Hoppa till innehåll
Psykoterapi online vid hälsoångest
De flesta människor blir ibland oroliga för sin hälsa. Ett nytt kroppsligt symtom kan naturligt väcka frågor och ibland behöver det också bedömas av sjukvården.
Vid hälsoångest blir oron däremot återkommande och svår att släppa. Personen kan lägga mycket tid på att känna efter i kroppen, söka information om sjukdomar, kontrollera symtom eller be andra om försäkringar om att inget är fel.
Ett lugnande besked från vården kan hjälpa en stund. Efter ett tag uppstår kanske en ny kroppslig känsla eller en ny tanke och osäkerheten börjar om.
1177 beskriver hälsoångest, som också ibland kallas hypokondri, som oro över olika sjukdomar där personen känner efter och letar efter tecken på att hon eller han är sjuk.
1177 – Generaliserat ångestsyndrom och hälsoångest
Det finns effektiv psykologisk behandling vid hälsoångest. KBT-baserade behandlingar har det starkaste samlade specifika forskningsstödet och kan även genomföras via internet.
Hos Gävleborgs Psykoterapi kan vuxna genomföra psykoterapi online via videosamtal från hela Sverige när privat psykoterapi och den behandlingsmetod som erbjuds bedöms vara lämpliga.
Vad är hälsoångest?
Hälsoångest innebär att oro för den egna hälsan får betydligt större utrymme än personen önskar.
Det kan exempelvis handla om rädsla för:
- cancer
- hjärt- och kärlsjukdom
- neurologisk sjukdom
- en allvarlig infektion
- att ett kroppsligt symtom är tecken på en farlig sjukdom
- att läkare har missat något viktigt
Vilken sjukdom personen är rädd för kan förändras över tid.
Det centrala är inte en viss diagnos utan det återkommande sättet att reagera på kroppsliga sensationer och osäkerhet kring hälsan.
Vanlig oro för hälsan är inte hälsoångest
Att bli orolig när kroppen förändras är normalt.
Om du upptäcker ett nytt eller ovanligt symtom kan det vara helt rimligt att kontakta sjukvården.
Vid hälsoångest fortsätter däremot ofta oron trots rimliga medicinska bedömningar eller återkommer kring nya symtom.
Problemet kan börja ta mycket tid och göra det svårt att vara engagerad i arbete, relationer och andra delar av livet.
Hälsoångest betyder inte att symtomen är inbillade
En viktig missuppfattning är att den som har hälsoångest bara hittar på kroppsliga symtom.
Så behöver det inte vara.
Personen kan mycket väl känna:
- hjärtklappning
- huvudvärk
- yrsel
- muskelspänning
- stickningar
- magbesvär
- trötthet
Kroppsliga sensationer är verkliga.
Frågan vid hälsoångest handlar snarare om hur sensationerna tolkas och hur mycket oro, kontroll och säkerhetssökande de utlöser.
Ett kroppsligt symtom kan få en katastrofal betydelse
En huvudvärk kan tolkas på många sätt.
En person kanske tänker:
”Jag är trött och har suttit framför datorn hela dagen.”
En annan tanke kan vara:
”Tänk om det är en hjärntumör?”
När den senare tolkningen får stor trovärdighet ökar oron.
Personen börjar kanske kontrollera om synen känns annorlunda, söka efter neurologiska symtom på internet eller fråga en närstående om huvudvärken verkar farlig.
Ju större uppmärksamhet som riktas mot kroppen, desto fler sensationer kan upptäckas.
När uppmärksamheten fastnar på kroppen
Människokroppen förändras hela tiden.
Hjärtat slår olika snabbt. Muskler spänns och slappnar av. Det kan sticka till någonstans, magen kan kännas annorlunda och huden kan klia.
De flesta sådana sensationer passerar utan att få någon större betydelse.
Vid hälsoångest kan personen däremot vara mycket uppmärksam på kroppen.
Det kan innebära att sådant som tidigare hade passerat obemärkt nu upptäcks och behöver förklaras.
Att kontrollera kroppen om och om igen
En vanlig strategi är att försöka skapa säkerhet genom att kontrollera kroppen.
Personen kanske:
- känner efter knölar
- kontrollerar pulsen
- mäter blodtryck
- undersöker huden
- jämför kroppsdelar med varandra
- kontrollerar syn eller styrka
- lägger märke till hur andningen känns
Kontrollen kan ge kortvarig lättnad om inget oroande upptäcks.
Men nästa kontroll kan samtidigt skapa nya frågor.
”Kändes den där sidan verkligen likadan som den andra?”
På så sätt kan säkerhetssökandet paradoxalt bidra till fortsatt osäkerhet.
Att googla symtom
Internet gör medicinsk information mycket tillgänglig.
Det kan vara värdefullt men kan också bli en del av hälsoångesten.
Personen kanske börjar med ett relativt vanligt symtom och läser sedan om allt mer allvarliga diagnoser.
Problemet är att många vanliga och ofarliga kroppsliga sensationer också kan förekomma i beskrivningar av allvarliga sjukdomar.
Ju mer personen söker, desto fler möjliga sjukdomar hittar hon.
Den ursprungliga frågan:
”Vad kan detta vara?”
kan gradvis bli:
”Hur kan jag vara helt säker på att det inte är något farligt?”
När informationen inte längre lugnar
Medicinsk information kan till en början kännas lugnande.
Men vid hälsoångest kan det snart uppstå undantag:
”Det står att detta oftast är ofarligt, men tänk om jag är en av dem där det inte är det?”
Problemet blir då inte brist på information.
Problemet blir kravet på fullständig säkerhet.
Behovet av hundraprocentig säkerhet
Ingen människa kan få fullständig garanti för sin framtida hälsa.
Det är en obehaglig men verklig del av livet.
Vid hälsoångest kan denna osäkerhet bli särskilt svår att bära.
Personen kanske tänker:
”Jag kan slappna av när jag vet säkert att jag är frisk.”
Men eftersom absolut säkerhet inte går att uppnå kommer nästa fråga nästan alltid att kunna uppstå.
Behandling kan därför bland annat handla om att utveckla större möjlighet att leva med rimlig medicinsk osäkerhet utan att hela livet organiseras kring att eliminera den.
Att fråga andra om man verkar sjuk
Försäkringssökande är vanligt vid flera former av ångest.
Vid hälsoångest kan personen fråga:
- ”Tycker du att det här ser normalt ut?”
- ”Tror du verkligen att läkaren hade märkt om något var fel?”
- ”Känner du också så ibland?”
- ”Lovar du att det inte är farligt?”
En partner eller familjemedlem vill naturligtvis hjälpa och svarar kanske lugnande.
För stunden sjunker oron.
Men efter ett tag behöver frågan kanske ställas igen.
Närstående kan dras in i oron
Hälsoångest kan påverka nära relationer.
Närstående kan få rollen att ständigt bedöma om något verkar farligt.
De kanske följer med till undersökningar, tittar på kroppsliga förändringar eller ombeds ge samma lugnande besked gång på gång.
På längre sikt kan både personen själv och närstående bli utmattade av detta mönster.
1177 beskriver vid långvarig oro att upprepade kontrollfrågor kan skapa frustration och rekommenderar att närstående undviker att ständigt förstärka försäkringssökandet.
Hälsoångest kan leda till mycket vårdsökande
En del personer söker sjukvård upprepade gånger eftersom varje nytt symtom upplevs kunna vara tecken på en ny sjukdom.
Ett normalt provsvar kan lugna oron kring en viss diagnos.
Sedan uppstår kanske frågan:
”Men gjorde de verkligen rätt undersökning?”
Eller:
”Tänk om sjukdomen var för tidig för att synas?”
Då kan behovet av ytterligare medicinska kontroller fortsätta trots tidigare lugnande bedömningar.
Hälsoångest kan också leda till att vården undviks
Alla reagerar inte genom att söka mer vård.
En annan person kan bli så rädd för att få ett allvarligt besked att hon undviker läkarbesök eller screeningar.
Det kan också vara ett problem.
Behandling av hälsoångest innebär inte att personen ska sluta använda sjukvården.
Målet är snarare att kunna använda vården på ett rimligt sätt utifrån medicinska behov i stället för att låta ångesten styra både överdrivet vårdsökande och undvikande.
Hälsoångest får aldrig användas för att avfärda kroppsliga symtom
Den som tidigare haft hälsoångest kan naturligtvis också bli kroppsligt sjuk.
Det är därför viktigt att inte automatiskt tolka varje nytt symtom som ångest.
Nya, tydliga, kvarstående eller försämrade kroppsliga symtom kan behöva bedömas medicinskt.
Följ råd från hälso- och sjukvården och sök ny bedömning när det finns medicinska skäl för det.
Vid symtom som innebär en akut eller potentiellt livshotande situation ska akut sjukvård kontaktas. Ring 112 vid omedelbar fara.
Medicinsk bedömning och behandling av hälsoångest kan behövas samtidigt
Det är inte alltid ett val mellan:
”Antingen är jag kroppsligt sjuk eller så har jag hälsoångest.”
En person kan ha en verklig kroppslig sjukdom och samtidigt utveckla oproportionerligt stark oro kring hälsan.
Det psykoterapeutiska problemet kan då handla om hur mycket tid och energi som går åt till hotbedömning, kontroll och oro – inte om att förneka den medicinska diagnosen.
Hälsoångest och GAD
1177 beskriver hälsoångest som vanligt tillsammans med generaliserat ångestsyndrom, GAD.
Vid GAD finns ofta omfattande oro inom flera områden, exempelvis ekonomi, arbete, familj och framtid.
Vid hälsoångest är oron tydligare koncentrerad kring sjukdom och den egna hälsan.
En person kan samtidigt ha båda typerna av problem.
1177 – Generaliserat ångestsyndrom, GAD
Hälsoångest och panikångest
Panikattacker kan ge intensiva kroppsliga symtom som hjärtklappning, andningspåverkan och yrsel.
Det är därför inte ovanligt att någon under en första panikattack tror att det handlar om ett akut kroppsligt problem.
Vid paniksyndrom ligger den fortsatta rädslan ofta mycket kring själva panikreaktionen och risken att få en ny attack.
Vid hälsoångest är upptagenheten mer generellt inriktad på risken att ha eller utveckla en allvarlig sjukdom.
Problemen kan dock överlappa.
Läs mer i Psykoterapi online vid panikångest.
Hälsoångest och OCD
Hälsoångest och OCD kan ibland likna varandra.
Vid båda kan det finnas:
- upprepade kontroller
- starkt säkerhetssökande
- svårighet att tolerera osäkerhet
- återkommande påträngande tankar
Vid OCD finns ett bredare mönster av tvångstankar och tvångshandlingar som kan handla om många andra teman än hälsa.
En korrekt bedömning är viktig eftersom behandlingsupplägget kan påverkas.
Läs mer i Psykoterapi online vid OCD och tvångstankar.
Hälsoångest och grubblande
Personen kan ägna mycket tid åt frågor som:
- ”När började symtomet?”
- ”Har det blivit värre?”
- ”Vad missade läkaren?”
- ”Varför känner jag så här?”
- ”Tänk om proverna var fel?”
Tänkandet känns ofta som ett försök att lösa problemet.
Men när samma frågor upprepas utan ny information kan processen börja fungera mer som grubblande än problemlösning.
Läs mer i Psykoterapi online vid grubblande och övertänkande.
Hälsoångest och stress
Stress kan göra kroppsliga sensationer mer märkbara.
Personen kan exempelvis få:
- muskelspänningar
- huvudvärk
- hjärtklappning
- magbesvär
- sömnproblem
Om dessa reaktioner tolkas som tecken på allvarlig sjukdom kan både stressen och hälsoångesten förstärkas.
Det betyder inte att alla kroppsliga symtom under stress automatiskt beror på stress.
Läs mer i Psykoterapi online vid stress.
Hälsoångest kan påverka sömnen
På kvällen finns ofta mindre som distraherar från kroppens signaler.
Personen kanske ligger i sängen och börjar känna efter hur hjärtat slår eller om en viss smärta fortfarande finns.
En sökning på internet leder till ytterligare oro och sömnen skjuts fram.
Om sömnproblemen blir långvariga kan de utvecklas till ett eget problem som också behöver uppmärksammas.
Läs mer i Psykoterapi online vid sömnproblem.
Varför räcker inte ett lugnande läkarbesked?
För den som inte har uttalad hälsoångest kan en medicinsk undersökning ofta ge tillräcklig trygghet.
Vid hälsoångest kan lugnet bli kortvarigt.
En ny tanke kan komma:
”Läkaren kanske missade något.”
Eller:
”Det provet testar inte allt.”
Då behövs ytterligare säkerhet.
Problemet är att ingen medicinsk undersökning kan ge hundraprocentig garanti mot varje möjlig framtida sjukdom.
Det är därför behandling av uttalad hälsoångest ofta behöver rikta sig mot själva ångestprocessen och inte bara producera fler lugnande besked.
Hur upprätthålls hälsoångest?
Ett förenklat mönster kan se ut så här:
- en kroppslig sensation upptäcks
- sensationen tolkas som möjlig sjukdom
- ångesten ökar
- personen känner efter mer i kroppen
- personen söker information eller försäkringar
- oron minskar tillfälligt
- en ny sensation eller tvekan uppstår
På så sätt kan strategier som är avsedda att skapa trygghet samtidigt bidra till att hälsan får ännu större uppmärksamhet.
Vilken behandling har starkast forskningsstöd?
KBT har ett omfattande specifikt forskningsstöd vid hälsoångest.
En systematisk översikt och metaanalys av 19 randomiserade studier fann en måttlig till stor effekt av KBT på hälsoångest jämfört med kontrollgrupper.
Den sammanlagda responsfrekvensen i KBT-grupperna var omkring 66 procent och remission omkring 48 procent.
Effekterna var i stor utsträckning kvar vid uppföljningar 12 till 18 månader efter behandlingen.
PubMed – Cognitive behavior therapy for health anxiety: systematic review and meta-analysis
Det betyder inte att alla blir hjälpta av KBT. Resultaten gäller genomsnitt på gruppnivå.
Vad visar den allra senaste forskningen?
En omfattande nätverksmetaanalys publicerad 2026 inkluderade 35 randomiserade studier med totalt 3 263 deltagare med betydande hälsoångest.
Flera psykologiska behandlingar hade bättre resultat än väntelista, bland annat:
- KBT
- exponeringsbaserad behandling
- acceptance and commitment therapy, ACT
- metakognitiv terapi
- mindfulnessbaserad kognitiv terapi
Forskarna drog slutsatsen att KBT och så kallade tredje vågens KBT-behandlingar är rimliga förstahandsalternativ.
Komponentanalysen pekade särskilt på exponering och responsprevention, kognitiv omstrukturering och mindfulness som behandlingsdelar kopplade till bättre utfall.
Vad innebär KBT vid hälsoångest?
Exakt upplägg varierar, men behandlingen kan bland annat rikta sig mot:
- katastroftolkningar av kroppsliga sensationer
- överdriven kroppskontroll
- återkommande försäkringssökande
- undvikande
- överdriven informationssökning
- svårighet att tolerera osäkerhet
Personen kan behöva träna på att låta osäkerheten finnas utan att omedelbart genomföra den vanliga kontrollen.
Det görs stegvis och inom ett strukturerat behandlingsupplägg.
Att minska kontroll betyder inte att ignorera sjukdom
Det här är en viktig skillnad.
Behandlingen syftar inte till att personen ska sluta ta hand om sin hälsa eller ignorera medicinska råd.
Målet är att kunna skilja rimlig hälsovård från beteenden som huvudsakligen används för att kortvarigt minska ångest.
Det kan därför vara viktigt att tillsammans med relevant vårdgivare skapa en rimlig plan för hur kroppsliga symtom ska hanteras.
Kan hälsoångest behandlas via internet?
Ja. Internetbaserad behandling av hälsoångest har ett specifikt forskningsstöd.
En metaanalys från 2024 inkluderade nio randomiserade studier med totalt 1 079 deltagare.
Internetbaserade psykologiska behandlingar hade en måttlig till stor effekt på hälsoångest.
Effekten fanns både direkt efter behandlingen och vid uppföljning.
Behandlingarna var tydligt bättre än passiva kontrollgrupper och hade jämförbara resultat med aktiva kontrollbehandlingar i de analyser där sådana jämförelser kunde göras.
PubMed – Efficacy of internet-based psychological interventions for pathological health anxiety
Internetpsykiatri erbjuder behandling för hälsoångest
På 1177 finns också information om internetbehandling specifikt för hälsoångest inom Internetpsykiatri.
Behandlingen är KBT-baserad och uppbyggd i flera behandlingsmoduler med praktiska uppgifter.
1177 – Internetpsykiatri och behandling vid hälsoångest
Tillgänglighet, bedömningskrav och hur behandlingen erbjuds kan förändras och behöver kontrolleras hos den aktuella vårdgivaren.
Internet-KBT och psykoterapi via video är olika saker
Det är viktigt att skilja mellan behandlingsformaten.
Internetbaserad KBT vid hälsoångest är vanligen ett strukturerat program med specifika behandlingsmoment och övningar.
Individuell psykoterapi via video innebär i stället att patient och psykoterapeut träffas i realtid på ungefär samma sätt som vid ett fysiskt mottagningsbesök.
Att internet-KBT har starkt forskningsstöd vid hälsoångest betyder därför inte att vilken psykoterapiform som helst via video har samma specifika effekt.
Vad säger forskningen om psykodynamisk psykoterapi vid hälsoångest?
Forskningsläget är betydligt svagare än för KBT.
I den nya nätverksmetaanalysen från 2026 hade korttids psykodynamisk psykoterapi inte en statistiskt säkerställd effekt jämfört med väntelista.
PubMed – Psychological interventions for health anxiety
Det finns också en äldre randomiserad studie som direkt jämförde KBT, korttids psykodynamisk psykoterapi och väntelista.
En direkt studie av KBT och korttids-PDT
Studien omfattade 80 patienter med hypokondri och pågick under sex månader.
KBT-gruppen förbättrades mer än väntelistan på samtliga utfall och hade också bättre resultat än korttids-PDT på ett specifikt mått på hälsoångest.
Den korttids psykodynamiska behandlingen skilde sig inte statistiskt från väntelistan på de undersökta utfallen.
En enskild studie avgör inte hela frågan, men tillsammans med den nyare nätverksmetaanalysen finns det inte stöd för att presentera vanlig PDT som specifik förstahandsbehandling vid hälsoångest.
Kan psykodynamisk psykoterapi ändå vara relevant?
Ja, i vissa situationer – men då behöver man vara tydlig med vad som behandlas.
En person med hälsoångest kan samtidigt ha exempelvis:
- relationssvårigheter
- stark självkritik
- svårigheter kring förlust och separation
- andra återkommande känslomässiga problem
- bredare ångestproblematik
Ett psykodynamiskt arbete kan vara relevant för sådana områden beroende på den individuella bedömningen.
Men om det huvudsakliga behandlingsmålet är att minska uttalad hälsoångest bör personen få information om att KBT-baserade behandlingar har ett betydligt starkare specifikt forskningsstöd.
Läs mer om skillnaden mellan KBT och PDT.
Ett psykodynamiskt perspektiv kan ändå bidra till förståelse
Vid ett bredare psykoterapeutiskt arbete kan det ibland vara relevant att undersöka vilken känslomässig betydelse sjukdom och kroppslig sårbarhet har för personen.
Frågor kan exempelvis handla om:
- hur personen hanterar osäkerhet
- hur tidigare sjukdom eller förlust påverkat synen på kroppen
- om kontroll används även inom andra områden i livet
- hur personen reagerar på beroende och hjälplöshet
- vilken betydelse dödlighet och sårbarhet har
Sådan förståelse kan vara värdefull men ska inte användas för att bortse från den välstuderade behandling som direkt riktar sig mot de processer som upprätthåller hälsoångest.
Läs mer om psykodynamisk terapi online.
Varför är behandlingsvalet extra viktigt här?
Hälsoångest kan bli ett långvarigt problem om behandlingen enbart ger nya former av försäkringar.
Om samtalen varje vecka främst används till att tillsammans försöka avgöra om personens senaste kroppsliga symtom är farligt kan terapin i värsta fall börja likna det försäkringssökande som redan håller oron vid liv.
Behandlingen behöver därför ha en tydlig förståelse för själva ångestprocessen.
Hur vet jag om behandlingen hjälper?
Förbättring behöver inte innebära att du aldrig mer oroar dig för hälsan.
Det kan exempelvis märkas genom att:
- du lägger mindre tid på kroppskontroller
- du googlar symtom mer sällan
- du behöver färre försäkringar från andra
- du lättare kan acceptera medicinska besked
- du kan låta en kroppslig sensation finnas utan omedelbar kontroll
- hälsan upptar mindre av din dag
- du återgår till aktiviteter som oron tidigare begränsade
Läs mer i Hur vet man om psykoterapi fungerar?.
Vad händer vid första samtalet?
Det första samtalet kan användas för att förstå hur oron fungerar och vilken behandling som är mest lämplig.
Psykoterapeuten kan exempelvis fråga om:
- vilka sjukdomar du är mest rädd för
- vilka kroppsliga sensationer som brukar utlösa oron
- hur ofta du kontrollerar kroppen
- hur mycket du söker medicinsk information
- hur ofta du frågar andra om försäkringar
- hur mycket sjukvård du söker
- om du i stället undviker sjukvård
- hur arbete och relationer påverkas
- om annan ångest eller depression finns
- tidigare psykoterapi eller annan behandling
Det är också viktigt att få en bild av vilka kroppsliga symtom som redan har bedömts medicinskt och om någon ny medicinsk bedömning behövs.
Läs mer om första samtalet hos psykoterapeut.
Behöver jag ha en diagnos?
Nej. Du behöver inte själv veta om dina problem ska kallas hälsoångest, GAD, OCD eller något annat innan du söker hjälp.
En professionell bedömning kan hjälpa till att tydliggöra problemet.
Om det finns en tydlig hälsoångest är behandlingsvalet viktigt eftersom det finns särskilda behandlingsmetoder med gott forskningsstöd.
När bör jag kontakta vårdcentral?
1177 rekommenderar att söka vård när ångesten är så omfattande att den hindrar dig i vardagen.
Det gäller också när du har nya kroppsliga symtom som behöver medicinsk bedömning.
1177 – När ska man söka vård vid ångest?
Ring 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning eller hjälp att avgöra vart du ska vända dig.
När ska jag söka akut vård?
En person med känd hälsoångest ska inte ignorera en verklig akut medicinsk situation.
Vid symtom eller en situation som kan innebära omedelbar fara för liv eller hälsa ska akut sjukvård sökas och 112 ringas när situationen kräver det.
Om ångesten blir så svår att du har planer på att ta ditt liv eller inte känner att du kan hålla dig säker ska du också söka akut psykiatrisk vård eller ringa 112 vid omedelbar fara.
Kan jag boka privat psykoterapi utan remiss?
Ja. Hos Gävleborgs Psykoterapi kan vuxna boka ett första privat psykoterapisamtal utan remiss.
Det innebär däremot inte att psykodynamisk psykoterapi alltid är den mest lämpliga behandlingen vid uttalad hälsoångest.
Om bedömningen talar för att en specifik KBT-baserad behandling av hälsoångest är mer lämplig bör det ingå i informationen och behandlingsövervägandet.
Läs mer i Psykoterapi online utan remiss.
Hälsoångest och psykoterapi online i hela Sverige
Digital psykoterapi gör det möjligt att genomföra samtal utan att vara begränsad till behandlare på den egna orten.
Samtidigt är metodfrågan särskilt viktig vid hälsoångest.
Det räcker inte att behandlingen sker online. Den behöver också vara lämplig för det problem som ska behandlas.
Hos Gävleborgs Psykoterapi erbjuds psykoterapi online till vuxna i hela Sverige när privat psykoterapi bedöms vara en lämplig insats.
Vanliga frågor om hälsoångest
Vad är hälsoångest?
Hälsoångest innebär stark eller återkommande oro för att ha eller utveckla allvarlig sjukdom. Personen kan bland annat kontrollera kroppen, söka information eller behöva återkommande försäkringar om att inget är fel.
Är hälsoångest samma sak som hypokondri?
Hypokondri är ett äldre och fortfarande använt begrepp. Hälsoångest är ett bredare och ofta mer neutralt uttryck för uttalad oro kring den egna hälsan.
Är symtomen inbillade?
Nej. En person med hälsoångest kan känna verkliga kroppsliga sensationer. Problemet kan i stället ligga i hur sensationerna tolkas och hur mycket kontroll, oro och säkerhetssökande de utlöser.
Hur vet jag om ett symtom är ångest eller fysisk sjukdom?
Det går inte alltid att avgöra själv. Nya, ihållande eller oroande kroppsliga symtom kan behöva medicinsk bedömning. Hälsoångest ska inte användas för att automatiskt avfärda kroppsliga besvär.
Varför blir jag inte lugn trots normala provsvar?
Vid hälsoångest kan lugnande besked ge tillfällig lättnad medan den grundläggande svårigheten att tolerera osäkerhet finns kvar. Då kan en ny tvekan eller ett nytt symtom snabbt starta samma process igen.
Är det dåligt att googla symtom?
Att söka medicinsk information är inte i sig ett problem. Vid hälsoångest kan sökandet däremot bli repetitivt och användas för att få fullständig säkerhet, vilket i stället kan förstärka oron.
Vilken psykoterapi har starkast stöd vid hälsoångest?
KBT-baserad behandling har det starkaste samlade specifika forskningsstödet. Nyare forskning ger även stöd för flera närliggande behandlingar, bland annat exponering, ACT och metakognitiv terapi.
Kan hälsoångest behandlas online?
Ja. Internetbaserade psykologiska behandlingar, framför allt KBT-baserade, har visat tydlig effekt i randomiserade studier och metaanalyser.
Finns det stöd för psykodynamisk terapi?
Forskningsstödet är betydligt svagare. En direkt randomiserad studie fann inte att korttids-PDT var bättre än väntelista, och en ny nätverksmetaanalys fann inte heller en statistiskt säkerställd effekt för korttids-PDT vid hälsoångest.
Kan PDT ändå vara relevant?
Ja, om personen också söker hjälp för bredare känslomässiga eller relationella problem där ett psykodynamiskt arbetssätt är lämpligt. Men vid uttalad hälsoångest bör personen informeras om det starkare specifika forskningsstödet för KBT-baserad behandling.
Behöver jag ha en diagnos innan jag bokar?
Nej. Ett första samtal kan användas för att förstå problemet och bedöma vilken behandling som är mest lämplig.
Behöver jag remiss?
Nej. Hos Gävleborgs Psykoterapi kan vuxna boka privat psykoterapi utan remiss.
Kan jag boka från hela Sverige?
Ja. Psykoterapi online erbjuds till vuxna i hela Sverige när behandlingsformen och vårdnivån bedöms vara lämpliga.
Boka psykoterapi online
Om oro för sjukdom tar mycket tid, leder till återkommande kroppskontroller eller gör det svårt att acceptera medicinska besked kan ett första samtal hjälpa till att tydliggöra hur problemen ser ut.
Vid tydlig hälsoångest är det viktigt att behandlingsvalet tar hänsyn till forskningsläget. KBT-baserade behandlingar har ett betydligt starkare specifikt stöd än vanlig psykodynamisk psykoterapi.
Psykodynamisk psykoterapi kan samtidigt vara relevant när personen också har bredare känslomässiga och relationella svårigheter som behöver förstås och bearbetas.
Hos Gävleborgs Psykoterapi kan vuxna boka psykoterapi online med legitimerad psykoterapeut från hela Sverige utan remiss när privat psykoterapi bedöms vara en lämplig insats.
Källor och vidare läsning
1177 – Generaliserat ångestsyndrom, GAD och hälsoångest
1177 – Internetpsykiatri och hälsoångest
PubMed – Cognitive behavior therapy for health anxiety: systematic review and meta-analysis
PubMed – Efficacy of internet-based psychological interventions for pathological health anxiety
PubMed – Live psychotherapy by video versus in-person: A meta-analysis
Texten är allmän information och ersätter inte individuell medicinsk, psykiatrisk, psykologisk eller psykoterapeutisk bedömning eller behandling.