Hoppa till innehåll
Psykoterapi online vid låg självkänsla
Låg självkänsla kan påverka många delar av livet utan att alltid vara tydlig för omgivningen. En person kan fungera väl i arbete och vardag, vara uppskattad av andra och samtidigt bära på en stark känsla av att inte riktigt duga.
För vissa visar sig problemen genom ständig självkritik och höga krav. För andra handlar det om ett stort behov av bekräftelse, rädsla för kritik, svårigheter att sätta gränser eller en tendens att jämföra sig med andra.
Psykoterapi online kan ge möjlighet att tillsammans med legitimerad psykoterapeut undersöka hur du ser på dig själv, vilka mönster som återkommer och hur självkritik, relationer och tidigare erfarenheter påverkar hur du mår. Samtalen sker via video och är tillgängliga för vuxna i hela Sverige.
Vad innebär låg självkänsla?
Självkänsla handlar om hur du värderar dig själv och vilken känsla du har av ditt eget värde. Den behöver inte vara densamma som självförtroende.
En person kan exempelvis känna sig mycket kompetent på arbetet och ha starkt självförtroende när det gäller prestation, men samtidigt ha svårt att känna sig värdefull när prestationerna inte räcker till.
1177 beskriver att svag självkänsla bland annat kan innebära rädsla för vad andra tycker, negativa tankar om sig själv, stort behov av bekräftelse och svårigheter att ta egna behov på allvar eller sätta rimliga gränser.
Tecken på att självkänslan påverkar vardagen
Låg självkänsla kan uttryckas på många olika sätt. Det behöver inte innebära att personen hela tiden tänker att hon eller han är värdelös.
Det kan exempelvis märkas genom att du:
- är betydligt hårdare mot dig själv än mot andra
- har svårt att känna dig nöjd med det du gör
- oroar dig mycket för vad andra människor tycker om dig
- jämför dig med andra och ofta upplever dig som sämre
- har svårt att ta emot beröm eller komplimanger
- behöver mycket bekräftelse för att känna dig trygg
- undviker saker av rädsla för att misslyckas
- ställer mycket höga krav på prestation
- har svårt att säga nej eller sätta gränser
- tar stort ansvar för andra människors känslor
- grubblar länge över misstag eller sådant du sagt
- har svårt att känna att dina egna behov är lika viktiga som andras
När sådana mönster återkommer kan de påverka både psykiskt mående, relationer och möjligheten att leva på ett sätt som överensstämmer med de egna behoven.
När självkänslan blir beroende av prestation
Det är vanligt att vilja göra saker bra och känna tillfredsställelse när man lyckas. Problem kan däremot uppstå när känslan av eget värde blir starkt beroende av prestation.
Då kan ett bra resultat ge tillfällig lättnad, men nästa uppgift blir snabbt ett nytt test på om man duger. Det som gått bra tas för givet medan misstag får mycket större betydelse.
Det kan leda till en situation där det nästan aldrig känns möjligt att bli riktigt färdig eller nöjd. Kraven flyttas fram så snart ett mål har uppnåtts.
På längre sikt kan detta bidra till stress, självkritik och svårigheter att återhämta sig.
Om långvarig belastning är en stor del av problemen kan du också läsa Psykoterapi online vid stress.
Självkritik – när den inre rösten blir hård
Självkritik innebär att bedömningen av det egna beteendet eller den egna personen blir negativ och hård. En viss förmåga till självkritisk reflektion kan vara hjälpsam när vi behöver lära oss av erfarenheter, men stark och återkommande självkritik kan fungera på ett helt annat sätt.
Efter ett misstag kanske tankarna inte stannar vid att något blev fel. I stället övergår bedömningen till slutsatser om den egna personen: att man är dålig, inkompetent, svag eller misslyckad.
Självkritiken kan också bli särskilt stark i sociala situationer. Efter ett samtal, möte eller en konflikt kan personen gå igenom det som hänt om och om igen och leta efter sådant som borde ha sagts eller gjorts annorlunda.
Forskning visar att självkritik är relevant inom psykoterapi och förekommer i samband med flera olika former av psykisk ohälsa. Det innebär däremot inte att självkritik i sig är en psykiatrisk diagnos.
Hur kan psykoterapi hjälpa vid låg självkänsla?
Psykoterapi kan ge möjlighet att undersöka hur synen på dig själv har utvecklats och vilka situationer som aktiverar stark självkritik eller känslor av otillräcklighet.
Arbetet kan exempelvis handla om:
- hur du reagerar när du gör misstag
- vilka krav du ställer på dig själv
- hur mycket andras bedömningar påverkar dig
- svårigheter att ta emot uppskattning
- rädsla för kritik eller avvisande
- ett starkt behov av bekräftelse
- hur du hanterar egna behov och gränser
- återkommande självkritiska tankar
- relationer där du ofta känner dig mindre värd
- tidigare erfarenheter som påverkat bilden av dig själv
Målet behöver inte vara att utveckla en orealistiskt positiv bild av sig själv. Ett mer hållbart arbete kan handla om att kunna se både styrkor och begränsningar utan att det egna värdet hela tiden står på spel.
Ett psykodynamiskt perspektiv på självkänsla
Ur ett psykodynamiskt perspektiv kan självbilden förstås i relation till både tidigare och nuvarande erfarenheter. Hur vi blivit bemötta, vilka känslor som varit möjliga att uttrycka och vilka roller vi haft i viktiga relationer kan påverka hur vi senare förhåller oss till oss själva.
En person kan exempelvis tidigt ha fått mycket uppskattning när hon eller han presterade, hjälpte andra eller inte skapade problem. Med tiden kan det utvecklas till en föreställning om att det egna värdet är beroende av att fortsätta vara duktig, hjälpsam eller stark.
För någon annan kan återkommande kritik eller brist på känslomässig bekräftelse ha bidragit till en inre förväntan om att inte riktigt vara tillräcklig.
Det betyder inte att alla problem med självkänsla kan förklaras av barndomen. Självbilden påverkas också av relationer, förluster, arbete, sjukdom, livsförändringar och andra erfarenheter senare i livet.
I psykoterapin kan det bli möjligt att undersöka hur dessa erfarenheter hänger samman med sättet du ser på dig själv idag.
Låg självkänsla och svårigheter att sätta gränser
Om det egna värdet är starkt beroende av att andra är nöjda kan det bli svårt att säga nej. Att sätta en gräns kan väcka oro för att framstå som självisk, besvärlig eller otillräcklig.
Personen kanske därför tar på sig mer ansvar än hon eller han egentligen orkar, accepterar sådant som känns fel eller prioriterar andras behov före de egna.
På kort sikt kan detta minska risken för konflikt. På längre sikt kan resultatet bli frustration, stress och en känsla av att inte riktigt veta vad man själv vill.
Att förstå vad som händer känslomässigt när du försöker sätta en gräns kan därför vara en viktig del av psykoterapin.
Självkänsla och relationsproblem
Hur vi ser på oss själva påverkar också hur vi tolkar andra människor. Om du redan är osäker på ditt eget värde kan en partners tystnad, en väns sena svar eller en kollegas kritik få mycket stor betydelse.
Det kan leda till oro, överanpassning eller ett starkt behov av försäkran om att relationen fortfarande är trygg.
För andra kan låg självkänsla leda till att man håller människor på avstånd. Risken att bli kritiserad eller avvisad kan kännas mindre om man inte släpper någon riktigt nära.
Om relationella mönster är en stor del av problemen kan du också läsa Psykoterapi online vid relationsproblem.
Självkänsla, oro och ångest
Låg självkänsla och ångest kan hänga samman. Rädsla för att göra fel eller bli negativt bedömd kan leda till omfattande oro inför både vardagliga och sociala situationer.
Efteråt kan självkritiken förstärka problemen genom att personen granskar sitt beteende och fokuserar på sådant som upplevdes som fel.
Det kan uppstå en cirkel där osäkerheten leder till oro, oron påverkar beteendet och efterföljande självkritik gör nästa situation ännu mer laddad.
Om ångest och oro är framträdande kan du läsa Psykoterapi online vid ångest.
Låg självkänsla och depression
Stark självkritik och negativ självbild kan också förekomma tillsammans med depression. När en person är deprimerad kan det bli svårare att uppmärksamma positiva egenskaper och erfarenheter samtidigt som misstag och tillkortakommanden får större betydelse.
Samtidigt behöver låg självkänsla inte innebära att personen har en depression. Det är viktigt att skilja mellan olika problem och bedöma helheten.
Om nedstämdhet, energibrist och minskat intresse är tydliga delar av situationen kan du även läsa Psykoterapi online vid depression.
Vad säger forskningen om självkritik och psykoterapi?
En systematisk översikt och metaanalys undersökte sambandet mellan självkritik före behandling och resultat av psykoterapi. Analysen omfattade 49 longitudinella studier med totalt 3 277 patienter. Högre grad av självkritik före behandling var i genomsnitt förknippad med något sämre behandlingsresultat.
Det betyder inte att personer med stark självkritik inte kan ha nytta av psykoterapi. Resultatet visar snarare att självkritik kan vara en kliniskt relevant faktor att uppmärksamma i behandlingen.
PubMed – Self-criticism and psychotherapy outcome: A systematic review and meta-analysis
Det finns också forskning om psykoterapi och självkänsla. En systematisk översikt och metaanalys av psykoterapi för vuxna med depression omfattade 19 studier och totalt 3 423 deltagare. Förutom effekter på depression fann forskarna en måttlig förbättring av självkänsla, men studierna hade betydande heterogenitet och resultaten ska därför tolkas försiktigt.
Forskning på interventioner som specifikt riktas mot självmedkänsla och självkritik har också visat lovande resultat. En metaanalys av 19 studier med sammanlagt 1 350 deltagare fann en måttlig minskning av självkritik jämfört med kontrollgrupper. Författarna betonade samtidigt metodologiska begränsningar och behov av mer forskning.
Dessa studier undersöker olika behandlingsformer och patientgrupper och ska därför inte tolkas som bevis för att en specifik psykoterapimetod fungerar för alla personer med låg självkänsla.
Hur går psykoterapi online vid låg självkänsla till?
Det första samtalet används för att förstå vad du söker hjälp för och hur svårigheterna påverkar ditt liv. Du behöver inte själv veta exakt varför självkritiken eller osäkerheten har utvecklats.
Fortsatta samtal kan bland annat utgå från konkreta situationer där du känner dig otillräcklig, blir starkt självkritisk eller märker att andras reaktioner får mycket stor betydelse.
Genom att undersöka vad som händer i sådana situationer kan återkommande mönster successivt bli tydligare.
Samtalen genomförs via video och kan ske från hela Sverige, förutsatt att du har möjlighet att delta från en privat och ostörd plats.
Läs mer om bokning och praktisk information.
Fungerar psykoterapi via video?
Forskning har jämfört psykoterapi via videolänk med psykoterapi ansikte mot ansikte. En metaanalys av 47 jämförande studier med totalt 3 564 deltagare fann överlag försumbara skillnader i behandlingsresultat mellan formaten.
Studierna omfattade olika psykiska problem och behandlingsformer. Resultaten innebär därför inte att digital psykoterapi är rätt för alla personer eller alla typer av svårigheter.
PubMed – Live psychotherapy by video versus in-person: A meta-analysis
När kan andra vårdinsatser behövas?
Låg självkänsla är inte i sig en psykiatrisk diagnos. Den kan däremot förekomma tillsammans med exempelvis depression, ångest, ätstörningsproblematik eller andra psykiska svårigheter.
Om du har omfattande symtom, kraftigt nedsatt funktionsförmåga eller andra psykiska problem kan bedömning inom hälso- och sjukvården vara viktig.
Vid akut psykisk ohälsa eller om det finns omedelbar risk att du eller någon annan skadas ska du ringa 112. För sjukvårdsrådgivning kan du kontakta 1177.
Psykoterapi online vid låg självkänsla i hela Sverige
Eftersom samtalen genomförs via video behöver du inte bo nära en fysisk psykoterapimottagning. Digital psykoterapi kan genomföras från hela Sverige.
Det kan vara särskilt praktiskt om du bor på en mindre ort, har långt till en mottagning eller behöver större flexibilitet för att regelbundna samtal ska fungera tillsammans med arbete och vardagsliv.
Läs mer om psykoterapi online i hela Sverige.
Vanliga frågor om psykoterapi online vid låg självkänsla
Kan man gå i psykoterapi för låg självkänsla?
Ja. Låg självkänsla, stark självkritik och återkommande känslor av otillräcklighet kan vara relevanta områden att arbeta med i psykoterapi, även om låg självkänsla inte i sig är en psykiatrisk diagnos.
Vad är skillnaden mellan självkänsla och självförtroende?
Självkänsla handlar framför allt om hur du värderar dig själv som person. Självförtroende handlar mer om hur säker du känner dig på din förmåga att klara en uppgift eller prestera inom ett visst område.
Kan man ha bra självförtroende men låg självkänsla?
Ja. En person kan exempelvis vara mycket säker på sin yrkeskompetens samtidigt som känslan av eget värde är starkt beroende av prestation och andras uppskattning.
Är stark självkritik samma sak som låg självkänsla?
Nej, begreppen är inte identiska, men de kan hänga samman. Stark självkritik innebär ett återkommande hårt och negativt sätt att bedöma sig själv, särskilt vid misstag eller upplevda misslyckanden.
Behöver jag remiss?
Nej. Du behöver ingen remiss för att boka privat psykoterapi hos Gävleborgs Psykoterapi.
Kan jag gå i psykoterapi online från hela Sverige?
Ja. Digital psykoterapi erbjuds till vuxna i hela Sverige när behandlingsformen bedöms vara lämplig.
Boka psykoterapi online
Om självkritik, känslor av otillräcklighet eller svårigheter att sätta gränser återkommer och påverkar hur du mår kan ett första psykoterapisamtal vara ett sätt att börja förstå vad som händer.
Hos Gävleborgs Psykoterapi kan vuxna boka psykoterapi online med legitimerad psykoterapeut från hela Sverige. Du behöver ingen remiss.
Källor och vidare läsning
PubMed – Self-criticism and psychotherapy outcome: A systematic review and meta-analysis
PubMed – Live psychotherapy by video versus in-person: A meta-analysis
Texten är allmän information och ersätter inte individuell medicinsk, psykiatrisk, psykologisk eller psykoterapeutisk bedömning eller behandling.