarbete kan hjälpa vissa – men inte alla
Hemarbete kan ge möjlighet att:
- variera arbetsställning
- minska resande
- anpassa miljön
Men det kan också innebära:
- sämre ergonomi
- mindre rörelse
- social isolering
- svagare gränser mellan arbete och återhämtning
Gör därför inte hemarbete till standardlösning
Fråga:
”Fungerar det faktiskt bättre?”
Läs mer om distansarbete och psykisk hälsa.
Kollegorna kan påverkas av arbetsanpassningen
Om vissa arbetsuppgifter tillfälligt tas bort från en person kan andra behöva göra mer.
Det behöver chefen hantera.
Undvik att flytta arbetsmiljöproblemet
Om en medarbetare får avlastning men resten av gruppen blir överbelastad har organisationen skapat ett nytt problem.
Förklara arbetsfördelningen utan att lämna ut diagnosen
Chefen kan säga:
”Vi har gjort en tillfällig förändring av arbetsfördelningen.”
Kollegorna behöver inte få veta detaljer om personens hälsa.
Integriteten ska respekteras
Undvik:
”Karin har fibromyalgi så ni får ta hennes tunga uppgifter.”
Medicinska detaljer ska inte spridas mer än vad situationen kräver.
Smärta syns inte alltid
En medarbetare kan se:
- pigg
- vältränad
- glad
och samtidigt ha långvarig smärta.
Undvik kommentarer som:
”Du ser ju inte sjuk ut.”
eller:
”Du kunde ju träna i går, då borde du kunna jobba.”
Olika aktiviteter kan ställa helt olika krav.
Smärta kan variera från dag till dag
En medarbetare kan fungera väl en dag och betydligt sämre nästa.
Det gör inte automatiskt besvären mindre trovärdiga.
Men arbetsplatsen behöver ändå fungerande ramar
Variation betyder inte att allt kan vara helt oförutsägbart.
Arbetsgivare och medarbetare kan behöva komma överens om:
- hur förändrad arbetsförmåga kommuniceras
- vem som kontaktas
- vilka arbetsuppgifter som kan justeras
- hur situationen följs upp
Chefen ska inte bedöma om smärtan är ”verklig”
Det är inte chefens uppgift.
Fokus bör vara:
Vilken arbetsförmåga finns?
Vilka hinder finns?
Vilka arbetsanpassningar kan behövas?
När arbetet inte längre fungerar
Om personen trots anpassningar får allt svårare att:
- utföra arbetsuppgifterna
- vara närvarande
- hålla arbetstid
- upprätthålla säkerhet
kan mer omfattande rehabiliterings- och arbetsförmågefrågor behöva utredas.
Läs mer om arbetsgivarens rehabiliteringsansvar.
Säkerhetskritiska arbetsuppgifter kräver särskild bedömning
Om smärta eller behandling påverkar exempelvis:
- koncentration
- rörlighet
- reaktionsförmåga
kan säkerheten behöva bedömas i arbeten med exempelvis:
- fordon
- maskiner
- arbete på höjd
- andra säkerhetskritiska moment
Chefen ska inte själv bedöma läkemedelseffekter
Om medicinska frågor påverkar möjligheten att utföra ett säkerhetskritiskt arbete behöver rätt medicinsk och företagshälsovårdsrelaterad kompetens involveras.
Vanliga misstag vid långvarig smärta hos medarbetare
Att tro att smärtan måste vara borta innan arbete är möjligt
Arbetsförmåga kan finnas trots kvarstående besvär.
Att pressa personen att arbeta till varje pris
Arbetsförmågan och rehabiliteringen behöver bedömas individuellt.
Att göra samma anpassning för alla
Behoven varierar.
Att diagnostisera som chef
Medicinsk diagnostik är vårdens uppgift.
Att säga att smärtan bara beror på stress
Långvarig smärta är komplex och behöver relevant medicinsk bedömning.
Att ignorera psykiskt mående
Ångest, depression och sömnproblem kan förekomma samtidigt.
Att erbjuda psykoterapi i stället för arbetsanpassning
De fyller olika funktioner.
Att erbjuda ergonomisk utrustning och sedan aldrig följa upp
Kontrollera om åtgärden faktiskt hjälper.
Att vänta på långtidssjukskrivningen
Arbetsanpassning kan ibland sättas in tidigare.
Att kräva full medicinsk information
Fokusera på arbetsförmåga och behov.
Att berätta om diagnosen för kollegorna
Skydda den medicinska integriteten.
Att flytta alla arbetsuppgifter till kollegorna
Se även arbetsmiljön för resten av gruppen.
Att tro att hemarbete alltid är bättre
Funktionen behöver följas upp.
Att ge egna tränings- eller läkemedelsråd
Använd rätt profession.
En praktisk modell för arbetsgivaren
1. Ta ett tidigt samtal
Fråga hur arbetet fungerar.
2. Utgå från funktion
Vilka arbetsuppgifter fungerar och vilka är svåra?
3. Undersök arbetsmiljön
Finns belastningar som arbetsgivaren behöver åtgärda?
4. Bedöm behov av arbetsanpassning
Utforma den tillsammans med medarbetaren.
5. Gör anpassningen konkret
Bestäm vad som faktiskt förändras.
6. Ta hjälp av rätt kompetens
Företagshälsovård och andra rehabiliteringsprofessioner kan behövas.
7. Håll medicinska frågor utanför chefsrollen
Vården ansvarar för diagnostik och behandling.
8. Uppmärksamma psykiskt mående
Vid samtidig psykisk problematik kan professionellt stöd vara relevant.
9. Planera rehabiliteringen
Särskilt vid sjukskrivning eller tydligt nedsatt arbetsförmåga.
10. Följ upp återgången
Kontrollera att belastningen är hållbar.
11. Skydda integriteten
Dela inte medicinska uppgifter i onödan.
12. Justera åtgärderna
Behovet kan förändras över tid.
Frågor chefen kan ställa
- Hur fungerar arbetet för dig just nu?
- Vilka arbetsuppgifter fungerar bäst?
- Vilka moment blir särskilt svåra?
- Finns något i arbetsmiljön som förvärrar problemen?
- Hur fungerar arbetstiderna?
- Behöver arbetsuppgifterna varieras?
- Finns behov av arbetsanpassning?
- Har du själv märkt något som gör arbetet lättare?
- Behöver vi ta hjälp av företagshälsovården?
- Hur ska vi följa upp?
Frågor HR och ledning kan ställa
- Har vi fungerande rutiner för arbetsanpassning?
- Vet chefer hur behov ska fångas upp tidigt?
- Finns tillgång till företagshälsovård?
- Har vi ergonomiska eller organisatoriska risker som berör flera medarbetare?
- Hur ser sjukfrånvaron ut vid muskuloskeletala problem?
- Följer vi upp arbetsanpassningar?
- Finns tydliga rehabiliteringsrutiner?
- Skyddar vi medicinsk integritet?
- Har chefer stöd i komplexa rehabiliteringsärenden?
- Vet vi när psykiskt stöd respektive fysisk rehabilitering är rätt insats?
Vanliga frågor om långvarig smärta hos medarbetare
När räknas smärta som långvarig?
1177 beskriver smärta som långvarig när den har funnits i tre månader eller längre.
Kan en person arbeta trots långvarig smärta?
Ja. Arbetsförmågan varierar mycket och behöver bedömas utifrån individen och arbetets krav. En person kan i vissa fall arbeta trots kvarstående smärta.
Måste personen vara helt smärtfri för att återgå i arbete?
Nej. Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd beskriver att många kan återgå till lämpligt arbete helt eller delvis även om vissa besvär kvarstår.
Kan arbetsgivaren arbetsanpassa innan sjukskrivning?
Ja. Arbetsanpassning kan användas förebyggande för att minska risken för ohälsa och sjukfrånvaro.
Vilka arbetsanpassningar kan vara aktuella?
Det kan exempelvis handla om förändrade arbetsuppgifter, arbetsfördelning, arbetstid, hjälpmedel eller andra individuella förändringar i arbetsmiljön.
Måste arbetsgivaren arbetsanpassa om smärtan inte orsakats av jobbet?
Ett behov av arbetsanpassning kan finnas även när sjukdomen eller skadan inte orsakats av arbetet.
Kan långvarig smärta påverka koncentrationen?
Ja. 1177 beskriver bland annat trötthet samt minnes- och koncentrationssvårigheter som besvär som kan förekomma vid långvarig smärta.
Kan långvarig smärta påverka sömnen?
Ja. Sömnproblem är vanligt förekommande och smärta och sömnsvårigheter kan påverka varandra.
Kan långvarig smärta förekomma tillsammans med depression?
Ja. Forskning visar att depression är vanligare bland personer med långvarig smärta, men en person med långvarig smärta har inte automatiskt depression.
Kan långvarig smärta förekomma tillsammans med ångest?
Ja. Ångest kan förekomma samtidigt och behöver då bedömas utifrån den individuella situationen.
Kan stress förvärra smärtan?
1177 beskriver att stress och långvarig smärta kan förstärka varandra.
Är långvarig smärta psykisk?
Nej. Långvarig smärta är ett komplext tillstånd där biologiska, psykologiska och sociala faktorer kan samspela. Att psykologiska faktorer kan påverka smärta betyder inte att smärtan är inbillad.
Kan arbetsgivaren rekommendera träning?
Chefen bör inte ordinera medicinsk eller rehabiliterande behandling. Fysisk behandling och träningsupplägg behöver bedömas av rätt vårdprofession.
Kan företagshälsovården hjälpa?
Ja. Företagshälsovård kan exempelvis hjälpa med arbetsplatsbedömning, ergonomi, arbetsförmåga, arbetsanpassning och arbetsplatsinriktad rehabilitering.
Kan arbetsgivaren få stöd från Försäkringskassan?
Arbetsgivare kan under aktuella villkor få bidrag för arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd från en godkänd anordnare. Kontrollera alltid Försäkringskassans aktuella villkor.
Kan psykoterapi hjälpa vid långvarig smärta?
Psykologisk behandling kan ingå i vård vid långvarig smärta. Psykoterapi kan också vara relevant när personen samtidigt har exempelvis depression, ångest, relationsproblem eller annan psykisk problematik. Vilken behandling som är lämplig behöver bedömas individuellt.
Kan Gävleborgs Psykoterapi behandla själva smärttillståndet?
Gävleborgs Psykoterapis företagsinsatser ersätter inte medicinsk smärtutredning, fysioterapi, arbetsterapi eller specialiserad smärtrehabilitering. Psykoterapeutiskt stöd kan vara relevant för samtidig psykisk och emotionell problematik när detta bedöms lämpligt.
Kan samtalsstöd ersätta arbetsanpassning?
Nej. Individuellt samtalsstöd och arbetsanpassning har olika funktioner.
När behövs sjukskrivning?
Det är en medicinsk bedömning som utgår från sjukdomens påverkan på arbetsförmågan i relation till det aktuella arbetet.
Kan deltidssjukskrivning vara aktuell?
Det kan vara aktuellt i vissa situationer. Den medicinska bedömningen görs av vården och arbetsplatsens rehabiliterings- och anpassningsinsatser behöver samordnas med den individuella planen.
Hur ska arbetsgivaren hantera varierande dagsform?
Skapa tydliga rutiner för hur förändrad arbetsförmåga kommuniceras och vilka arbetsanpassningar som kan göras. Samtidigt behöver verksamheten ha fungerande och förutsägbara ramar.
Vad är den viktigaste principen?
Utgå från arbetsfunktionen och individens behov – inte från antaganden om hur mycket en person med långvarig smärta borde kunna arbeta.
Målet är hållbar arbetsförmåga
Den viktigaste frågan är inte:
”Har personen fortfarande ont?”
Den är:
”Vilka förutsättningar behövs för att arbetet ska kunna fungera så hållbart som möjligt?”
Ibland innebär det:
ett hjälpmedel.
Ibland:
andra arbetsuppgifter.
Ibland:
förändrad arbetstid.
Ibland:
företagshälsovård och rehabilitering.
Och ibland behöver personen vara sjukskriven.
Det finns ingen enda lösning som passar alla.
Arbetsgivaren behöver därför:
lyssna.
undersöka.
arbetsanpassa när det behövs.
använda rätt sakkunnig kompetens.
och följa upp.
Det ger bättre förutsättningar för både medarbetaren och verksamheten än att välja mellan två ytterligheter:
”Du måste vara helt frisk för att arbeta.”
eller:
”Du får helt enkelt arbeta trots smärtan.”
När kan Gävleborgs Psykoterapi hjälpa?
Gävleborgs Psykoterapi AB erbjuder professionellt stöd för företag när en medarbetare eller chef med långvarig fysisk ohälsa samtidigt upplever psykiska eller emotionella svårigheter där psykoterapeutiskt stöd är lämpligt.
Det kan exempelvis handla om:
- ångest
- nedstämdhet
- stressrelaterad psykisk belastning
- stark självkritik
- relationssvårigheter
- livskris
Insatserna genomförs av legitimerad psykoterapeut.
Digitala planerade samtal kan erbjudas till vuxna medarbetare och chefer i hela Sverige när problematiken och formatet är lämpliga.
Gävleborgs Psykoterapi ersätter inte medicinsk utredning eller behandling av långvarig smärta, fysioterapi, arbetsterapi, smärtrehabilitering, företagshälsovård, arbetsförmågebedömning eller arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljö, arbetsanpassning och rehabilitering.
Individuellt psykoterapeutiskt stöd ska inte användas som ersättning för organisatoriska eller ergonomiska arbetsmiljöåtgärder.
Läs mer om professionellt stöd för företag och arbetsgivare.
Kontakta Gävleborgs Psykoterapi
Företag och arbetsgivare kan kontakta Gävleborgs Psykoterapi när fysisk ohälsa samtidigt medför psykisk eller emotionell belastning där professionellt psykoterapeutiskt stöd bedöms relevant.
Digitala samtal kan erbjudas i hela Sverige när formatet är lämpligt.
Källor och vidare läsning
Socialstyrelsen – Långvarig smärta inklusive fibromyalgi
Arbetsmiljöverket – Vägledning om arbetsanpassning
Försäkringskassan – Arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd
PubMed – Workplace interventions for chronic musculoskeletal disorders
PubMed – Interventions to enhance work participation in people with chronic pain
PubMed – Prevalence of Depression and Anxiety Among Adults With Chronic Pain
PubMed – A systematic review on workplace interventions to manage chronic musculoskeletal conditions
Texten är allmän information för arbetsgivare och chefer och ersätter inte individuell medicinsk, försäkringsmedicinsk, arbetsrättslig, arbetsmiljömässig, rehabiliterande, psykiatrisk eller psykoterapeutisk bedömning. Långvarig smärta påverkar arbetsförmågan olika och innebär inte automatiskt behov av sjukskrivning eller en viss arbetsanpassning. Individuellt psykoterapeutiskt stöd ersätter inte medicinsk smärtbehandling, rehabilitering, företagshälsovård eller arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljö och arbetsanpassning.