Psykoterapi online vid fobi och stark rädsla
Det är normalt att vara rädd för sådant som kan vara farligt. Rädsla hjälper oss att reagera snabbt och skydda oss.
Vid en specifik fobi har rädslan däremot blivit så stark att en viss sak eller situation kan utlösa intensiv ångest trots att den faktiska faran är liten.
Personen kan börja organisera livet för att undvika det hon är rädd för.
Det kan exempelvis handla om att aldrig flyga, undvika höga byggnader, inte gå där det kan finnas hundar eller skjuta upp medicinska undersökningar på grund av stark rädsla för blod eller nålar.
1177 beskriver att specifika fobier kan handla om exempelvis djur, höjder, flygplan, blod, injektioner eller andra tydligt avgränsade situationer.
Den psykoterapeutiska behandling som har starkast specifikt stöd vid fobi är KBT med exponering. Det innebär att personen stegvis närmar sig det som väcker rädsla i stället för att fortsätta undvika det.
Hos Gävleborgs Psykoterapi kan vuxna genomföra psykoterapi online från hela Sverige när den psykoterapi och det digitala format som erbjuds bedöms vara lämpliga.
Vad är en specifik fobi?
En specifik fobi innebär en stark och återkommande rädsla för en tydligt avgränsad sak eller situation.
Vanliga exempel är rädsla för:
- spindlar
- ormar
- hundar
- höga höjder
- flygning
- hissar
- trånga utrymmen
- blod
- sprutor och nålar
- medicinska ingrepp
- åska
- djupt vatten
Det finns många möjliga fobier.
Det avgörande är inte exakt vad personen är rädd för utan hur stark rädslan är och hur mycket den påverkar livet.
Att vara rädd är inte samma sak som att ha en fobi
Många tycker illa om spindlar.
Det betyder inte automatiskt spindelfobi.
Många känner obehag inför att flyga.
Det betyder inte automatiskt flygfobi.
1177 beskriver att graden av rädsla vid specifik fobi ofta inte står i proportion till hur farlig situationen faktiskt är.
Fobin kan också leda till att personen gör mycket för att undvika det hon är rädd för.
När behöver en fobi behandlas?
Alla fobier behöver inte behandling.
En person kan exempelvis vara mycket rädd för ormar men leva på en plats där hon nästan aldrig möter en orm.
Rädslan kanske då inte påverkar vardagen särskilt mycket.
1177 betonar att behovet av behandling framför allt blir relevant när fobin hindrar personen från att leva som hon vill.
Det kan exempelvis vara när du:
- undviker resor på grund av flygrädsla
- inte vågar söka vård på grund av spruträdsla
- undviker parker på grund av hundfobi
- inte kan använda hiss
- undviker arbetsuppgifter som innebär höga höjder
- avstår från aktiviteter som egentligen är viktiga för dig
Vad händer när man möter det man är rädd för?
Reaktionen kan vara mycket intensiv.
Personen kan exempelvis få:
- hjärtklappning
- snabbare andning
- svettningar
- skakningar
- yrsel
- illamående
- stark impuls att fly
- panikkänsla
Även om personen intellektuellt förstår att situationen sannolikt inte är farlig kan kroppen reagera som om ett stort hot är närvarande.
Varför känns rädslan så verklig?
Rädsla är ett biologiskt alarmsystem.
När ett hot uppfattas kan kroppen snabbt förbereda sig för att fly, försvara sig eller på annat sätt skydda sig.
Vid fobi aktiveras detta alarmsystem kraftigt av något som objektivt innebär liten eller begränsad fara.
Det betyder inte att personen låtsas vara rädd.
Rädslan är verklig även om hotbedömningen är överdriven.
Undvikande känns hjälpsamt – men kan hålla fobin vid liv
Om en person är mycket rädd för hundar och ser en hund på andra sidan gatan kan hon byta trottoar.
Ångesten sjunker.
Det känns som om strategin fungerade.
Men erfarenheten kan samtidigt bli:
”Det gick bra eftersom jag undvek hunden.”
Personen får då aldrig möjlighet att lära sig vad som skulle hända om hon stannade kvar på ett rimligt avstånd.
1177 beskriver att ju mer personen undviker det som skrämmer henne, desto starkare kan rädslan bli.
Undvikandet kan gradvis växa
I början kanske personen bara undviker stora hundar.
Efter en tid undviks alla hundar.
Sedan parker där det kan finnas hundar.
Till slut kanske promenader på vissa platser helt upphör.
Det är ett exempel på hur en tydligt avgränsad rädsla kan börja påverka allt större delar av vardagen.
Säkerhetsbeteenden kan också hålla rädslan kvar
Personen behöver inte alltid undvika situationen helt.
I stället kan hon använda olika strategier för att känna sig säker.
Vid flygrädsla kanske personen:
- ständigt kontrollerar turbulensprognoser
- bara flyger med en viss person
- övervakar kabinpersonalen
- håller hårt i armstöden under hela flygningen
- försöker distrahera sig från varje kroppslig reaktion
Sådana strategier kan ibland vara förståeliga men kan också göra det svårare att upptäcka att situationen går att hantera utan dem.
Flygrädsla
Flygrädsla är ett vanligt exempel på en situationsbunden fobi.
Rädslan kan handla om olika saker:
- att flygplanet ska krascha
- turbulens
- att inte kunna lämna flygplanet
- förlust av kontroll
- panik under flygningen
Två personer med flygrädsla behöver därför inte vara rädda för exakt samma sak.
Det är viktigt eftersom behandlingen behöver riktas mot det som faktiskt upprätthåller rädslan.
Spindelfobi och djurfobier
Fobier för spindlar, ormar, hundar och andra djur är andra vanliga exempel.
En person kan uppleva stark rädsla redan av en bild.
Hon kanske undviker filmer, platser eller aktiviteter där det finns risk att möta djuret.
Vid exponering kan arbetet börja betydligt lättare än att omedelbart stå nära det djur personen fruktar.
Svårighetsgraden ökas stegvis inom ett planerat behandlingsupplägg.
Höjdrädsla
En person med höjdfobi kan reagera kraftigt på:
- balkonger
- broar
- utsiktsplatser
- höga trappor
- höga byggnader
Det kan leda till omfattande begränsningar om arbete, resor eller fritidsaktiviteter kräver sådana situationer.
Även här är exponering en central del av specifik behandling.
Spruträdsla och blodfobi kan fungera lite annorlunda
Fobi för blod, injektioner och skador har vissa särskilda egenskaper.
En del personer reagerar med blodtrycksfall och risk att svimma.
1177 beskriver att nålfobi behandlas med KBT där personen gradvis vänjer sig vid nålar och sprutor.
1177 – Att vara rädd för nålstick
För personer som har tendens att svimma kan särskilda tekniker där större muskelgrupper spänns ibland användas tillsammans med exponering.
Vad visar forskningen om sprut- och blodrädsla?
En systematisk översikt av randomiserade och kvasirandomiserade studier undersökte behandling vid uttalad nålrädsla och fobi.
Forskarna fann stöd för exponeringsbaserade psykologiska behandlingar.
Så kallad applied tension, där personen aktivt spänner större muskelgrupper, hade också stöd för att minska svimning hos personer där detta är ett problem.
PubMed – Interventions for Individuals With High Levels of Needle Fear
Underlaget för vissa delmoment är mindre än den bredare evidensen för exponering, så behandlingen behöver anpassas efter individens reaktionsmönster.
Specifik fobi och panikångest är inte samma sak
Vid en specifik fobi är rädslan kopplad till en viss sak eller situation.
Vid paniksyndrom är återkommande panikattacker och rädsla för nya attacker centrala.
En person med flygfobi kan visserligen få en panikattack på ett flygplan.
Det innebär inte automatiskt att personen har paniksyndrom.
Läs mer i Psykoterapi online vid panikångest.
Specifik fobi och social ångest är olika problem
Social ångest kallades tidigare ofta social fobi.
Det kan skapa viss begreppsförvirring.
Vid social ångest handlar rädslan främst om sociala situationer och om att bli granskad, bedömd eller göra bort sig.
Vid specifik fobi är rädslan knuten till en mer avgränsad sak eller situation som exempelvis ett djur, höjd eller flygning.
Läs mer i Psykoterapi online vid social ångest.
Specifik fobi och GAD
Vid generaliserat ångestsyndrom finns långvarig oro kring flera delar av livet.
Vid specifik fobi aktiveras rädslan mer tydligt av ett avgränsat objekt eller en situation.
En person kan dock ha både GAD och en specifik fobi.
Läs mer i Psykoterapi online vid GAD.
Specifik fobi och PTSD
Även PTSD kan innehålla stark rädsla och undvikande.
Men PTSD utvecklas efter en traumatisk händelse och innehåller ett bredare symtommönster där exempelvis återupplevande och traumarelaterad vaksamhet kan ingå.
Det är därför viktigt att inte automatiskt kalla all stark rädsla efter en svår händelse för specifik fobi.
Läs mer i Psykoterapi online efter trauma.
Hur behandlas specifik fobi?
1177 beskriver KBT som den behandling som vanligtvis används vid fobier.
Exponering är en central del.
Behandlingen innebär inte att personen plötsligt ska kastas in i den mest skrämmande situation hon kan föreställa sig.
Exponeringen planeras och anpassas till personen.
Vad är exponering?
Exponering innebär att personen närmar sig det hon är rädd för och får möjlighet att stanna kvar tillräckligt länge för att göra nya erfarenheter.
Vid hundfobi kan behandlingen exempelvis gå från:
- att prata om hundar
- att titta på bilder
- att se en hund på långt avstånd
- att stå närmare en lugn hund
- att så småningom kunna vara nära eller interagera med hunden
Det konkreta upplägget varierar mellan personer och fobier.
Vad ska exponeringen lära personen?
En förenklad idé om exponering är att personen bara ska vänta tills ångesten försvinner.
Modern exponeringsterapi handlar bredare om nyinlärning.
Personen kan exempelvis upptäcka:
- att det fruktade utfallet inte inträffar
- att hon kan hantera mer ångest än hon trodde
- att ångest inte automatiskt betyder fara
- att hon inte behöver alla sina tidigare säkerhetsstrategier
Det förändrar gradvis relationen till den fobiska situationen.
Vad visar metaanalyser om exponering?
En metaanalys av 33 randomiserade behandlingsstudier fann stora effekter av exponeringsbaserad behandling vid specifik fobi jämfört med ingen behandling.
Exponeringsbehandling hade också bättre resultat än placebo och alternativa aktiva psykoterapeutiska behandlingar.
PubMed – Psychological approaches in the treatment of specific phobias: a meta-analysis
Resultaten ger starkt stöd för att direkt arbete med den fruktade situationen är centralt vid specifik fobi.
Kan en fobi behandlas på väldigt kort tid?
Ja, ibland.
Specifik fobi är ett område där även intensiva behandlingar under en enda längre session har studerats.
En metaanalys från 2022 samlade forskning på både en- och flersessionsbaserad exponering hos totalt 1 758 deltagare.
Forskarna fann stora effekter för båda behandlingsuppläggen och ingen statistiskt säkerställd skillnad i de samlade behandlingseffekterna direkt efter behandling eller vid uppföljning.
En en-sessionsbehandling är dock en särskilt strukturerad och ofta intensiv exponeringsterapi. Den ska inte blandas ihop med att ett vanligt psykoterapisamtal på en timme automatiskt botar en fobi.
Varför fungerar exponering trots att den kan kännas obehaglig?
Personen får möjlighet att skapa erfarenheter som är svåra att få så länge allt fruktat undviks.
Om personen alltid går ur en hiss direkt när ångesten ökar kan slutsatsen bli:
”Jag klarade mig för att jag gick därifrån.”
Om personen med stöd kan stanna kvar kan en ny erfarenhet bli:
”Jag var mycket rädd, men jag kunde stanna kvar och situationen gick att hantera.”
Det är en väsentlig skillnad.
Exponering ska inte bli ofrivillig skrämselbehandling
Behandling innebär inte att en terapeut ska lura eller tvinga en person in i en situation hon inte samtyckt till.
Exponering behöver ha ett begripligt syfte och genomföras inom en professionell behandlingsram.
Patienten behöver förstå varför den görs och aktivt delta i arbetet.
Vad händer om jag väntar tills jag känner mig helt redo?
Det är begripligt att vilja vänta tills rädslan har minskat innan man närmar sig det man är rädd för.
Problemet är att rädslan ofta inte minskar av sig själv så länge undvikandet fortsätter.
Man behöver alltså inte känna sig orädd innan exponeringen börjar.
Behandlingen handlar snarare om att gradvis kunna agera trots att rädsla finns närvarande.
Kan psykoterapi online hjälpa vid fobi?
Digital behandling kan vara möjlig vid vissa specifika fobier.
Men här är det viktigt att skilja mellan samtalsformatet och den behandling som faktiskt genomförs.
Ett videosamtal i sig är inte en behandling av fobi.
Om huvudproblemet är en specifik fobi behöver behandlingen normalt innehålla exponeringsarbete.
Hur kan exponering genomföras online?
Det beror mycket på typen av fobi.
Vid vissa fobier kan terapeuten via video hjälpa personen att planera, genomföra och följa upp exponering i den miljö där personen befinner sig.
Vid andra fobier kan behandlingen kräva särskild utrustning, en specifik fysisk miljö eller direkt närvaro av behandlare eller annan profession.
Onlineformatet behöver därför bedömas individuellt.
Vad säger forskningen om internet- och mobilbehandling?
En systematisk översikt av internet- och mobilbaserade behandlingar vid specifik fobi identifierade nio studier, varav fem var randomiserade.
Exponering var den centrala komponenten i samtliga behandlingar.
Den preliminära metaanalysen visade en stor minskning av fobisymtom från före till efter behandling.
PubMed – Internet- and mobile-based interventions for the treatment of specific phobia
Forskningsunderlaget var dock litet och omfattade olika åldrar och fobityper.
Resultatet ska därför ses som lovande snarare än som bevis för att alla fobier bör behandlas helt digitalt.
Kan virtual reality användas vid fobi?
Ja. Virtuell verklighet, VR, har blivit ett sätt att genomföra exponering när verklig exponering är svår att arrangera.
Det kan exempelvis användas för situationer som:
- flygning
- höga höjder
- vissa djur
En systematisk översikt av VR-exponering fann positiva resultat vid flera fobier, även om verklig exponering fortfarande fungerade bättre för vissa specifika fobier.
PubMed – Virtual Reality Exposure Treatment in Phobias: a Systematic Review
VR är alltså ett behandlingsverktyg, inte en helt annan princip. Kärnan är fortfarande exponering för det som väcker rädsla.
Är psykodynamisk psykoterapi förstahandsbehandling vid specifik fobi?
Nej.
Forskningsläget är tydligt till fördel för exponeringsbaserad KBT när själva fobin är det huvudsakliga behandlingsproblemet.
Den stora metaanalysen av psykologisk behandling vid specifik fobi visade dessutom att exponeringsbaserade behandlingar överträffade alternativa aktiva psykoterapeutiska behandlingar.
PubMed – Psychological approaches in the treatment of specific phobias
Det vore därför missvisande att presentera vanlig psykodynamisk psykoterapi som ett likvärdigt förstahandsalternativ till exponering vid en avgränsad specifik fobi.
När kan ett psykodynamiskt perspektiv ändå vara relevant?
En person med en fobi kan samtidigt ha andra psykoterapeutiska problem.
Det kan exempelvis handla om:
- relationssvårigheter
- självkritik
- livskris
- depression
- bredare ångestproblematik
- svårigheter att hantera känslor
Psykodynamisk psykoterapi kan vara relevant för sådana problem beroende på den individuella bedömningen.
Men om huvudmålet är att behandla exempelvis spindelfobi eller flygfobi behöver personen få information om den etablerade exponeringsbehandlingen.
Läs mer om psykodynamisk terapi online.
Varför räcker det inte alltid att förstå varför fobin började?
En person kanske vet exakt när rädslan började.
Hon kanske blev biten av en hund som barn eller upplevde en skrämmande flygning.
Den informationen kan vara meningsfull.
Men förståelsen av ursprunget gör inte automatiskt att den inlärda rädslan försvinner.
Om personen fortsätter undvika alla hundar eller flygningar kan fobin fortsätta trots att hon förstår varför den uppstod.
Det är en viktig anledning till att specifik fobibehandling arbetar direkt med rädslan och undvikandet.
Kan en fobi uppstå utan en tydlig skrämmande händelse?
Ja.
Alla kan inte peka på en särskild händelse där fobin började.
Rädsla kan utvecklas genom flera olika processer och exakt orsak är inte alltid möjlig att fastställa.
Behandling behöver därför inte vänta tills personen har hittat den perfekta förklaringen till varför rädslan finns.
Kan en fobi bli värre med tiden?
Ja, särskilt om undvikandet blir allt mer omfattande.
En person med flygrädsla kanske först undviker långa flygresor.
Senare undviker hon alla flygningar.
Till slut kanske hon tackar nej till arbete, semester eller familjebesök som kräver flyg.
Då har fobin gått från att vara en stark rädsla till att tydligt styra livsval.
Fobi och skam
Vuxna med fobier kan känna sig generade över sin rädsla.
Personen kanske tänker:
”Jag vet ju att det här är löjligt. Varför kan jag inte bara skärpa mig?”
Den självkritiken hjälper sällan.
En fobisk reaktion är inte samma sak som att medvetet välja att vara rädd.
Behandlingen innebär samtidigt ett aktivt arbete där personen gradvis behöver göra sådant som tidigare undvikits.
Vad kan närstående göra?
Närstående kan hjälpa genom att vara stödjande utan att automatiskt organisera hela livet kring fobin.
Om en partner exempelvis alltid går först in i varje rum för att kontrollera om det finns en spindel kan det minska ångesten kortsiktigt.
Men personen med fobin får samtidigt mindre möjlighet att upptäcka att hon själv kan hantera situationen.
Det kan därför vara bra att låta behandlingsplanen vägleda hur närstående ska hjälpa.
Hur vet man om fobibehandlingen fungerar?
Det mest meningsfulla måttet är inte alltid att all rädsla försvinner.
Förändring kan exempelvis märkas genom att:
- du undviker mindre
- du kan stanna kvar längre i den fruktade situationen
- du behöver färre säkerhetsbeteenden
- rädslan styr färre livsval
- du kan göra sådant som tidigare varit omöjligt
En person kan fortfarande känna viss flygrädsla och samtidigt ha uppnått ett mycket viktigt behandlingsmål om hon åter kan resa.
Läs mer i Hur vet man om psykoterapi fungerar?.
Vad händer vid första samtalet?
Det första samtalet kan användas för att förstå vad du är rädd för och hur mycket fobin påverkar livet.
Psykoterapeuten kan exempelvis fråga om:
- vad som utlöser rädslan
- hur stark reaktionen blir
- vad du undviker
- vilka säkerhetsstrategier du använder
- hur länge rädslan har funnits
- om det finns någon särskild händelse kopplad till rädslan
- hur arbete, relationer eller fritid påverkas
- om annan ångest finns samtidigt
- vad du vill kunna göra efter behandling
Om bilden tydligt talar för specifik fobi är det viktigt att diskutera om en KBT-behandling med exponering bör prioriteras.
Läs mer om första samtalet hos psykoterapeut.
Behöver jag ha en diagnos innan jag söker hjälp?
Nej.
Du behöver inte själv avgöra om rädslan motsvarar en specifik fobi innan du söker professionell bedömning.
Det kan också finnas andra förklaringar till stark rädsla eller undvikande.
En bedömning kan hjälpa till att avgöra vilket problem det handlar om och vilken behandling som har bäst stöd.
När bör man söka vård?
1177 rekommenderar att söka hjälp om fobin begränsar livet och gör att du inte kan göra sådant du vill eller behöver göra.
1177 – När ska man söka hjälp för fobi?
Du kan kontakta vårdcentral eller annan lämplig vårdgivare för bedömning.
Ring 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma vart du ska vända dig.
Särskilt viktigt vid spruträdsla
Uttalad spruträdsla kan få medicinska konsekvenser om personen börjar undvika vaccinationer, blodprov eller annan nödvändig vård.
1177 betonar därför att det finns behandling och att undvikande inte är en bra långsiktig lösning.
1177 – Behandling av nålrädsla
Berätta gärna om stark spruträdsla för vårdpersonalen innan en undersökning eller behandling så att situationen kan planeras bättre.
Kan jag boka privat psykoterapi utan remiss?
Ja. Hos Gävleborgs Psykoterapi kan vuxna boka ett första privat psykoterapisamtal utan remiss.
Men om problemet är en tydligt avgränsad specifik fobi är det viktigt att behandlingsvalet tar hänsyn till det starka forskningsstödet för KBT med exponering.
Om den behandling som erbjuds inte är den mest lämpliga för fobin bör detta kunna diskuteras och annan behandlare eller behandlingsform rekommenderas.
Läs mer i Psykoterapi online utan remiss.
KBT eller PDT vid fobi?
Vid specifik fobi är skillnaden i forskningsstöd tydlig.
Exponeringsbaserad KBT är den behandling som har starkast specifikt stöd.
PDT kan vara relevant för andra eller samtidiga känslomässiga och relationella problem men bör inte framställas som lika etablerad specifik behandling för en avgränsad fobi.
Läs mer på sidan KBT eller PDT – vad är skillnaden?.
Vanliga frågor om specifik fobi
Vad är en specifik fobi?
En specifik fobi innebär stark rädsla för en tydligt avgränsad sak eller situation. Rädslan leder ofta till omfattande undvikande och kan begränsa vardagen.
Är flygrädsla en fobi?
Stark flygrädsla kan motsvara en specifik fobi om rädslan är uttalad och leder till betydande undvikande eller begränsningar. Allt obehag inför flygning är däremot inte en fobi.
Är spindelfobi behandlingsbar?
Ja. Exponeringsbaserad behandling har ett starkt forskningsstöd vid specifika fobier, däribland djurfobier.
Vilken behandling fungerar bäst vid fobi?
KBT med exponering har det starkaste specifika forskningsstödet och är den behandling som 1177 beskriver vid specifika fobier.
Vad är exponering?
Exponering innebär att personen under planerade former gradvis närmar sig det hon är rädd för och tränar på att stanna kvar i situationen i stället för att undvika den.
Måste exponering vara skrämmande?
Den kommer normalt att väcka viss rädsla eftersom behandlingen riktar sig mot det personen tidigare undvikit. Men arbetet ska vara planerat, begripligt och ske med patientens deltagande – inte genom att personen överraskas eller tvingas.
Kan en fobi behandlas på en enda gång?
Det finns särskilda intensiva en-sessionsbehandlingar för specifik fobi med gott forskningsstöd. Det innebär inte att ett vanligt enstaka psykoterapisamtal automatiskt behandlar en fobi.
Kan fobi behandlas online?
Vid vissa fobier kan bedömning, planering och delar av exponeringsarbetet genomföras digitalt. Det finns också forskning på internet-, mobil- och VR-baserad exponering. Vilket format som passar beror på fobin och behandlingsupplägget.
Är psykodynamisk terapi en behandling för specifik fobi?
PDT kan vara relevant för andra känslomässiga och relationella problem men har inte samma specifika forskningsstöd som exponeringsbaserad KBT vid en avgränsad specifik fobi.
Varför hjälper det inte bara att förstå att rädslan är överdriven?
En fobisk reaktion kan fortsätta trots att personen intellektuellt vet att situationen inte är särskilt farlig. Exponering ger möjlighet till nya faktiska erfarenheter som inte går att få genom enbart logiskt resonemang.
Vad händer om jag fortsätter undvika det jag är rädd för?
Undvikande minskar ofta ångesten i stunden men kan hålla fobin vid liv och ibland göra att allt fler situationer börjar undvikas.
Är spruträdsla samma sak som andra fobier?
Det är en form av specifik fobi men kan skilja sig genom att vissa personer får blodtrycksfall och svimning. Då kan särskilda tekniker tillsammans med exponering vara relevanta.
Behöver jag ha en diagnos?
Nej. Ett första samtal eller en vårdbedömning kan användas för att förstå om problemen motsvarar specifik fobi eller något annat.
Behöver jag remiss?
Nej. Hos Gävleborgs Psykoterapi kan vuxna boka privat psykoterapi utan remiss.
Kan jag boka från hela Sverige?
Ja. Psykoterapi online erbjuds till vuxna i hela Sverige när behandlingsformen och det digitala formatet bedöms vara lämpliga.
Boka psykoterapi online
Om stark rädsla gör att du undviker platser, aktiviteter eller situationer som egentligen är viktiga för dig kan ett första samtal hjälpa till att tydliggöra vad problemen består av och vilken behandling som är mest lämplig.
Vid en tydligt avgränsad specifik fobi är forskningsläget starkt: KBT med exponering bör vara centralt i behandlingsövervägandet.
Psykodynamisk psykoterapi kan vara relevant när personen samtidigt söker hjälp för bredare känslomässiga eller relationella problem, men ska inte ersätta en mer specifikt evidensbaserad fobibehandling när sådan behövs.
Hos Gävleborgs Psykoterapi kan vuxna boka psykoterapi online med legitimerad psykoterapeut från hela Sverige utan remiss när privat psykoterapi bedöms vara en lämplig insats.
Källor och vidare läsning
1177 – Att vara rädd för nålstick
PubMed – Psychological approaches in the treatment of specific phobias: a meta-analysis
PubMed – Internet- and mobile-based interventions for the treatment of specific phobia
PubMed – Virtual Reality Exposure Treatment in Phobias: a Systematic Review
PubMed – Interventions for Individuals With High Levels of Needle Fear
Texten är allmän information och ersätter inte individuell medicinsk, psykiatrisk, psykologisk eller psykoterapeutisk bedömning eller behandling.
