Hoppa till innehåll
Panikattack på arbetsplatsen
En medarbetare sitter i ett möte och säger plötsligt att det känns svårt att andas.
Hjärtat slår snabbt.
Personen blir yr, kallsvettig och säger:
”Det är något fel. Jag tror att jag håller på att svimma.”
Kollegorna blir oroliga.
Någon säger att det är panikångest.
En annan vill ringa ambulans.
Chefen behöver agera – men vet inte hur.
En panikattack kan vara mycket skrämmande både för den som drabbas och för personer runt omkring.
Samtidigt finns en viktig säkerhetsprincip:
Chefen ska inte försöka diagnostisera plötsliga kroppsliga symtom.
Panikattacker kan ge hjärtklappning, tryck över bröstet, yrsel, svettningar och andningssvårigheter. Liknande symtom kan också förekomma vid medicinska tillstånd som behöver akut vård.
Arbetsplatsens uppgift är därför att:
- behålla lugnet
- skapa trygghet runt personen
- bedöma om akut medicinsk hjälp behövs
- inte göra chefen till behandlare
- följa upp arbetssituationen efter händelsen
- göra professionellt stöd tillgängligt när behov finns
Gävleborgs Psykoterapi erbjuder professionellt stöd för företag och arbetsgivare när ångest eller annan psykisk belastning påverkar en medarbetare eller chef.
Vad är en panikattack?
1177 beskriver en panikattack som ångest som kommer plötsligt och känns tydligt i kroppen.
Symtomen kan exempelvis vara:
- snabba och kraftiga hjärtslag
- tryck eller obehag i bröstet
- känsla av att det är svårt att andas
- yrsel
- illamående
- svettningar
- darrningar
- stickningar eller domningar
- svaghetskänsla
- overklighetskänslor
Personen kan också känna stark rädsla för att:
- svimma
- förlora kontrollen
- bli allvarligt sjuk
- dö
1177 – Paniksyndrom och panikattacker
En panikattack går vanligtvis över
1177 beskriver att en panikattack ofta pågår under några minuter och sedan går över av sig själv.
För personen kan minuterna däremot kännas mycket längre.
Kroppens reaktion kan vara så stark att personen är övertygad om att något katastrofalt håller på att hända.
Panikattack och paniksyndrom är inte samma sak
En person kan få en enstaka panikattack utan att ha paniksyndrom.
1177 beskriver paniksyndrom som ett tillstånd där personen har återkommande panikattacker och utvecklar rädsla för att få nya attacker.
Personen kan då börja undvika exempelvis:
- möten
- kollektivtrafik
- hissar
- resor
- platser där det känns svårt att lämna situationen
På arbetsplatsen kan det börja påverka arbetsförmågan betydligt.
En panikattack kan komma på jobbet utan tydlig förvarning
Det behöver inte finnas en dramatisk utlösande händelse.
En attack kan exempelvis uppstå:
- under ett möte
- inför en presentation
- under en period med hög stress
- på väg till arbetet
- under en konflikt
- utan att personen själv förstår varför
1177 beskriver att panikattacker kan komma både under stress och när personen inte alls är beredd.
Vad ska chefen göra direkt?
Det första är att försöka skapa lugn runt situationen.
Chefen kan exempelvis:
- tala lugnt
- minska antalet personer runt medarbetaren
- fråga personen vad den behöver
- erbjuda en lugnare plats om det är lämpligt
- hjälpa personen att få sjukvårdsrådgivning när det behövs
Var närvarande utan att ta över
1177 rekommenderar närstående till personer med panikångest att försöka vara lugna, lyssna och fråga hur man kan vara ett bra stöd.
Samma grundprincip kan vara användbar på arbetsplatsen.
Chefen kan säga:
”Jag är här. Vi tar det lugnt. Vad skulle hjälpa dig just nu?”
Undvik en folksamling
Om tio kollegor ställer sig runt personen och frågar:
”Hur är det?”
”Kan du andas?”
”Ska vi ringa ambulans?”
kan situationen bli ännu mer intensiv.
Det kan vara bättre att en eller två personer hjälper medan övriga går tillbaka.
Fråga om personen har upplevt detta tidigare
En praktisk fråga kan vara:
”Har du haft sådana här symtom tidigare?”
Om personen känner igen sin panikångest kanske personen redan vet vad som brukar hjälpa.
Det förändrar ändå inte behovet av medicinsk bedömning om symtomen är annorlunda, mycket kraftiga eller väcker misstanke om akut kroppslig sjukdom.
Chefen ska inte automatiskt säga att det bara är ångest
Det här är en av artikelns viktigaste säkerhetsprinciper.
En person kan ha:
- hjärtklappning
- tryck över bröstet
- svettningar
- yrsel
- andningssvårigheter
vid en panikattack.
Men liknande symtom kan förekomma vid exempelvis hjärtproblem.
En första panikattack kan uppfattas som hjärtinfarkt
1177 beskriver att många personer som får sin första panikattack tror att de har fått exempelvis hjärtinfarkt eller stroke.
Det beror på att kroppens symtom kan vara mycket kraftiga.
Det innebär samtidigt att arbetsplatsen inte bör ställa diagnosen panikattack på egen hand när det finns medicinsk osäkerhet.
När ska 112 kontaktas?
1177 rekommenderar bland annat att 112 kontaktas vid stark, tryckande eller krampartad bröstsmärta som inte går över eller vid bröstsmärta i kombination med vissa andra allvarliga symtom.
112 ska också kontaktas vid andra situationer där det finns direkt fara för liv.
1177 – Ont i bröstet och när 112 ska kontaktas
Ring hellre 112 vid misstänkt akut sjukdom än att anta panik
Det gäller särskilt om personen:
- har stark eller ihållande bröstsmärta
- har uttalade andningssvårigheter
- förlorar medvetandet och inte snabbt återhämtar sig
- har andra symtom som väcker misstanke om akut medicinskt tillstånd
Chefen behöver inte avgöra exakt vilken sjukdom personen kan ha.
Det är sjukvårdens uppgift.
1177 kan användas när situationen inte verkar direkt livshotande
Vid osäkerhet kring symtom och vårdnivå kan 1177 ge sjukvårdsrådgivning.
Det kan vara relevant när personen är stabil men inte vet om medicinsk bedömning behövs.
Vad händer om personen svimmar?
1177 anger att 112 ska kontaktas om någon svimmar och inte snabbt vaknar och mår bra igen.
Medvetslöshet ska alltså inte automatiskt förklaras med panikångest.
Arbetsplatsen ska ha beredskap för första hjälpen
Arbetsmiljöverkets AFS 2023:2 innehåller regler om första hjälpen och krisstöd.
Arbetsgivaren ska se till att det på varje arbetsställe finns den beredskap och de rutiner för första hjälpen och krisstöd som behövs med hänsyn till verksamheten och dess risker.
Arbetstagarna ska också känna till hur första hjälpen och krisstödet är organiserat.
Arbetsmiljöverket – AFS 2023:2, första hjälpen och krisstöd
Det är bättre att ha rutiner innan någon blir akut sjuk
Chefer och medarbetare bör exempelvis veta:
- vem som kan första hjälpen
- hur 112 kontaktas
- vilken adress arbetsplatsen har
- hur ambulans kommer in i byggnaden
- var första hjälpen-utrustning finns
Sådant ska inte behöva lösas först när en akut situation redan pågår.
Om det tydligt är en känd panikattack
En medarbetare kanske säger:
”Jag har paniksyndrom. Det här har hänt tidigare.”
Personen kanske också vet vad den behöver.
Chefen kan fråga:
”Vad brukar hjälpa dig när det händer?”
Hjälp personen att hitta lugn
1177 rekommenderar personer som får panikattacker att försöka andas så lugnt som möjligt och påminna sig om att attacken går över.
Chefen behöver inte genomföra någon psykoterapeutisk övning.
Det kan räcka med ett lugnt bemötande och att personen får utrymme att använda strategier den redan känner till.
Undvik att ge kommandon i onödan
En person som redan känner att den har tappat kontrollen kan bli ännu mer stressad om flera personer säger:
”Andas!”
”Sätt dig!”
”Sluta tänka så!”
”Lugna ner dig!”
Det är ofta bättre att tala långsamt och fråga vad personen behöver.
Säg inte ”det finns inget att vara rädd för”
Det kan vara logiskt från utsidan.
Men för personen är kroppens alarmsystem kraftigt aktiverat.
En mer hjälpsam formulering kan vara:
”Jag ser att det här är väldigt obehagligt. Jag stannar här med dig.”
Undvik att skämma ut personen
Efter attacken kan personen känna:
- skam
- förlägenhet
- oro för vad kollegorna tänker
Chefen bör därför hantera situationen diskret.
Alla på arbetsplatsen behöver inte få en förklaring
Kollegor kanske frågar:
”Vad hände egentligen?”
Chefen behöver inte svara:
”Hon fick en panikattack.”
Det är personlig hälsoinformation.
Det kan räcka att säga:
”Hon mådde plötsligt dåligt och vi hjälpte henne.”
Fråga medarbetaren vad som får kommuniceras
Efteråt kan chefen fråga:
”Är det något du vill att jag säger till gruppen?”
Medarbetaren kan själv vilja vara öppen.
Men det beslutet ska inte automatiskt tas av chefen.
Ska personen fortsätta arbetsdagen?
Det finns ingen regel som passar alla.
En person kan återhämta sig relativt snabbt.
En annan kan vara:
- utmattad
- skakad
- rädd för en ny attack
- koncentrationspåverkad
efteråt.
Gör en praktisk bedömning tillsammans
Chefen kan fråga:
- Hur känns det nu?
- Behöver du kontakta vården?
- Vill du vila en stund?
- Fungerar det att fortsätta arbeta idag?
- Behöver någon hjälpa dig hem eller till vård?
Vid medicinsk osäkerhet bör sjukvården rådfrågas.
Skicka inte bara tillbaka personen till mötet
Om en medarbetare just har upplevt intensiv rädsla och starka kroppsliga symtom kan formuleringen:
”Bra, då fortsätter vi mötet.”
vara onödigt hård.
Ge personen möjlighet att återhämta sig.
Men gör inte heller automatiskt arbetsplatsen farlig
Det finns en annan risk.
Efter attacken kan alla börja behandla arbetsplatsen som något personen måste skyddas från.
Exempel:
”Du ska nog aldrig hålla presentationer igen.”
eller:
”Du behöver nog arbeta hemma från och med nu.”
Sådana långsiktiga beslut bör inte fattas direkt efter en enstaka händelse.
Undvikande kan förstärka panikproblematik
1177 beskriver att personer med paniksyndrom kan börja undvika situationer av rädsla för en ny panikattack.
Det kan successivt begränsa livet.
Chefen bör därför inte på egen hand skapa omfattande permanenta undvikanden åt medarbetaren.
Arbetsgivaren ska samtidigt inte bedriva exponeringsterapi
Det är lika viktigt.
Chefen ska inte säga:
”1177 säger att du inte ska undvika, så nu måste du hålla presentationen ändå.”
Behandling av paniksyndrom är en professionell vårdfråga.
Arbetsgivaren arbetar med arbetsförutsättningar.
Följ upp händelsen
Ett bra uppföljningssamtal kan ske när personen har återhämtat sig.
Chefen kan säga:
”Jag vill följa upp det som hände och höra om det finns något vi behöver göra i arbetssituationen.”
Fokusera på arbetet och stödbehovet
Frågor kan vara:
- Har det här hänt tidigare?
- Finns något i arbetet som bidrar till belastningen?
- Finns situationer på jobbet som blivit svåra?
- Behöver du någon tillfällig arbetsanpassning?
- Har du kontakt med vården?
- Skulle professionellt samtalsstöd vara relevant?
Chefen behöver inte få hela sjukdomshistorien
Personen behöver inte redogöra för:
- alla tidigare panikattacker
- privata orsaker
- tidigare behandling
- familjehistoria
för att arbetsgivaren ska kunna diskutera arbetssituationen.
Undersök om arbetet bidrar till belastningen
En panikattack kan komma i många olika sammanhang.
Men om den uppstår under en period med:
- extrem arbetsbelastning
- återkommande konflikter
- ständig tillgänglighet
- stora organisationsförändringar
- hot eller andra svåra arbetsmiljöförhållanden
behöver arbetsgivaren undersöka de organisatoriska faktorerna.
Panikattacken är inte automatiskt bevis på att jobbet är orsaken
Samtidigt ska inte motsatsen antas.
En panikattack kan påverkas av många faktorer.
Arbetsgivaren behöver därför undersöka det som faktiskt går att påverka i arbetsmiljön.
Hög arbetsbelastning behöver hanteras organisatoriskt
Om medarbetaren säger:
”Jag arbetar varje kväll och känner att jag aldrig hinner ikapp.”
är lösningen inte bara att ge tips om ångesthantering.
Arbetsmängden behöver också undersökas.
Läs mer om ohälsosam arbetsbelastning.
Arbetsrelaterad stress och panikattack är inte samma sak
Stress kan vara en del av sammanhanget.
Men en panikattack är en specifik episod av snabbt ökande intensiv ångest och kroppsliga symtom.
Läs mer om arbetsrelaterad stress.
Ångest kan påverka arbetet även mellan attackerna
Efter en panikattack kan personen utveckla oro för nästa attack.
Exempel:
”Tänk om det händer under kundmötet.”
”Tänk om jag får panik på tåget till konferensen.”
”Tänk om alla ser det igen.”
Denna förväntansångest kan bli mer begränsande än själva attacken.
Läs mer om ångest hos medarbetare.
Arbetsuppgifter kan börja undvikas
Medarbetaren kanske slutar:
- hålla presentationer
- delta i större möten
- resa i tjänsten
- åka hiss
- arbeta ensam
Det kan börja påverka både personens liv och arbete.
Återkommande panikattacker bör tas på allvar
1177 rekommenderar vårdkontakt bland annat när personen har haft återkommande panikattacker och när rädsla och undvikande begränsar livet.
Det finns behandling.
Paniksyndrom kan påverka arbetsförmågan
Forskning har sedan länge visat samband mellan paniksyndrom och betydande påverkan på arbete och livskvalitet.
I studier av personer med paniksyndrom har bland annat nedsatt arbetsproduktivitet och svårigheter i arbetslivet beskrivits.
PubMed – Quality of life and employment in panic disorder
PubMed – Impairment of work productivity in panic disorder
Forskningen betyder inte att varje panikattack leder till arbetsoförmåga
Det är viktigt att skilja mellan:
en enstaka panikattack
och
ett etablerat paniksyndrom med återkommande attacker, förväntansångest och undvikande.
Arbetsförmågan behöver bedömas individuellt.
När kan arbetsanpassning vara relevant?
Om panikproblematiken tydligt påverkar arbetet kan tillfälliga anpassningar ibland behövas.
Det kan exempelvis handla om:
- tydligare arbetsstruktur
- minskad arbetsbelastning
- tillfälligt justerade arbetsuppgifter
- planerade pauser
- regelbunden kontakt med chef
Vad som är lämpligt beror på individens situation och arbetets krav.
Läs mer om arbetsanpassning vid psykisk ohälsa.
Var försiktig med anpassningar som permanent bygger på rädsla
Exempel:
En person får en panikattack i ett konferensrum.
Att permanent besluta:
”Du ska aldrig mer delta i fysiska möten.”
kan få oönskade konsekvenser.
Långsiktiga anpassningar bör därför planeras genom dialog och vid behov tillsammans med relevant professionell kompetens.
Arbetsanpassning och behandling är olika saker
Arbetsgivaren ansvarar för arbetets utformning.
Vården eller behandlaren ansvarar för den professionella behandlingen.
De kan behöva fungera parallellt.
Vilken behandling finns vid paniksyndrom?
1177 beskriver KBT som förstahandsbehandling vid paniksyndrom.
Läkemedelsbehandling kan också vara aktuell.
Vilken behandling som är lämplig behöver bedömas av vården utifrån individens situation.
Arbetsgivaren ska inte välja psykoterapimetod
Chefen behöver inte avgöra:
”Du ska ha KBT.”
eller:
”Du behöver läkemedel.”
Arbetsgivaren kan uppmuntra personen att söka professionell bedömning.
Professionellt samtalsstöd kan ändå vara relevant
En medarbetare kan behöva stöd kring exempelvis:
- oro
- stress
- skam efter händelsen
- arbetsrelaterad psykisk belastning
- andra emotionella problem
Vilken specifik behandling som behövs behöver därefter bedömas professionellt.
Läs mer om samtalsstöd för medarbetare.
Digitalt stöd kan sänka tröskeln
En medarbetare med stark ångest kan ibland ha svårt att ta sig till en mottagning.
Digital professionell kontakt kan vara ett alternativ när formatet är lämpligt.
Läs mer om digitalt samtalsstöd för företag.
Men distansarbete ska inte automatiskt ordineras efter en panikattack
Efter en attack på kontoret kan det vara frestande att säga:
”Du kan arbeta hemma framöver.”
För vissa kan det vara en praktisk tillfällig lösning.
För andra kan det bidra till ett ökande undvikande av arbetsplatsen.
Arbetsformen behöver därför bedömas individuellt.
Panikattack under ett viktigt möte
Anta att personen plötsligt lämnar ett kundmöte.
Chefen bör prioritera personens hälsa framför att omedelbart få en förklaring.
En kollega kan fortsätta mötet medan chefen eller annan utsedd person hjälper medarbetaren.
Förklara inte medarbetarens hälsa för kunden
Det kan räcka att säga:
”Hon blev plötsligt dålig och behövde lämna mötet.”
Kunden behöver normalt inte veta att personen har panikångest.
Panikattack under en presentation
Efteråt kan medarbetaren känna stark skam.
Personen kanske säger:
”Jag kan aldrig stå framför människor igen.”
Chefen bör undvika att fatta stora beslut i den akuta känslan.
Följ upp senare när personen är lugnare.
Panikattack på väg till arbetet
En medarbetare kanske ringer och säger:
”Jag kom inte på tåget. Jag fick panik och åkte hem.”
Om det börjar hända återkommande kan personen behöva professionell behandling och arbetsgivaren kan behöva diskutera hur arbetsförmågan påverkas.
Panikattack under distansarbete
Även en distansarbetare kan kontakta chefen mitt under en attack.
Chefen kan:
- hålla lugn kontakt
- fråga om personen är ensam
- uppmuntra kontakt med sjukvården när det behövs
- kontakta 112 vid misstänkt akut fara
Arbetsplatsens fysiska avstånd innebär inte att akuta symtom ska bagatelliseras.
När en medarbetare inte vill att någon ska veta
Integriteten ska respekteras så långt det är möjligt.
Det kan samtidigt finnas situationer där arbetsgivaren behöver hantera:
- säkerhet
- arbetsanpassning
- frånvaro
- akut vård
utan att sprida mer information än nödvändigt.
När kollegorna blir rädda
En kraftig panikattack kan också påverka personer som bevittnar den.
Efteråt kan det vara relevant att kort förklara:
”Situationen är omhändertagen.”
utan att lämna privata medicinska detaljer.
Chefen kan själv bli rädd
Det är normalt.
En person som plötsligt säger att den inte kan andas kan skapa stark oro även hos chefen.
Arbetsplatsens rutiner för första hjälpen minskar behovet av att improvisera.
Chefer behöver veta var den egna kompetensen slutar
Chefen ska inte försöka avgöra:
- om symtomen är hjärtproblem eller panik
- vilken psykiatrisk diagnos personen har
- vilken behandling personen ska få
Chefens uppdrag är att hantera situationen säkert och arbetsmässigt.
Chefsstöd kan vara relevant
En chef som återkommande möter psykisk ohälsa kan behöva professionellt stöd kring:
- bemötande
- gränser
- svåra samtal
- egen oro
- arbetsgivarens respektive vårdens roll
Läs mer om chefsstöd vid psykisk ohälsa.
Vid självmordstankar krävs en annan säkerhetsnivå
Panikångest kan förekomma tillsammans med annan psykisk ohälsa.
Om en medarbetare säger:
”Jag orkar inte leva längre.”
eller uttrycker konkreta självmordsplaner ska situationen inte behandlas som en vanlig panikattack.
Ta självmordsrisk på allvar
1177 rekommenderar akut psykiatrisk vård när en person har planer på att ta sitt liv eller mår så dåligt att personen inte orkar mer.
Vid direkt fara för livet ska 112 kontaktas.
1177 – Paniksyndrom, vård och akut hjälp
Vanliga misstag när en medarbetare får panikattack
Att säga ”lugna ner dig”
Det hjälper sällan en person vars alarmsystem redan är kraftigt aktiverat.
Att automatiskt diagnostisera panikångest
Plötsliga kroppsliga symtom kan ha medicinska orsaker.
Att bagatellisera bröstsmärta
Allvarliga eller ihållande bröstsymtom behöver bedömas enligt sjukvårdens rekommendationer.
Att samla hela arbetsgruppen runt personen
Det kan öka stress och exponering.
Att fråga efter privata detaljer mitt under attacken
Fokusera först på trygghet och säkerhet.
Att berätta för kollegorna att personen har panikångest
Hälsoinformation ska hanteras varsamt.
Att skicka tillbaka personen direkt till arbetet
Ge möjlighet till återhämtning och bedöm hur personen fungerar.
Att automatiskt skicka hem personen permanent
En enstaka attack motiverar inte automatiskt stora långsiktiga förändringar.
Att skapa omfattande undvikande åt personen
Permanent undvikande kan vara problematiskt vid paniksyndrom.
Att bedriva exponeringsterapi som chef
Psykologisk behandling är ett professionellt vårduppdrag.
Att missa arbetsmiljön
Om attacken sker under långvarig extrem arbetsbelastning behöver den organisatoriska situationen undersökas.
Att tro att allt beror på jobbet
Panikattacker kan ha många olika sammanhang och orsaksfaktorer.
Att inte följa upp
Förväntansångest och undvikande kan utvecklas efter den första attacken.
Att låta chefen bli behandlare
Chefen ska stödja och arbetsleda – inte bedriva psykoterapi.
En praktisk modell när panik uppstår på arbetsplatsen
1. Behåll lugnet
Tala lugnt och minska kaoset runt personen.
2. Kontrollera om akut medicinsk hjälp behövs
Utgå inte automatiskt från att kroppsliga symtom beror på panik.
3. Ring 112 vid akut fara
Exempelvis vid allvarliga eller ihållande bröstsymtom, uttalade andningsproblem, medvetslöshet eller annan misstanke om akut livshotande sjukdom.
4. Använd 1177 vid medicinsk osäkerhet som inte verkar direkt livshotande
Sjukvården kan hjälpa till att bedöma vårdnivå.
5. Skapa lugn runt personen
Minska antalet personer och ge utrymme.
6. Fråga vad som brukar hjälpa
Personen kan ha erfarenhet av tidigare attacker.
7. Skydda integriteten
Sprid inte medicinska detaljer till arbetsgruppen.
8. Bedöm resten av arbetsdagen
Personen kan behöva återhämtning, vårdkontakt eller lämna arbetet.
9. Följ upp senare
Diskutera arbetssituation, belastning och eventuellt behov av stöd.
10. Uppmuntra vårdkontakt vid återkommande problem
Paniksyndrom går att behandla.
Frågor chefen kan ställa i stunden
- Har du haft sådana här symtom tidigare?
- Vad brukar hjälpa dig?
- Vill du att vi går till en lugnare plats?
- Vill du att vi kontaktar 1177?
- Behöver vi ringa 112?
- Finns någon du vill att vi kontaktar?
Frågor chefen kan ställa vid uppföljningen
- Hur mår du efter det som hände?
- Har du haft liknande attacker tidigare?
- Finns något i arbetssituationen som belastar dig särskilt mycket?
- Hur fungerar arbetsbelastningen?
- Finns arbetsmoment som blivit svåra efter attacken?
- Har du fått den vård eller det stöd du behöver?
- Behöver vi tillfälligt anpassa något?
- När ska vi följa upp igen?
Frågor arbetsgivaren kan ställa om sina rutiner
- Vet personalen vad de ska göra när någon plötsligt blir sjuk?
- Finns tillräckligt många personer med kunskap i första hjälpen?
- Vet alla hur 112 kontaktas från arbetsplatsen?
- Är arbetsplatsens adress och tillträdesväg tydlig?
- Vet chefer hur psykisk och fysisk akut ohälsa ska hanteras?
- Finns en etablerad väg till professionellt samtalsstöd?
- Vet chefer var deras egen roll slutar?
Vanliga frågor om panikattack på arbetsplatsen
Vad är en panikattack?
En panikattack innebär plötsligt stark ångest med tydliga kroppsliga symtom. Hjärtklappning, yrsel, svettningar, darrningar och andningsbesvär är vanliga exempel.
Är en panikattack farlig?
Panikattacken i sig är enligt 1177 inte farlig och brukar gå över. Men liknande symtom kan också orsakas av medicinska tillstånd. Arbetsplatsen ska därför inte automatiskt diagnostisera kraftiga eller nya kroppsliga symtom som panik.
Hur länge varar en panikattack?
1177 beskriver att en panikattack ofta pågår under några minuter och sedan går över av sig själv.
Vad ska chefen göra?
Behåll lugnet, skapa en lugn miljö, fråga personen vad den behöver och bedöm om sjukvården behöver kontaktas.
Ska chefen säga åt personen att andas?
1177 rekommenderar lugn andning som en strategi för personen själv. Som chef är det ofta bättre att skapa lugn och fråga vad personen redan vet fungerar än att försöka genomföra en behandlingsteknik.
Ska man ringa ambulans vid panikattack?
Inte varje känd panikattack kräver ambulans. Men 112 ska kontaktas vid misstänkt akut fara, exempelvis vissa allvarliga bröstsymtom, uttalade andningssvårigheter, medvetslöshet eller annan misstanke om livshotande sjukdom.
Hur vet man om det är panik eller hjärtproblem?
Det ska inte chefen behöva avgöra. Symtomen kan överlappa. Vid misstanke om akut medicinsk sjukdom ska sjukvården kontaktas.
Kan personen arbeta vidare efter en panikattack?
Det beror på hur personen mår. Vissa återhämtar sig snabbt medan andra blir mycket trötta eller skakade. Gör en individuell bedömning och kontakta vården vid behov.
Ska personen skickas hem?
Inte automatiskt. Diskutera hur personen mår och vad som är säkert och lämpligt. Vid medicinsk osäkerhet kan 1177 eller akut vård behövas.
Ska kollegorna få veta vad som hänt?
Inte mer än vad som behövs. Medarbetarens medicinska information bör hanteras med respekt för integriteten.
Är panikattack samma sak som paniksyndrom?
Nej. En enstaka panikattack innebär inte automatiskt paniksyndrom. Paniksyndrom innebär återkommande attacker och rädsla eller undvikanden som påverkar livet.
När bör medarbetaren söka vård?
1177 rekommenderar vårdkontakt bland annat vid återkommande panikattacker och när rädsla och undvikande börjar begränsa vardagen.
Kan panikångest påverka arbetsförmågan?
Ja. Återkommande panikattacker och förväntansångest kan leda till undvikande av arbetsuppgifter, möten, resor och andra situationer.
Kan arbetsgivaren arbetsanpassa?
Ja, när behov finns. Anpassningen behöver utformas individuellt och bör inte automatiskt skapa permanenta undvikanden av situationer som personen är rädd för.
Kan distansarbete vara en arbetsanpassning?
I vissa situationer kan det vara lämpligt. För andra kan det förstärka ett undvikandemönster. Det behöver därför bedömas individuellt.
Kan psykoterapi hjälpa vid paniksyndrom?
Ja. 1177 anger KBT som förstahandsbehandling vid paniksyndrom. Även läkemedelsbehandling kan vara aktuell. Behandlingen behöver bedömas av vården.
Kan arbetsgivaren beställa en viss terapimetod?
Arbetsgivaren kan finansiera professionellt stöd, men den kliniska bedömningen av lämplig behandling bör göras av rätt vårdprofession.
Kan företaget erbjuda samtalsstöd?
Ja. Professionellt samtalsstöd kan vara relevant kring ångest, stress och annan psykisk belastning. Vid etablerat paniksyndrom behöver rätt behandlingsinsats säkerställas.
Vad händer om personen uttrycker självmordstankar?
Det ska tas på allvar. Vid direkt fara för livet ska 112 kontaktas. Vid självmordsplaner eller mycket allvarligt psykiskt mående ska akut psykiatrisk vård sökas.
Behöver arbetsplatsen ha rutiner?
Ja. AFS 2023:2 kräver att arbetsgivaren har den beredskap och de rutiner för första hjälpen och krisstöd som behövs utifrån verksamhetens förutsättningar.
Chefen behöver inte kunna behandla panik – men behöver kunna agera tryggt
När en medarbetare plötsligt får starka kroppsliga symtom kan situationen kännas dramatisk.
Chefen behöver då undvika två ytterligheter.
Den ena är att få panik tillsammans med medarbetaren.
Den andra är att säga:
”Det är bara ångest.”
En bättre väg är:
behåll lugnet.
ta symtomen på allvar.
uteslut inte akut medicinsk sjukdom på egen hand.
skydda personens integritet.
hjälp personen att få rätt vård när det behövs.
och följ upp arbetssituationen efteråt.
Om panikattackerna återkommer är nästa steg inte att chefen blir behandlare.
Nästa steg är professionell bedömning och, när det behövs, behandling.
När kan Gävleborgs Psykoterapi hjälpa?
Gävleborgs Psykoterapi AB erbjuder professionellt samtalsstöd för företag när ångest, stress eller annan psykisk belastning påverkar medarbetare eller chefer.
Insatser kan exempelvis omfatta:
- individuellt samtalsstöd
- professionell bedömning av psykiskt och emotionellt stödbehov
- stöd vid ångest och oro
- stöd vid stress och livskriser
- chefscoachning
- professionellt stöd kring komplexa personalsituationer
Insatserna genomförs av legitimerad psykoterapeut.
Digitala samtal kan erbjudas till vuxna medarbetare och chefer i hela Sverige när formatet och problematiken är lämpliga.
Vid paniksyndrom eller annan problematik som kräver specifik medicinsk eller psykologisk behandling behöver lämplig vård och behandlingsmetod bedömas individuellt.
Gävleborgs Psykoterapi ersätter inte akut sjukvård, medicinsk eller psykiatrisk vård, företagshälsovård, arbetsförmågebedömning eller arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljö och första hjälpen.
Läs mer om professionellt stöd för företag och arbetsgivare.
Kontakta Gävleborgs Psykoterapi
Företag och arbetsgivare kan kontakta Gävleborgs Psykoterapi när en medarbetare eller chef behöver professionellt stöd vid ångest, stress eller annan psykisk belastning.
Stödet kan avse ett enskilt behov eller ingå i ett mer återkommande företagsupplägg.
Digitala samtal kan erbjudas i hela Sverige när formatet är lämpligt.
Källor och vidare läsning
1177 – Paniksyndrom och panikattacker
Arbetsmiljöverket – AFS 2023:2, första hjälpen och krisstöd
Arbetsmiljöverket – Första hjälpen och krisstöd
PubMed – The quality of life and employment in panic disorder
PubMed – Impairment of work productivity in panic disorder patients
Texten är allmän information för arbetsgivare och chefer och ersätter inte medicinsk, psykiatrisk, psykoterapeutisk eller individuell arbetsmiljömässig bedömning. Plötsliga kroppsliga symtom ska inte automatiskt diagnostiseras som panikångest. Vid misstanke om akut eller livshotande sjukdom ska 112 kontaktas. Vid medicinsk osäkerhet som inte är akut kan 1177 ge sjukvårdsrådgivning.