Psykoterapi online vid ilska och irritation

Ilska är en normal mänsklig känsla. Den kan signalera att något känns orättvist, hotfullt eller gränsöverskridande och kan hjälpa oss att förstå att något behöver förändras.

Problemet är därför inte att känna ilska. Svårigheten uppstår när ilskan blir mycket stark, kommer ofta, är svår att förstå eller leder till beteenden som skadar relationer, arbete eller det egna måendet.

1177 beskriver ilska som en vanlig reaktion på utmaningar och svåra händelser. Tillfälliga starka känslor betyder inte i sig att en person har psykisk ohälsa.

1177 – Vad är psykisk ohälsa?

Om irritationen eller ilskan blivit ett återkommande problem kan psykoterapi online ge möjlighet att förstå vad som utlöser reaktionerna, vad känslan betyder och hur du brukar hantera den.

Ilska är inte samma sak som aggressivitet

Det är viktigt att skilja mellan känslan ilska och hur en person agerar när hon är arg. Du kan känna mycket stark ilska utan att hota, kontrollera eller skada någon.

Aggressiva eller våldsamma handlingar är beteenden. Att känna ilska ger inte rätt att skrämma, hota eller skada andra människor.

Det går alltså att ta en stark ilska på allvar utan att acceptera destruktiva beteenden.

När blir ilska ett problem?

Det finns ingen bestämd mängd ilska som innebär att du behöver psykoterapi. Det är mer relevant att undersöka vad känslan gör med ditt liv.

Det kan vara värt att söka hjälp om du exempelvis:

blir arg betydligt oftare än du själv vill
reagerar mycket kraftigt på små händelser
har svårt att lugna dig efter en konflikt
säger eller gör saker du senare ångrar
fastnar länge i ilska efteråt
skrämmer människor omkring dig
drar dig undan för att undvika att bli arg
upplever att relationer återkommande skadas av konflikter
inte förstår varför vissa situationer väcker så starka reaktioner

För andra människor ser problemet annorlunda ut. De har nästan aldrig kontakt med sin ilska trots att de återkommande blir illa behandlade eller får sina gränser överskridna.

Vad händer i kroppen när du blir arg?

Ilska kan innebära tydlig kroppslig aktivering. Pulsen kan öka, musklerna spännas och kroppen förbereda sig för handling.

När aktiveringen blir stark kan det bli svårare att tänka nyanserat. Uppmärksamheten riktas mot det som uppfattas som fel, provocerande eller hotfullt.

1177 beskriver att starka känslor, däribland ilska, kan kännas mycket obehagliga och att det kan hjälpa att först lugna kroppen när känslan blivit intensiv.

1177 – Att må dåligt – så kan du må bättre

Irritation kan vara den första signalen

Ilska behöver inte börja med ett utbrott. Ofta finns mindre signaler långt tidigare.

Det kan exempelvis vara:

spänning i kroppen
kortare tålamod
en känsla av att andra människor stör
ett mer kritiskt sätt att tänka
en impuls att avbryta eller höja rösten
svårighet att lyssna färdigt

Ju tidigare personen kan känna igen dessa signaler, desto större möjlighet finns att förstå vad som håller på att hända innan reaktionen blivit mycket stark.

Varför blir jag arg för småsaker?

Det som utlöser ilskan behöver inte vara hela förklaringen till dess intensitet.

En person kommer hem efter en mycket belastande dag och någon har lämnat disk på köksbänken. Reaktionen blir betydligt starkare än situationen i sig verkar motivera.

Då kan det vara relevant att fråga vad som redan fanns i personen innan disken upptäcktes. Stress, sömnbrist, tidigare konflikter, känslan av att bära för mycket ansvar eller andra påfrestningar kan påverka hur mycket marginal som finns kvar.

Ilska kan signalera att en gräns har passerats

Ilska kan innehålla viktig information. Den kan uppstå när en person känner sig respektlöst behandlad, överkörd eller orättvist belastad.

Den som alltid försöker bli av med sin ilska riskerar därför att missa vad känslan försöker signalera.

Frågan behöver inte bara vara:

”Hur får jag bort ilskan?”

Den kan också vara:

”Vad blev viktigt för mig i den här situationen?”

Om problemet handlar om att du länge låter andra överskrida dina behov kan du läsa mer i Gränssättning i terapi online.

Att känna ilska är inte samma sak som att ha rätt

Att känslan har en funktion betyder inte att den automatiskt ger en korrekt bild av situationen.

En person kan känna sig avvisad fast partnern egentligen bara är trött. Någon kan tolka en neutral kommentar som kritik eller uppfatta en annan människas gräns som ett personligt angrepp.

Det går därför att ta känslan på allvar och samtidigt undersöka om tolkningen av situationen är rimlig.

Vad finns under ilskan?

Ibland är ilska den tydligaste och mest relevanta känslan. I andra situationer finns flera känslor samtidigt.

Bakom eller tillsammans med ilskan kan det exempelvis finnas:

sorg
rädsla
skam
besvikelse
ensamhet
hjälplöshet
avund
känslan av att vara oviktig

Att undersöka detta innebär inte att ilskan är ”falsk”. Flera känslor kan vara närvarande samtidigt.

När ilska känns lättare än sårbarhet

För vissa människor är det betydligt enklare att känna ilska än att känna sig ledsen, rädd eller beroende av någon annan.

En partner säger:

”Jag vill vara ensam i kväll.”

Den första känslomässiga reaktionen kan vara rädsla för att inte vara viktig. Men innan den känslan hinner bli tydlig kommer ilskan:

”Du bryr dig aldrig om mig.”

Ilskan kan då ge en känsla av styrka i en situation där den underliggande upplevelsen snarare handlade om utsatthet.

När man inte får vara arg

Det motsatta problemet förekommer också. En person kan ha lärt sig att ilska är en farlig eller oacceptabel känsla.

Hon kanske växte upp i en miljö där ilska ledde till konflikter eller där det var viktigt att alltid vara lugn, duktig och anpassningsbar.

Som vuxen kan hon då känna:

skuld när hon blir arg
rädsla för konflikter
svårt att säga ifrån
svårt att veta när någon gått över en gräns
ett behov av att snabbt förklara bort sin irritation

Psykoterapeutiskt kan frågan då handla mindre om att minska ilskan och mer om att kunna känna och uttrycka den på ett konstruktivt sätt.

Undertryckt ilska försvinner inte alltid

Att inte visa en känsla är inte samma sak som att känslan inte finns.

En person kan säga att allt är okej och samtidigt bli alltmer spänd, distanserad eller kritisk. Hon kanske fortsätter anpassa sig men känner en växande bitterhet över att andra inte förstår hur mycket hon gör.

På längre sikt kan detta bidra till att en liten händelse utlöser en mycket större reaktion än om irritationen hade kunnat uttryckas tidigare.

När irritationen blir långvarig

Det är skillnad mellan ett kort utbrott av irritation och att gå omkring arg under stora delar av dagen.

Långvarig irritation kan vara kopplad till flera olika saker. Det kan handla om stress, relationsproblem, sömnsvårigheter, depression, annan psykisk ohälsa eller en situation i livet där belastningen blivit för stor.

Det är därför viktigt att inte automatiskt behandla ”ilska” som ett fristående problem innan man förstått sammanhanget.

Ilska och stress

När belastningen varit hög länge finns ofta mindre psykiskt utrymme för ytterligare krav. Sådant som normalt hade varit lätt att hantera kan börja upplevas som mycket mer provocerande.

Personen kanske märker att tålamodet med partner, barn, kollegor eller andra människor blivit betydligt kortare.

Om irritationen framför allt har ökat under en period av långvarig belastning behöver stressen också uppmärksammas.

Läs mer i Psykoterapi online vid stress.

Ilska och utmattning

Vid mycket långvarig belastning kan irritabilitet förekomma tillsammans med trötthet, koncentrationssvårigheter och minskad återhämtningsförmåga.

Det betyder inte att stark irritation automatiskt innebär utmattningssyndrom. Den som misstänker stressrelaterad sjukdom behöver en medicinsk bedömning.

Läs mer i Psykoterapi online vid utmattning.

Ilska och sömn

Sömn och känsloreglering påverkar varandra. Den som sover dåligt kan ha mindre marginal att hantera frustration, samtidigt som konflikter och stark aktivering kan göra det svårare att komma till ro.

Om irritationen sammanfaller med långvariga sömnproblem behöver sömnen därför också uppmärksammas.

Läs mer i Psykoterapi online vid sömnproblem.

Ilska kan vara en del av depression

Depression visar sig inte alltid enbart som sorg. 1177 beskriver att en person med depression också kan känna sig irriterad eller lätt bli arg.

Om irritationen förekommer tillsammans med exempelvis ihållande nedstämdhet, minskad glädje, energibrist, hopplöshet eller tydligt försämrad funktionsförmåga behöver depression övervägas.

Läs mer i Psykoterapi online vid depression.

Ilska och ångest kan finnas samtidigt

Ångest behöver inte alltid se ut som rädsla. En person som befinner sig i hög inre aktivering kan också bli otålig och lättirriterad.

Det kan dessutom finnas ilska över den egna ångesten:

”Varför klarar jag inte bara detta?”

Då riktas ilskan mot den egna personen och kan förstärka både stress och självkritik.

Läs mer i Psykoterapi online vid ångest.

Ilska efter trauma

Ilska kan också förekomma efter traumatiska erfarenheter. Personen kan känna ilska mot den som orsakade det som hänt, mot människor som inte hjälpte eller mot sig själv.

Stark irritabilitet kan också förekomma tillsammans med andra traumarelaterade symtom. Om det finns misstanke om PTSD behöver detta bedömas eftersom specifika traumafokuserade behandlingar har starkt forskningsstöd.

Läs mer i Psykoterapi online efter trauma.

Ilska i nära relationer

Nära relationer kan väcka starkare känslor än många andra relationer eftersom mer står på spel. Behov av närhet, tillit och bekräftelse kan göra en konflikt med en partner betydligt mer laddad än en liknande situation med en ytlig bekant.

Ett återkommande mönster kan vara:

den ena känner sig kritiserad
personen försvarar sig eller går till motattack
partnern känner sig ännu mindre förstådd
kritiken blir starkare
konflikten eskalerar

Efteråt kan båda ha svårt att förstå varför ett relativt litet ämne blev en så stor konflikt.

Läs mer i Psykoterapi online vid relationsproblem.

När kritik väcker oproportionerligt stark ilska

Kritik kan naturligtvis vara både orättvis och sårande. Men för vissa får även mindre återkoppling en mycket stark känslomässig betydelse.

En kommentar om ett misstag kan snabbt uppfattas som:

”Du tycker att jag är värdelös.”

Om kritik är nära kopplad till skam eller självkänsla kan försvar och ilska aktiveras mycket snabbt.

Det kan vara relevant att undersöka vad personen faktiskt hör när någon säger att något inte blev bra.

Ilska och låg självkänsla

Självkänsla och ilska kan hänga samman på olika sätt. Den som är mycket kritisk mot sig själv kan också bli mycket känslig för att uppfatta kritik från andra.

I andra fall riktas ilskan framför allt inåt. Personen accepterar sådant från andra som hon egentligen inte mår bra av och kritiserar sedan sig själv för att hon inte sade ifrån.

Läs mer i Psykoterapi online vid låg självkänsla.

Ilska och perfektionism

Höga krav kan skapa irritation när verkligheten inte följer den plan personen hade föreställt sig.

Det kan handla om att andra människor gör saker på ”fel” sätt, att planer förändras eller att det egna resultatet inte blir tillräckligt bra.

Om behovet av kontroll och höga prestationskrav är ett bredare återkommande mönster kan perfektionismen behöva förstås separat.

Läs mer i Psykoterapi online vid perfektionism.

Ilska och grubblande

Ilskan behöver inte ta slut när konflikten är över. Personen kan fortsätta samtalet i huvudet under timmar eller dagar.

Tankarna kan exempelvis vara:

”Hur kunde hon säga så?”
”Jag borde ha svarat något annat.”
”Nästa gång ska jag säga…”
”Han gör alltid så här.”

En metaanalys från 2025 fann konsekventa positiva samband mellan ilska och bland annat grubblande, undvikande och känslomässigt undertryckande.

PubMed – Anger and emotion regulation strategies: a meta-analysis

Studien visar samband och bevisar inte att grubblande ensamt orsakar ilska. Men den ger stöd för att sättet människor reglerar känslor på är relevant för hur ilska fungerar.

Läs mer i Psykoterapi online vid grubblande och övertänkande.

Vad säger den nya forskningen om ilska och känsloreglering?

Metaanalysen från 2025 omfattade 81 studier och 115 effektstorlekar. Forskarna undersökte sambanden mellan ilska och flera olika sätt att hantera känslor.

Ilska var konsekvent positivt relaterad till:

undvikande
grubblande
undertryckande av känslor

Ilska var samtidigt negativt relaterad till acceptans och kognitiv omvärdering.

PubMed – Anger and emotion regulation strategies

Forskarna fann betydande variation mellan studierna. Resultaten ska därför inte omvandlas till en enkel regel om hur varje person med ilska fungerar.

Finns det effektiv psykologisk behandling för problematisk ilska?

Ja. Psykologiska behandlingar av problematisk ilska har studerats under lång tid.

En omfattande metaanalys inkluderade 96 studier och 139 behandlingseffekter. Den omfattade bland annat kognitiva behandlingar, KBT, exponering, psykodynamiska behandlingar, psykoedukation, avslappning, färdighetsträning och kombinerade behandlingsprogram.

Den sammanlagda effekten av psykologisk behandling var positiv, men forskarna fann samtidigt betydande variation mellan olika behandlingar och studier.

PubMed – A meta-analysis of the psychological treatment of anger

Resultatet betyder därför inte att alla behandlingsformer är lika effektiva eller att en viss metod automatiskt passar varje person.

Vilka behandlingar har studerats mest?

Kognitiva och beteendeinriktade behandlingar har en omfattande forskningsbas inom behandling av ilska. En senare översikt av tidigare metaanalyser konstaterade att KBT-baserade behandlingar är de mest spridda och välstuderade psykosociala behandlingarna för ilska och aggression.

PubMed – Anger and aggression treatments: a review of meta-analyses

Det är viktigt att vara tydlig med detta när en person specifikt söker en behandling vars primära mål är att minska svåra eller destruktiva ilskeproblem.

Hjälper det att få utlopp för ilskan?

Idén att ilska behöver ”släppas ut” genom att exempelvis slå på något eller göra sig ännu mer uppvarvad är vanlig.

Forskningsstödet är däremot svagt för den tanken.

En metaanalys från 2024 omfattade 154 studier med 184 oberoende grupper och totalt 10 189 deltagare. Aktiviteter som minskade kroppslig aktivering var förknippade med minskad ilska och aggression, medan aktiviteter som ökade aktiveringen inte hade någon tydlig genomsnittlig effekt.

PubMed – A meta-analytic review of anger management activities that increase or decrease arousal

Resultatet talar alltså inte för att personen behöver göra sig ännu argare för att ”tömma” känslan.

Att lugna kroppen är inte samma sak som att undvika problemet

Det kan finnas en föreställning om att den som tar en paus från en konflikt flyr från problemet.

Så behöver det inte vara. När aktiveringen är mycket hög kan det vara klokt att först minska intensiteten och sedan återvända till frågan.

Det viktiga är skillnaden mellan:

”Jag behöver en stund och sedan vill jag fortsätta prata.”

och att konsekvent lämna alla svåra samtal och aldrig komma tillbaka till dem.

Vad kan psykoterapi fokusera på?

Arbetet behöver anpassas efter vad som faktiskt upprätthåller problemen.

Det kan exempelvis handla om att:

identifiera vad som utlöser ilskan
lära känna tidiga kroppsliga signaler
förstå vilka tolkningar som snabbt förstärker reaktionen
undersöka andra känslor som finns samtidigt
minska destruktivt grubblande
utveckla andra sätt att kommunicera missnöje
förstå återkommande relationsmönster
kunna sätta gränser innan irritationen blivit mycket stark
ta ansvar för beteenden som skadar andra

Målet är inte nödvändigtvis att bli en person som aldrig känner ilska. Ett mer realistiskt mål kan vara att kunna förstå, reglera och uttrycka känslan utan att den tar över.

Ett psykodynamiskt perspektiv på ilska

I psykodynamisk psykoterapi kan ilska undersökas i relation till känslor, tidigare erfarenheter och återkommande sätt att fungera tillsammans med andra.

Frågor som kan bli relevanta är exempelvis:

Vilka situationer väcker starkast ilska hos mig?
Vad upplever jag att den andra personen gör mot mig?
Vad händer precis innan jag blir arg?
Vilka känslor är svårare för mig att känna än ilska?
Hur lätt är det att uttrycka missnöje innan det blir starkt?
Hur reagerar jag när jag känner mig kritiserad eller avvisad?
Vilka konflikter återkommer i mina relationer?

Syftet är inte att förklara bort personens beteende. Tvärtom kan större förståelse göra det möjligt att ta större ansvar för hur känslan hanteras.

Läs mer om psykodynamisk terapi online.

Finns det specifikt forskningsstöd för PDT vid ilska?

Psykodynamiska behandlingar har ingått i forskning om psykologisk behandling av ilska. Den stora metaanalysen med 96 studier inkluderade psykodynamisk behandling som en av nio behandlingskategorier.

Men den sammanfattade forskningen visar också stor variation mellan behandlingarna. Underlaget ger inte stöd för att beskriva psykodynamisk psykoterapi som en etablerad förstahandsbehandling för alla typer av ilskeproblem.

PubMed – Psychological treatment of anger

PDT kan däremot vara relevant när ilskan behöver förstås tillsammans med bredare känslomässiga och relationella mönster.

När ilskan blir synlig i psykoterapin

Psykoterapin är själv en relation. Därför kan de mönster som uppstår utanför terapin ibland också bli synliga tillsammans med psykoterapeuten.

Personen kanske känner sig kritiserad av en fråga, blir irriterad när psykoterapeuten inte håller med eller undviker att visa missnöje eftersom hon är rädd att relationen ska skadas.

Om sådana situationer kan undersökas på ett respektfullt sätt kan de ge viktig information om hur personen fungerar i andra relationer.

Ilska och gränser kan behöva skiljas åt

En person kan behöva bli bättre på att reglera stark ilska och samtidigt bli bättre på att faktiskt säga ifrån.

Det är alltså möjligt att både reagera för kraftigt i vissa situationer och vara alldeles för anpassningsbar i andra.

Det psykoterapeutiska arbetet behöver därför undvika enkla slutsatser som att personen alltid ska bli lugnare eller alltid ska stå på sig mer.

Det viktiga är större flexibilitet och bättre förståelse av vad situationen kräver.

Ilska är inte en psykiatrisk diagnos

Att vara lättirriterad eller ofta arg är inte i sig en diagnos.

Ilska kan vara en naturlig reaktion på livssituationen, ett eget problem med känsloreglering eller förekomma tillsammans med exempelvis depression, ångest, stress eller traumarelaterade problem.

Det är därför viktigt att förstå helheten innan behandlingen bestäms.

När bör man söka vård?

1177 rekommenderar kontakt med vårdcentral när psykiska besvär har funnits under en längre tid och gör det svårt att klara vardagen.

1177 – När och var ska jag söka vård?

En vårdbedömning kan vara särskilt relevant om irritationen eller ilskan har förändrats tydligt, förekommer tillsammans med andra psykiska symtom eller påverkar arbete, sömn och relationer i stor omfattning.

När ilska övergår i hot, kontroll eller våld

Det är viktigt att dra en tydlig gräns mellan problem med ilska och våldsamt eller kränkande beteende.

1177 beskriver bland annat kontrollerande beteende, hot, fysiskt våld och att bli arg på ett sådant sätt att närstående blir rädda som beteenden som behöver tas på allvar.

Den som gör någon annan rädd eller har använt våld behöver ta ansvar för beteendet och söka specifik hjälp för att förhindra att det händer igen.

1177 – Att förändra ett våldsamt eller kränkande beteende

Vanlig privat psykoterapi ska inte användas för att tona ned eller förklara bort våld. Särskilda insatser kan behövas.

När ska man söka akut hjälp?

Om du upplever att du riskerar att omedelbart skada dig själv eller någon annan behöver situationen hanteras akut.

Ring 112 vid omedelbar fara. Ring 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma vart du ska vända dig.

Vad händer vid första samtalet?

Det första samtalet kan användas för att förstå hur ilskan fungerar och vad du faktiskt vill förändra.

Psykoterapeuten kan exempelvis fråga om:

vilka situationer som brukar utlösa irritationen
hur snabbt ilskan kommer
hur den känns i kroppen
vad du tänker när den uppstår
vad du brukar göra när du blir arg
hur länge känslan finns kvar
hur relationer påverkas
om stress eller sömnproblem finns
om depression, ångest eller traumaproblematik finns
om du någon gång blivit hotfull eller våldsam
vad du själv vill kunna göra annorlunda

Utifrån helheten går det sedan att bedöma vilken typ av behandling eller annan hjälp som är mest lämplig.

Läs mer om första samtalet hos psykoterapeut.

Kan psykoterapi vid ilska ske online?

Ja, när problemets karaktär och vårdnivån gör individuell psykoterapi via video lämplig.

Generell forskning om psykoterapi via direkta videosamtal har funnit överlag små skillnader jämfört med psykoterapi på fysisk mottagning.

En metaanalys omfattade 47 direkt jämförande studier med totalt 3 564 deltagare.

PubMed – Live psychotherapy by video versus in-person: A meta-analysis

Studierna omfattade olika diagnoser och psykoterapiformer. Resultatet är därför generell forskning om videoformatet och ska inte tolkas som specifik evidens för en viss behandling av ilska online.

Behöver jag ha en diagnos?

Nej. Ilska och irritation är känslor och du behöver inte ha någon psykiatrisk diagnos för att boka ett första privat psykoterapisamtal.

Det kan vara relevant att söka psykoterapi om reaktionerna återkommer, skapar lidande eller påverkar relationer och vardag. Om symtomen tyder på en annan psykisk eller kroppslig problematik kan ytterligare bedömning behövas.

Behöver jag remiss?

Nej. Hos Gävleborgs Psykoterapi kan vuxna boka privat psykoterapi utan remiss.

Om det finns behov av medicinsk, psykiatrisk eller annan specialiserad behandling kan kontakt med annan vård samtidigt behöva rekommenderas.

Läs mer i Psykoterapi online utan remiss.

Psykoterapi online vid ilska i hela Sverige

Digital psykoterapi gör det möjligt att träffa en psykoterapeut utan att vara begränsad till den ort där du bor. Samtalen sker via video och du behöver kunna delta från en privat och ostörd plats.

Hos Gävleborgs Psykoterapi erbjuds psykoterapi online till vuxna i hela Sverige när privat psykoterapi och den aktuella behandlingsmetoden bedöms vara lämpliga för problemet.

Vanliga frågor om ilska och irritation

Är det fel att bli arg?

Nej. Ilska är en normal mänsklig känsla. Problemet är framför allt om den blir svår att hantera, återkommer mycket ofta eller leder till beteenden som skadar dig själv eller andra.

Varför blir jag så arg för småsaker?

Den utlösande händelsen behöver inte vara hela förklaringen. Stress, sömnbrist, tidigare konflikter och känslan av att vara överbelastad kan påverka hur stark reaktionen blir.

Kan ilska egentligen vara sorg eller rädsla?

Ibland finns flera känslor samtidigt. Ilska kan exempelvis förekomma tillsammans med sorg, rädsla, skam eller hjälplöshet. Men ilska behöver inte alltid vara en mask för någon annan känsla.

Kan depression göra mig irriterad?

Ja. Irritation och ilska kan förekomma vid depression. Om du samtidigt har ihållande nedstämdhet, förlorad glädje, energibrist eller andra depressiva symtom behöver helheten bedömas.

Hjälper det att få utlopp för ilskan?

Att uttrycka vad du känner kan vara viktigt, men forskning ger inte stöd för att öka kroppslig aktivering genom exempelvis aggressiv ”ventilering”. En stor metaanalys fann i stället bättre resultat av aktiviteter som minskade aktiveringen.

Är ilska och aggressivitet samma sak?

Nej. Ilska är en känsla. Aggressiva, hotfulla eller våldsamma handlingar är beteenden som personen ansvarar för.

Kan psykoterapi hjälpa?

Ja, psykologiska behandlingar av problematisk ilska har sammantaget visat positiva resultat i forskning. Vilken behandling som passar bäst beror på vad som driver problemen och om annan psykisk ohälsa finns samtidigt.

Kan psykodynamisk psykoterapi vara relevant?

Den kan vara relevant när ilskan hänger samman med känslomässiga konflikter och återkommande relationsmönster. Psykodynamiska behandlingar har ingått i forskning om ilska, men underlaget ger inte stöd för att beskriva PDT som den generellt bäst dokumenterade specifika behandlingen för alla ilskeproblem.

Vad gör jag om andra blir rädda för min ilska?

Ta situationen på allvar och sök hjälp. Om ilskan innefattar hot, kontroll, kränkningar eller våld kan särskilda stöd- och behandlingsinsatser behövas.

Behöver jag ha en diagnos?

Nej. Du behöver inte ha någon diagnos för att boka ett första privat psykoterapisamtal.

Behöver jag remiss?

Nej. Hos Gävleborgs Psykoterapi kan vuxna boka privat psykoterapi utan remiss.

Kan jag boka från hela Sverige?

Ja. Psykoterapi online erbjuds till vuxna i hela Sverige när behandlingsformen och vårdnivån bedöms vara lämpliga.

Boka psykoterapi online

Om ilska eller irritation har blivit ett återkommande problem kan ett första samtal användas för att förstå vad som händer innan reaktionen blir stark och vilka mönster som återkommer.

Målet behöver inte vara att aldrig bli arg. Det kan handla om att kunna förstå känslan tidigare, uttrycka viktiga behov tydligare och få större frihet i hur du agerar när något väcker starka känslor.

Hos Gävleborgs Psykoterapi kan vuxna boka psykoterapi online med legitimerad psykoterapeut från hela Sverige utan remiss när privat psykoterapi bedöms vara en lämplig insats.

Boka psykoterapi online