Psykoterapi online efter trauma

Trauma – psykoterapi online

Efter en skrämmande eller överväldigande händelse kan livet kännas annorlunda. Minnen kan tränga sig på, kroppen kan reagera starkt på sådant som påminner om det som hänt och situationer som tidigare kändes trygga kan plötsligt väcka oro eller rädsla.

Sådana reaktioner betyder inte automatiskt att du har posttraumatiskt stressyndrom, PTSD. Många människor reagerar starkt efter svåra händelser och mår gradvis bättre utan psykiatrisk behandling.

1177 beskriver att det är vanligt att reagera både psykiskt och kroppsligt efter våldsamma, livshotande eller på andra sätt skrämmande händelser. För vissa minskar besvären med tiden. För andra blir symtomen kvar och påverkar vardagen så mycket att PTSD eller annan psykisk ohälsa kan behöva bedömas.

1177 – Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD

Psykoterapi online kan vara relevant efter svåra erfarenheter, men vilken behandling som är lämplig beror på symtom, diagnos, tidigare erfarenheter och den aktuella livssituationen.

Vad menas med trauma?

Ordet trauma används på flera olika sätt.

Inom psykisk hälsa syftar det ofta på en händelse eller serie av händelser som varit starkt skrämmande, hotfulla eller överväldigande.

1177 beskriver exempelvis att PTSD kan utvecklas efter händelser som:

olyckor
misshandel
sexuellt våld
andra brott
naturkatastrofer
krig
flykt
våld i nära relation
långvarig utsatthet
vissa svåra medicinska erfarenheter

En person kan själv ha varit utsatt eller ha bevittnat att någon annan utsatts.

Det är samtidigt viktigt att inte använda ordet trauma som synonym till alla svåra eller smärtsamma upplevelser.

En separation, konflikt eller annan livskris kan orsaka mycket starkt lidande utan att det automatiskt innebär PTSD.

Alla som upplever ett trauma utvecklar inte PTSD

Det här är en viktig skillnad.

Efter en skrämmande händelse är det vanligt att under en tid känna sig rädd, spänd, ledsen eller orolig.

1177 beskriver att reaktioner bland annat kan innebära:

sömnsvårigheter
mardrömmar
återkommande tankar på det som hänt
stark rädsla
ilska eller irritation
undvikande av människor eller platser
kroppsliga stressreaktioner

För många minskar reaktionerna successivt.

1177 – Råd till dig som mår dåligt efter skrämmande händelser

Det är därför inte lämpligt att diagnostisera sig själv med PTSD bara för att en svår händelse fortfarande påverkar en.

Vad är PTSD?

Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, är ett psykiatriskt tillstånd som kan utvecklas efter mycket skrämmande eller hotfulla upplevelser.

Vid PTSD har symtomen blivit kvar och påverkar personens liv på ett mer omfattande sätt.

1177 beskriver flera centrala områden:

påträngande traumaminnen
mardrömmar eller flashbacks
undvikande av sådant som påminner om traumat
förändrade tankar och känslor
stark vaksamhet och kroppslig aktivering
sömn- och koncentrationssvårigheter

För diagnosen krävs en klinisk bedömning. Symtomen behöver också ha funnits under tillräckligt lång tid och uppfylla specifika diagnostiska kriterier.

Att själv känna igen några symtom räcker alltså inte för att avgöra om man har PTSD.

Påträngande minnen och flashbacks

Ett trauma lagras inte alltid i minnet på samma sätt som ett vanligt vardagsminne.

Personen kan få minnesbilder som kommer utan att hon själv försöker tänka på händelsen.

Ibland kan upplevelsen bli så intensiv att det för ett ögonblick känns som om händelsen sker igen.

Det kallas flashback.

Påminnelser kan exempelvis vara:

ett ljud
en lukt
en plats
en viss årstid
en person
en kroppslig känsla
en bild eller nyhet

Den starka reaktionen kan verka obegriplig tills kopplingen till den tidigare händelsen blir tydlig.

När kroppen reagerar innan du hinner tänka

Traumarelaterade reaktioner kan kännas mycket kroppsliga.

Hjärtat kan börja slå snabbt, musklerna spännas och andningen förändras innan personen ens hunnit förstå vad som utlöst reaktionen.

Det kan skapa en känsla av att kroppen lever sitt eget liv.

Personen kan börja tänka:

”Varför reagerar jag så här?”
”Jag vet ju att jag är säker.”
”Varför kan jag inte bara släppa det?”

Att intellektuellt veta att en situation är säker innebär inte alltid att den automatiska stressreaktionen omedelbart försvinner.

Undvikande efter trauma

Det är naturligt att vilja undvika sådant som väcker stark rädsla.

Efter ett trauma kan personen därför börja undvika:

platser
personer
samtalsämnen
filmer eller nyheter
kroppsliga sensationer
aktiviteter
tankar och minnen

Undvikandet kan ge lättnad i stunden.

Men vid PTSD kan omfattande undvikande bidra till att problemen fortsätter eftersom personen får allt färre möjligheter att erfara att den aktuella situationen faktiskt är annorlunda än den traumatiska händelsen.

Att känna sig ständigt på sin vakt

Efter hotfulla händelser kan kroppens alarmsystem bli mycket känsligt.

Personen kanske:

kontrollerar sin omgivning hela tiden
sätter sig nära utgångar
reagerar starkt på plötsliga ljud
har svårt att slappna av bland människor
sover lätt och vaknar ofta
blir snabbt irriterad
har svårt att koncentrera sig

Det som en gång hjälpte personen att överleva en farlig situation kan alltså fortsätta vara aktivt när faran inte längre finns.

Trauma och sömnproblem

Sömnen påverkas ofta efter skrämmande erfarenheter.

Mardrömmar kan handla direkt om det som hänt men behöver inte alltid göra det.

En del är rädda för att somna eftersom de vet att mardrömmarna kan komma.

Andra vaknar av minsta ljud och har svårt att komma ned i tillräckligt djup vila.

Om sömnsvårigheterna utvecklats till ett mer självständigt och långvarigt problem kan särskild sömnbehandling också behövas.

Läs mer i Psykoterapi online vid sömnproblem.

Trauma och ångest

Ångest efter trauma kan ta flera former.

Det kan finnas stark rädsla när något påminner om händelsen men också en mer generell känsla av att världen inte längre är trygg.

Personen kan börja oroa sig för:

att något liknande ska hända igen
att närstående ska råka illa ut
den egna kroppen
att förlora kontrollen
att aldrig bli som tidigare

PTSD och andra ångesttillstånd är inte samma sak, men de kan förekomma samtidigt.

Läs mer i Psykoterapi online vid ångest.

Trauma och panikattacker

Starka traumarelaterade reaktioner kan ibland likna panikattacker.

Personen kan plötsligt få hjärtklappning, yrsel, andningssvårigheter och stark rädsla.

Skillnaden ligger bland annat i sammanhanget och vad som driver reaktionen.

Vid PTSD kan reaktionen vara starkt kopplad till traumaminnen eller sådant som påminner om traumat. Vid paniksyndrom är rädslan ofta särskilt kopplad till själva panikreaktionen och rädslan för att den ska komma tillbaka.

Problemen kan också förekomma samtidigt.

Läs mer i Psykoterapi online vid panikångest.

Trauma och depression

Efter svåra upplevelser kan livet förlora något av sin tidigare mening.

Personen kanske drar sig undan aktiviteter, får svårt att känna glädje eller börjar tänka mycket negativt om sig själv och framtiden.

Sådana förändringar kan ingå i PTSD men depression kan också utvecklas parallellt.

Det är därför viktigt att inte automatiskt förklara all nedstämdhet som en del av traumat.

Vid ihållande depressiva symtom behöver även depressionen bedömas.

Läs mer i Psykoterapi online vid depression.

Skuld efter trauma

Skuld är vanligt efter vissa traumatiska händelser.

Personen kan i efterhand tänka:

”Jag borde ha gjort mer.”
”Varför gick jag dit?”
”Jag borde ha förstått vad som skulle hända.”
”Varför kämpade jag inte emot?”
”Varför överlevde jag när någon annan inte gjorde det?”

Att i efterhand känna till utgången gör det lätt att föreställa sig att man borde ha kunnat förutse eller kontrollera det som hände.

Men människor reagerar under extrema situationer på många olika sätt.

Att frysa, bli passiv eller göra det som krävs för att överleva är inte ett bevis på att personen önskade eller accepterade det som hände.

Skam efter trauma

Skam skiljer sig från skuld.

Skuld handlar mer om föreställningen att man gjort något fel.

Skam kan i stället handla om känslan:

”Det är något fel på mig.”

Efter våld, övergrepp eller andra kränkande erfarenheter kan ansvaret paradoxalt flyttas från den som utsatte personen till personen själv.

Hon kanske känner sig smutsig, svag, naiv eller förstörd.

Psykoterapeutiskt kan det vara viktigt att undersöka hur sådana föreställningar utvecklats och vad de gör med personens relation till sig själv och andra.

Trauma kan påverka tilliten till andra

När traumat har orsakats av en annan människa kan själva förmågan att lita på människor påverkas.

Det är särskilt tydligt när den som utsatte personen var någon som egentligen skulle vara trygg.

Personen kan efteråt tänka:

”Ingen går att lita på.”
”Om jag släpper någon nära kommer jag bli skadad.”
”Jag måste alltid ha kontroll.”
”Jag kan bara lita på mig själv.”

Strategierna kan minska risken för att bli sårad igen men samtidigt göra nära relationer mycket svåra.

Läs mer i Psykoterapi online vid relationsproblem.

När närhet börjar kännas hotfull

Trauma kan ibland påverka både känslomässig och fysisk närhet.

Det gäller särskilt efter sexuellt våld, våld i nära relation eller andra erfarenheter där en människa har överskridit personens gränser.

Närhet som personen egentligen önskar kan samtidigt aktivera rädsla.

Det kan skapa en svår konflikt:

”Jag vill vara nära någon, men när någon kommer nära vill jag bort.”

Sådana reaktioner kan skapa missförstånd i relationer om personen själv eller partnern inte förstår kopplingen till tidigare erfarenheter.

Trauma kan förändra bilden av världen

Efter en allvarlig händelse kan tidigare föreställningar om livet förändras.

Personen kanske tidigare tänkte att världen i grunden var relativt trygg och att farliga saker främst hände någon annanstans.

Efter traumat kan bilden i stället bli:

världen är farlig
människor går inte att lita på
jag kan inte skydda mig
något hemskt kan hända när som helst

Det kan påverka beslut långt utanför situationer som direkt påminner om traumat.

Trauma kan påverka självbilden

Svåra erfarenheter kan också förändra hur personen ser på sig själv.

Hon kanske tidigare uppfattade sig som självständig, kompetent och trygg.

Efteråt kan hon tänka:

”Jag har blivit svag.”
”Jag borde ha klarat detta bättre.”
”Jag är inte samma person längre.”
”Jag borde vara över det vid det här laget.”

Problemet blir då inte enbart minnet av det som hänt utan också den nya och mer negativa bilden av den egna personen.

Trauma och självkritik

Självkritik kan göra återhämtningen svårare.

Personen jämför kanske dagens förmåga med hur hon fungerade innan traumat.

Hon kan bli arg på sig själv för att fortfarande reagera på sådant som andra verkar kunna hantera.

Det kan skapa ytterligare lidande ovanpå de ursprungliga traumareaktionerna.

Om självkritiken har blivit ett bredare problem kan du läsa Psykoterapi online vid låg självkänsla.

Vad är komplex PTSD?

1177 beskriver också komplex PTSD.

Utöver de typiska PTSD-symtomen kan personen ha större svårigheter med exempelvis:

att reglera känslor
skam och skuld
negativ självbild
relationer
att känna närhet och tillit

Komplex PTSD förknippas ofta med mycket hotfulla erfarenheter som varit långvariga eller upprepade.

Exempel kan vara långvarigt våld, tortyr eller upprepade sexuella övergrepp.

Begreppet bör inte användas som egen självdiagnos bara för att en person har varit med om flera svåra saker.

En professionell bedömning behövs.

Trauma är inte samma sak som livskris

Orden används ibland omväxlande men beskriver inte exakt samma sak.

En livskris kan uppstå efter exempelvis separation, arbetslöshet, sjukdom eller stora förändringar i livet.

En sådan kris kan vara mycket smärtsam utan att händelsen uppfyller kriterierna för ett trauma i PTSD-sammanhang.

Det betyder inte att lidandet är mindre verkligt.

Skillnaden är viktig framför allt för att rätt behandling ska väljas.

Läs mer i Psykoterapi online vid livskris.

Måste man prata om traumat direkt?

Nej, inte nödvändigtvis.

Det första samtalet behöver inte innebära att du berättar alla detaljer om en traumatisk händelse.

Psykoterapeuten behöver först skapa en bild av:

vilka symtom du har
hur du fungerar i vardagen
vilken behandling du tidigare fått
om du befinner dig i säkerhet idag
om annan psykisk eller fysisk ohälsa finns
vilken vårdnivå som behövs

Vid en traumafokuserad behandling kommer själva traumaminnena däremot ofta att behöva närmas och bearbetas på ett strukturerat sätt.

Det görs inom behandlingens ramar och i samarbete med patienten.

Man ska inte pressas att berätta

1177 rekommenderar även närstående att inte pressa en person att berätta om svåra minnen innan hon eller han är redo.

Det betyder inte att undvikande alltid ska lämnas orört.

Vid evidensbaserad PTSD-behandling kan arbetet tvärtom innebära att personen gradvis närmar sig minnen och situationer som väcker rädsla.

Skillnaden är att detta sker som en planerad terapeutisk behandling snarare än genom att någon utanför behandlingen kräver en detaljerad berättelse.

Vilken behandling har bäst stöd vid PTSD?

Om personen har diagnostiserad PTSD är det viktigt att vara tydlig med forskningsläget.

1177 beskriver traumafokuserad kognitiv beteendeterapi, TF-KBT, som en behandling som brukar fungera bra vid PTSD.

De beskriver även EMDR, Eye Movement Desensitization and Reprocessing, som en etablerad behandlingsform.

1177 – Behandling vid PTSD

Det finns också andra traumafokuserade behandlingar, exempelvis olika former av exponering och kognitiv bearbetning.

Vad visar den stora forskningen om PTSD-behandling?

En omfattande nätverks- och parvis metaanalys från 2023 inkluderade 157 randomiserade studier med totalt 11 565 patienter med PTSD.

Studien jämförde bland annat traumafokuserad KBT, EMDR, andra traumafokuserade behandlingar och behandlingar som inte var traumafokuserade.

Alla grupper av psykoterapeutiska interventioner hade effekt jämfört med kontrollbetingelser.

Traumafokuserad KBT hade dock bättre resultat än icke-traumafokuserade interventioner både direkt efter behandlingen och vid senare uppföljningar.

PubMed – The efficacy and acceptability of psychological interventions for adult PTSD

Forskarna betonade samtidigt betydande heterogenitet och viss osäkerhet i nätverksjämförelserna.

En ny forskningsöversikt stärker bilden

En systematisk översikt från 2025 granskade tidigare publicerade metaanalyser av psykologisk behandling vid PTSD.

Psykologiska interventioner var genomgående bättre än kontrollbetingelser.

När forskarna tittade på mer långvariga effekter var resultaten mest konsekventa för traumafokuserad KBT och EMDR.

PubMed – Psychological interventions for adult posttraumatic stress disorder: A systematic review of published meta-analyses

Det är därför viktigt att personer som specifikt söker behandling för PTSD får information om de behandlingar som har starkast dokumentation.

Vad säger forskningen om psykodynamisk psykoterapi vid PTSD?

Det finns forskning på psykodynamiska och andra affektfokuserade behandlingar vid PTSD, men evidensbasen är betydligt mindre än för traumafokuserad KBT och EMDR.

En metaanalys från 2024 identifierade tio randomiserade studier av interpersonell psykoterapi eller psykodynamisk psykoterapi vid PTSD.

Det är dock viktigt att notera att åtta av de tio studierna gällde interpersonell terapi och endast två gällde psykodynamisk psykoterapi.

När behandlingarna analyserades tillsammans hade de positiva resultat jämfört med kontrollbetingelser och liknande resultat som andra aktiva PTSD-behandlingar i de få direktjämförelser som fanns.

Forskarna konstaterade samtidigt uttryckligen att forskningsunderlaget för psykodynamisk psykoterapi vid PTSD fortfarande är begränsat.

PubMed – A Meta-Analysis of Interpersonal and Psychodynamic Psychotherapies for Posttraumatic Stress Disorder

Det är därför inte korrekt att beskriva vanlig psykodynamisk psykoterapi som en lika väldokumenterad specifik PTSD-behandling som traumafokuserad KBT eller EMDR.

När kan psykodynamisk psykoterapi ändå vara relevant?

Psykodynamisk psykoterapi kan vara relevant när en traumatisk erfarenhet behöver förstås tillsammans med bredare känslomässiga och relationella svårigheter.

Det kan exempelvis handla om:

stark skam
självkritik
svårigheter att lita på andra
relationsproblem
rädsla för närhet
svårigheter att uttrycka känslor
tidigare förluster
upprepade relationella erfarenheter

Om personen däremot primärt har behandlingskrävande PTSD behöver behandlingsvalet ta hänsyn till att traumafokuserade behandlingar har starkare specifikt forskningsstöd.

Läs mer om Psykodynamisk terapi online.

Ett psykodynamiskt perspektiv på trauma

Traumatiska erfarenheter kan påverka hur en person förstår både sig själv och andra.

Om traumat orsakats av någon som personen stod nära kan frågor om tillit, beroende och relationer få särskild betydelse.

Det kan exempelvis vara relevant att undersöka:

hur personen skyddar sig mot närhet
hur ilska och rädsla hanteras
hur självkänslan påverkats
om personen känner ansvar för det som hände
hur tidigare erfarenheter påverkar dagens relationer
vad som händer när personen behöver hjälp av andra

Det psykoterapeutiska arbetet behöver samtidigt respektera att trauma inte bara är en symbol för något annat. En verklig skrämmande eller kränkande händelse har faktiskt inträffat.

Traumamedveten behandling är inte en egen psykoterapimetod

Begrepp som traumamedveten eller traumainformerad används ofta.

De beskriver vanligtvis ett sätt att organisera bemötande och behandling med förståelse för hur traumatiska erfarenheter kan påverka personen.

Det är inte automatiskt samma sak som en specifik evidensbaserad behandling för PTSD.

Om en behandlare säger att terapin är traumamedveten är det därför fortfarande rimligt att fråga vilken konkret psykoterapimetod som används och vilket forskningsstöd den har för just dina problem.

Kan PTSD behandlas online?

Ja, vissa PTSD-behandlingar kan genomföras digitalt.

Det finns framför allt forskning på internetbaserade, KBT-baserade behandlingar.

En systematisk översikt av tidigare metaanalyser publicerad 2024 inkluderade elva metaanalyser av digitala interventioner vid PTSD.

Forskarna fann sammantaget stöd för digitala insatser för att minska PTSD-symtom hos vuxna, med mer konsekvent stöd för KBT-baserade interventioner än för digitala behandlingar som inte byggde på KBT.

PubMed – Efficacy of digital mental health interventions for PTSD symptoms

Digital PTSD-behandling kan alltså vara ett evidensbaserat alternativ i vissa situationer.

Internetbehandling och videosamtal är inte samma sak

Det är viktigt att skilja mellan olika former av digital behandling.

Ett internetbaserat traumaprogram kan innehålla strukturerade behandlingsmoment, texter, övningar och terapeutstöd.

Psykoterapi online via video innebär däremot att patient och psykoterapeut träffas i realtid ungefär som vid ett mottagningsbesök.

Att forskning visar effekt för internetbaserad traumafokuserad KBT innebär därför inte automatiskt att vilken psykoterapiform som helst via video har samma specifika effekt på PTSD.

Kan psykoterapi via video fungera?

På ett mer generellt plan finns forskning som jämfört livebaserad videopsykoterapi med psykoterapi på fysisk mottagning.

En metaanalys omfattade 47 direkt jämförande studier med totalt 3 564 deltagare och fann överlag försumbara skillnader mellan formaten.

PubMed – Live psychotherapy by video versus in-person: A meta-analysis

Studierna omfattade olika diagnoser och behandlingsmetoder.

Resultatet ska därför inte användas som bevis för att all videobaserad psykoterapi är en specifikt evidensbaserad PTSD-behandling.

När kan onlineformatet vara mindre lämpligt?

Digital psykoterapi är inte rätt lösning för alla.

Det kan behövas en annan vårdnivå eller ett annat format om personen exempelvis:

har mycket svåra PTSD-symtom
har betydande dissociativa symtom
har akut suicidrisk
skadar sig själv
har ett allvarligt beroende
har annan omfattande psykiatrisk problematik
fortfarande befinner sig i en pågående farlig situation
inte kan genomföra samtalet på en trygg och privat plats

Vilken behandlingsform och vårdnivå som är lämplig behöver bedömas individuellt.

Säkerheten kommer först om traumat fortfarande pågår

Om en person fortfarande utsätts för våld, hot eller andra övergrepp behöver säkerheten prioriteras.

Det räcker inte att försöka bearbeta psykiska reaktioner samtidigt som personen fortsätter vara utsatt.

1177 beskriver att vården kan hjälpa personer som utsätts för våld att komma i kontakt med andra stödinsatser, exempelvis socialtjänsten.

1177 – Våld i nära relationer

Vid akut fara ska du ringa 112.

Vad händer vid första samtalet efter trauma?

Det första samtalet behöver inte innebära en detaljerad genomgång av den traumatiska händelsen.

Det är viktigare att börja skapa en bild av situationen och vilka behov som finns.

Psykoterapeuten kan exempelvis fråga om:

vad som gör att du söker hjälp nu
vilka symtom du har
hur länge problemen har funnits
hur sömnen fungerar
om det finns påträngande minnen eller mardrömmar
vad du undviker
hur arbete och relationer påverkas
om du känner dig trygg i din nuvarande situation
tidigare psykisk ohälsa eller behandling
om du har kontakt med annan vård
vad du själv hoppas få hjälp med

Utifrån detta kan ni börja bedöma om den behandling som erbjuds är lämplig eller om mer specialiserad traumabehandling bör rekommenderas.

Läs mer om första samtalet hos psykoterapeut.

Behöver jag berätta exakt vad som hände?

Du kan behöva berätta tillräckligt för att psykoterapeuten ska kunna förstå situationen och bedöma behandlingsbehovet.

Men du behöver inte komma till första samtalet beredd att omedelbart återge varje detalj.

Hur mycket traumaminnena behöver bearbetas direkt beror också på vilken behandlingsmetod som används.

Vid specifik traumafokuserad behandling är arbete med traumaminnena däremot ofta en viktig del av behandlingen.

Behöver jag ha PTSD för att söka psykoterapi efter trauma?

Nej.

En traumatisk erfarenhet kan påverka relationer, självkänsla, tillit, känslor eller livssyn även när personen inte uppfyller diagnostiska kriterier för PTSD.

Det kan därför finnas ett relevant psykoterapeutiskt problem utan PTSD-diagnos.

Men om symtomen tyder på PTSD är det viktigt att detta bedöms eftersom det påverkar vilken behandling som har starkast forskningsstöd.

När ska man söka vård?

1177 rekommenderar kontakt med vårdcentral eller psykiatrisk öppenvårdsmottagning om du har varit med om en eller flera svåra händelser och inte mår bra.

Det är särskilt viktigt att söka vård när symtomen inte minskar eller tydligt påverkar vardagen.

1177 – När och var ska jag söka vård vid PTSD?

Det kan också behövas annan eller mer omfattande vård vid:

svår depression
självskadebeteende
alkohol- eller drogberoende
uttalad dissociation
svår funktionsnedsättning
annan allvarlig psykisk ohälsa

När ska man söka akut hjälp?

PTSD och annan psykisk ohälsa efter trauma kan i vissa fall bli mycket svår.

Om du mår så dåligt att du inte står ut eller har allvarliga tankar eller planer på att ta ditt liv ska du söka vård direkt.

Kontakta psykiatrisk akutmottagning eller ring 112 vid en akut situation.

Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning och hjälp med vart du ska vända dig.

Behöver jag remiss?

Nej. Hos Gävleborgs Psykoterapi kan vuxna boka ett första privat psykoterapisamtal utan remiss.

Det innebär dock inte att privat psykoterapi alltid är rätt behandling efter trauma.

Om symtomen talar för PTSD eller annan mer omfattande psykisk ohälsa kan särskild traumabehandling, psykiatrisk bedömning eller annan vård vara mer lämplig.

Läs mer i Psykoterapi online utan remiss.

Psykoterapi online efter trauma i hela Sverige

Digital psykoterapi kan göra det möjligt att träffa en legitimerad psykoterapeut utan att vara begränsad till behandlare på den egna orten.

För en del minskar det praktiska hinder som restid och geografiskt avstånd.

Samtidigt behöver just traumaproblematik bedömas noggrant så att digital behandling, metod och vårdnivå passar personens behov.

Hos Gävleborgs Psykoterapi erbjuds psykoterapi online till vuxna i hela Sverige när privat psykoterapi bedöms vara en lämplig insats.

Vanliga frågor om trauma och psykoterapi

Får alla som varit med om trauma PTSD?

Nej. Många reagerar psykiskt och kroppsligt efter svåra händelser men återhämtar sig successivt utan att utveckla PTSD.

Hur vet jag om jag har PTSD?

PTSD har specifika diagnostiska kriterier. Påträngande minnen, undvikande, förändrade tankar och känslor samt stark vaksamhet kan ingå, men en professionell bedömning behövs för diagnos.

Kan PTSD komma långt efter traumat?

Ja. Besvären uppstår ofta i nära anslutning till händelsen men 1177 beskriver att symtom ibland kan märkas senare.

Måste jag berätta allt första gången?

Nej. Första samtalet kan användas för att förstå symtom, livssituation och behandlingsbehov. Vid specifik traumafokuserad behandling kommer traumaminnena däremot ofta att behöva bearbetas inom behandlingens struktur.

Vilken behandling har starkast stöd vid PTSD?

Traumafokuserad KBT och EMDR hör till de behandlingar som har starkast specifikt forskningsstöd vid PTSD.

Kan psykodynamisk psykoterapi hjälpa?

Det finns viss forskning på psykodynamisk psykoterapi vid PTSD, men forskningsunderlaget är betydligt mindre än för traumafokuserade behandlingar. PDT kan vara relevant när traumatiska erfarenheter behöver förstås tillsammans med bredare känslomässiga och relationella svårigheter.

Är traumamedveten terapi samma sak som traumabehandling?

Inte nödvändigtvis. Traumamedvetet eller traumainformerat beskriver ofta ett förhållningssätt. Vid diagnostiserad PTSD är det viktigt att också fråga vilken konkret behandlingsmetod som används och vilket forskningsstöd den har.

Kan PTSD behandlas online?

Ja. Det finns forskningsstöd framför allt för digitala KBT-baserade interventioner vid PTSD. Vilket digitalt upplägg som är lämpligt behöver bedömas individuellt.

Behöver jag ha en diagnos för att boka ett första samtal?

Nej. Du behöver inte ha en fastställd diagnos för att boka privat psykoterapi. Om PTSD misstänks kan däremot diagnostisk bedömning och mer specifik behandling behöva rekommenderas.

Behöver jag remiss?

Nej. Hos Gävleborgs Psykoterapi kan du boka privat psykoterapi utan remiss.

Kan jag boka från hela Sverige?

Ja. Psykoterapi online erbjuds till vuxna i hela Sverige när behandlingsformen och vårdnivån bedöms vara lämpliga.

Boka psykoterapi online

Om en svår erfarenhet fortfarande påverkar känslor, relationer, självkänsla eller möjligheten att känna trygghet kan ett första psykoterapisamtal användas för att förstå vad du behöver hjälp med.

Vid misstänkt eller diagnostiserad PTSD är det viktigt att behandlingsvalet tar hänsyn till att traumafokuserad KBT och EMDR har ett starkare specifikt forskningsstöd än vanlig psykodynamisk psykoterapi.

Hos Gävleborgs Psykoterapi kan vuxna boka psykoterapi online med legitimerad psykoterapeut från hela Sverige utan remiss när privat psykoterapi bedöms vara en lämplig insats.