Psykoterapi online när det är svårt att lita på andra

Att kunna lita på andra människor innebär alltid en viss risk.

Ingen kan veta med fullständig säkerhet att en partner aldrig kommer att göra en besviken, att en vän alltid kommer finnas kvar eller att någon man öppnar sig för aldrig kommer använda informationen på ett sårande sätt.

Ändå behöver nära relationer någon grad av tillit.

För vissa människor är det betydligt svårare än för andra.

Du kanske tänker:

”Jag kan bara lita på mig själv.”

”Förr eller senare blir man sviken.”

”Om jag släpper någon nära kommer jag att ångra mig.”

Eller märker att du försöker kontrollera vad andra säger och gör innan du vågar känna dig trygg.

Att ha svårt att lita på andra är inte i sig en psykiatrisk diagnos. Det kan finnas många olika orsaker och problemet kan se helt olika ut från person till person.

Forskning om romantiska relationer beskriver tillit bland annat som föreställningar om partnerns pålitlighet och en tro på relationens framtid. Forskningen betonar samtidigt att tillit både kan hänga samman med personens tidigare relationella mönster och utvecklas genom erfarenheter i den aktuella relationen.

PubMed – Adult attachment and trust in romantic relationships

I psykoterapi online kan det vara möjligt att undersöka vad som gör tillit svårt, hur du försöker skydda dig mot att bli sviken och om strategierna fortfarande hjälper dig eller har börjat begränsa dina relationer.

Vad innebär det att lita på någon?

Tillit betyder inte att vara säker på vad en annan människa kommer göra.

Det betyder inte heller att ignorera risker eller bortse från sådant som faktiskt talar för att någon är opålitlig.

Tillit kan snarare innebära att man, utifrån den information och erfarenhet man har, vågar förvänta sig en rimlig grad av:

pålitlighet
ärlighet
omsorg
förutsägbarhet
respekt
lojalitet

Tillit utvecklas ofta gradvis.

Den behöver inte ges automatiskt till alla.

Att vara försiktig är inte samma sak som att ha ett problem

Det är sunt att vara försiktig med människor man ännu inte känner.

Det är också rimligt att bli mer vaksam om någon tidigare har ljugit, brutit överenskommelser eller behandlat en illa.

Problemet uppstår framför allt när misstron blir så generell att även människor som upprepade gånger visat sig pålitliga behandlas som om ett svek hela tiden är nära.

Personen kanske vill känna trygghet men upplever att ingen mängd information riktigt räcker.

Hur kan svårigheter med tillit märkas?

Du kanske:

har svårt att tro att andra menar vad de säger
förväntar dig att människor förr eller senare kommer svika dig
kontrollerar om det andra berättar verkligen stämmer
har svårt att be om hjälp
undviker att berätta personliga saker
tolkar tvetydiga situationer som tecken på svek
behöver mycket bevis för att känna dig trygg
blir misstänksam när någon ändrar sitt beteende
har svårt att tro på kärlek och uppskattning
drar dig undan när någon blir viktig
försöker klara allting själv

Inget enskilt beteende innebär automatiskt att det finns ett problem med tillit.

Det viktiga är mönstret och hur mycket det påverkar ditt liv.

När misstro känns som det säkraste alternativet

Om du utgår från att andra människor kan svika dig finns en uppenbar fördel:

Du blir mindre överraskad om det faktiskt händer.

Misstro kan därför fungera som ett skydd.

Tanken kan vara:

”Om jag aldrig litar fullt ut på någon kan ingen göra mig lika illa.”

Problemet är att samma skydd också kan göra det svårare att få erfarenheten:

”Den här människan gick faktiskt att lita på.”

När du hela tiden letar efter bevis

Personen kanske börjar följa små detaljer mycket noggrant.

En partner säger att hon ska träffa en vän.

Tankarna börjar:

”Varför berättade hon det på just det sättet?”

”Varför tog det så lång tid innan hon svarade?”

”Varför ändrade hon en detalj i berättelsen?”

Ju mer personen letar efter tecken på opålitlighet, desto fler detaljer finns att analysera.

Det kan skapa en känsla av att mer kontroll snart kommer ge fullständig säkerhet.

Men fullständig säkerhet går sällan att uppnå i en relation.

Kontroll kan ge kortvarig trygghet

Anta att personen är orolig att partnern inte berättar sanningen.

Hon kontrollerar något och upptäcker att allt verkar stämma.

Ångesten minskar.

Men nästa gång osäkerheten uppstår blir det naturligt att kontrollera igen.

Strategin har ju fungerat.

På så sätt kan tilliten gradvis bli beroende av ständig verifiering snarare än av relationens samlade erfarenheter.

Att lita på någon innebär inte att blunda

Det är viktigt att skilja mellan större tillit och naivitet.

Psykoterapi ska inte lära en person att ignorera:

upprepade lögner
otrohet
hot
kontroll
ekonomiskt utnyttjande
våld
andra tydliga gränsöverträdelser

Ibland är misstro en rimlig reaktion på hur någon faktiskt beter sig.

En central fråga blir därför inte:

”Hur kan jag börja lita mer?”

utan först:

”Finns det tillräckliga skäl att lita på just den här personen?”

När tidigare svek påverkar nya relationer

Den som tidigare har blivit bedragen, lurad eller övergiven kan få svårare att känna trygghet nästa gång.

Det är begripligt.

En person som en gång tänkte:

”Jag trodde verkligen på honom.”

och sedan blev svårt sviken kan senare dra slutsatsen:

”Jag ska aldrig vara så godtrogen igen.”

Problemet uppstår när det tidigare sveket blir den huvudsakliga modellen för att förstå en ny person som ännu inte har gjort samma sak.

Efter svek kan världen kännas mindre förutsägbar

Ett allvarligt svek kan påverka mer än relationen till just den person som svek.

Det kan förändra föreställningen om vad människor över huvud taget går att förvänta sig av.

Personen kanske tidigare tänkte:

”De flesta människor försöker vara ärliga.”

Efter sveket blir slutsatsen:

”Man vet aldrig vem någon egentligen är.”

Det är en större förändring än att bara bli arg på en enskild person.

Vad säger forskningen om svek i romantiska relationer?

Forskning har undersökt hur svek från en romantisk partner kan upplevas som en mycket stark psykisk belastning.

En kvalitativ studie av personer som fått behandling efter romantiskt svek beskrev upplevelsen som chockerande och destabiliserande och visade att deltagarna hade haft svårt att förstå intensiteten i sina reaktioner.

PubMed – Is romantic partner betrayal a form of traumatic experience? A qualitative study

Resultaten innebär inte att alla otroheter eller relationssvek automatiskt är traumatiska i psykiatrisk mening.

Människor reagerar mycket olika och bedömningen behöver alltid göras individuellt.

Svårt att lita på andra efter våld eller övergrepp

Svårigheter med tillit kan också förekomma efter mer allvarliga relationella erfarenheter.

1177 beskriver att den som har varit utsatt för våld i en nära relation bland annat kan bli stressad, rädd, deprimerad, känna skam och få svårt att lita på människor.

1177 – Att bli utsatt för våld i nära relationer

Det är viktigt att inte vända på resonemanget.

Att en person har svårt att lita på andra betyder inte att hon måste ha varit utsatt för våld eller trauma.

Det finns många möjliga orsaker.

Tillit efter relationellt trauma

En studie av 312 vuxna undersökte bland annat relationen mellan så kallat betrayal trauma, anknytning och tillit.

Forskarna fann att erfarenheter av relationellt trauma, anknytningsmönster och psykiska symtom hade samband med tillit även utanför den ursprungliga relationen.

PubMed – A model exploring the relationship between betrayal trauma and health

Studien visar samband och kan inte förklara exakt hur tillit utvecklas hos en enskild person.

Den stödjer däremot att allvarliga erfarenheter i relationer kan få konsekvenser för senare tillit.

När varje ny person måste betala för någon annans svek

Efter en svår erfarenhet kan personen tänka:

”Jag tänker aldrig låta det hända igen.”

Det är förståeligt.

Men en ny partner kan då behöva bevisa sin pålitlighet långt utöver vad hon faktiskt har gett anledning till.

Personen kan exempelvis behöva:

redovisa exakt var hon varit
förklara vem hon pratat med
visa meddelanden
försäkra att inget är fel
återkommande bevisa sin kärlek

Den nya relationen börjar då organiseras kring ett svek som inträffade i en tidigare relation.

Svårt att lita på andra och otrygg anknytning

Anknytningsforskningen ger ett möjligt perspektiv på tillit i nära relationer.

1177 beskriver i sin information om anknytning att trygg anknytning bland annat kan bidra till att man lättare vågar lita på andra och känna att hjälp finns tillgänglig, samtidigt som man kan vara självständig.

1177 – Anknytning hos barn

Forskning om vuxna romantiska relationer visar samtidigt att anknytning och tillit är närliggande men inte identiska begrepp.

PubMed – Adult attachment and trust in romantic relationships

Det är därför för enkelt att säga att alla som har svårt att lita på andra har ”otrygg anknytning”.

Läs mer i Psykoterapi online vid otrygg anknytning.

Tillit utvecklas också i den relation du faktiskt befinner dig i

En viktig poäng i forskningen är att tillit inte enbart kan förstås som något personen bär med sig från tidigare relationer.

Den påverkas också av hur den aktuella partnern beter sig.

En människa kan ha haft svårt att lita på andra och ändå gradvis utveckla större tillit när hon möter någon som över tid är:

konsekvent
ärlig
förutsägbar
respektfull
emotionellt tillgänglig

Det betyder att relationella erfarenheter kan både skada och bygga tillit.

När du inte tror på det positiva

En partner säger:

”Jag älskar dig.”

Personen tänker:

”Hon säger bara så nu.”

Partnern säger:

”Du kan ringa mig om du behöver hjälp.”

Tanken blir:

”Hon skulle nog inte ställa upp om det verkligen gällde.”

Positiv information får då lägre trovärdighet än negativ eller tvetydig information.

Det kan bli svårt för relationen att bygga ett kapital av goda erfarenheter eftersom de hela tiden diskvalificeras.

När den andra hela tiden måste bevisa sig

Tillit byggs ofta genom upprepade erfarenheter över tid.

Men om kravet på bevis aldrig tar slut kan partnern börja känna:

”Det spelar ingen roll vad jag gör. Jag blir ändå inte trodd.”

Det kan skapa frustration på båda håll.

Den ena personen tänker:

”Varför gör hon inte mer för att jag ska kunna känna mig trygg?”

Den andra tänker:

”Hur mycket mer måste jag egentligen bevisa?”

Svårt att lita på andra och starkt bekräftelsebehov

Misstro kan ibland leda till återkommande försäkringssökande.

Personen frågar:

”Är du säker på att du inte är arg?”

”Lovar du att du inte träffar någon annan?”

”Är allt verkligen bra mellan oss?”

Det lugnande svaret hjälper en stund.

Men om personen inte kan lagra erfarenheten av svaret kommer nästa osäkerhet snart kräva en ny försäkran.

En dagboksstudie av 110 par fann bland annat att lägre tillit var förknippad med mer dagligt försäkringssökande.

PubMed – The Contribution of Attachment Styles and Reassurance Seeking to Trust in Romantic Couples

Läs mer i Psykoterapi online vid starkt bekräftelsebehov.

När misstro blir svartsjuka

Om personen har svårt att lita på sin partner kan andra människor börja uppfattas som potentiella hot.

Hon kanske analyserar:

vem partnern pratar med
vem hon följer på sociala medier
vem som skickar meddelanden
varför hon vill göra något på egen hand
hur hon beter sig runt en viss person

Forskning har visat att låg relationell tillit i kombination med anknytningsrelaterad oro kan vara kopplad till mer kognitiv och beteendemässig svartsjuka.

PubMed – The Price of Distrust: Trust, Anxious Attachment, Jealousy, and Partner Abuse

Sambandet innebär inte att alla som känner misstro blir kontrollerande eller aggressiva.

Läs mer i Psykoterapi online vid svartsjuka.

När kontrollen börjar skada relationen

Det finns en viktig gräns mellan att uttrycka oro och att börja kontrollera en annan människa.

En persons tidigare erfarenheter kan förklara varför hon känner stark rädsla.

De ger däremot inte rätt att:

övervaka partnerns telefon
begränsa vem partnern får träffa
kräva ständig positionsinformation
isolera partnern från andra
hotas eller använda våld

Förståelse för känslan och ansvar för beteendet behöver finnas samtidigt.

Svårt att lita på andra och rädsla för avvisande

Om personen förväntar sig att människor så småningom ska lämna kan tillit kännas riskabel.

Tanken blir:

”Ju mer jag litar på henne, desto mer kan jag förlora.”

Då kan personen försöka få säkerhet innan hon vågar investera i relationen.

Problemet är att relationer sällan kan erbjuda hundraprocentiga garantier.

Läs mer i Psykoterapi online vid rädsla för att bli avvisad.

Svårt att lita på andra och rädsla för närhet

Tillit och närhet hänger ofta samman.

För att berätta något sårbart behöver personen åtminstone tillfälligt lita på att den andra kommer hantera informationen varsamt.

Om det känns för riskfyllt kan distans bli enklare.

Personen kanske säger:

”Jag har inget behov av att prata om sådant.”

Men under självständigheten kan det också finnas en rädsla:

”Jag vet inte vad som händer om jag verkligen behöver någon.”

Läs mer i Psykoterapi online vid rädsla för närhet.

När du aldrig ber om hjälp

Att be någon om hjälp innebär ett litet beroende.

Du behöver lita på att personen:

kommer försöka hjälpa
inte förlöjligar behovet
inte använder hjälpen mot dig senare
inte försvinner när du behöver henne

För den som har svårt med tillit kan det därför kännas tryggare att alltid klara sig själv.

Det kan se ut som stark självständighet.

Men personen kan samtidigt bli mycket ensam med sådant andra människor hade kunnat hjälpa till att bära.

När du berättar lite men aldrig allt

En annan strategi är att ha många relationer men hålla de viktigaste delarna av sig själv privata.

Personen kan vara social och öppen om:

arbete
intressen
vardagliga händelser
andra människor

men undvika att prata om:

rädsla
skam
sorg
behov
osäkerhet

På så sätt finns relationen kvar samtidigt som risken att bli sårad minimeras.

Tillit är inte allt eller inget

Det är vanligt att tala om människor som:

”pålitliga”

eller:

”opålitliga”.

Verkligheten är ofta mer nyanserad.

En person kan vara mycket pålitlig när det gäller praktiska saker men mindre bra på att hålla känslomässiga löften.

Någon annan kan vara en lojal vän men dålig på att passa tider.

Större psykologisk flexibilitet kan innebära att bedöma tillit mer specifikt:

”Vad kan jag faktiskt lita på den här personen med?”

Att bygga tillit stegvis

Tillit behöver inte innebära ett stort hopp.

Den kan byggas genom mindre erfarenheter.

Personen berättar något måttligt personligt och ser hur det tas emot.

Ber om en liten tjänst.

Sätter en gräns och ser hur den respekteras.

Uttrycker en annan åsikt och upptäcker om relationen klarar olikheten.

På så sätt byggs tillit utifrån faktisk erfarenhet snarare än bara hopp.

När goda erfarenheter inte räknas

För att tillit ska kunna utvecklas behöver positiva erfarenheter få någon betydelse.

Om partnern har hållit hundra överenskommelser men personen bara fokuserar på den enda gången hon kom sent blir den samlade erfarenheten svår att använda.

Det innebär inte att negativa händelser ska ignoreras.

Det handlar om att väga samman hela bilden.

När misstro egentligen handlar om självkänsla

Ibland är frågan inte bara:

”Kan jag lita på henne?”

utan också:

”Varför skulle hon vilja stanna hos någon som mig?”

Om självkänslan är låg kan partnerns kärlek kännas svår att förstå.

Personen kanske tänker att det måste finnas:

ett dolt motiv
någon annan
något partnern inte berättar

Misstron riktas då utåt men har samtidigt en koppling till personens värdering av sig själv.

Läs mer i Psykoterapi online vid låg självkänsla.

När skammen gör det svårt att tro på andras kärlek

En person som bär på stark skam kan tänka:

”Om hon visste vem jag egentligen är skulle hon inte tycka om mig.”

Det blir svårt att lita på kärleken eftersom personen själv inte delar den positiva bilden.

Partnerns uppskattning kan därför tolkas som okunskap snarare än som verklig acceptans.

Läs mer i Psykoterapi online vid starka skamkänslor.

När någon faktiskt har brutit tilliten

Det är viktigt att skilja mellan generell misstro och en relation där tilliten faktiskt har skadats.

Efter en lögn eller otrohet är det inte rimligt att förvänta sig att personen omedelbart ska:

”släppa det och börja lita igen.”

Tillit kan behöva byggas om.

Det kräver ofta något även av den som har brutit den.

Exempelvis:

ansvarstagande
ärlighet
förutsägbarhet
förståelse för konsekvenserna
förändrat beteende över tid

Tillit går inte att kräva fram.

Förlåtelse och tillit är inte samma sak

En person kan förlåta något och ändå bedöma att det inte går att lita på den andra igen.

Hon kan också välja att fortsätta relationen utan att ännu ha återfått full tillit.

Förlåtelse, försoning och tillit är därför olika processer.

Ingen behöver fortsätta en relation bara för att hon kan förstå varför den andra gjorde något.

Du behöver inte bevisa att alla människor går att lita på

Det skulle vara lika orealistiskt som att tro att ingen gör det.

Människor varierar.

En mer realistisk hållning kan vara:

”Vissa människor kommer göra mig besviken.”

”Andra kommer visa sig mycket pålitliga.”

”Jag behöver lära känna skillnaden över tid.”

Det skapar utrymme både för försiktighet och relation.

Tillit och tolerans för osäkerhet

Nära relationer innehåller alltid sådant vi inte kan kontrollera.

Du kan inte veta exakt vad en annan människa tänker när hon är på jobbet.

Du kan inte veta exakt vad framtiden innehåller.

Du kan inte garantera att ingen förändras.

Att kunna lita på någon innebär därför också en viss förmåga att stå ut med osäkerhet.

Målet är inte att göra osäkerheten noll.

Det är att inte behöva eliminera den innan relationen får finnas.

Vad händer när tilliten testas?

Det kan vara hjälpsamt att följa ett konkret förlopp.

Situation:

Partnern kommer hem senare än väntat.

Tolkning:

”Hon döljer något.”

Känsla:

Oro och ilska.

Impuls:

Få säkerhet direkt.

Beteende:

Ställa många frågor eller kontrollera information.

Kortvarig effekt:

Oro minskar om allt går att förklara.

Långsiktig risk:

Personen får allt mindre möjlighet att uppleva att osäkerhet kan finnas utan att ett svek faktiskt har skett.

Att skilja intuition från rädsla

Många säger:

”Jag känner på mig att något är fel.”

Ibland stämmer den känslan.

Människor kan uppfatta förändringar i relationer innan de kan formulera exakt vad som har förändrats.

Men stark oro kan också skapa en känsla av visshet.

Det är därför ofta mer användbart att fråga:

”Vilken konkret information har jag?”

”Vad är min tolkning?”

”Finns det andra rimliga förklaringar?”

”Hur har personen faktiskt betett sig över tid?”

Ett psykodynamiskt perspektiv på tillit

I psykodynamisk psykoterapi kan svårigheter med tillit undersökas som en del av personens återkommande känslomässiga och relationella mönster.

Frågor som kan bli relevanta är:

Vad förväntar jag mig att andra människor ska göra?
När börjar jag bli misstänksam?
Vad känns mest hotfullt med att lita på någon?
Hur försöker jag skydda mig?
Hur reagerar andra på mitt sätt att skydda mig?
Vilka erfarenheter har format mina förväntningar?
Kan jag ta emot hjälp?
Kan jag tro på uppskattning?
Hur skiljer jag verkliga varningssignaler från rädsla?
Finns samma mönster i flera relationer?

Målet är inte att göra personen mindre omdömesgill.

Det kan i stället handla om att göra bedömningen av andra mer flexibel och mer förankrad i den aktuella relationen.

Det som händer i terapin kan bli relevant

En person som har svårt att lita på andra kan naturligtvis också ha svårt att lita på sin psykoterapeut.

Patienten kanske tänker:

”Säger terapeuten verkligen vad hon tänker?”

”Kan jag berätta det här utan att bli dömd?”

”Kommer hon använda det mot mig?”

”Bryr hon sig egentligen?”

Sådana reaktioner behöver inte ses som hinder som snabbt ska tas bort.

De kan ge information om hur tillit byggs och hotas för just den personen.

Vad säger forskningen om anknytning och psykoterapi?

En metaanalys av 36 studier med totalt 3 158 patienter undersökte sambandet mellan vuxen anknytning och psykoterapiutfall.

Patienter med högre anknytningstrygghet före behandlingen hade i genomsnitt bättre behandlingsutfall än patienter med större anknytningsotrygghet.

Studien fann också att ökad anknytningstrygghet under behandling kunde sammanfalla med bättre utfall.

PubMed – Adult attachment as a predictor and moderator of psychotherapy outcome: A meta-analysis

Resultaten betyder inte att personer som har svårt att lita på andra har dåliga möjligheter att bli hjälpta.

De visar snarare att relationella mönster kan vara relevanta även för hur psykoterapin fungerar.

Tillit till psykoterapeuten behöver också byggas

Det går inte att kräva att en patient ska känna full tillit efter ett första samtal.

Psykoterapeuten är fortfarande en ny person.

Tillit kan utvecklas genom erfarenheter av att terapeuten:

är konsekvent
respekterar gränser
lyssnar
klarar svåra samtal
är tydlig med behandlingsramen
kan reparera missförstånd

Att patienten är försiktig behöver därför inte vara ett misslyckande.

När ett missförstånd blir ett test av relationen

Ingen psykoterapeutisk relation är helt fri från missförstånd.

Terapeuten kan uttrycka sig klumpigt eller patienten kan uppleva att något viktigt missades.

För den som har svårt med tillit kan tanken snabbt bli:

”Jag visste att jag inte kunde lita på någon.”

Men en viktig skillnad mellan relationer är inte om misstag aldrig sker.

Det är också vad som händer när de gör det.

Kan problemet tas upp, förstås och repareras?

Att börja lita på sig själv

Svårigheter med tillit till andra kan ibland hänga samman med bristande tillit till den egna bedömningen.

Efter ett svek tänker personen kanske:

”Hur kunde jag inte se det?”

Den viktigaste slutsatsen blir då:

”Jag kan inte lita på mitt eget omdöme.”

Det kan skapa ännu större behov av kontroll i framtiden.

Ett psykoterapeutiskt arbete kan därför också handla om att återfå förtroende för den egna förmågan att:

uppmärksamma information
ställa frågor
sätta gränser
ändra sig när ny information kommer
lämna en relation om det behövs

Trygghet betyder inte att inget dåligt kan hända

Det går inte att bygga en livslång garanti mot svek.

En mer realistisk trygghet kan vara:

”Jag kan inte kontrollera allt någon annan gör.”

”Men jag kan uppmärksamma hur jag blir behandlad.”

”Jag kan sätta gränser.”

”Jag kan fatta nya beslut om relationen förändras.”

Det flyttar en del av tryggheten från kontroll över den andra personen till tillit till den egna förmågan att hantera det som händer.

Vad kan psykoterapi fokusera på?

Det psykoterapeutiska arbetet beror på vad som ligger bakom svårigheterna hos just den personen.

Det kan exempelvis handla om att:

förstå när misstron aktiveras
identifiera vilka tecken personen letar efter
skilja faktisk information från tolkningar
undersöka tidigare svek och relationserfarenheter
förstå sambandet mellan tillit och självkänsla
uppmärksamma kontrollbeteenden
minska repetitivt försäkringssökande
öka toleransen för relationell osäkerhet
uttrycka oro mer direkt
våga be om stöd
bedöma människor utifrån deras faktiska beteende över tid
utveckla större tillit till den egna bedömningen

Finns det en särskild behandling mot att ha svårt att lita på andra?

Nej.

Svårigheter med tillit är inte en enhetlig psykiatrisk diagnos och det finns inte en enda behandlingsmetod som är rätt för alla.

För en person kan misstron vara nära kopplad till trauma.

För en annan handlar den främst om svartsjuka eller relationsångest.

För en tredje finns ett mer långvarigt relationellt mönster utan någon enskild utlösande händelse.

Behandlingen behöver därför utgå från den samlade bedömningen.

Är PDT en särskild behandling för tillitsproblem?

Vanlig psykodynamisk psykoterapi bör inte beskrivas som en specifikt etablerad förstahandsbehandling för ”svårt att lita på andra” som ett fristående problem.

Ett psykodynamiskt arbetssätt kan däremot vara relevant när tillitsproblemen är en del av bredare återkommande mönster kring:

relationer
närhet och distans
självbild
rädsla för avvisande
känslomässig sårbarhet
tidigare relationserfarenheter

Vid exempelvis PTSD, depression eller annan specifik psykiatrisk problematik behöver den diagnosspecifika evidensen samtidigt vägas in.

Hur kan förändring märkas?

Målet behöver inte vara att lita på alla.

Förändring kan i stället innebära att du:

kan bedöma olika människor mer individuellt
inte automatiskt förväntar dig svek
behöver kontrollera mindre
kan ta emot ett svar utan att direkt leta efter motsägelser
vågar berätta mer om dig själv för människor som visat sig trygga
kan be om hjälp
kan låta goda erfarenheter påverka din bild av relationen
kan upptäcka verkliga varningssignaler utan att se dem överallt
kan tolerera viss osäkerhet
litar mer på din egen förmåga att hantera ett eventuellt svek

Hur vet man om psykoterapin hjälper?

Det kan vara mer användbart att följa konkreta situationer än att fråga om du nu ”litar på människor”.

Du kanske tidigare kontrollerade partnerns berättelse varje gång något förändrades men kan nu först fråga direkt.

Du kanske vågar berätta något personligt för en vän och låter erfarenheten av att bli väl bemött få betydelse.

Eller märker att du kan känna osäkerhet utan att omedelbart behöva få fullständig visshet.

Läs mer i Hur vet man om psykoterapi fungerar?.

Vad händer vid första samtalet?

Du behöver inte veta varför du har svårt att lita på andra innan du söker psykoterapi.

Du kan beskriva vad som händer.

Exempelvis:

”Jag tror aldrig riktigt på vad min partner säger.”

”Jag förväntar mig alltid att människor ska svika mig.”

”Jag har blivit bedragen tidigare och kan inte släppa rädslan i nya relationer.”

”Jag vågar inte berätta personliga saker för någon.”

”Jag kontrollerar saker fast jag egentligen inte vill.”

Psykoterapeuten kan sedan fråga om:

vilka situationer som väcker misstro
hur du märker att någon känns opålitlig
vad du gör för att skapa trygghet
hur strategierna påverkar dina relationer
tidigare relationserfarenheter
hur lätt eller svårt det är att be om hjälp
hur du reagerar när andra kommer nära
om trauma, depression, ångest eller annan psykisk problematik förekommer
vad du skulle vilja kunna göra annorlunda

Läs mer om första samtalet hos psykoterapeut.

Behöver jag ha en diagnos?

Nej.

Att ha svårt att lita på andra är inte i sig en psykiatrisk diagnos.

Du kan söka privat psykoterapi för återkommande relationella och känslomässiga problem även utan diagnos.

Om svårigheterna däremot är en del av exempelvis PTSD, depression, svår ångest eller annan psykisk ohälsa kan en mer specifik bedömning och behandling behövas.

När behövs annan vård eller annat stöd?

Om misstron bygger på att du faktiskt befinner dig i en relation där det finns våld, hot, kontroll eller övergrepp ska problemet inte reduceras till ett psykoterapeutiskt ”tillitsproblem”.

1177 har information om stöd och vård vid våld i nära relationer.

1177 – Att bli utsatt för våld i nära relationer

Om problemen förekommer tillsammans med svår depression, omfattande ångest, självskadebeteende, självmordstankar eller annan mer omfattande psykisk ohälsa kan annan vårdnivå behövas.

Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning om du behöver hjälp att bedöma vart du ska vända dig.

Vid konkreta självmordsplaner eller annan omedelbar fara ska akut vård sökas och 112 ringas.

Kan psykoterapi kring tillit ske online?

Ja, psykoterapeutiskt arbete kring relationer, självkänsla, känslor och återkommande relationsmönster kan i många fall genomföras via direkta videosamtal.

En systematisk översikt och metaanalys publicerad 2026 jämförde synkron videobaserad psykoterapi med psykoterapi på fysisk mottagning.

Tolv randomiserade studier med sammanlagt 900 vuxna inkluderades.

Forskarna fann ingen statistiskt säkerställd skillnad i symtomminskning mellan behandlingsformaten.

Evidensunderlaget var samtidigt begränsat, heterogent och omfattade ett relativt begränsat antal diagnoser och behandlingsformer.

PubMed – Comparing Video-Based and Face-to-Face Psychotherapy: Systematic Review and Multilevel Meta-Analysis Across Mental Disorders

Resultaten innebär därför inte att alla patienter eller all problematik automatiskt lämpar sig lika bra för psykoterapi online.

Behöver jag remiss?

Nej. Hos Gävleborgs Psykoterapi kan vuxna boka privat psykoterapi utan remiss.

Om den inledande bedömningen visar att en annan behandling eller vårdnivå är mer lämplig behöver detta vägas in.

Läs mer på sidan Psykoterapi online utan remiss.

Vanliga frågor om att ha svårt att lita på andra

Varför har jag så svårt att lita på människor?

Det kan finnas många förklaringar. Tidigare svek, relationserfarenheter, anknytningsrelaterad osäkerhet, låg självkänsla, trauma eller rädsla för sårbarhet kan vara relevanta för vissa personer. För andra ser bakgrunden helt annorlunda ut.

Är det normalt att inte lita på människor direkt?

Ja. Tillit behöver ofta byggas gradvis genom erfarenheter. Att vara försiktig med nya människor är inte i sig ett psykiskt problem.

Hur vet jag om någon verkligen går att lita på?

Det går aldrig att få en fullständig garanti. Det är ofta mer användbart att titta på hur personen faktiskt beter sig över tid: om ord och handlingar stämmer överens, om gränser respekteras och om personen tar ansvar när något blir fel.

Kan otrohet göra att man får svårt att lita på andra?

Ja. Ett allvarligt relationssvek kan påverka tilliten även i senare relationer. Reaktionen varierar dock mycket mellan personer.

Har tillitsproblem med anknytning att göra?

Anknytning kan vara relevant för vissa människor och forskning visar samband mellan vuxen anknytning och tillit. Men det går inte att dra slutsatsen att alla som har svårt att lita på andra har en viss anknytningsstil.

Varför kontrollerar jag min partner fast jag vet att det skadar relationen?

Kontrollen kan fungera som ett sätt att snabbt minska osäkerhet. Om den ger kortvarig lättnad blir det naturligt att upprepa den nästa gång oron kommer. Det betyder inte att kontrollerande beteende är acceptabelt, men det kan hjälpa att förstå funktionen för att kunna förändra det.

Är det fel att be min partner om trygghet?

Nej. Att söka stöd och försäkran i nära relationer är normalt. Problemet uppstår framför allt när tryggheten bara håller mycket kort och samma besked behöver sökas om och om igen.

Kan jag lita på någon igen efter att ha blivit sviken?

Det är möjligt för många människor, men processen ser olika ut. Tillit behöver ofta byggas gradvis genom nya erfarenheter och behöver inte innebära att du glömmer det som hänt.

Måste jag förlåta för att kunna gå vidare?

Nej. Förlåtelse, fortsatt relation och tillit är olika saker. Det finns inget krav att återupprätta en relation med någon som har svikit eller skadat dig.

Kan psykoterapi hjälpa vid tillitsproblem?

Psykoterapi kan vara relevant när svårigheterna med tillit är en del av återkommande problem kring relationer, självkänsla, rädsla, trauma eller närhet. Behandlingen behöver anpassas efter den bakomliggande problematiken.

Är PDT en särskild behandling för tillitsproblem?

Nej. Att ha svårt att lita på andra är inte en enhetlig diagnos och vanlig PDT bör inte beskrivas som en specifikt etablerad förstahandsbehandling för tillitsproblem. Ett psykodynamiskt arbetssätt kan däremot vara relevant vid bredare återkommande känslomässiga och relationella mönster.

Kan psykoterapin ske online?

Ja. Direkta videosamtal kan vara ett alternativ för många vuxna beroende på problematik, behandlingsbehov och klinisk bedömning.

Kan jag boka från hela Sverige?

Ja. Gävleborgs Psykoterapi erbjuder psykoterapi online till vuxna i hela Sverige när behandlingsformen och vårdnivån bedöms vara lämpliga.

Behöver jag remiss?

Nej. Privat psykoterapi hos Gävleborgs Psykoterapi kan bokas utan remiss.

Boka psykoterapi online

Att vara försiktig med vem du litar på är inte ett problem.

Men om tidigare erfarenheter gör att nästan ingen känns pålitlig, om du behöver kontrollera relationer för att känna dig trygg eller om rädslan för svek gör det svårt att komma nära människor kan det vara värdefullt att undersöka mönstret.

Psykoterapeutiskt kan arbetet handla om att förstå hur din syn på tillit har formats, vilka strategier du använder för att skydda dig och hur du kan utveckla större flexibilitet utan att ge upp sunda gränser eller ditt eget omdöme.

Hos Gävleborgs Psykoterapi kan vuxna boka psykoterapi online med legitimerad psykoterapeut från hela Sverige utan remiss när privat psykoterapi bedöms vara en lämplig insats.

Boka psykoterapi online