Hoppa till innehåll
Psykoterapi online vid bluffsyndrom
Du får ett nytt ansvar på arbetet.
Kollegorna verkar ha förtroende för dig.
Du har utbildning, erfarenhet och resultat som talar för att du klarar uppgiften.
Ändå kommer tanken:
”De har nog överskattat mig.”
Efter en framgång tänker du kanske:
”Jag hade bara tur.”
Efter beröm:
”Om de visste hur osäker jag egentligen är skulle de inte säga så.”
Och inför nästa prestation:
”Den här gången kommer de upptäcka att jag egentligen inte är så kompetent.”
Sådana upplevelser brukar beskrivas med begrepp som bluffsyndrom, bedragarsyndrom eller impostor phenomenon.
Trots ordet ”syndrom” är bluffsyndrom inte en etablerad psykiatrisk diagnos.
Forskningen beskriver snarare ett psykologiskt fenomen där personen har svårt att göra sina framgångar till en stabil del av den egna självbilden och i stället kan uppleva sig som mindre kompetent än omgivningen tror.
En systematisk översikt av 62 studier med totalt 14 161 deltagare visade att fenomenet har undersökts i många grupper och åldrar. De rapporterade förekomsttalen varierade mycket kraftigt mellan studierna, bland annat beroende på hur fenomenet mättes.
PubMed – Prevalence, Predictors, and Treatment of Impostor Syndrome: a Systematic Review
I psykoterapi online kan det vara möjligt att undersöka varför faktiska prestationer inte ger den trygghet de verkar borde ge och varför rädslan att bli avslöjad återkommer trots upprepade erfarenheter av att du faktiskt klarar det du gör.
Vad är bluffsyndrom?
Bluffsyndrom brukar beskriva ett mönster där en person har svårt att internalisera sina framgångar och i stället tvivlar på att den egna kompetensen är verklig.
Framgångar förklaras kanske med:
- tur
- hårt arbete
- låga krav
- att andra hjälpte till
- att omgivningen inte sett personens brister ännu
Samtidigt kan ett mindre misstag få betydligt större betydelse.
Personen tänker:
”Där kom beviset.”
Misstaget blir ett tecken på den otillräcklighet personen redan fruktade.
Bluffsyndrom är inte en diagnos
Det är viktigt att vara tydlig med detta.
Begreppet kan låta medicinskt eftersom ordet ”syndrom” används.
Men en systematisk översikt av mätinstrument beskriver impostor phenomenon som ett psykologiskt fenomen snarare än ett diagnostiserbart tillstånd.
PubMed – Impostor Phenomenon Measurement Scales: A Systematic Review
Det betyder också att en person inte behöver försöka avgöra om hon ”har bluffsyndrom” på samma sätt som man bedömer en psykiatrisk diagnos.
Det är ofta mer användbart att fråga:
Hur ser mitt självtvivel ut?
Vad händer när jag lyckas?
Hur reagerar jag på beröm?
Vad tror jag skulle hända om jag gjorde ett tydligt misstag?
Hur kan bluffkänslor märkas?
Du kanske:
- har svårt att tro på beröm
- förklarar framgångar med tur
- är rädd att andra ska upptäcka att du inte kan tillräckligt
- jämför dig mycket med andra
- förbereder dig betydligt mer än situationen kräver
- känner stark oro inför nya arbetsuppgifter
- undviker möjligheter eftersom du inte känner dig tillräckligt kvalificerad
- har svårt att ta åt dig äran för sådant du gjort bra
- ser små misstag som bevis på bristande kompetens
- känner att dina framgångar inte riktigt räknas
Inget enskilt beteende betyder att en person har ett särskilt psykologiskt fenomen.
Det är mönstret och dess konsekvenser som är intressanta.
När framgång inte förändrar självbilden
En människa kan förväntas känna sig säkrare efter upprepade framgångar.
Hon genomför en utbildning.
Får ett arbete.
Klarar svåra uppgifter.
Får uppskattning.
Blir befordrad.
Ändå kan självbilden förbli:
”Jag vet egentligen inte vad jag håller på med.”
Det innebär att den yttre informationen och den inre självbilden inte förändras i samma takt.
När positiva bevis förklaras bort
Anta att du får mycket positiv återkoppling på ett arbete.
Du kan tolka det som:
”Jag gjorde ett bra arbete.”
Men om bluffkänslorna är starka kanske slutsatsen blir:
”De är bara snälla.”
Eller:
”De hade inte så höga krav.”
Eller:
”Jag hade ovanligt mycket tid den här gången.”
Det går nästan alltid att hitta en alternativ förklaring till framgången.
Problemet är om de alternativa förklaringarna konsekvent används för att göra den egna kompetensen osynlig.
När negativa bevis däremot räknas fullt ut
Du gör ett mindre misstag.
Den här gången blir slutsatsen inte:
”Alla gör fel ibland.”
Utan:
”Jag visste det.”
”Nu börjar de förstå.”
”Jag är egentligen inte tillräckligt bra för det här.”
Framgångar förklaras bort.
Misstag får hög trovärdighet.
Det kan skapa en självbild som blir mycket svår att förändra genom erfarenhet.
Vad säger 1177 om självkänsla och prestation?
Bluffsyndrom har ingen egen informationssida hos 1177.
Men flera närliggande processer beskrivs på sidan om självkänsla.
1177 beskriver att svag självkänsla bland annat kan innebära rädsla för vad andra tycker, rädsla för att misslyckas, jämförelser med andra och negativa tankar om sig själv.
1177 lyfter också att en person kan pressa sig själv för mycket om hon ständigt försöker prestera för att bevisa sitt värde.
Det betyder inte att låg självkänsla och bluffsyndrom är samma sak.
Men självvärderingen kan vara en viktig del av problemet för vissa personer.
Bluffsyndrom och låg självkänsla
En person kan vara objektivt kompetent inom sitt yrke och samtidigt ha svårt att känna att kompetensen säger något positivt om henne.
Hon tänker kanske:
”Jag gjorde det bra, men det betyder inte att jag är bra.”
Det kan skapa en märklig uppdelning.
Meriterna finns.
Men de får inte fullt genomslag i den egna självbilden.
Läs mer i Psykoterapi online vid låg självkänsla.
Bluffsyndrom och perfektionism
Bluffkänslor och perfektionism kan förstärka varandra.
Om personen tror:
”Jag är egentligen inte tillräckligt kompetent.”
kan en möjlig strategi bli:
”Då måste jag åtminstone se till att jag aldrig gör fel.”
Kraven höjs.
Arbetet kontrolleras mer.
Förberedelserna blir längre.
Men eftersom perfektion inte går att uppnå kommer nästa brist snart skapa samma rädsla igen.
Läs mer i Psykoterapi online vid perfektionism.
Vad säger forskningen om perfektionism och bluffkänslor?
Forskningen visar återkommande samband mellan impostor phenomenon och perfektionistiska drag.
En ny paraplyöversikt publicerad 2026 sammanställde 16 systematiska och kartläggande översikter.
Perfektionism var en av de faktorer som återkom i litteraturen.
Samtidigt betonade forskarna stora problem med hur fenomenet definieras och mäts.
Det är därför bättre att tala om samband än att säga att perfektionism orsakar bluffsyndrom.
När perfektion blir ett skydd mot avslöjande
Personen kanske tänker:
”Om jag förbereder mig dubbelt så mycket som alla andra kommer ingen märka att jag egentligen inte kan.”
Hon arbetar sent.
Kontrollerar detaljer.
Läser på extra.
Framgången kommer.
Men slutsatsen blir:
”Det bevisar inte att jag är kompetent. Det gick ju bara därför att jag arbetade så mycket.”
Den stora arbetsinsatsen som skapade framgången används alltså samtidigt för att förneka kompetensen bakom den.
Att arbeta hårt betyder inte att kompetensen är falsk
Det är en viktig distinktion.
Kompetenta människor förbereder sig.
Experter tränar.
Erfarna yrkespersoner behöver fortfarande läsa på.
Att en prestation krävde arbete betyder inte att prestationen var falsk.
Kunskap och förberedelse är ofta en del av kompetensen.
När du tror att andra inte behöver anstränga sig
Personen kan se en kollega hålla en trygg presentation.
Hon tänker:
”Hon är naturligt bra på det där.”
Vad personen inte ser är kanske:
- förberedelserna kvällen innan
- nervositeten före mötet
- de tidigare misstagen
- den utbildning kollegan genomgått
Man jämför då den egna insidan med den andras utsida.
Det är en jämförelse där den egna osäkerheten alltid blir mer synlig.
Bluffkänslor och prestationsångest
Om varje prestation kan avslöja den påstådda bluffen blir prestationen mycket laddad.
Inför ett möte tänker personen inte bara:
”Jag vill göra ett bra jobb.”
Utan:
”Om jag gör bort mig kommer de förstå att jag inte borde vara här.”
Prestationen blir därmed ett test av hela den professionella identiteten.
Läs mer i Psykoterapi online vid prestationsångest.
När varje ny nivå återställer osäkerheten
Personen börjar på ett nytt arbete.
Efter ett år känner hon sig tryggare.
Sedan blir hon befordrad.
Plötsligt kommer samma tanke tillbaka:
”Nu är jag på en nivå där jag egentligen inte hör hemma.”
Hon lär sig den nya rollen.
Blir tryggare.
Får ytterligare ansvar.
Samma process börjar igen.
Framgången löser alltså inte problemet eftersom varje framgång skapar en ny arena där personen kan känna sig otillräcklig.
Bluffsyndrom efter en befordran
En befordran innebär ofta att personen lämnar en roll där hon redan är erfaren och går in i en roll där hon behöver lära sig nytt.
Det är normalt att känna sig mindre säker i början.
Men bluffkänslorna kan tolka den normala osäkerheten som:
”De gjorde ett misstag när de valde mig.”
Det är stor skillnad mellan:
”Jag är ny på det här.”
och:
”Jag är inte kapabel till det här.”
Ny innebär inte inkompetent
En erfaren sjuksköterska kan bli ny chef.
En skicklig medarbetare kan få sin första ledarroll.
En specialist kan börja arbeta inom ett nytt område.
Kompetensen behöver då utvecklas vidare.
Att inte redan kunna allt i den nya rollen är inte bevis på att personen aldrig borde ha fått den.
Bluffkänslor hos högpresterande
Fenomenet diskuteras ofta bland personer inom:
- akademi
- sjukvård
- ledarskap
- specialistyrken
- utbildningar med höga prestationskrav
Det betyder inte att bluffkänslor bara förekommer där.
De kan uppstå i många sammanhang där kompetens värderas eller bedöms.
Den systematiska översikten från 2020 inkluderade människor från ungdomsåren till sent i yrkeslivet och fann att fenomenet rapporterades av både kvinnor och män.
PubMed – Prevalence, Predictors, and Treatment of Impostor Syndrome: a Systematic Review
Hur vanligt är bluffsyndrom?
Det finns inget enkelt svar.
I den systematiska översikten varierade uppskattningarna mellan 9 och 82 procent.
Det enorma spannet är i sig viktigt.
Det visar hur mycket resultatet påverkas av:
- vilket mätinstrument som används
- vilken gräns som sätts
- vilken grupp som undersöks
Det vore därför missvisande att säga att en viss andel av befolkningen ”har bluffsyndrom”.
Ny forskning visar samma mätproblem
En metaanalys publicerad 2026 undersökte impostor phenomenon bland läkarstudenter.
Den inkluderade 34 studier med sammanlagt 9 550 deltagare.
Den sammanvägda uppskattningen var 49 procent, men variationen mellan studierna var mycket stor.
Forskarna betonade att olika mätinstrument och osäkra gränsvärden försvårar tolkningen.
Resultatet gäller dessutom läkarstudenter och ska inte generaliseras direkt till den svenska vuxna befolkningen.
Begreppet ska användas försiktigt
Bluffsyndrom har blivit populärt i medier och arbetsliv.
Det kan vara hjälpsamt eftersom människor får ord för en erfarenhet de känner igen.
Men ett populärt begrepp kan också bli för brett.
Vanlig osäkerhet i en ny roll behöver inte alltid få en psykologisk etikett.
Det är normalt att:
- inte veta allt
- behöva fråga
- vara nybörjare
- göra misstag
- känna sig nervös inför nya uppgifter
Frågan är om självtvivlet blir oproportionerligt och återkommer trots tydliga motbevis.
Ibland finns det faktiskt ett kompetensgap
Det är också viktigt att säga.
Alla känslor av osäkerhet är inte falska.
Ibland behöver personen faktiskt:
- mer utbildning
- handledning
- introduktion
- praktisk erfarenhet
- tydligare arbetsledning
Psykoterapi ska inte övertyga någon om att hon behärskar sådant hon ännu inte behärskar.
En realistisk självvärdering kan innehålla både:
”Jag är kompetent inom mycket.”
och:
”Här behöver jag fortfarande lära mig mer.”
Ödmjukhet och bluffkänslor är inte samma sak
En professionellt kompetent person kan säga:
”Det där vet jag inte.”
Det är inte nödvändigtvis ett tecken på osäkerhet.
Det kan tvärtom vara ett tecken på gott omdöme.
Bluffkänslan säger snarare:
”Om jag inte vet allt betyder det att jag inte borde vara här.”
Bluffsyndrom och självkritik
Stark självkritik kan göra varje professionell brist mycket laddad.
Personen tänker:
”Jag borde redan kunna det här.”
”Jag borde inte behöva fråga.”
”Jag borde vara bättre vid det här laget.”
Det är sällan samma krav hon skulle ställa på en kollega med motsvarande erfarenhet.
Läs mer i Psykoterapi online vid stark självkritik.
När du ställer andra krav på dig själv än på kollegor
En kollega frågar om hjälp.
Du tänker:
”Klart hon inte kan veta allt.”
Du själv behöver hjälp.
Tanken blir:
”Jag borde kunna det här själv.”
Det finns då två olika standarder:
En mänsklig standard för andra.
En nästan omänsklig standard för dig själv.
När beröm blir svårt att ta emot
Chefen säger:
”Du gjorde ett riktigt bra arbete.”
Personen svarar:
”Äsch, det var inget.”
Eller börjar direkt berätta vad som kunde ha blivit bättre.
Berömmet studsar bort innan det hinner påverka självbilden.
Varför kan beröm kännas obehagligt?
Om andra människors bild och den egna självbilden skiljer sig mycket åt skapar beröm en psykologisk konflikt.
Personen tänker:
”De tror att jag är väldigt bra.”
Samtidigt:
”Jag vet att jag egentligen inte är det.”
Ju mer positivt andra ser på personen, desto större kan rädslan att någon gång bli avslöjad paradoxalt nog bli.
När uppskattning höjer pressen
Efter en framgång kanske personen tänker:
”Nu förväntar de sig att jag ska göra lika bra ifrån mig nästa gång.”
Berömmet blir därför inte bara en belöning.
Det blir ett nytt krav.
Det kan göra att större framgång leder till större press i stället för större trygghet.
Bluffkänslor och starkt kontrollbehov
Om personen är rädd att avslöjas som otillräcklig kan kontroll bli ett sätt att förebygga detta.
Hon kanske:
- läser igenom allt flera gånger
- förbereder sig överdrivet mycket
- har svårt att delegera
- vill veta exakt vad som kommer hända
Kontrollen hjälper henne att prestera.
Men den kan samtidigt förstärka slutsatsen:
”Jag klarar bara det här eftersom jag kontrollerar allt.”
Läs mer i Psykoterapi online vid starkt kontrollbehov.
Bluffkänslor kan leda till överarbete
Personen försöker kompensera för den kompetens hon tror saknas.
Hon arbetar:
- längre
- mer noggrant
- med större marginaler
- med mindre återhämtning
Arbetet kan bli mycket framgångsrikt.
Men den psykiska kostnaden kan vara hög.
Bluffkänslor och stress
Om varje arbetsdag innehåller en risk att bli avslöjad blir det svårt att koppla av.
Personen kanske tänker på arbetet på kvällen.
Förbereder sig på helgen.
Kontrollerar mejl under ledighet.
Det kan bidra till en långvarig stressbelastning.
Läs mer i Psykoterapi online vid stress.
Vad visar forskningen om psykisk ohälsa?
Den systematiska översikten från 2020 fann att impostor phenomenon ofta förekom tillsammans med depression och ångest och hade samband med bland annat arbetsrelaterad belastning och utbrändhet i flera yrkesgrupper.
PubMed – Prevalence, Predictors, and Treatment of Impostor Syndrome: a Systematic Review
Det handlar om samband.
Det går inte att säga att bluffkänslor automatiskt orsakar depression, ångest eller utmattning.
Bluffsyndrom och ångest
Bluffkänslor kan innehålla mycket framtidsorienterad oro.
Personen tänker:
”Tänk om jag får en fråga jag inte kan svara på.”
”Tänk om de upptäcker att jag gjort fel.”
”Tänk om jag inte klarar nästa uppgift.”
Men om oron är omfattande, svår att kontrollera och gäller många delar av livet kan annan ångestproblematik behöva bedömas.
Bluffsyndrom och depression
En person som ständigt diskvalificerar sina framgångar kan få svårt att använda verkliga prestationer som motvikt till en negativ självbild.
Men bluffkänslor och depression är inte samma sak.
Vid ihållande nedstämdhet, minskat intresse, energibrist, hopplöshet eller självmordstankar behöver depression bedömas särskilt.
Läs mer i Psykoterapi online vid depression.
Bluffkänslor kan också leda till undvikande
Alla reagerar inte genom att arbeta mer.
En annan strategi är att avstå från situationer där kompetensen kan bli synlig och bedömd.
Personen kanske:
- inte söker en befordran
- tackar nej till att föreläsa
- inte söker ett arbete hon egentligen är kvalificerad för
- undviker ledarroller
- låter andra ta större plats
Det minskar risken att misslyckas.
Men också möjligheten att upptäcka vad personen faktiskt klarar.
När du väntar tills du känner dig hundra procent redo
En person ser en platsannons.
Hon uppfyller nästan alla krav.
Ändå tänker hon:
”Jag är nog inte tillräckligt kvalificerad.”
Hon väntar på känslan av fullständig beredskap.
Men många utvecklingssteg i livet innebär att börja innan allt redan är känt.
Kompetens byggs också genom att göra sådant man ännu inte behärskar fullt ut
Den som väntar tills den redan kan allt behöver aldrig vara nybörjare.
Men då blir det också svårt att utvecklas.
En del av professionell utveckling innebär:
”Jag kan tillräckligt för att börja, och jag kommer lära mig mer under vägen.”
Bluffkänslor och jämförelser
Personen kanske ständigt observerar:
- vem som verkar säkrast
- vem som talar mest på möten
- vem som får mest beröm
- vem som verkar kunna mest
Problemet är att jämförelsen ofta görs med den mest imponerande egenskapen hos varje person.
En kollega är bättre på presentationer.
En annan kan mer teknik.
En tredje har längre erfarenhet.
Alla deras styrkor sammanförs till en idealperson som den egna individen sedan jämför sig med.
När andras säkerhet misstolkas som kompetens
Att låta säker och att ha rätt är inte samma sak.
En mycket kompetent person kan uttrycka osäkerhet därför att hon förstår frågans komplexitet.
En mindre erfaren person kan låta helt säker därför att hon ännu inte ser samma komplexitet.
Det är därför riskabelt att använda andras synliga självförtroende som direkt mått på deras faktiska kompetens.
Självförtroende och kompetens är olika saker
Du kan vara kompetent och samtidigt nervös.
Du kan vara osäker och samtidigt ha rätt.
Du kan känna dig trygg och samtidigt göra ett misstag.
En viktig förändring kan vara att inte använda den aktuella känslan som enda mått på den faktiska förmågan.
Att känna sig som en bluff betyder inte att man är en bluff
Det kan låta självklart.
Men känslor har stor övertygande kraft.
Personen tänker:
”Om jag känner mig så här osäker måste det finnas en anledning.”
Känslan är verklig.
Men den är inte automatiskt en objektiv kompetensbedömning.
Bluffkänslor och skam
Rädslan handlar ofta inte bara om att göra fel.
Den kan handla om exponering:
”Tänk om de ser vem jag egentligen är.”
Det ligger nära skam.
Personen vill inte bara undvika ett dåligt resultat.
Hon vill undvika upplevelsen att andra plötsligt ser henne som otillräcklig.
Läs mer i Psykoterapi online vid starka skamkänslor.
När misstag upplevs som avslöjanden
Alla yrkespersoner gör misstag.
Men för den som känner sig som en bluff blir misstaget något mer.
Det är inte:
”Jag gjorde fel.”
Utan:
”Nu såg de att jag aldrig borde ha haft den här rollen.”
Det förklarar varför relativt små fel kan skapa en oproportionerligt stark reaktion.
Vad händer om du faktiskt blir kritiserad?
Ingen kompetent person får enbart positiv återkoppling.
Kritik kan ibland vara korrekt och användbar.
Problemet uppstår när specifik kritik blir en global dom.
Chefen säger:
”Den här delen av rapporten behöver bli tydligare.”
Personen hör:
”Du är inte tillräckligt bra för jobbet.”
Att kunna hålla kritiken på rätt nivå kan därför vara viktigt.
Kritik kan innehålla information utan att definiera hela personen
En professionell självbild behöver kunna rymma:
”Jag är kompetent.”
och samtidigt:
”Jag har områden jag behöver utveckla.”
Dessa två påståenden motsäger inte varandra.
När feedback undviks
Om kritik känns som ett potentiellt avslöjande kan personen börja undvika återkoppling.
Hon vill hellre inte veta.
Det kan paradoxalt nog bromsa den professionella utvecklingen.
En mer stabil självbild kan göra det lättare att höra både positiv och negativ feedback utan att någon av dem behöver definiera hela personen.
När du bara tror på negativ feedback
Fem personer säger:
”Det blev mycket bra.”
En person säger:
”Jag hade nog gjort presentationen lite kortare.”
På kvällen tänker personen:
”Presentationerna var för långa.”
De fem positiva bedömningarna blir bakgrund.
Den enda kritiska kommentaren upplevs som sanningen.
Bluffkänslor och rädsla för avvisande
Om personens självbild är:
”Jag är inte så bra som de tror.”
kan rädslan bli:
”När de upptäcker det kommer de inte vilja ha mig kvar.”
Det kan gälla både arbete och nära relationer.
Läs mer i Psykoterapi online vid rädsla för att bli avvisad.
Bluffkänslor utanför arbetslivet
Fenomenet förknippas ofta med arbete och studier.
Men liknande upplevelser kan också finnas inom andra roller.
Personen kanske tänker:
”Jag är inte en tillräckligt bra förälder.”
”De andra verkar veta hur man gör.”
”Alla tror att jag har kontroll över livet, men egentligen har jag ingen aning.”
Det är viktigt att inte automatiskt kalla all sådan osäkerhet för bluffsyndrom.
Men samma mekanism kan förekomma: andra människors bild upplevs som mer positiv än den egna.
Sociala medier kan förstärka jämförelser
På sociala medier ser vi ofta:
- resultatet
- framgången
- befordran
- examen
- den lyckade presentationen
Vi ser mer sällan:
- osäkerheten
- misslyckade försök
- handledningen
- tvivlen
- förberedelserna
Det kan förstärka illusionen att alla andra är naturligt säkra medan man själv är den enda som anstränger sig och tvivlar.
Varifrån kommer bluffkänslor?
Det finns ingen enda förklaring.
Forskningen pekar på flera möjliga samband och kontextuella faktorer, men kunskapsläget är inte tillräckligt starkt för att skapa en enkel orsakskedja.
För en person kan perfektionism vara viktig.
För en annan låg självkänsla.
För en tredje kan arbetsmiljön spela stor roll.
För en fjärde finns erfarenheter av att värde starkt kopplats till prestation.
Arbetsmiljön spelar också roll
Det vore ett misstag att förklara alla bluffkänslor som ett problem inne i individen.
Den nya paraplyöversikten från 2026 lyfter även kontextuella faktorer, bland annat hierarkiska arbets- och utbildningsmiljöer.
En arbetsplats med:
- otydliga förväntningar
- bristande återkoppling
- extrem konkurrens
- låg psykologisk trygghet
- mycket stark hierarki
kan göra det svårare för människor att bedöma sin kompetens realistiskt.
Individen är inte alltid problemet
Om en arbetsmiljö ständigt signalerar att ingen får göra misstag kan det vara rationellt att känna stor press.
Psykoterapi kan hjälpa en person förstå sin reaktion.
Men psykoterapi kan inte göra en destruktiv arbetsmiljö sund.
Ibland behövs förändringar i organisationen, rollen eller arbetsvillkoren.
Tidigare erfarenheter kan vara relevanta
För vissa kan det finnas en historia där uppskattning starkt kopplats till prestation.
Personen lärde sig kanske:
”När jag lyckas är jag värdefull.”
Det kan skapa en situation där varje ny prestation blir ett test av värdet.
Men det går inte att anta att bluffkänslor alltid måste ha sitt ursprung i barndomen.
De kan utvecklas och förstärkas genom erfarenheter senare i livet.
När omgivningen alltid såg dig som den duktiga
En person kan tidigt få en identitet som:
”den smarta”
eller:
”den som alltid lyckas”.
Det kan låta enbart positivt.
Men om identiteten blir rigid kan ett vanligt misslyckande kännas hotfullt.
Frågan blir:
”Vem är jag om jag inte längre är den som alltid klarar allt?”
När det egna värdet knyts till prestation
1177 beskriver att en person kan pressa sig själv för mycket om hon ständigt försöker prestera för att bevisa sitt värde.
Det perspektivet är särskilt relevant om bluffkänslorna inte bara handlar om arbetsförmåga utan om hela personens värde.
Ett psykodynamiskt perspektiv på bluffkänslor
I psykodynamisk psykoterapi kan fokus ligga på hur självvärderingen, relationerna och känslorna kring prestation hänger samman.
Frågor som kan bli relevanta är:
- Vad betyder det för mig att vara kompetent?
- Vad händer inom mig när jag gör ett misstag?
- Hur reagerar jag på beröm?
- Varför känns negativ återkoppling mer trovärdig än positiv?
- Vad föreställer jag mig händer om andra blir besvikna på mig?
- Vilka krav ställer jag på mig själv jämfört med andra?
- Vad händer när jag inte vet svaret?
- Hur mycket av mitt värde är kopplat till prestation?
- Vad är jag rädd ska bli avslöjat?
Målet är inte att psykoterapeuten ska övertyga patienten om att hon är fantastisk.
Det kan snarare handla om att utveckla en mer realistisk och stabil självbild.
En realistisk självbild behöver rymma både styrkor och begränsningar
Det är inte hjälpsamt att ersätta:
”Jag kan ingenting.”
med:
”Jag är bäst på allt.”
En mer trovärdig hållning kan vara:
”Jag har verklig kompetens inom de här områdena.”
”Det här behöver jag fortfarande utveckla.”
”Jag kommer ibland göra misstag.”
”Det gör inte min tidigare kompetens falsk.”
Bluffkänslorna kan visa sig i psykoterapin
Patienten kanske börjar undra:
”Gör jag terapin rätt?”
”Är mina problem verkligen tillräckligt viktiga?”
”Terapeuten tror nog att jag fungerar bättre än jag gör.”
Hon kan också vilja vara:
”en duktig patient”.
Det kan innebära att hon försöker säga det hon tror att psykoterapeuten vill höra.
När du försöker prestera även i psykoterapin
Psykoterapi kan då bli ännu en plats där personen försöker lyckas.
Hon vill:
- ha rätt svar
- göra framsteg snabbt
- förstå allt direkt
- inte göra terapeuten besviken
Det kan vara värdefullt att undersöka eftersom samma mönster kanske finns i arbetslivet.
Vad händer om du inte vet?
En erfaren yrkesperson kan behöva säga:
”Det vet jag inte, jag behöver ta reda på det.”
För den bluffrädda personen kan den meningen kännas riskabel.
Men verklig kompetens innehåller också förmågan att känna igen gränsen för den egna kunskapen.
Att kunna fråga kan vara ett tecken på kompetens
Den som aldrig frågar riskerar att fatta beslut på felaktiga grunder.
Att kunna:
- be om handledning
- konsultera en kollega
- läsa på
- ändra sig efter ny information
är centrala delar av professionellt fungerande.
Behov av hjälp betyder alltså inte automatiskt bristande kompetens.
Att göra framgången mer konkret
En möjlig del av arbetet kan vara att undersöka hur personen faktiskt förklarar sina prestationer.
Exempel:
”Jag hade bara tur.”
Frågan kan bli:
”Vilka delar påverkades av tur och vilka delar påverkades av sådant du faktiskt gjorde?”
Det handlar inte om att ta åt sig all ära.
Det handlar om att fördela orsakerna mer realistiskt.
Tur och kompetens kan finnas samtidigt
De flesta karriärer påverkas av:
- tillfälligheter
- andra människors stöd
- möjligheter
- egen ansträngning
- kompetens
Att erkänna att man haft goda möjligheter betyder inte att den egna insatsen saknar betydelse.
Att ta emot beröm utan att argumentera emot
Om någon säger:
”Du gjorde det där riktigt bra.”
kan en liten förändring vara att svara:
”Tack.”
utan att direkt lägga till:
”Fast egentligen…”
Det behöver inte innebära att personen helt tror på berömmet.
Men hon avbryter åtminstone inte automatiskt den positiva informationen.
Att skilja känslan från bedömningen
Personen kan säga:
”Jag känner mig väldigt osäker inför den här uppgiften.”
utan att automatiskt fortsätta:
”Därför är jag inte kompetent nog att göra den.”
Den första meningen beskriver ett känslotillstånd.
Den andra är en slutsats om förmåga.
De behöver inte vara samma sak.
Att bedöma kompetens med flera informationskällor
En mer balanserad bedömning kan ta hänsyn till:
- utbildning
- erfarenhet
- faktiska resultat
- feedback
- misstag
- områden som behöver utvecklas
Den aktuella känslan blir då en informationskälla bland flera, inte det enda måttet.
Vad säger forskningen om behandling?
Här behöver man vara försiktig.
I den systematiska översikten från 2020 identifierades inga publicerade studier som hade utvärderat behandling specifikt för impostor syndrome.
PubMed – Prevalence, Predictors, and Treatment of Impostor Syndrome: a Systematic Review
Forskningsfältet har utvecklats sedan dess, men den nya paraplyöversikten från 2026 konstaterar fortfarande att interventionsforskningen är metodologiskt svag.
Coaching, digitala självhjälpsinsatser och mindfulnessbaserade insatser har visat potential i vissa studier, men forskarna fann få studier av hög kvalitet.
Finns det en särskild psykoterapi mot bluffsyndrom?
Nej, forskningsläget stödjer inte att en särskild psykoterapimetod kan beskrivas som etablerad förstahandsbehandling för bluffsyndrom som ett fristående problem.
Det är viktigt eftersom bluffsyndrom inte är en enhetlig diagnos.
Behandlingen behöver i stället utgå från vad problemen består av hos den enskilda personen.
För någon är perfektionism centralt.
För en annan social ångest.
För en tredje depression.
För en fjärde handlar problemen främst om självkänsla och återkommande relationella mönster.
Är PDT en särskild behandling mot bluffsyndrom?
Nej.
Det finns inte tillräckligt specifikt forskningsstöd för att beskriva vanlig psykodynamisk psykoterapi som en etablerad behandling specifikt mot bluffsyndrom.
Ett psykodynamiskt arbetssätt kan däremot vara relevant när bluffkänslorna ingår i bredare problem kring:
- självkänsla
- självkritik
- skam
- prestationskrav
- rädsla för andras bedömningar
- relationer
- självvärde kopplat till prestation
Om personen har en specifik psykiatrisk diagnos behöver den diagnosspecifika evidensen samtidigt vägas in.
Vad kan psykoterapi fokusera på?
Det psykoterapeutiska arbetet kan exempelvis handla om att:
- undersöka hur framgångar förklaras
- uppmärksamma hur positiv återkoppling avfärdas
- förstå vad misstag betyder för självbilden
- undersöka perfektionistiska krav
- minska stark självkritik
- förstå rädslan att bli avslöjad
- skilja känslan av inkompetens från faktisk kompetens
- utveckla en mer realistisk självbild
- kunna be om hjälp och handledning
- undersöka sambandet mellan prestation och självvärde
- förstå hur arbetsmiljön påverkar självtvivlet
Målet är inte maximalt självförtroende
Målet behöver inte vara att personen alltid ska känna:
”Jag klarar allt.”
En professionellt hållbar självbild innehåller också osäkerhet.
Det går att tänka:
”Jag har relevant kompetens.”
”Jag vet inte allt.”
”Jag kan lära mig mer.”
”Jag kommer ibland behöva hjälp.”
Alla fyra påståendena kan vara sanna samtidigt.
Hur kan förändring märkas?
Förändring behöver inte innebära att allt självtvivel försvinner.
Du kanske i stället märker att du:
- kan ta emot beröm utan att direkt avfärda det
- kan erkänna din egen del i en framgång
- kan fråga om hjälp utan lika stark skam
- inte behöver överförbereda varje uppgift
- vågar söka möjligheter även om du inte uppfyller exakt alla krav
- kan göra ett misstag utan att hela yrkesidentiteten rasar
- jämför dig mindre med andras synliga självförtroende
- kan identifiera både styrkor och utvecklingsområden
- kan känna osäkerhet utan att automatiskt tolka den som inkompetens
Hur vet man om psykoterapin hjälper?
Konkreta situationer kan vara mer användbara att följa än frågan:
”Känner jag mig helt kompetent nu?”
Du kanske tidigare arbetade flera extra timmar inför varje presentation men märker att du nu kan förbereda dig på en mer rimlig nivå.
Du kanske vågar svara:
”Det vet jag faktiskt inte, men jag kan ta reda på det.”
utan att känna dig avslöjad.
Eller kan få positiv återkoppling och låta den bli en del av din bedömning av hur arbetet faktiskt gick.
Läs mer i Hur vet man om psykoterapi fungerar?.
Vad händer vid första samtalet?
Du behöver inte veta om det du upplever ska kallas bluffsyndrom, prestationsångest, självkritik eller något annat.
Du kan beskriva konkreta situationer.
Exempelvis:
”Jag har ett bra jobb men känner hela tiden att jag inte borde ha det.”
”När någon berömmer mig tror jag inte på dem.”
”Jag är rädd att kollegorna ska upptäcka att jag inte kan tillräckligt.”
”Jag arbetar mycket mer än andra för att ingen ska märka att jag är osäker.”
”Jag får bra resultat men känner ändå aldrig att jag duger.”
Psykoterapeuten kan sedan undersöka:
- när självtvivlet är som starkast
- hur du reagerar på framgång
- hur du reagerar på kritik och misstag
- vilka krav du ställer på dig själv
- hur arbetet och återhämtningen påverkas
- hur självkänslan fungerar
- om skam eller rädsla för andras bedömningar är framträdande
- om ångest, depression eller annan psykisk problematik finns
- hur arbetsmiljön påverkar situationen
Läs mer om första samtalet hos psykoterapeut.
Behöver jag ha en diagnos?
Nej.
Bluffsyndrom är inte i sig en etablerad psykiatrisk diagnos.
Du kan söka privat psykoterapi för återkommande självtvivel, självkritik, prestationsproblem eller låg självkänsla även utan diagnos.
Om problemen förekommer tillsammans med omfattande depression, ångest eller annan psykisk ohälsa kan en mer specifik bedömning behövas.
När behövs annan eller mer specifik vård?
Om självtvivlet förekommer tillsammans med omfattande depression, svår ångest, uttalad utmattning, självskadebeteende, självmordstankar eller annan mer omfattande psykisk ohälsa kan annan vårdnivå eller mer specifik behandling behövas.
Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning om du behöver hjälp att bedöma vart du ska vända dig.
Vid konkreta självmordsplaner eller annan omedelbar fara ska akut vård sökas och 112 ringas.
Kan psykoterapi kring bluffkänslor ske online?
Ja, psykoterapeutiskt arbete kring självkänsla, självkritik, prestationskrav och återkommande känslomässiga mönster kan i många fall genomföras via direkta videosamtal.
En systematisk översikt och metaanalys publicerad 2026 jämförde synkron videobaserad psykoterapi med psykoterapi på fysisk mottagning.
Tolv randomiserade studier med sammanlagt 900 vuxna inkluderades.
Forskarna fann ingen statistiskt säkerställd skillnad i symtomminskning mellan behandlingsformaten.
Evidensunderlaget var samtidigt begränsat och heterogent och omfattade ett relativt litet antal diagnoser och behandlingsformer.
Resultaten innebär därför inte att alla patienter eller all problematik automatiskt lämpar sig lika bra för behandling online.
Behöver jag remiss?
Nej. Hos Gävleborgs Psykoterapi kan vuxna boka privat psykoterapi utan remiss.
Om den inledande bedömningen visar att en annan behandling eller vårdnivå är mer lämplig behöver detta vägas in.
Läs mer på sidan Psykoterapi online utan remiss.
Vanliga frågor om bluffsyndrom
Vad är bluffsyndrom?
Bluffsyndrom, eller impostor phenomenon, beskriver återkommande självtvivel där personen har svårt att internalisera sina framgångar och kan känna sig mindre kompetent än omgivningen tror.
Är bluffsyndrom en diagnos?
Nej. Trots namnet är bluffsyndrom inte i sig en etablerad psykiatrisk diagnos.
Är bluffsyndrom samma sak som låg självkänsla?
Nej. Fenomenen kan hänga samman, men låg självkänsla handlar bredare om personens upplevelse av sitt eget värde. Bluffkänslor är ofta mer specifikt kopplade till svårigheter att tro på den egna kompetensen och göra framgångar till en stabil del av självbilden.
Är bluffsyndrom samma sak som prestationsångest?
Nej. Prestationsångest handlar framför allt om stark oro inför att prestera. Bluffkänslor handlar mer om föreställningen att den egna kompetensen inte är så verklig som andra tror. Problemen kan dock förstärka varandra.
Har bluffsyndrom med perfektionism att göra?
Forskningen visar samband mellan impostor phenomenon och perfektionistiska drag. Det betyder däremot inte att perfektionism automatiskt orsakar bluffkänslor.
Varför kan jag inte ta emot beröm?
Om berömmet inte stämmer med din egen självbild kan det kännas mindre trovärdigt än din egen negativa bedömning. Du kan då förklara bort positiv återkoppling som artighet, tur eller låga krav.
Varför känns det som att jag bara haft tur?
Tur påverkar många framgångar, men bluffkänslor kan göra att den egna kompetensen systematiskt får mindre betydelse i förklaringen än yttre faktorer. En mer realistisk bedömning kan ofta innehålla både tur, stöd, ansträngning och egen förmåga.
Varför känner jag mig sämre efter en befordran?
En ny roll innebär ofta att du går från något välbekant till ett område där du behöver lära dig mer. Normal osäkerhet kan då misstolkas som bevis på att du inte borde ha fått rollen.
Hur vanligt är bluffsyndrom?
Det finns ingen säker befolkningssiffra. Studier visar mycket varierande resultat beroende på grupp, mätinstrument och gränsvärden. Därför bör exakta förekomsttal tolkas försiktigt.
Är bluffsyndrom vanligare hos kvinnor?
Vissa studier har rapporterat högre nivåer hos kvinnor, medan forskningsresultaten inte är helt enhetliga. Den systematiska översikten från 2020 konstaterade att fenomenet förekommer hos både kvinnor och män.
Kan bluffkänslor leda till stress?
De kan bidra till hög arbetsbelastning om personen exempelvis överförbereder sig, har svårt att sätta gränser eller upplever varje prestation som ett test av sin kompetens. Forskning visar också samband mellan impostor phenomenon och stressrelaterade utfall.
Kan psykoterapi hjälpa?
Psykoterapi kan vara relevant när bluffkänslorna ingår i återkommande problem kring självkänsla, perfektionism, självkritik, skam eller prestationskrav. Behandlingen behöver anpassas efter den bakomliggande problematiken.
Finns det en särskild behandling mot bluffsyndrom?
Nej. Forskningsläget är ännu för begränsat för att utse en särskild etablerad förstahandsbehandling för bluffsyndrom som ett fristående problem.
Är PDT en särskild behandling mot bluffsyndrom?
Nej. Det finns inte tillräcklig specifik forskning för att beskriva vanlig PDT som en etablerad behandling specifikt mot bluffsyndrom. Ett psykodynamiskt arbetssätt kan däremot vara relevant när problemen ingår i bredare mönster kring självbild, relationer, skam, självkritik och prestation.
Kan psykoterapin ske online?
Ja. Direkta videosamtal kan vara ett alternativ för många vuxna beroende på problematik, behandlingsbehov och klinisk bedömning.
Kan jag boka från hela Sverige?
Ja. Gävleborgs Psykoterapi erbjuder psykoterapi online till vuxna i hela Sverige när behandlingsformen och vårdnivån bedöms vara lämpliga.
Behöver jag remiss?
Nej. Privat psykoterapi hos Gävleborgs Psykoterapi kan bokas utan remiss.
Boka psykoterapi online
Att ibland känna sig osäker i en ny eller krävande situation är normalt.
Men om faktiska framgångar aldrig verkar räcka, om beröm ständigt förklaras bort eller om du arbetar allt hårdare för att ingen ska upptäcka att du känner dig otillräcklig kan det vara värdefullt att undersöka mönstret.
Psykoterapeutiskt kan arbetet handla om att förstå varför dina prestationer inte får förändra självbilden, vad misstag har kommit att betyda och hur du kan utveckla en mer realistisk relation till både din kompetens och dina begränsningar.
Hos Gävleborgs Psykoterapi kan vuxna boka psykoterapi online med legitimerad psykoterapeut från hela Sverige utan remiss när privat psykoterapi bedöms vara en lämplig insats.
Källor och vidare läsning
PubMed – Prevalence, Predictors, and Treatment of Impostor Syndrome: a Systematic Review
PubMed – Impostor Phenomenon Measurement Scales: A Systematic Review
PubMed – Perfectionism, impostor phenomenon, and mental health in medicine: a literature review
Texten är allmän information och ersätter inte individuell medicinsk, psykiatrisk, psykologisk eller psykoterapeutisk bedömning eller behandling.