Hoppa till innehåll
Psykoterapi online vid livskris
En livskris kan uppstå när något förändras så mycket att de sätt vi vanligtvis använder för att hantera svårigheter inte längre räcker till. Det kan handla om en separation, en förlust, sjukdom, arbetslöshet, pensionering, en flytt eller en annan förändring som påverkar hur du ser på dig själv och ditt liv.
Även förändringar som från början varit efterlängtade kan skapa en kris. Att bli förälder, byta arbete eller flytta till en ny plats kan innebära att gamla roller och sammanhang förändras samtidigt som något nytt behöver byggas upp.
Psykoterapi online kan ge möjlighet att tillsammans med legitimerad psykoterapeut försöka förstå det som har hänt, de känslor som väcks och hur du kan förhålla dig till en situation som kanske inte går att förändra. Samtalen sker via video och är tillgängliga för vuxna i hela Sverige.
Vad är en livskris?
En livskris är ingen enskild psykiatrisk diagnos. Begreppet används ofta för att beskriva en period där en händelse eller förändring skapar en stark psykisk belastning och påverkar hur personen fungerar i vardagen.
1177 beskriver en kris som en reaktion på en förändring som är så överväldigande att de vanliga sätten att hantera svårigheter inte räcker till.
En kris kan exempelvis utlösas av:
- att en nära person dör
- separation eller skilsmässa
- sjukdom hos dig själv eller någon närstående
- att förlora arbetet
- ekonomiska svårigheter
- ensamhet
- konflikter eller stora problem på arbetet
- att barn flyttar hemifrån
- pensionering
- att bli äldre och möta nya begränsningar
- flytt eller förlust av ett tidigare sammanhang
- att bli förälder
- andra stora förändringar i identitet, relationer eller livssituation
Hur kan en livskris kännas?
Människor reagerar olika på stora förändringar. Samma händelse kan påverka två personer på helt olika sätt beroende på tidigare erfarenheter, relationer, livssituation och vilket stöd som finns runt personen.
En livskris kan bland annat innebära:
- oro eller ångest
- sorg och nedstämdhet
- tomhet eller meningslöshet
- irritation och rastlöshet
- skuld eller skam
- svårigheter att koncentrera sig
- sömnproblem
- grubblande över det som har hänt
- svårigheter att fatta beslut
- en känsla av overklighet
- osäkerhet kring framtiden
- frågor om vem man är när livet har förändrats
Känslorna behöver inte vara konstanta. Ena stunden kan vardagen fungera relativt normalt och nästa stund kan sorgen, oron eller tomheten bli stark igen.
När livet inte längre ser ut som tidigare
En viktig del av en livskris kan vara att det inte enbart är en konkret händelse som har förändrats. Även bilden av framtiden kan påverkas.
Efter en separation kan det exempelvis inte bara vara relationen som har gått förlorad. Planer, vardagsrutiner, gemensamma vänner och föreställningar om framtiden kan också förändras.
Efter sjukdom kan personen behöva förhålla sig till att kroppen eller livet inte längre fungerar som tidigare. Pensionering kan innebära större frihet men samtidigt en förlust av struktur, yrkesidentitet och socialt sammanhang.
En flytt kan vara positiv och samtidigt innebära saknad efter relationer, platser och den känsla av tillhörighet som tidigare var självklar.
Det är därför fullt möjligt att känna flera motstridiga känslor samtidigt.
När en positiv förändring ändå skapar en kris
En kris behöver inte utlösas av något som objektivt betraktas som negativt. Även efterlängtade förändringar kan kräva en stor psykisk anpassning.
1177 nämner exempelvis att människor kan hamna i kris när de blir föräldrar, flyttar eller byter arbete.
En person kan därför både vara glad över förändringen och samtidigt känna oro, sorg eller osäkerhet över det som lämnas bakom.
Det ena behöver inte motsäga det andra. I psykoterapi kan det finnas utrymme för flera känslor samtidigt utan att de behöver värderas som rätt eller fel.
Livskris efter separation eller relationsförlust
En separation kan innebära en kraftig förändring av både vardag och identitet. Det kan finnas sorg efter personen och relationen samtidigt som konflikter, ilska, lättnad, skuld eller rädsla för framtiden väcks.
För vissa blir separationen dessutom kopplad till stark självkritik. Tankarna kan kretsa kring vad man borde ha gjort annorlunda, varför relationen inte fungerade eller om samma sak kommer att hända igen.
Om relationella mönster är en viktig del av situationen kan du också läsa Psykoterapi online vid relationsproblem.
Livskris efter förlust och sorg
Att förlora en människa som varit viktig kan förändra livet på ett grundläggande sätt. Sorgen kan handla både om personen som har dött och om den framtid, trygghet och vardag som förknippades med relationen.
Sorg är inte i sig en sjukdom. Det finns heller ingen bestämd tidsplan för hur en människa ska reagera efter en förlust.
För vissa finns ett stort behov av att prata om det som hänt. Andra behöver mer tid innan de kan sätta ord på känslorna.
Psykoterapi kan ge ett sammanhang där sorgen, relationen till den person som gått förlorad och förändringen av det egna livet kan utforskas utan krav på att snabbt gå vidare.
När identiteten påverkas av en livskris
Stora förändringar kan väcka frågor som går utöver det konkreta problemet. Personen kanske börjar fundera över vem hon eller han är, vad som egentligen är viktigt och hur livet ska se ut framåt.
Det kan exempelvis uppstå efter:
- pensionering efter ett långt arbetsliv
- att barnen flyttar hemifrån
- en lång relation som tar slut
- sjukdom som förändrar tidigare möjligheter
- förlust av en viktig person
- flytt från ett välbekant sammanhang
- stora förändringar i arbete eller familjeliv
Frågor om identitet och mening behöver inte innebära psykisk sjukdom. De kan vara en naturlig del av att försöka orientera sig när livet inte längre ser ut som tidigare.
Hur kan psykoterapi hjälpa i en livskris?
Psykoterapi kan ge ett avgränsat och professionellt sammanhang där du kan försöka förstå vad som har hänt och hur förändringen påverkar dig.
Arbetet kan bland annat handla om:
- att sätta ord på känslor som är svåra att förstå
- att bearbeta en förlust eller förändring
- att förstå varför vissa delar av situationen blir särskilt svåra
- att undersöka skuld eller självkritik
- att förstå hur tidigare erfarenheter påverkar den aktuella krisen
- att hantera osäkerhet inför framtiden
- att utforska förändringar i relationer och identitet
- att hitta ett sätt att leva vidare med sådant som inte går att göra ogjort
Det psykoterapeutiska arbetet behöver inte innebära att hitta en snabb lösning. I vissa livssituationer finns ingen lösning som återställer livet till hur det var tidigare.
Arbetet kan i stället handla om att kunna förstå och integrera det som har hänt och successivt hitta ett sätt att orientera sig i den nya situationen.
Ett psykodynamiskt perspektiv på livskriser
Ur ett psykodynamiskt perspektiv kan en aktuell livskris också aktivera känslor och erfarenheter från tidigare delar av livet.
En separation kan exempelvis väcka starka känslor av övergivenhet som känns större än den aktuella situationen ensam tycks förklara. En konflikt på arbetet kan aktualisera gamla erfarenheter av kritik eller otillräcklighet.
På samma sätt kan en förlust väcka minnen av tidigare förluster som kanske aldrig riktigt har fått utrymme.
Det betyder inte att en aktuell kris bara handlar om det förflutna. Händelsen här och nu är verklig och betydelsefull. Men tidigare erfarenheter kan påverka hur den upplevs och vilka sätt att hantera den som blir tillgängliga.
I psykoterapin kan det bli möjligt att förstå hur det som händer nu hänger samman med tidigare erfarenheter utan att förlora fokus på den aktuella livssituationen.
Livskris och grubblande
Efter en stor förändring är det vanligt att försöka förstå vad som har hänt. Tankarna kan återvända till samma frågor många gånger.
Det kan exempelvis handla om:
- Varför hände det här?
- Kunde jag ha gjort något annorlunda?
- Hur ska livet bli nu?
- Var det här mitt fel?
- Kommer jag någonsin känna mig som mig själv igen?
Reflektion kan vara en del av bearbetningen. Men när samma tankar börjar cirkulera utan att ge någon ny förståelse kan grubblandet i sig bli belastande.
Om repetitivt tänkande är en stor del av problemen kan du också läsa Psykoterapi online vid grubblande och övertänkande.
Livskris och ångest
En livskris innebär ofta att sådant som tidigare varit förutsägbart plötsligt blir osäkert. Det kan skapa stark oro för framtiden.
Efter en separation kan oron exempelvis handla om ensamhet, ekonomi eller framtida relationer. Efter sjukdom kan den handla om hälsa och framtida funktionsförmåga.
När mycket i livet känns osäkert kan behovet av kontroll bli starkare samtidigt som möjligheten att faktiskt kontrollera situationen är begränsad.
Om ångest och oro är framträdande kan du också läsa Psykoterapi online vid ångest.
Livskris, stress och återhämtning
En kris kan vara psykiskt och kroppsligt belastande. Sömn, koncentration och vardagsrutiner kan påverkas samtidigt som det ofta finns praktiska problem som behöver hanteras.
Vid en separation kanske boende och ekonomi behöver lösas. Vid sjukdom kan kontakter med sjukvård och arbete ta mycket energi. Efter ett dödsfall kan praktiska frågor behöva hanteras samtidigt som personen befinner sig i sorg.
Om belastningen fortsätter under lång tid kan återhämtningen bli svår.
Om stressen är en central del av situationen kan du läsa Psykoterapi online vid stress.
Livskris och depression
En livskris kan innebära sorg, trötthet och nedstämdhet utan att personen har en depression. Samtidigt kan en depression utvecklas eller finnas parallellt med en svår livssituation.
Det är därför viktigt att uppmärksamma hur omfattande symtomen är, hur länge de har funnits och hur mycket vardagsfunktionen påverkas.
Om nedstämdheten blir ihållande, lusten minskar tydligt eller vardagen blir svår att hantera kan en bedömning inom hälso- och sjukvården behövas.
Du kan också läsa Psykoterapi online vid depression.
Livskris och anpassningsstörning är inte samma sak
Begreppet livskris används brett och innebär inte automatiskt att personen har en psykiatrisk diagnos.
Anpassningsstörning är däremot en klinisk diagnos som kan bli aktuell när psykiska symtom uppstår i samband med en identifierbar stressande händelse eller förändring och problemen orsakar betydande lidande eller funktionsnedsättning.
Det går därför inte att själv avgöra att en livskris är en anpassningsstörning enbart utifrån att man mår dåligt efter en svår händelse.
En professionell bedömning behöver ta hänsyn till vilka symtom som finns, hur omfattande de är, hur länge de har pågått och om någon annan psykisk problematik bättre förklarar situationen.
Vad säger forskningen om behandling vid anpassningssvårigheter?
Forskningen om behandling vid diagnostiserad anpassningsstörning är mindre omfattande än forskningen kring exempelvis depression och ångest.
En systematisk översikt från 2018 identifierade 29 studier av psykologiska och farmakologiska behandlingar. De psykologiska behandlingarna varierade och inkluderade bland annat kognitiv beteendeterapi, psykodynamiskt relaterade behandlingar och andra interventioner. Författarna bedömde dock den samlade evidenskvaliteten som låg till mycket låg.
En nyare systematisk översikt och metaanalys från 2025 inkluderade 16 randomiserade kontrollerade studier med totalt 3 027 deltagare. Resultaten talade för att både internetbaserad och fysisk KBT kan minska symtom vid anpassningsstörning. Forskarna betonade samtidigt behovet av fler randomiserade studier för att kunna bedöma andra behandlingsformer.
Det är viktigt att inte likställa dessa studier med allmän behandling av livskriser. Studierna gäller personer med diagnostiserad anpassningsstörning och resultaten kan inte automatiskt överföras till alla personer som befinner sig i en kris.
Fungerar psykoterapi via video?
För själva behandlingsformatet finns forskning som jämfört psykoterapi via videolänk med behandling ansikte mot ansikte.
En metaanalys av 47 jämförande studier med totalt 3 564 deltagare fann överlag försumbara skillnader i behandlingsresultat mellan livebaserad psykoterapi via video och psykoterapi på plats.
Studierna omfattade flera olika problemområden och behandlingsformer. Resultatet innebär därför inte att videobehandling är rätt för alla människor eller alla situationer.
PubMed – Live psychotherapy by video versus in-person: A meta-analysis
Hur går psykoterapi online vid en livskris till?
Det första samtalet används för att förstå vad som har hänt, hur situationen påverkar dig och vad du behöver hjälp med.
Du behöver inte ha en tydlig förklaring eller veta vad terapin ska fokusera på innan du kommer. När livet förändras snabbt kan det tvärtom vara svårt att sortera känslor, tankar och praktiska problem.
Fortsatta samtal kan sedan fokusera på det som blir mest relevant. Det kan exempelvis handla om sorg, relationer, identitet, skuld, oro, förändrade roller eller svårigheter att orientera sig mot framtiden.
Samtalen genomförs via video och kan ske från hela Sverige, förutsatt att du har möjlighet att delta från en privat och ostörd plats.
Läs mer om bokning och praktisk information.
När behöver man söka annan vård?
Många krisreaktioner kan vara starka utan att innebära psykisk sjukdom. Men ibland blir besvären så omfattande att vård behöver sökas.
1177 rekommenderar kontakt med vårdcentral om minnen och känslor från händelsen fortsätter påverka dig mycket under lång tid eller om besvären gör det svårt att fungera i vardagen.
Om du mår mycket dåligt eller har tankar eller planer på att ta ditt liv ska du kontakta psykiatrisk akutmottagning eller ringa 112. För sjukvårdsrådgivning kan du ringa 1177.
Psykoterapi online vid livskris i hela Sverige
Eftersom samtalen sker via video behöver geografiskt avstånd inte vara ett hinder för psykoterapeutiskt stöd under en svår period i livet.
Digital psykoterapi kan genomföras med vuxna i hela Sverige och kan vara särskilt praktisk när resor, arbete, familjeliv eller andra omständigheter gör regelbundna besök på mottagning svåra.
Läs mer om psykoterapi online i hela Sverige.
Vanliga frågor om psykoterapi online vid livskris
Är en livskris en psykisk sjukdom?
Nej. Att reagera starkt på en stor förändring eller förlust behöver inte innebära psykisk sjukdom. En kris kan vara en mänsklig reaktion på en situation som är svår att hantera.
Kan man gå i psykoterapi även om man inte har en diagnos?
Ja. Du behöver inte ha en fastställd psykiatrisk diagnos för att söka privat psykoterapi. En livskris, relationell svårighet eller annan belastande situation kan vara anledning att söka samtalsstöd.
Hur länge varar en livskris?
Det finns ingen bestämd tidsgräns. Hur länge krisen påverkar en person beror bland annat på vad som har hänt, tidigare erfarenheter, livssituation och vilket stöd som finns tillgängligt.
Kan psykoterapi hjälpa efter en separation?
Psykoterapi kan ge möjlighet att bearbeta känslor efter en separation och undersöka hur förändringen påverkar självkänsla, relationer och synen på framtiden.
Kan psykoterapi hjälpa vid sorg?
Sorg är inte i sig en sjukdom och behöver inte alltid behandlas. För vissa kan psykoterapi däremot ge ett värdefullt sammanhang där förlusten och de förändringar den medför får bearbetas.
Vad är skillnaden mellan livskris och depression?
En livskris är en reaktion på en stor förändring eller händelse. Depression är ett psykiskt tillstånd som bedöms utifrån ett mönster av symtom och hur dessa påverkar personens funktion. En person kan befinna sig i en livskris utan att vara deprimerad, men depression kan också utvecklas under eller efter en kris.
Behöver jag remiss?
Nej. Du behöver ingen remiss för att boka privat psykoterapi hos Gävleborgs Psykoterapi.
Kan jag gå i psykoterapi online från hela Sverige?
Ja. Digital psykoterapi erbjuds till vuxna i hela Sverige när behandlingsformen bedöms vara lämplig.
Boka psykoterapi online
Om en förlust, separation eller annan stor förändring har gjort det svårt att hitta fotfäste i vardagen kan ett första psykoterapisamtal vara ett sätt att börja förstå vad du går igenom.
Hos Gävleborgs Psykoterapi kan vuxna boka psykoterapi online med legitimerad psykoterapeut från hela Sverige. Du behöver ingen remiss.
Källor och vidare läsning
PubMed – Live psychotherapy by video versus in-person: A meta-analysis
Texten är allmän information och ersätter inte individuell medicinsk, psykiatrisk, psykologisk eller psykoterapeutisk bedömning eller behandling.