Gränssättning i terapi online

Att sätta gränser handlar inte om att vara hård, självisk eller avvisande. Det handlar om att kunna känna efter vad du själv behöver, uttrycka det och samtidigt acceptera att andra människor kan ha andra behov och önskemål.

För vissa människor sker detta relativt naturligt. För andra kan ett enkelt nej väcka stark skuld, oro eller rädsla för konflikt.

Du kanske märker att du ofta säger ja trots att du egentligen vill säga nej. Du hjälper andra när du själv är utmattad, anpassar dig för att undvika besvikelse eller väntar så länge med att säga ifrån att irritationen till slut blir mycket stark.

1177 beskriver att svag självkänsla bland annat kan innebära svårigheter att ta de egna behoven på allvar och sätta rimliga gränser. Att kunna sätta sunda gränser och ta sina behov på allvar beskrivs som delar av en starkare självkänsla.

1177 – Självkänsla

Psykoterapi online kan vara relevant när svårigheterna att sätta gränser är en del av ett återkommande känslomässigt eller relationellt mönster.

Vad innebär det att sätta gränser?

Gränser handlar om att kunna skilja mellan vad du själv vill, behöver och ansvarar för och vad som tillhör andra människor.

Det kan exempelvis innebära att kunna:

säga nej när du inte vill eller orkar
be om tid att tänka innan du svarar
uttrycka vad du behöver i en relation
säga ifrån när någon behandlar dig på ett sätt du inte accepterar
bestämma hur mycket tid och energi du kan ge andra
stå kvar vid ett beslut även om någon blir besviken
respektera andra människors gränser

En sund gräns innebär alltså inte att dina behov alltid går före andras.

Den innebär snarare att både dina och den andra personens behov får finnas.

Hur märks det att man har svårt att sätta gränser?

Svårigheter med gränssättning kan visa sig på många olika sätt.

Du kanske känner igen att du:

säger ja innan du hunnit känna efter
har svårt att säga nej utan en lång förklaring
känner stark skuld när någon blir besviken
tar ansvar för hur andra människor känner
undviker konflikter nästan till varje pris
går med på sådant du egentligen inte vill
prioriterar andra tills du själv är helt slut
har svårt att be om hjälp
låter andra bestämma för att slippa obehag
blir frustrerad över människor som ”tar för mycket” utan att själv ha sagt ifrån

Problemet ligger alltså inte alltid i att andra människor medvetet överskrider dina gränser.

Ibland har gränsen aldrig blivit tydligt uttryckt.

Varför är det så svårt att säga nej?

För den som har svårt med gränser är själva ordet nej sällan det största problemet.

Det svåra är ofta vad personen föreställer sig kommer att hända efteråt.

Ett nej kan kännas som en risk för:

konflikt
kritik
besvikelse
avvisande
ilska
att uppfattas som självisk
att inte längre vara behövd
att relationen ska försämras

Då blir det begripligt varför ett ja kan kännas lättare i stunden.

Problemet är att det kortsiktigt enkla svaret kan bli dyrt på längre sikt.

”Jag vill inte göra någon besviken”

Att bry sig om andra människors känslor är en viktig del av nära relationer.

Men det är skillnad mellan omtanke och att känna ansvar för att andra aldrig får bli besvikna.

Om din partner, vän eller kollega ber dig om något finns alltid möjligheten att personen blir besviken om du säger nej.

Det betyder inte automatiskt att du har gjort något fel.

En central del av gränssättning kan därför vara att lära sig tolerera att en annan människa ibland känner något obehagligt utan att omedelbart försöka ta bort känslan.

Att känna skuld när man sätter en gräns

Skuldkänslor innebär inte alltid att en person faktiskt har gjort något fel.

Ibland kommer skulden därför att personen gör något annorlunda än hon brukar.

Den som under lång tid varit tillgänglig för alla kan känna sig mycket självisk första gången hon säger:

”Jag hinner inte hjälpa dig i kväll.”

Det kan finnas en automatisk tanke:

”Om jag känner skuld måste mitt beslut vara fel.”

Men känslan kan lika gärna vara ett tecken på att personen håller på att förändra ett gammalt mönster.

När man behöver förklara sitt nej

En person med osäker gränssättning kan känna att ett nej måste motiveras så väl att den andra personen inte längre kan invända.

Svaret kan därför bli långt:

”Jag skulle verkligen vilja, och jag hoppas att du inte blir besviken, men jag har haft så mycket den här veckan och egentligen hade jag tänkt att…”

Ju mer personen förklarar, desto mer kan det kännas som om gränsen behöver godkännas av mottagaren.

I vissa situationer räcker en betydligt enklare formulering:

”Nej, jag har inte möjlighet den här gången.”

Det betyder inte att man alltid ska vara kort eller avvisande. Men en gräns behöver inte alltid försvaras i en förhandling.

När du säger ja och blir arg efteråt

Det här är ett vanligt mönster.

Någon frågar om hjälp.

Du säger ja.

En stund senare känner du irritation:

”Varför förväntar sig alla alltid att jag ska ställa upp?”

Ibland är den andra människans krav faktiskt orimliga.

Men ibland finns också en annan fråga att ställa:

”Hade personen möjlighet att veta att jag egentligen ville säga nej?”

Om gränsen inte uttrycks kan den andra personen fortsätta agera utifrån antagandet att allt är okej.

När gränsen kommer först när du exploderar

Den som länge undviker konflikter kan paradoxalt nog få mycket kraftiga konflikter.

Irritationen byggs upp gradvis:

första gången säger du ingenting
andra gången anpassar du dig igen
tredje gången känner du dig utnyttjad
fjärde gången blir du mycket arg

För den andra personen kan reaktionen verka oproportionerlig eftersom hon eller han inte sett allt som föregått den.

Att sätta mindre gränser tidigare kan därför ibland minska behovet av mycket stora gränser senare.

Överanpassning i relationer

Överanpassning innebär att personen i hög grad formar sitt beteende efter andra människors önskemål och reaktioner.

Hon kanske är mycket uppmärksam på:

vad andra vill
om någon verkar missnöjd
vilken stämning det är i rummet
vad hon borde säga
hur hon kan undvika konflikt

Samtidigt kan den egna frågan – ”Vad vill jag?” – få mycket mindre utrymme.

Efter lång tid kan personen till och med ha svårt att veta vad hon själv tycker eftersom uppmärksamheten så automatiskt riktas mot andra.

När det känns farligt att ha egna behov

För vissa människor är det inte självklart att egna behov får ta plats.

Personen kanske tidigt har lärt sig att närhet fungerar bäst när hon är lätt att ha att göra med, hjälpsam eller självständig.

Det kan utvecklas en föreställning om att:

andra människor är viktigare
mina behov belastar andra
jag måste klara mig själv
jag blir omtyckt när jag hjälper
konflikt betyder att relationen är hotad

Sådana föreställningar behöver inte vara helt medvetna.

De kan märkas först när personen försöker göra något annorlunda och plötsligt känner stark oro eller skuld.

Gränser och självkänsla

Förmågan att sätta gränser hänger ofta samman med hur mycket värde personen tillskriver sina egna behov.

1177 beskriver att en person med svag självkänsla kan ha svårt att ta sina behov på allvar och sätta rimliga gränser.

På motsvarande sätt beskrivs förmågan att sätta sunda gränser som ett kännetecken på starkare självkänsla.

1177 – Självkänsla och gränser

Om du innerst inne upplever att andra människors behov är mer berättigade än dina blir det förståeligt att gränssättning känns svår.

Läs mer i Psykoterapi online vid låg självkänsla.

Gränser och rädsla för avvisande

Om relationer upplevs som osäkra kan en gräns kännas riskabel.

Personen kanske tänker:

”Om jag säger nej kommer hon sluta tycka om mig.”
”Om jag berättar vad jag behöver kommer han lämna mig.”
”Om jag blir arg förstör jag relationen.”

Det kan leda till att personen accepterar mycket mer än hon egentligen är bekväm med.

Problemet är att relationen då kan bevaras till priset av att den egna personen får allt mindre utrymme.

Gränser och ensamhet

Det kan verka motsägelsefullt, men bristande gränser kan bidra till ensamhet.

Om du alltid visar andra den version av dig som är mest lättsam och anpassningsbar kanske människor tycker mycket om dig.

Men du kan samtidigt känna:

”De skulle kanske inte vilja vara med mig om de visste vad jag egentligen tycker.”

Relationen finns alltså, men upplevelsen av att vara genuint känd saknas.

Läs mer i Psykoterapi online vid ensamhet.

Gränser i kärleksrelationer

I en nära relation behöver människor kunna påverka varandra. Att aldrig kompromissa är inte sund gränssättning.

Problemet uppstår snarare när kompromissen nästan alltid går åt samma håll.

Du kanske exempelvis:

alltid anpassar dina planer
undviker att ta upp sådant du är missnöjd med
accepterar beteenden du egentligen inte tycker är okej
prioriterar partnerns känslor framför dina egna
blir rädd när partnern är besviken

På lång sikt kan detta skapa både frustration och känslomässig distans.

En relation där bara en persons behov får utrymme är inte ömsesidig.

Läs mer i Psykoterapi online vid relationsproblem.

Gränser på arbetet

Arbetslivet är ett annat område där gränssvårigheter ofta blir tydliga.

Personen kanske:

tar på sig extra arbetsuppgifter trots full arbetsbelastning
svarar på meddelanden under ledig tid
har svårt att be chefen prioritera mellan uppgifter
tar ansvar för kollegors arbete
undviker att säga ifrån när kraven blir orimliga
arbetar extra för att ingen ska bli missnöjd

Att sätta individuella gränser kan vara viktigt, men det är samtidigt avgörande att inte göra organisatoriska arbetsmiljöproblem till ett personligt misslyckande.

Om arbetsbelastningen objektivt är orimlig behöver arbetsmiljön förändras. Psykoterapi kan inte kompensera för en ohållbar organisation.

När gränssvårigheter leder till stress

Om personen ständigt tar på sig mer än hon orkar kan återhämtningen successivt minska.

Hon kanske vet att hon behöver mindre belastning men fortsätter ändå säga ja.

Problemet är då inte brist på kunskap om stress.

Frågan blir snarare varför det känns svårare att göra någon besviken än att själv bli överbelastad.

Det kan vara ett mycket relevant psykoterapeutiskt område.

Läs mer i Psykoterapi online vid stress.

Gränser och utmattning

Svårigheter att säga nej är inte en ensam förklaring till utmattningssyndrom.

Stressrelaterad ohälsa påverkas bland annat av arbetsmiljö, total livsbelastning, återhämtning och flera individuella faktorer.

Men om personen regelbundet överskrider sin egen kapacitet för att uppfylla andras förväntningar kan detta bidra till en hög och långvarig belastning.

Den som misstänker utmattningssyndrom bör kontakta vårdcentralen för bedömning.

Läs mer i Psykoterapi online vid utmattning.

Gränser och perfektionism

Perfektionism kan göra gränssättning svårare.

Personen kanske inte bara vill göra sitt arbete bra utan också vara den perfekta medarbetaren, partnern, föräldern eller vännen.

En perfekt vän säger aldrig nej.

En perfekt kollega hjälper alltid till.

En perfekt partner blir aldrig irriterad.

När idealet ser ut så blir normala mänskliga begränsningar lätt tolkade som personliga brister.

Läs mer i Psykoterapi online vid perfektionism.

Gränser och social ångest

Om personen är starkt rädd för negativ bedömning kan det också vara svårt att uttrycka en avvikande åsikt eller säga nej.

Hon kanske tänker:

”Vad kommer de att tycka om mig?”

Det kan göra att gränssättningen anpassas efter vad som förväntas ge minst socialt obehag.

Om rädsla för andras bedömning är ett genomgående problem kan social ångest behöva bedömas och behandlas utifrån den problematiken.

Läs mer i Psykoterapi online vid social ångest.

Gränser och överansvar

En del personer känner ansvar för betydligt mer än det egna beteendet.

De känner ansvar för:

att alla är nöjda
att det inte blir konflikt
att andra människor mår bra
att familjen fungerar
att kollegorna hinner med
att ingen känner sig ensam

Det kan skapa en nästan omöjlig uppgift.

Du kan påverka hur du behandlar andra människor, men du kan inte kontrollera alla deras känslor.

Att skilja mellan ansvar för det egna beteendet och ansvar för den andra personens känslomässiga reaktion kan därför bli centralt.

Är det själviskt att sätta gränser?

Nej, inte i sig.

Men även gränser kan naturligtvis användas på ett själviskt eller respektlöst sätt.

Sund gränssättning innebär inte:

att aldrig kompromissa
att strunta i andra människors behov
att alltid välja det som känns enklast
att avvisa ansvar
att kräva att andra accepterar allt du gör

Det handlar snarare om en balans där både du och andra människor betraktas som personer med legitima behov och gränser.

Andra människor får också sätta gränser

En viktig del av gränssättning är att kunna acceptera den andra personens nej.

Om du själv vill ha rätt att säga:

”Jag orkar inte i kväll.”

behöver också andra kunna säga det till dig.

En relation där bara den ena personen får sätta gränser är inte balanserad.

Det psykoterapeutiska arbetet kan därför ibland handla både om att våga sätta egna gränser och om att kunna tolerera att andra människor gör detsamma.

Vad händer om någon blir arg när jag sätter en gräns?

Att en annan människa blir arg betyder inte automatiskt att din gräns är fel.

Men det betyder inte heller automatiskt att den är rätt.

Det kan vara hjälpsamt att fråga:

Var gränsen rimlig?
Hur uttryckte jag den?
Har vi olika legitima behov?
Försöker den andra personen kontrollera mig genom sin reaktion?
Eller finns det något i min egen del som jag behöver ta ansvar för?

Sund gränssättning handlar alltså inte om att alltid anta att den andra personen har fel.

När någon inte respekterar ett nej

Det finns situationer där problemet inte handlar om din förmåga att sätta gränser utan om att en annan person medvetet fortsätter överträda dem.

Upprepade kränkningar, hot, kontroll och våld ska inte beskrivas som ett vanligt kommunikationsproblem mellan två jämbördiga personer.

Vid våld eller kontroll i en nära relation kan särskilt stöd behövas.

1177 – Våld i nära relationer

Vid akut fara ska du ringa 112.

Varför upprepas gränssvårigheter i olika relationer?

Om samma problem uppstår med partner, vänner, familj och kollegor kan det vara värdefullt att undersöka om ett återkommande relationellt mönster finns.

Personen kanske nästan automatiskt hamnar i rollen som:

den hjälpsamma
den ansvarstagande
den som inte behöver något
den som håller ihop allting
den som undviker konflikter

Rollerna kan samtidigt ha positiva sidor. Personen kanske verkligen är omtänksam och kompetent.

Problemet uppstår när rollen blir så rigid att andra sätt att vara nästan inte känns möjliga.

Vad säger forskningen om interpersonella problem?

Inom psykoterapiforskningen används begreppet interpersonella problem för återkommande svårigheter i relationen till andra människor.

Det kan exempelvis handla om att vara alltför undergiven, alltför kontrollerande, socialt undvikande, självuppoffrande eller att ha svårt att vara nära andra.

En metaanalytisk översikt publicerad 2025 sammanställde 120 effektstorlekar från 66 studier.

Interpersonella problem hade tydliga samband med generellt psykiskt lidande, depression och ångest och var negativt relaterade till välbefinnande.

PubMed – Interpersonal Problems and Their Mental Health Correlates: A Meta-Analytic Review

Detta är observationsforskning. Sambanden visar därför inte att relationsproblem ensamma orsakar psykisk ohälsa.

Kan förmågan att hävda egna behov förändras?

Ja. Det finns forskning som visar att assertivitet – förmågan att uttrycka egna behov och stå upp för sig själv utan att bli aggressiv – går att träna.

En randomiserad studie med 210 deltagare undersökte en åtta veckor lång internetbaserad KBT-behandling specifikt inriktad på assertivitet.

Både terapeutledd och självhjälpsbaserad behandling förbättrade flera mått på assertivt beteende jämfört med väntelista, och effekterna följdes även över tid.

PubMed – Efficacy of transdiagnostic cognitive-behavioral therapy for assertiveness: A randomized controlled trial

Studien undersökte KBT-baserad assertivitetsträning. Den ska därför inte användas som bevis för att alla psykoterapiformer har samma specifika effekt på gränssättning.

Vad säger psykoterapiforskningen om relationsproblem?

Interpersonella problem är också relevanta för själva psykoterapin.

En metaanalys från 2024 omfattade 27 studier och fann ett litet men statistiskt tydligt samband mellan mer uttalade interpersonella problem före behandlingen och svårigheter att utveckla en stark terapeutisk allians.

PubMed – The relationship between interpersonal problems and therapeutic alliance in psychotherapy

Det är kliniskt intressant eftersom samma relationsmönster som skapar problem utanför terapin ibland också kan bli synliga i relationen till psykoterapeuten.

Hur kan psykoterapi hjälpa med gränssättning?

Psykoterapi kan användas för att förstå både själva beteendet och känslorna bakom det.

Arbetet kan exempelvis handla om:

att upptäcka när du egentligen vill säga nej
att förstå varför andras besvikelse känns så svår
att skilja mellan skuld och ansvar
att undersöka rädsla för konflikt
att förstå varför egna behov nedprioriteras
att se återkommande roller i relationer
att träna på att uttrycka behov tydligare
att tolerera att andra människor ibland reagerar negativt

Målet är inte att säga nej till allt.

Det är att kunna välja mer medvetet när du vill säga ja och när du faktiskt behöver säga nej.

Ett psykodynamiskt perspektiv på gränser

I psykodynamisk psykoterapi kan svårigheter att sätta gränser undersökas som en del av personens återkommande relationella mönster.

Det kan vara relevant att förstå vad personen förväntar sig ska hända när hon uttrycker en egen vilja.

En person kanske förväntar sig kritik.

En annan kanske är rädd för att bli övergiven.

En tredje kan ha lärt sig att uppskattning kommer genom att vara hjälpsam och inte kräva något själv.

Frågorna kan exempelvis vara:

Vad händer i mig när någon vill något av mig?
Hur snabbt känner jag ansvar?
Vad föreställer jag mig händer om jag säger nej?
Hur reagerar jag på andras ilska?
Hur lätt är det att uttrycka vad jag själv vill?
Vilken roll brukar jag få i mina relationer?

Arbetet kan göra det möjligt att förstå varför ett beteende som logiskt verkar enkelt – att säga nej – känslomässigt kan vara mycket svårt.

Läs mer om Psykodynamisk terapi online.

Gränser kan också bli synliga i psykoterapin

Psykoterapin är själv en relation.

En person som är van att anpassa sig kan därför börja göra samma sak med psykoterapeuten.

Hon kanske:

säger att allt känns bra trots att något inte gör det
undviker att säga emot
försöker vara en ”bra patient”
oroar sig för att terapeuten ska bli besviken
har svårt att säga att en tolkning inte stämmer

Om detta kan uppmärksammas på ett respektfullt sätt skapas möjlighet att förstå mönstret medan det faktiskt händer.

Det kan vara en särskild styrka i ett relationellt psykoterapeutiskt arbete.

Att sätta gränser betyder inte att relationen misslyckats

I en fungerande nära relation kommer människor ibland vilja olika saker.

Det går inte att ha två självständiga personer utan att det ibland uppstår skillnader.

Frånvaro av all konflikt behöver därför inte vara ett tecken på en perfekt relation.

Ibland betyder det i stället att en person nästan alltid ger efter innan konflikten ens blir synlig.

Förmågan att stå kvar i en relation samtidigt som man tycker olika kan vara en viktig del av närhet.

Hur börjar man sätta bättre gränser?

Förändringen behöver inte börja med de svåraste relationerna.

Det kan vara hjälpsamt att först bli mer uppmärksam på vad som händer innan du säger ja.

Fråga dig exempelvis:

Vill jag faktiskt detta?
Har jag tid och energi?
Säger jag ja för att jag vill eller för att jag är rädd för reaktionen på ett nej?
Vad skulle jag råda en vän i samma situation?
Tar jag mina och den andra personens behov på lika stort allvar?

1177 rekommenderar vid arbete med självkänsla bland annat att försöka ta de egna och andras behov på lika stort allvar, uttrycka vad man vill och träna på att säga ifrån när någon gör något som inte känns okej.

Du behöver inte förändra allt på en gång

Om personen har anpassat sig under många år kan en plötslig total förändring bli både svår och onödigt dramatisk.

Små förändringar kan ge viktig information.

Det kan exempelvis börja med att:

inte svara ja direkt
säga att du behöver tänka
uttrycka en mindre avvikande åsikt
be om något du brukar lösa själv
säga nej till en mindre förfrågan

Det blir då möjligt att undersöka vad som faktiskt händer – både i relationen och inuti dig själv.

När ska man söka psykoterapi?

Att ibland ha svårt att säga nej betyder inte att du behöver psykoterapi.

Det kan vara relevant att söka hjälp när gränssvårigheterna blivit ett återkommande mönster som påverkar hur du mår eller lever.

Det kan exempelvis vara om du:

ständigt känner dig överbelastad
ofta känner dig utnyttjad
har svårt att veta vad du själv vill
nästan alltid anpassar dig i nära relationer
har mycket stark rädsla för konflikter
känner oproportionerligt stark skuld när du säger nej
ser samma problem återkomma i olika relationer
har utvecklat stress, ångest eller nedstämdhet

Du behöver inte själv veta varför mönstret finns innan du söker hjälp.

Läs mer i När ska man söka psykoterapi?.

Vad händer vid första samtalet?

Det första samtalet kan användas för att förstå var och hur gränssvårigheterna uppstår.

Psykoterapeuten kan exempelvis fråga om:

vilka relationer som påverkas
vad du brukar göra när någon vill något av dig
vad som händer när du försöker säga nej
vilka känslor som uppstår
hur stress och belastning påverkas
om du känner igen mönstret från tidigare relationer
hur självkänslan ser ut
vad du skulle vilja kunna göra annorlunda

Du behöver inte ha en färdig förklaring.

Att tillsammans försöka förstå varför mönstret är så svårt att förändra kan vara en del av behandlingen.

Läs mer om första samtalet hos psykoterapeut.

Kan psykoterapi om gränssättning ske online?

Ja. När psykoterapi är en lämplig insats kan arbetet genomföras via videosamtal.

En metaanalys av 47 direkt jämförande studier med totalt 3 564 deltagare fann överlag försumbara skillnader i behandlingsresultat mellan livebaserad psykoterapi via video och behandling på fysisk mottagning.

PubMed – Live psychotherapy by video versus in-person: A meta-analysis

Studierna omfattade flera olika behandlingsformer och psykiska problem. Resultaten är därför generell evidens för videoformatet och inte specifik forskning på psykodynamisk psykoterapi för gränssättning.

Behöver jag ha en diagnos?

Nej.

Svårigheter att sätta gränser är inte en psykiatrisk diagnos och du behöver inte ha någon diagnos för att boka ett första privat psykoterapisamtal.

Gränssättning kan vara ett psykoterapeutiskt fokus när mönstret påverkar relationer, självkänsla, stress eller psykiskt välbefinnande.

Behöver jag remiss?

Nej. Hos Gävleborgs Psykoterapi kan vuxna boka privat psykoterapi utan remiss.

Om det samtidigt finns psykiska symtom som behöver bedömas eller behandlas inom annan vård kan ytterligare kontakt med hälso- och sjukvården behövas.

Läs mer i Psykoterapi online utan remiss.

Psykoterapi online och gränssättning i hela Sverige

Digital psykoterapi gör det möjligt att träffa en psykoterapeut utan att vara begränsad till den ort där du bor.

Samtalen genomförs via video och du behöver kunna delta från en privat och ostörd plats.

Hos Gävleborgs Psykoterapi erbjuds psykoterapi online till vuxna i hela Sverige när privat psykoterapi bedöms vara en lämplig insats.

Vanliga frågor om att sätta gränser

Varför har jag så svårt att säga nej?

Det kan finnas många orsaker. För vissa handlar det om rädsla för konflikt eller avvisande. För andra är självkänslan starkt kopplad till att vara hjälpsam, duktig eller behövd.

Är det själviskt att sätta gränser?

Nej, inte i sig. Sund gränssättning innebär att både dina och andra människors behov och gränser får betydelse.

Varför får jag dåligt samvete när jag säger nej?

Skuld behöver inte betyda att gränsen är fel. Om du länge varit van att anpassa dig kan det kännas obehagligt att börja göra något annorlunda.

Måste jag förklara varför jag säger nej?

Ibland är en förklaring naturlig och hjälpsam, men du behöver inte alltid övertyga den andra personen om att din gräns är berättigad.

Hur vet jag om mina gränser är rimliga?

Det kan vara hjälpsamt att fundera på om både dina och den andra personens behov får finnas, om du tar ansvar för din egen del och om gränsen uttrycks respektfullt.

Varför blir jag arg när jag egentligen själv har sagt ja?

Det kan hända när du säger ja trots att du egentligen vill säga nej. Irritationen kan då vara en signal om att dina egna behov har fått för lite utrymme.

Kan psykoterapi hjälpa mig att sätta gränser?

Psykoterapi kan hjälpa dig att förstå vilka känslor och relationsmönster som gör gränssättning svår och utveckla mer flexibla sätt att uttrycka behov och hantera andras reaktioner.

Är svårigheter att sätta gränser en diagnos?

Nej. Det är inte en psykiatrisk diagnos. Det kan däremot vara en del av återkommande interpersonella svårigheter och förekomma tillsammans med exempelvis låg självkänsla, stress eller ångest.

Behöver jag remiss?

Nej. Hos Gävleborgs Psykoterapi kan du boka privat psykoterapi utan remiss.

Kan jag boka från hela Sverige?

Ja. Psykoterapi online erbjuds till vuxna i hela Sverige när behandlingsformen bedöms vara lämplig.

Boka psykoterapi online

Om du gång på gång sätter andras behov före dina egna, har svårt att säga nej eller känner stark skuld när du försöker sätta en gräns kan det vara värdefullt att förstå vad som gör situationen så svår.

Målet med psykoterapi behöver inte vara att bli hårdare eller mindre omtänksam. Det kan snarare handla om att kunna vara nära andra utan att hela tiden behöva överge dina egna behov.

Hos Gävleborgs Psykoterapi kan vuxna boka psykoterapi online med legitimerad psykoterapeut från hela Sverige utan remiss när privat psykoterapi bedöms vara en lämplig insats.