Hoppa till innehåll
Psykoterapi för medarbetare
När en medarbetare mår psykiskt dåligt kan arbetsgivaren vilja erbjuda professionell hjälp.
Men vilken hjälp är egentligen rätt?
Behövs några stödjande samtal?
Är företagshälsovården den mest relevanta insatsen?
Eller finns det ett mer tydligt psykoterapeutiskt behandlingsbehov?
Psykoterapi för medarbetare kan vara en värdefull insats när psykiska eller emotionella svårigheter påverkar personens mående och funktion.
Samtidigt är psykoterapi inte en generell lösning på organisatoriska problem.
Om arbetsbelastningen är ohållbar, arbetsrollerna otydliga eller en konflikt fortsätter behöver arbetsgivaren också hantera det som finns på arbetsplatsen.
Gävleborgs Psykoterapi erbjuder professionellt samtalsstöd och psykoterapeutiska insatser för företag och arbetsgivare. Digitala samtal kan erbjudas till medarbetare i hela Sverige när formatet är lämpligt.
Vad innebär psykoterapi för en medarbetare?
Psykoterapi är professionell psykologisk behandling där samtalet används strukturerat för att arbeta med psykiska besvär, emotionella svårigheter eller återkommande problem i hur personen fungerar och relaterar.
1177 beskriver psykoterapi och psykologisk behandling som behandling där en person tillsammans med en behandlare arbetar med tankar, känslor och beteenden.
1177 – Psykoterapi och psykologisk behandling
När psykoterapi erbjuds genom en arbetsgivare är det fortfarande medarbetaren som är den person som får behandlingen.
Arbetsgivaren kan finansiera insatsen utan att bli en del av själva terapin.
Psykoterapi är inte samma sak som ett vanligt stödsamtal
Begreppet samtalsstöd kan användas ganska brett.
Det kan exempelvis handla om några professionella samtal under en:
- stressig period
- livskris
- konflikt
- svår arbetssituation
- personlig belastning
Psykoterapi innebär vanligtvis ett tydligare behandlingsperspektiv.
Behandlaren behöver förstå:
- vad personen söker hjälp för
- hur problemen påverkar vardagen
- vilket behandlingsfokus som är relevant
- om psykoterapi är lämplig insats
Alla som behöver samtalsstöd behöver alltså inte psykoterapi.
Och alla som behöver psykoterapi behöver inte ha en svår psykiatrisk diagnos.
När kan psykoterapi vara aktuellt?
Det kan exempelvis vara relevant när en medarbetare har återkommande eller tydliga svårigheter med:
- ångest och oro
- nedstämdhet
- stressreaktioner
- relationsproblem
- sorg och förluster
- livskriser
- självkritik
- prestationskrav
- gränssättning
- återkommande emotionella mönster
Vilken behandling som är lämplig behöver bedömas individuellt.
Arbetsgivaren ska inte avgöra diagnosen
En chef kan uppmärksamma att en medarbetare verkar må dåligt.
Men chefen behöver inte avgöra om personen har:
- depression
- ångestsyndrom
- utmattningsproblematik
- annan psykiatrisk diagnos
Chefens roll kan i stället vara att säga:
”Vi har möjlighet att erbjuda professionellt samtalsstöd om du tror att det skulle vara hjälpsamt.”
Därefter behöver den professionella behandlaren bedöma vilken typ av insats som är relevant.
Läs även Psykisk ohälsa hos medarbetare.
Varför kan en arbetsgivare erbjuda psykoterapi?
Det finns flera möjliga skäl.
En arbetsgivare kan vilja:
- erbjuda tidig professionell hjälp
- ge stöd under en psykiskt belastande period
- komplettera andra rehabiliteringsinsatser
- underlätta tillgången till professionell behandling
- stödja en medarbetare före eller under återgång i arbete
Det viktiga är att insatsen inte används för att flytta arbetsgivarens ansvar från organisationen till individen.
Psykoterapi kan vara relevant även när problemet är privat
En person kan må dåligt av orsaker som inte har med arbetet att göra.
Det kan exempelvis handla om:
- separation
- sorg
- sjukdom i familjen
- relationsproblem
- andra livskriser
Problemet kan ändå påverka:
- koncentration
- energi
- arbetsförmåga
- närvaro
- återhämtning
Arbetsgivaren behöver inte lösa privatlivet för att kunna erbjuda professionell hjälp.
När arbetet bidrar behöver arbetsgivaren också agera
Anta att en medarbetare söker psykoterapi för svår stress.
Samtidigt arbetar personen i en organisation där:
- arbetsmängden är mycket hög
- prioriteringar saknas
- övertid är normaliserad
- bemanningen är otillräcklig
Då är psykoterapi bara en del av bilden.
Arbetsgivaren behöver också undersöka arbetsmiljön.
Läs mer om ohälsosam arbetsbelastning och arbetsgivarens ansvar.
Psykoterapi får inte bli en organisatorisk genväg
Det kan annars uppstå ett problematiskt mönster:
Medarbetaren säger att arbetsmängden är ohållbar.
Arbetsgivaren erbjuder fem terapitillfällen.
Arbetsmängden är oförändrad.
Budskapet kan då indirekt bli:
”Problemet är att du inte klarar situationen tillräckligt bra.”
När arbetet är en betydande del av belastningen behöver också arbetet förändras.
Individ- och organisationsperspektivet kan behövas samtidigt
Det behöver inte vara antingen eller.
En medarbetare kan behöva psykoterapi samtidigt som arbetsgivaren behöver:
- minska arbetsbelastningen
- tydliggöra prioriteringar
- anpassa arbetsuppgifter
- hantera en konflikt
- förändra arbetsorganisationen
Professionell behandling och arbetsmiljöåtgärder fyller olika funktioner.
Vad är skillnaden mellan psykoterapi och företagshälsovård?
Företagshälsovård och psykoterapi överlappar ibland men har olika huvudsakliga uppgifter.
Företagshälsovård är en arbetsmiljöresurs med kompetens inom bland annat arbetsmiljö, arbetsanpassning och rehabilitering.
Arbetsmiljöverkets föreskrifter anger att arbetsgivaren ska anlita företagshälsovård eller annan motsvarande sakkunnig hjälp utifrån om den egna verksamheten saknar tillräcklig kompetens för det systematiska arbetsmiljöarbetet eller arbetet med arbetsanpassning och rehabilitering.
Arbetsmiljöverket – AFS 2023:1, företagshälsovård och extern sakkunnig hjälp
När är företagshälsovård särskilt relevant?
Företagshälsovård kan exempelvis vara särskilt relevant vid frågor om:
- arbetsmiljö
- arbetsförmåga
- rehabilitering
- arbetsanpassning
- ergonomi
- organisatoriska risker
- bredare arbetsplatsinsatser
Det kan krävas flera professioner för att bedöma sådana frågor.
När kan psykoterapi vara mer relevant?
Psykoterapi kan vara den tydligare insatsen när behovet framför allt handlar om behandling av personens psykiska eller emotionella problem.
Exempelvis när personen behöver arbeta mer fördjupat med:
- ångest
- depressiva besvär
- relationsmönster
- sorg
- livskriser
- självkritik
- emotionell stress
Det betyder inte att psykoterapeuten tar över företagshälsovårdens arbetsmiljöfunktion.
Företagshälsovård och psykoterapi kan komplettera varandra
En sjukskriven medarbetare kan exempelvis behöva:
- företagshälsovård för arbetsförmåga och arbetsanpassning
- psykoterapi för depression eller ångest
- chef och HR för planering av återgång
Det finns ingen anledning att tvinga in alla behov i samma professionella funktion.
Vad är en legitimerad psykoterapeut?
Psykoterapeut är en legitimationsyrkesgrupp inom svensk hälso- och sjukvård.
Socialstyrelsen beskriver yrkestiteln psykoterapeut som skyddad.
Det innebär att endast den som har rätt legitimation får använda titeln psykoterapeut.
Socialstyrelsen – Legitimation för psykoterapeut
1177 betonar också att legitimerad psykolog eller psykoterapeut inte är samma sak som någon som benämner sig exempelvis certifierad, diplomerad eller auktoriserad terapeut.
1177 – Hitta en psykolog eller psykoterapeut
Varför kan legitimationen vara relevant för arbetsgivaren?
När ett företag köper en professionell psykoterapeutisk insats kan behandlarens kompetens och yrkesstatus vara viktiga kvalitetsfrågor.
En legitimation innebär bland annat att yrkesutövaren står under det regelverk och den tillsyn som gäller legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal.
För arbetsgivaren skapar det en tydligare professionell ram kring insatsen.
Psykoterapi innebär konfidentialitet
När psykoterapi ges som hälso- och sjukvård gäller professionella krav på bland annat sekretess och journalföring.
1177 beskriver att legitimerad personal inom hälso- och sjukvården, däribland psykoterapeuter, har tystnadsplikt och för sekretesskyddad journal.
1177 – Rättigheter vid psykoterapi och psykologisk behandling
Arbetsgivaren betalar – men äger inte samtalet
Detta är en viktig princip när företag finansierar psykoterapi.
Arbetsgivaren kan stå för kostnaden.
Det innebär inte automatiskt att arbetsgivaren har rätt att få veta vad medarbetaren berättar under behandlingen.
Det behöver därför vara tydligt från början:
- vem som är patient eller klient i insatsen
- vad arbetsgivaren finansierar
- vilken eventuell administrativ information som kan lämnas
- vad som omfattas av professionell sekretess
Chefen behöver inte få behandlingsrapporter
Det är vanligtvis inte nödvändigt för chefen att veta:
- vad medarbetaren har berättat
- vilka privata relationer som diskuteras
- vilka känslor som bearbetas
- vilka detaljer som finns i terapin
Chefens frågor kan i stället handla om arbetet:
”Hur fungerar arbetsbelastningen?”
”Finns det behov av arbetsanpassning?”
”Hur fungerar planen för återgång?”
Tydliga roller ökar tryggheten
En medarbetare kan annars fundera:
”Kommer det jag berättar att gå tillbaka till min chef?”
Om den frågan är oklar kan personen bli försiktig i samtalen.
Därför behöver arbetsgivaren och behandlaren ha tydliga roller från början.
Ska psykoterapin vara frivillig?
Psykoterapeutisk behandling bygger på att personen deltar i behandlingen.
Arbetsgivaren kan erbjuda möjligheten men bör inte använda psykoterapi som ett verktyg för att pressa en medarbetare att förändra sin personlighet eller acceptera arbetsförhållanden.
Ett erbjudande kan exempelvis vara:
”Vi har möjlighet att finansiera professionella samtal om du vill använda det stödet.”
Det håller beslutet om att ta emot behandlingen hos medarbetaren.
Psykoterapi är inte en disciplinär åtgärd
Om en medarbetare har problem med arbetsprestation eller beteende behöver chefen hantera dessa frågor i chefsrollen.
Det är problematiskt att säga:
”Du fungerar inte i gruppen, därför måste du gå i terapi.”
Psykoterapi ska inte användas för att flytta ett chefs- eller personalproblem till en behandlare.
Arbetsgivaren behöver fortfarande leda
Om en medarbetare exempelvis:
- inte följer överenskommelser
- kommer för sent
- har återkommande samarbetsproblem
- inte genomför sina arbetsuppgifter
kan chef, HR eller andra funktioner behöva hantera det som en arbets- eller personalfråga.
Psykoterapi kan finnas parallellt om personen också har ett behandlingsbehov.
När chefen behöver genomföra ett svårt samtal
Ibland uppstår psykisk ohälsa samtidigt som chefen behöver ta upp konkreta problem i arbetet.
Det ena utesluter inte det andra.
Chefen kan visa hänsyn till personens mående och samtidigt vara tydlig med det som behöver fungera i arbetet.
Läs vår guide om svåra samtal med medarbetare.
När kan några få samtal vara tillräckligt?
Alla problem kräver inte lång behandling.
I vissa situationer söker en person hjälp för en relativt avgränsad svårighet.
Det kan exempelvis vara:
- en tillfällig kris
- en avgränsad arbetssituation
- sorg
- stress under en begränsad period
- behov av professionell orientering
Då kan ett kortare samtalsstöd ibland vara tillräckligt.
Läs mer om samtalsstöd för medarbetare.
När kan mer strukturerad psykoterapi behövas?
Om svårigheterna:
- har pågått länge
- återkommer i olika situationer
- orsakar tydligt lidande
- påverkar relationer och vardagsfunktion
- kräver ett mer fokuserat behandlingsarbete
kan ett mer strukturerat psykoterapeutiskt upplägg vara relevant.
Den kliniska bedömningen behöver göras av behandlaren tillsammans med personen.
Arbetsgivaren behöver inte beställa en viss terapimetod
En arbetsgivare kan lätt hamna i att försöka specificera behandlingen:
”Vi vill köpa fem KBT-samtal.”
Men vilken behandlingsmetod och omfattning som är lämplig bör utgå från en professionell bedömning av personens problem.
Arbetsgivaren behöver framför allt vara tydlig med vilken tjänst man vill möjliggöra och vilka administrativa ramar som gäller.
Psykoterapeutisk metod behöver matcha problemet
1177 beskriver flera former av psykoterapi och psykologisk behandling, bland annat kognitiv beteendeterapi och psykodynamisk terapi.
1177 – Olika former av psykoterapi
Det finns alltså inte en enda psykoterapeutisk metod som automatiskt är bäst för alla problem eller alla personer.
Digital psykoterapi kan göra stödet mer tillgängligt
En medarbetare behöver inte alltid befinna sig på samma ort som psykoterapeuten.
1177 beskriver att privata psykologer och psykoterapeuter ofta kan erbjuda videosamtal.
1177 – Privat psykoterapi och videosamtal
För företag kan det innebära att samma professionella leverantör kan ge stöd till medarbetare på olika orter.
Digitalt stöd kan vara särskilt användbart i organisationer med flera kontor
Ett företag kan exempelvis ha medarbetare i:
- Stockholm
- Göteborg
- Malmö
- Gävle
- mindre orter
- hemarbete runt om i Sverige
Digital psykoterapi kan då minska behovet av att varje medarbetare hittar en lokal behandlare.
Formatets lämplighet behöver fortfarande bedömas individuellt.
Digital behandling passar inte alla situationer
Vissa personer föredrar fysiska samtal.
Andra kliniska situationer kan kräva andra vårdinsatser.
Den professionella bedömningen behöver därför alltid komma före organisationens önskan om ett visst format.
När behövs medicinsk eller psykiatrisk vård?
Psykoterapi är inte alltid tillräcklig insats.
En person kan behöva medicinsk eller psykiatrisk bedömning vid exempelvis:
- uttalade psykiska symtom
- betydande funktionsnedsättning
- misstanke om allvarligare psykiatriskt tillstånd
- behov av medicinsk behandling
Behandlaren behöver då kunna rekommendera eller hänvisa vidare när situationen kräver det.
Vid akut fara krävs akut hjälp
Om en person befinner sig i en akut situation där det finns omedelbar fara för liv eller allvarlig risk att personen skadar sig själv ska akut vård kontaktas.
Vid omedelbar fara ska 112 användas.
Psykoterapi via arbetsgivaren ersätter inte akutpsykiatrisk eller annan akut medicinsk vård.
Psykoterapi före sjukskrivning
Professionellt stöd kan ibland erbjudas innan arbetsförmågan blivit så påverkad att sjukskrivning blir aktuell.
En medarbetare kanske fortfarande arbetar men beskriver:
- ökande oro
- sömnproblem
- stress
- nedstämdhet
- svårigheter att återhämta sig
Då kan tidig professionell bedömning vara relevant.
Det går dock inte att garantera att psykoterapi förhindrar sjukskrivning.
Läs mer om att förebygga sjukskrivning vid psykisk ohälsa.
Psykoterapi under sjukskrivning
En sjukskriven person kan också ha behov av psykoterapeutisk behandling.
Men arbetsgivaren behöver samtidigt arbeta med:
- rehabilitering
- arbetsanpassning
- kontakt med medarbetaren
- planering inför återgång
Behandlingen och arbetsgivarens rehabiliteringsarbete behöver hållas isär men kan pågå parallellt.
Psykoterapi vid återgång i arbete
När en person återgår efter psykisk ohälsa kan behandlingen fortsätta under en period.
Det kan exempelvis finnas behov av att arbeta med:
- oro inför återgången
- prestationskrav
- rädsla för att åter bli sjuk
- gränssättning
- relationsproblem
- självkritik
Arbetsgivaren behöver samtidigt skapa en fungerande återgång.
Läs mer om återgång i arbete efter psykisk ohälsa.
Vad säger forskningen om arbetsfokuserade insatser?
En systematisk översikt och metaanalys publicerad 2025 undersökte arbetsfokuserade interventioner för personer med symtom på depression, ångest och psykisk belastning.
De inkluderade insatserna kombinerade behandling med organisatoriska strategier såsom arbetsmodifieringar eller samarbete med chef.
Resultaten visade små förbättringar av både arbetsfunktion och psykisk hälsa direkt efter interventionerna.
Effekterna var däremot inte tydligt kvarstående vid uppföljning efter 12 till 24 månader.
Arbetsmodifieringar verkar vara viktiga
I samma översikt hade strategier som fokuserade på konkreta förändringar i arbetet större effekt på arbetsrelaterade utfall än insatser som enbart betonade samarbete med chef.
Det stödjer återigen ett kombinerat perspektiv:
behandla individens psykiska problem när behandling behövs.
förändra arbetet när arbetet behöver förändras.
Organisatoriska insatser har en egen funktion
En systematisk översikt publicerad 2026 av organisatoriska mentalhälsoinsatser visar också att interventioner på organisationsnivå kan påverka psykisk hälsa och välbefinnande, även om effekterna varierar mellan miljöer och interventionstyper.
PubMed – Organisational-level mental health promotion interventions
Individuell psykoterapi ska därför inte ställas mot organisatoriska insatser.
De adresserar olika delar av problemet.
När flera medarbetare behöver psykoterapi samtidigt
Om flera personer i samma arbetsgrupp samtidigt utvecklar psykiska problem bör arbetsgivaren vara särskilt uppmärksam.
Det kan naturligtvis finnas individuella orsaker.
Men organisationen bör också undersöka om det finns gemensamma faktorer som:
- mycket hög arbetsbelastning
- konflikter
- otydligt ledarskap
- organisatoriska förändringar
- kränkande särbehandling
Fem individuella psykoterapier ska inte automatiskt användas som lösning på ett gemensamt arbetsmiljöproblem.
När arbetsanpassning behövs parallellt
Psykisk ohälsa kan påverka arbetsförmågan även när behandling pågår.
Medarbetaren kan exempelvis behöva:
- tydligare prioriteringar
- färre parallella arbetsuppgifter
- anpassad arbetstid
- förändrad arbetsfördelning
Läs mer om arbetsanpassning vid psykisk ohälsa.
Hur kan arbetsgivaren introducera erbjudandet?
Det är ofta klokt att hålla erbjudandet enkelt.
Exempel:
”Vi har möjlighet att erbjuda professionella samtal med legitimerad psykoterapeut. Om du vill använda stödet kan vi hjälpa dig att komma i kontakt med mottagningen.”
Chefen behöver inte säga:
”Jag tror att du behöver terapi.”
Den första formuleringen erbjuder en möjlighet utan att diagnostisera.
Undvik att göra stödet till ett test av lojalitet
En medarbetare ska inte behöva fundera:
”Om jag tackar nej, kommer chefen tro att jag inte vill bli bättre?”
Det behöver därför vara tydligt att det professionella samtalsstödet är en erbjuden resurs och att arbetsgivarens övriga ansvar hanteras separat.
Hur många samtal ska arbetsgivaren köpa?
Det finns ingen universell siffra.
En kortare kontakt kan vara relevant vid ett avgränsat stödbehov.
Ett mer etablerat psykoterapeutiskt behandlingsbehov kan kräva ett annat upplägg.
Det är därför bättre att ha en professionell bedömning än att automatiskt bestämma samma antal samtal för alla problem.
Ett företagsavtal kan ändå ha administrativa ramar
Arbetsgivaren kan naturligtvis behöva bestämma:
- vilken ekonomisk ram som finns
- hur kontakt initieras
- vem som får använda tjänsten
- hur fakturering sker
Det är en annan fråga än att arbetsgivaren styr innehållet i behandlingen.
Snabb tillgång kan vara värdefull
En praktisk fördel med ett externt företagsavtal är att arbetsgivaren redan vet vart en medarbetare kan hänvisas.
Chefen behöver då inte börja leta efter behandlare först när en svår situation uppstår.
Det kan skapa en tydligare väg från:
”Jag ser att du behöver mer stöd än jag kan ge som chef.”
till:
”Här finns en professionell kontakt du kan använda.”
Chefen behöver fortfarande hålla sin egen roll
När professionellt stöd finns tillgängligt kan det också bli lättare för chefen att hålla gränsen.
Chefen kan lyssna och visa omtanke men behöver inte bli den person som medarbetaren använder för återkommande terapeutiska samtal.
Läs mer om chefsstöd vid psykisk ohälsa hos medarbetare.
Psykoterapi och chefscoachning ska hållas isär
En organisation kan använda samma externa mottagning för olika typer av tjänster.
Men syftet behöver vara tydligt.
Psykoterapi för en medarbetare handlar om personens behandling.
Chefscoachning handlar om chefens yrkesroll och ledarskap.
Det är två olika uppdrag.
Vad bör arbetsgivaren fråga en leverantör?
Inför ett samarbete kan det vara relevant att fråga:
- Vilken professionell legitimation har behandlaren?
- Vilken psykoterapeutisk kompetens finns?
- Hur görs bedömning inför behandling?
- Kan samtalen ske digitalt?
- Hur hanteras sekretess och journalföring?
- Hur hanteras situationer som kräver annan vårdnivå?
- Vilka administrativa uppgifter får arbetsgivaren?
- Hur fungerar fakturering och bokning?
Pris är inte den enda kvalitetsfrågan
Det kan vara lockande att välja den billigaste samtalstjänsten.
Men arbetsgivaren behöver också fundera över:
- kompetens
- legitimation
- erfarenhet
- tillgänglighet
- professionella rutiner
- förmåga att hänvisa vidare
Det är särskilt viktigt när tjänsten rör psykisk ohälsa och behandling.
Vanliga misstag när företag erbjuder psykoterapi
Att skicka alla problem till terapi
Organisatoriska problem behöver organisatoriska lösningar.
Att låta chefen ställa diagnos
Chefen kan erbjuda professionell kontakt utan att avgöra vilken diagnos eller behandling medarbetaren behöver.
Att förvänta sig information från terapin
Arbetsgivaren finansierar inte rätt till behandlingsinnehållet.
Att använda terapi som krav
Psykoterapeutisk behandling bygger på ett professionellt behandlingsarbete med personen.
Att tro att alla stödsamtal är psykoterapi
Professionellt samtalsstöd och psykoterapi kan ha olika syfte och omfattning.
Att blanda ihop psykoterapi och företagshälsovård
Funktionerna överlappar ibland men har olika kompetensområden och uppgifter.
Att glömma arbetsanpassningen
Behandling kan behöva kombineras med förändringar i arbetet.
Att inte ha någon plan för allvarligare problem
Det behöver finnas möjlighet att hänvisa vidare när annan medicinsk eller psykiatrisk vård behövs.
En praktisk modell för arbetsgivaren
1. Uppmärksamma
Har medarbetaren berättat om psykisk belastning eller finns tydliga förändringar som motiverar ett samtal?
2. Samtala
Fråga hur personen har det och hur arbetet fungerar utan att försöka diagnostisera.
3. Undersök arbetet
Finns arbetsmiljöfaktorer som behöver förändras?
4. Erbjud professionell kontakt
Gör det möjligt för medarbetaren att få en professionell bedömning.
5. Låt behandlaren bedöma behandlingen
Arbetsgivaren behöver inte bestämma terapimetod eller kliniskt fokus.
6. Hantera arbetsgivarens ansvar parallellt
Arbetsanpassning, rehabilitering och arbetsmiljöarbete fortsätter när det behövs.
7. Håll rollerna tydliga
Arbetsgivare, psykoterapeut, HR och företagshälsovård kan ha olika uppdrag.
Vanliga frågor om psykoterapi för medarbetare
Kan arbetsgivaren betala psykoterapi för en medarbetare?
Ja, arbetsgivare kan köpa professionella psykoterapeutiska eller samtalsbaserade insatser för medarbetare. Hur tjänsten hanteras ekonomiskt och skattemässigt behöver bedömas utifrån aktuella regler och upplägg.
Får chefen veta vad medarbetaren säger i terapin?
Inte automatiskt. När behandlingen ges inom hälso- och sjukvård gäller professionella regler om sekretess och journalföring. Eventuell administrativ återkoppling behöver vara tydligt reglerad och förenlig med gällande regler.
Är en psykoterapeut legitimerad?
Psykoterapeut är en skyddad yrkestitel i Sverige och kräver legitimation från Socialstyrelsen.
Är en certifierad terapeut samma sak som legitimerad psykoterapeut?
Nej. 1177 betonar att benämningar som certifierad, diplomerad eller auktoriserad terapeut inte är samma sak som yrkeslegitimation.
När är samtalsstöd bättre än psykoterapi?
Vid mer avgränsade eller kortvariga stödbehov kan några professionella samtal vara tillräckliga. Om personen har ett tydligare behandlingsbehov kan psykoterapi vara mer relevant.
Är psykoterapi samma sak som företagshälsovård?
Nej. Företagshälsovård har en bred arbetsmiljö-, rehabiliterings- och arbetsanpassningsfunktion. Psykoterapi är behandling av psykiska och emotionella problem. Funktionerna kan komplettera varandra.
Kan psykoterapi ersätta arbetsanpassning?
Nej. Om personens arbetsförmåga kräver förändringar i arbetet behöver arbetsgivaren hantera arbetsanpassningen separat.
Kan psykoterapi förebygga sjukskrivning?
Tidig behandling kan vara relevant för psykiska problem, men det går inte att lova att psykoterapi förhindrar sjukskrivning. När arbetet bidrar behöver organisatoriska åtgärder också genomföras.
Kan psykoterapi fortsätta under återgång i arbete?
Ja, när behandlingsbehovet kvarstår. Behandling och återgångsplanering är dock separata processer.
Kan psykoterapin ske digitalt?
Ja. Digital psykoterapi kan vara lämplig för många personer och gör det möjligt att erbjuda behandling oberoende av var i Sverige medarbetaren befinner sig. Lämpligheten behöver bedömas individuellt.
Vad gör man om medarbetaren behöver mer omfattande psykiatrisk vård?
Då behöver personen hänvisas eller rekommenderas att söka lämplig hälso- och sjukvård. Vid akut fara för liv ska 112 kontaktas.
Kan ett företag ha ett löpande avtal för psykoterapi?
Ja. Ett företag kan skapa en struktur där medarbetare och chefer får tillgång till professionellt stöd vid behov. De kliniska bedömningarna behöver fortfarande göras individuellt.
Rätt insats på rätt nivå
Psykoterapi för medarbetare kan vara en värdefull del av ett företags stöd vid psykisk ohälsa.
Men den fungerar bäst när organisationen vet vad psykoterapin ska – och inte ska – göra.
Psykoterapin kan behandla individens psykiska och emotionella svårigheter.
Chefen ansvarar för ledarskapet.
Arbetsgivaren ansvarar för arbetsmiljön.
Företagshälsovården kan bidra med arbetsmiljö-, arbetsförmåge- och rehabiliteringskompetens.
Medicinsk och psykiatrisk vård behöver användas när den nivån av vård krävs.
När rollerna är tydliga kan de olika insatserna komplettera varandra i stället för att ersätta varandra.
När kan Gävleborgs Psykoterapi hjälpa?
Gävleborgs Psykoterapi AB erbjuder professionellt stöd för företag och organisationer.
Insatser kan bland annat omfatta:
- psykoterapi för medarbetare
- professionellt samtalsstöd
- chefscoachning
- stöd inför svåra samtal
- psykoterapeutiska insatser under psykiskt belastande perioder
Insatserna genomförs av legitimerad psykoterapeut och kan erbjudas digitalt i hela Sverige när formatet är lämpligt.
Gävleborgs Psykoterapi ersätter inte företagshälsovård, arbetsmiljöutredning, arbetsgivarens rehabiliteringsansvar eller medicinsk och psykiatrisk vård när sådan kompetens behövs.
Läs mer om Gävleborgs Psykoterapis tjänster för företag och arbetsgivare.
Kontakta Gävleborgs Psykoterapi
Företag kan kontakta Gävleborgs Psykoterapi för att diskutera psykoterapi och professionellt samtalsstöd för medarbetare samt chefscoachning och andra psykoterapeutiska insatser.
Digitala samtal gör det möjligt att erbjuda stöd till medarbetare på olika orter i hela Sverige.
För företag med återkommande behov finns även möjlighet till mer kontinuerliga lösningar.
Källor och vidare läsning
1177 – Psykoterapi och psykologisk behandling
1177 – Hitta en psykolog eller psykoterapeut
Socialstyrelsen – Legitimation för psykoterapeut
Arbetsmiljöverket – AFS 2023:1, systematiskt arbetsmiljöarbete
PubMed – Organisational-level mental health promotion interventions
Texten är allmän information för arbetsgivare och chefer och ersätter inte individuell medicinsk, psykiatrisk, psykoterapeutisk, arbetsrättslig eller juridisk bedömning. Psykoterapeutiskt behandlingsbehov, metod och omfattning behöver bedömas individuellt. Vid akut fara för liv eller omedelbar risk för allvarlig självskada ska akut vård eller 112 kontaktas.