Psykoterapi online vid ensamhet

Ensamhet handlar inte bara om hur många människor du har omkring dig. En person kan leva ensam och känna sig tillfreds, medan någon annan kan ha familj, vänner och arbetskamrater men ändå uppleva en stark känsla av ensamhet.

Det avgörande är ofta om de relationer som finns motsvarar behovet av närhet, tillhörighet och känslomässig kontakt.

1177 beskriver att ofrivillig ensamhet kan vara mycket smärtsam och påverka både psykiskt och kroppsligt mående. Samtidigt är ensamhet inte i sig en psykiatrisk diagnos.

1177 – Ensamhet

Psykoterapi online kan vara relevant när ensamheten hänger samman med exempelvis återkommande relationsmönster, rädsla för närhet, låg självkänsla, social oro, sorg eller svårigheter att uttrycka egna behov.

Vad är ensamhet?

Ensamhet är en subjektiv upplevelse. Det betyder att två personer med ungefär lika många sociala kontakter kan uppleva sin situation helt olika.

En person kan uppskatta mycket tid ensam och ändå känna stark tillhörighet till andra människor.

En annan kan träffa människor nästan varje dag men sakna någon som det känns möjligt att vara nära, sårbar eller personlig med.

Det är därför viktigt att skilja mellan att vara ensam och att känna sig ensam.

Frivillig och ofrivillig ensamhet

Att vara själv behöver inte vara negativt.

Många människor behöver och uppskattar tid för sig själva. Ensamhet kan ge möjlighet till vila, reflektion och återhämtning.

Problemen uppstår framför allt när ensamheten inte är självvald.

Ofrivillig ensamhet kan exempelvis innebära:

att du saknar nära vänner
att du längtar efter en partner
att du saknar människor att dela vardagen med
att du har kontakter men inte känner dig förstådd
att du känner dig utanför sociala sammanhang
att du har svårt att skapa eller behålla nära relationer
att en separation eller förlust har lämnat ett stort tomrum

1177 beskriver också skillnaden mellan självvald ensamhet och ensamhet som upplevs som ett problem.

Social isolering och ensamhet är inte samma sak

Det är också viktigt att skilja mellan social isolering och den subjektiva känslan av ensamhet.

Social isolering beskriver mer objektivt hur begränsade en persons sociala kontakter är.

Ensamhet beskriver däremot hur personen själv upplever sina relationer och sin tillhörighet.

Det innebär att en person kan vara socialt isolerad utan att uppleva stark ensamhet och att en annan kan känna sig mycket ensam trots ett omfattande socialt nätverk.

Detta är också viktigt när man funderar över vilken hjälp som behövs. Om problemet huvudsakligen består i att personen saknar sociala sammanhang kan praktiska och sociala insatser vara minst lika viktiga som psykoterapi.

Man kan känna sig ensam mitt bland andra

Känslomässig ensamhet kan vara särskilt svår att förstå eftersom livet utifrån kan se socialt ut.

Du kanske har en partner, kollegor och bekanta men upplever ändå att ingen riktigt känner dig.

Det kan finnas en känsla av att du behöver hålla tillbaka delar av dig själv för att relationerna ska fungera.

Du kanske ofta är den som:

lyssnar på andra
hjälper till
är lättsam och positiv
anpassar dig
undviker att belasta andra
inte berättar när du själv mår dåligt

Resultatet kan bli att andra människor finns nära rent fysiskt men att du ändå känner dig ensam med dina egna erfarenheter.

När det är svårt att visa vem man är

Nära relationer kräver i någon utsträckning att vi visar sådant som inte är helt kontrollerat.

Det kan handla om behov, osäkerhet, rädsla, sorg, ilska eller längtan.

För den som tidigt lärt sig att sådana delar av sig själv inte tas emot väl kan närhet därför bli komplicerad.

Personen kanske är social och omtyckt men visar endast de delar av sig själv som hon tror att andra accepterar.

På kort sikt kan detta skydda mot avvisande.

På längre sikt kan priset bli en känsla av att ingen egentligen känner en.

Ensamhet trots en relation

Att ha en partner skyddar inte automatiskt mot ensamhet.

En person kan känna sig mycket ensam i en relation där känslor, behov eller konflikter inte går att prata om.

Det kan exempelvis finnas:

brist på känslomässig närhet
återkommande konflikter
svårigheter att uttrycka behov
rädsla för att vara sårbar
en känsla av att leva parallella liv
stark anpassning till partnern
rädsla för att förlora relationen

Ensamhet i en nära relation kan ibland upplevas som mer smärtsam än att faktiskt leva ensam eftersom förväntningen på närhet redan finns.

Om relationsmönster är centrala kan du läsa Psykoterapi online vid relationsproblem.

När ensamheten blir självförstärkande

Långvarig ensamhet kan påverka hur sociala situationer uppfattas.

Efter upprepade besvikelser eller avvisanden kan personen börja förvänta sig att andra inte kommer att vara intresserade.

En neutral situation kan då lättare tolkas negativt.

Exempelvis:

ett obesvarat meddelande tolkas som avvisande
en inställd träff uppfattas som bevis på att relationen saknar betydelse
en kort kommentar analyseras länge
personen avstår från att höra av sig eftersom hon räknar med ett nej

Om personen därefter drar sig tillbaka minskar samtidigt möjligheten till positiva sociala erfarenheter.

Ensamheten kan på så sätt börja upprätthålla sig själv.

Rädsla för avvisande

För vissa är längtan efter relationer stark samtidigt som risken för avvisande känns mycket hotfull.

Personen kan vilja komma nära någon men samtidigt tänka:

”Tänk om de inte tycker om mig?”
”Jag vill inte verka påträngande.”
”De har säkert viktigare människor i sitt liv.”
”Det är bättre att inte fråga än att få ett nej.”

Att inte ta initiativ skyddar då mot den omedelbara risken att bli avvisad.

Men strategin innebär också att personen inte får veta vad som skulle ha hänt om hon faktiskt hade tagit kontakt.

Ensamhet och låg självkänsla

Självkänslan kan påverka hur en person tolkar sin plats bland andra människor.

Den som redan känner sig mindre värd kan lättare tolka sociala situationer som bevis på detta.

Om två vänner gör något tillsammans utan att fråga kan slutsatsen exempelvis bli:

”De tycker inte om mig.”

En alternativ förklaring kanske aldrig övervägs.

Låg självkänsla kan också göra det svårt att tro att andra faktiskt vill ha kontakt.

Personen kan därför avstå från att höra av sig, trots att hon samtidigt längtar efter relationen.

Läs mer i Psykoterapi online vid låg självkänsla.

Ensamhet och självkritik

Ensamhet kan också väcka stark självkritik.

Personen kan tänka:

”Det måste vara något fel på mig.”
”Alla andra har vänner.”
”Ingen kommer vilja vara med mig.”
”Jag borde ha ett helt annat liv vid min ålder.”

Sociala medier kan förstärka upplevelsen eftersom andra människors liv ofta presenteras genom bilder av resor, fester, relationer och gemenskap.

Den egna vardagen jämförs då lätt med en selekterad bild av andras liv.

Självkritiken kan dessutom göra det ännu svårare att ta sociala initiativ.

Ensamhet och grubblande

När en social situation inte blir som personen hoppats kan den analyseras långt efteråt.

Tankarna kan handla om:

vad jag sa
hur jag verkade
varför personen inte svarade
om jag pratade för mycket
om jag var för tyst
vad den andra egentligen tänkte

Ju mer situationen analyseras, desto fler möjliga fel kan upptäckas.

Det kan skapa ännu större osäkerhet inför nästa sociala situation.

Om repetitivt tänkande är ett stort problem kan du läsa Psykoterapi online vid grubblande och övertänkande.

Ensamhet och ångest

Ensamhet och ångest kan påverka varandra i båda riktningarna.

En person som känner stark social oro kan börja undvika situationer där kontakt skulle kunna uppstå.

Samtidigt kan långvarig ensamhet öka känslan av osäkerhet och göra sociala möten mer laddade.

1177 beskriver att ofrivillig ensamhet kan vara förknippad med bland annat ångest, depression och stress.

1177 – Ofrivillig ensamhet och hälsa

Om ångest är en central del av problemen kan du läsa Psykoterapi online vid ångest.

Ensamhet och depression

Depression kan göra det svårare att upprätthålla social kontakt.

Låg energi, minskat intresse och känslan av att vara en belastning kan leda till att personen tackar nej till aktiviteter och hör av sig mer sällan.

När kontakterna minskar kan ensamheten samtidigt bli större.

Det kan utvecklas till en cirkel där nedstämdheten leder till isolering och isoleringen i sin tur bidrar till att vardagen innehåller allt mindre social kontakt och positiv aktivitet.

Ensamhet betyder dock inte automatiskt att personen har en depression.

Vid ihållande nedstämdhet, energibrist, minskat intresse eller andra depressiva symtom behöver depression bedömas separat.

Läs mer i Psykoterapi online vid depression.

Ensamhet efter separation

En separation innebär ofta mer än att en kärleksrelation tar slut.

Personen kan också förlora:

vardagligt sällskap
gemensamma vänner
familjerelationer
rutiner
fysisk närhet
framtidsplaner

Den nya ensamheten kan därför kännas mycket större än frånvaron av just partnern.

För vissa uppstår samtidigt en stark impuls att snabbt hitta en ny relation för att slippa tomheten.

I psykoterapi kan det vara relevant att undersöka både själva separationen och vad ensamheten väcker.

Ensamhet efter att någon har dött

Efter en närståendes död kan ensamheten bli en central del av sorgen.

Den som förlorat en partner kan sakna någon att äta middag med, prata med innan läggdags eller dela små vardagliga händelser med.

Efter en tid kan omgivningens stöd dessutom minska samtidigt som den sörjandes vardag fortfarande är fundamentalt förändrad.

Den typen av ensamhet behöver inte vara ett tecken på psykisk sjukdom.

Den kan vara en naturlig konsekvens av att en mycket viktig relation inte längre finns på samma sätt.

Läs mer i Psykoterapi online vid sorg och förlust.

Ensamhet efter en flytt eller stor livsförändring

En flytt kan innebära att välbekanta sociala sammanhang försvinner samtidigt.

Det tar ofta längre tid att bygga nya nära relationer än att ordna bostad, arbete och praktiska delar av vardagen.

Samma sak kan hända efter pensionering, sjukdom, arbetslöshet eller när barn flyttar hemifrån.

Det tidigare sociala sammanhanget kanske till stor del byggde på arbete, familjeroller eller en särskild livssituation.

När rollen förändras blir det tydligt hur mycket av den sociala kontakten som var knuten till den.

Om en större förändring i livet är central kan du läsa Psykoterapi online vid livskris.

Ensamhet när barnen har flyttat

När vuxna barn flyttar kan vardagen förändras betydligt.

Föräldraskapet har kanske under många år gett struktur, ansvar och mening åt stora delar av livet.

När barnen inte längre bor hemma kan det bli tydligare vilka andra relationer och intressen som finns – eller saknas.

En del upplever frihet och nya möjligheter. Andra känner en stark tomhet.

Båda reaktionerna kan förekomma samtidigt.

Ensamhet efter pensionering

Arbetslivet ger inte bara lön och arbetsuppgifter.

Det kan också ge:

daglig social kontakt
struktur
identitet
känsla av kompetens
tillhörighet

När arbetet försvinner kan den sociala världen därför minska snabbt.

För den som samtidigt lever ensam eller har få nära relationer kan övergången bli särskilt stor.

Psykoterapi kan då bland annat handla om identitet, relationer och hur ett nytt skede i livet kan formas.

När man vill ha relationer men ändå drar sig undan

Det kan finnas en paradox mellan stark längtan efter närhet och en lika stark impuls att skydda sig från den.

Personen kanske snabbt börjar söka fel hos den andra när en relation blir viktig.

Hon kan bli mindre tillgänglig, svara kortare eller dra sig undan trots att hon egentligen vill komma närmare.

Först när den andra personen backar blir längtan mycket stark igen.

Sådana mönster kan vara svåra att förstå eftersom personens beteende verkar gå emot det hon själv önskar.

Det kan vara ett relevant område att undersöka i psykoterapi.

När man alltid anpassar sig

Ett annat mönster är att relationer finns men att personen nästan alltid anpassar sig efter den andra.

Hon kanske undviker att:

säga nej
uttrycka irritation
be om något
visa sårbarhet
ha en annan åsikt

Strategin kan vara effektiv för att undvika konflikter.

Men relationen riskerar samtidigt att bli ensidig.

Om andra främst möter den version av personen som anpassar sig kan det bli svårt att känna sig genuint nära dem.

Hur kan psykoterapi hjälpa vid ensamhet?

Psykoterapi kan inte skapa ett socialt nätverk åt personen och ska inte ersätta verkliga relationer.

Men terapin kan vara relevant när känslomässiga och relationella mönster bidrar till att ensamheten fortsätter.

Arbetet kan exempelvis handla om att förstå:

vad som händer när du försöker närma dig andra
hur du reagerar på risken att bli avvisad
om du har svårt att visa behov
om självkritik påverkar hur du tolkar sociala situationer
varför konflikter känns så hotfulla
om du drar dig undan när relationer blir betydelsefulla
hur tidigare relationer påverkar förväntningarna på nya
hur sorg eller förlust förändrat din sociala värld

Målet behöver inte bara vara ”att träffa fler människor”.

För vissa handlar det lika mycket om möjligheten att skapa relationer där större delar av den egna personen får finnas.

Ett psykodynamiskt perspektiv på ensamhet

Ur ett psykodynamiskt perspektiv kan ensamhet undersökas i relation till tidigare och nuvarande erfarenheter av närhet, beroende, tillit och separation.

Om det tidigare varit riskfyllt att behöva andra människor kan personen ha utvecklat en stark självständighet.

Att klara sig själv kan bli en viktig del av identiteten.

Samtidigt kan det finnas en längtan efter närhet som blir svår att erkänna eftersom behov av andra förknippas med sårbarhet.

En annan person kan ha lärt sig att relationer bevaras genom anpassning. Att uttrycka egna behov eller ilska upplevs då som ett hot mot relationen.

I psykoterapi kan sådana mönster bli tydligare och det kan bli möjligt att förstå hur gamla sätt att skydda sig samtidigt bidrar till dagens ensamhet.

Läs mer om Psykodynamisk terapi online.

Psykoterapeuten kan inte ersätta andra relationer

Det är viktigt att psykoterapin inte framställs som en lösning där behandlaren ersätter personens behov av social gemenskap.

Den terapeutiska relationen har ett särskilt syfte och tydliga professionella ramar.

Den kan däremot ge möjlighet att upptäcka hur personen reagerar i en nära samtalsrelation.

Det kan exempelvis bli tydligt att personen:

är rädd att vara till besvär
har svårt att be om hjälp
förväntar sig kritik
försöker vara den ”perfekta patienten”
undviker att uttrycka besvikelse

När sådana mönster blir synliga kan de ibland också förstås i relation till personens övriga liv.

Det praktiska livet behöver också förändras

Psykologisk förståelse är inte alltid tillräcklig för att minska ensamhet.

Om en person har få sociala kontakter behöver livet ofta också innehålla fler möjligheter till faktisk kontakt.

1177 rekommenderar bland annat att försöka söka sig till sammanhang där människor träffas regelbundet och att våga ta initiativ till kontakt.

1177 – Vad kan jag göra själv vid ensamhet?

Det kan exempelvis handla om:

föreningsliv
kurser
träning
volontärarbete
kulturaktiviteter
andra återkommande sociala sammanhang

Psykoterapi kan hjälpa till med de känslomässiga hinder som gör sådana steg svåra, men terapin kan inte ersätta själva stegen.

Vad säger forskningen om psykologiska insatser mot ensamhet?

Det finns forskning som visar att psykologiska interventioner kan minska upplevd ensamhet, men resultaten behöver tolkas försiktigt eftersom insatserna och deltagargrupperna varierar mycket.

En systematisk översikt från 2021 identifierade 31 randomiserade studier med totalt 3 959 deltagare. Av dessa kunde 28 studier med 3 039 deltagare ingå i metaanalysen.

Psykologiska interventioner gav sammantaget en liten till måttlig minskning av ensamhet jämfört med kontrollgrupper. KBT var den vanligaste typen av psykologisk intervention i materialet.

PubMed – The effectiveness of psychological interventions for loneliness: A systematic review and meta-analysis

Resultatet ska inte tolkas som att alla former av psykoterapi har samma dokumenterade effekt mot ensamhet.

Nyare forskning visar effekt – men också osäkerhet

En större metaanalytisk översikt publicerad 2025 inkluderade 280 studier av insatser mot ensamhet.

I de randomiserade kontrollerade studierna sågs i genomsnitt en liten till måttlig minskning av ensamhet på kort sikt. Psykologiska interventioner hörde till de insatser som visade störst genomsnittlig effekt.

Samtidigt bedömdes säkerheten i de samlade effektskattningarna som låg eller mycket låg.

Forskarna betonade därför att det fortfarande finns osäkerhet kring vilka insatser som fungerar bäst för vilka personer.

PubMed – Are loneliness interventions effective for reducing loneliness? A meta-analytic review of 280 studies

Det är en viktig begränsning. Forskningen ger alltså stöd för att ensamhet kan påverkas genom interventioner, men inte för att en enda behandling är bäst för alla.

Olika typer av ensamhet kan behöva olika hjälp

Det är logiskt att behandlingen behöver anpassas efter vad som faktiskt skapar ensamheten.

En metaanalys av kontrollerade studier om social kontakt visade att olika typer av interventioner hade olika effekter beroende på om problemet handlade om mängden social kontakt eller kvaliteten på relationerna.

Insatser som ökade tillgången till andra människor fungerade bättre för objektiv social kontakt, medan psykologiska interventioner riktade mot bland annat sociala tolkningar, undvikande och hinder för kontakt var mer relevanta för den upplevda kvaliteten i relationerna.

PubMed – Interventions to improve social connections: A systematic review and meta-analysis

Det stärker behovet av att först förstå vilken typ av ensamhet personen faktiskt upplever.

Finns det forskning specifikt på psykodynamisk terapi vid ensamhet?

Den specifika behandlingsforskningen om ensamhet domineras inte av psykodynamisk psykoterapi.

Det skulle därför vara missvisande att beskriva PDT som en specifikt etablerad förstahandsbehandling för ensamhet.

Psykodynamisk psykoterapi kan däremot vara relevant när ensamheten hänger samman med sådant som:

återkommande relationsmönster
rädsla för närhet
rädsla för avvisande
överanpassning
svårigheter att lita på andra
stark självkritik
tidigare förluster

I dessa situationer är fokus inte enbart att minska ett mått på ensamhet, utan att förstå de relationella processer som bidrar till personens situation.

När psykoterapi inte är den viktigaste insatsen

Ensamhet ska inte alltid psykologiseras.

En person kan vara ensam på grund av konkreta omständigheter:

nyinflyttad till en ort
funktionsnedsättning
brist på transportmöjligheter
arbetslöshet
språkliga hinder
ekonomiska begränsningar
avsaknad av sociala mötesplatser

I sådana situationer kan praktiskt socialt stöd och möjligheter till faktisk gemenskap vara viktigare än psykoterapi.

Psykoterapi bör därför inte användas för att göra ett samhälleligt eller praktiskt problem till enbart ett individuellt psykologiskt problem.

När ensamheten följer ett återkommande mönster

Psykoterapi blir särskilt relevant när personen märker att liknande svårigheter uppstår i olika relationer.

Det kan exempelvis vara:

att relationer alltid förblir ytliga
att du drar dig undan när någon kommer nära
att du blir mycket beroende av en enda relation
att du anpassar dig tills du inte längre känner dig som dig själv
att konflikter leder till att relationer snabbt avslutas
att du förväntar dig avvisande redan innan något har hänt

Det är just återkommande mönster som kan vara värdefulla att undersöka mer systematiskt.

Vad händer vid första samtalet?

Det första psykoterapisamtalet används för att förstå vad ensamheten betyder i just din situation.

Psykoterapeuten kan exempelvis fråga om:

hur länge ensamheten har funnits
vilka relationer du har idag
om du tidigare haft nära relationer
vad som brukar hända när du försöker närma dig andra
hur självkänslan påverkas
om det finns social oro eller ångest
om du har varit med om separationer eller förluster
om depression eller annan psykisk ohälsa finns
vad du själv skulle vilja förändra

Du behöver inte själv veta varför du känner dig ensam innan du kommer.

Att försöka förstå detta kan vara en del av själva arbetet.

Läs mer om första samtalet hos psykoterapeut.

Kan psykoterapi vid ensamhet ske online?

Ja. När psykoterapi bedöms vara lämplig kan samtalen genomföras via video.

En metaanalys av 47 direkt jämförande studier med totalt 3 564 deltagare fann överlag försumbara skillnader i behandlingsresultat mellan livebaserad psykoterapi via video och psykoterapi på fysisk mottagning.

PubMed – Live psychotherapy by video versus in-person: A meta-analysis

Studierna gäller olika psykiska problem och behandlingsmetoder. Resultaten innebär därför inte att psykoterapi online är en specifikt bevisad behandling för ensamhet eller att formatet passar alla.

Kan psykoterapi online kännas motsägelsefullt vid ensamhet?

Det är en relevant fråga.

Om problemet är brist på verklig social kontakt bör personen inte ersätta sociala relationer med digital terapi.

Psykoterapin kan däremot användas för att förstå sådant som gör verkliga relationer svåra och för att stödja förändringar utanför terapirummet.

Arbetet behöver därför ha kontakt med personens faktiska vardag.

Det kan handla om att våga ta initiativ, stå kvar i relationer när osäkerhet uppstår eller börja uttrycka mer av egna behov och känslor.

När behöver man söka annan vård?

1177 rekommenderar kontakt med vårdcentral om exempelvis depression, ångest eller andra psykiska besvär gör att du har svårt att fungera i vardagen.

1177 – När ska jag söka vård vid ensamhet?

Det är viktigt att söka rätt vård om ensamheten förekommer tillsammans med:

svår depression
omfattande ångest
självskadebeteende
problematiskt alkohol- eller drogbruk
kraftigt försämrad vardagsfunktion
andra allvarliga psykiska symtom

När ska man söka akut hjälp?

Ensamhet kan ibland bli förknippad med stark hopplöshet.

Om du mår mycket dåligt eller har tankar eller planer på att ta ditt liv ska du söka vård omedelbart.

Kontakta psykiatrisk akutmottagning eller ring 112 vid en akut situation.

Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning och hjälp med vart du ska vända dig.

Behöver jag ha en diagnos?

Nej. Du behöver inte ha en psykiatrisk diagnos för att boka ett första privat psykoterapisamtal.

Ensamhet kan vara ett relevant psykoterapeutiskt område när den hänger samman med relationella och känslomässiga svårigheter även om personen inte uppfyller kriterier för någon psykiatrisk diagnos.

Behöver jag remiss?

Nej. Hos Gävleborgs Psykoterapi kan vuxna själva boka privat psykoterapi utan remiss.

Om du söker vård inom den offentligt finansierade hälso- och sjukvården kan andra bedömningsvägar och regler gälla.

Läs mer i Psykoterapi online utan remiss.

Psykoterapi online vid ensamhet i hela Sverige

Digital psykoterapi gör det möjligt att välja psykoterapeut utifrån legitimation, behandlingsinriktning och erfarenhet utan att vara begränsad till den egna orten.

Det kan vara särskilt relevant för den som bor på en plats där utbudet av legitimerade psykoterapeuter är begränsat.

Samtalen genomförs via video och du behöver kunna delta från en privat och ostörd plats.

Hos Gävleborgs Psykoterapi erbjuds psykoterapi online till vuxna i hela Sverige när behandlingsformen och vårdnivån bedöms vara lämpliga.

Vanliga frågor om ensamhet och psykoterapi

Är ensamhet en psykisk sjukdom?

Nej. Ensamhet är inte i sig en psykiatrisk diagnos. Långvarig ofrivillig ensamhet kan däremot vara förknippad med psykisk ohälsa och stort lidande.

Kan man känna sig ensam trots att man har vänner?

Ja. Ensamhet handlar inte bara om antalet sociala kontakter utan också om kvaliteten på relationerna och om du upplever närhet och tillhörighet.

Kan man känna sig ensam i ett äktenskap eller en relation?

Ja. En person kan ha en partner men ändå sakna känslomässig närhet, öppenhet eller upplevelsen av att vara förstådd.

Kan låg självkänsla göra ensamheten värre?

Det kan den. Om du förväntar dig att andra inte kommer att uppskatta dig kan det bli svårare att ta sociala initiativ eller lita på att andra faktiskt vill ha kontakt.

Kan psykoterapi hjälpa mot ensamhet?

Psykologiska interventioner har i forskning visat genomsnittliga minskningar av ensamhet. Vilken hjälp som är relevant beror dock på orsaken. Om problemet framför allt är brist på faktisk social kontakt behöver även möjligheterna till verklig gemenskap förändras.

Är psykodynamisk terapi en bevisad behandling mot ensamhet?

Psykodynamisk psykoterapi bör inte beskrivas som en specifik förstahandsbehandling mot ensamhet. Den kan däremot vara relevant när ensamheten är nära kopplad till känslor och återkommande relationsmönster.

Kan psykoterapi ersätta vänner och social kontakt?

Nej. Den terapeutiska relationen har ett professionellt syfte och kan inte ersätta behovet av andra mänskliga relationer. Psykoterapin kan däremot hjälpa till att förstå hinder för att skapa och behålla relationer.

Behöver jag ha en diagnos?

Nej. Du behöver inte ha en fastställd psykiatrisk diagnos för att boka privat psykoterapi.

Behöver jag remiss?

Nej. Hos Gävleborgs Psykoterapi kan du boka privat psykoterapi utan remiss.

Kan jag gå i psykoterapi online från hela Sverige?

Ja. Psykoterapi online erbjuds till vuxna i hela Sverige när digital behandling bedöms vara lämplig.

Boka psykoterapi online

Om ensamheten inte bara handlar om att du träffar för få människor utan också om svårigheter att komma nära andra, lita på relationer, uttrycka egna behov eller förstå återkommande relationsmönster kan psykoterapi vara ett sätt att börja undersöka vad som händer.

Psykoterapi kan inte ersätta verklig gemenskap, men den kan hjälpa dig att förstå sådant som gör närhet och relationer svåra.

Hos Gävleborgs Psykoterapi kan vuxna boka psykoterapi online med legitimerad psykoterapeut från hela Sverige utan remiss.