Hoppa till innehåll
Panikångest – psykoterapi online
En panikattack kan komma plötsligt och kännas mycket skrämmande. Hjärtat slår snabbt, det blir svårt att få luft, kroppen skakar eller känns overklig och tanken kan uppstå att något allvarligt håller på att hända.
För vissa inträffar en eller ett par panikattacker under en period av stark stress eller psykisk belastning och problemen går sedan över. För andra utvecklas en allt större rädsla för nästa attack.
Det är framför allt när rädslan för nya panikattacker börjar styra vardagen som paniksyndrom kan utvecklas.
1177 beskriver paniksyndrom som återkommande panikattacker där personen dessutom blir rädd för att nya attacker ska uppstå. Det är vanligt att börja undvika platser eller situationer där man är rädd att få panik.
Det finns effektiv behandling. Kognitiv beteendeterapi, KBT, rekommenderas i första hand vid paniksyndrom. Psykoterapi kan samtidigt behöva anpassas efter hela personens situation, särskilt när panikångesten förekommer tillsammans med andra känslomässiga eller relationella svårigheter.
Hos Gävleborgs Psykoterapi kan vuxna genomföra psykoterapi online via video från hela Sverige när behandlingsformen och vårdnivån bedöms vara lämpliga.
Vad är en panikattack?
En panikattack är en intensiv ångestreaktion som ofta utvecklas snabbt.
1177 beskriver flera vanliga kroppsliga symtom:
- hjärtklappning
- tryck eller obehag över bröstet
- känsla av att det är svårt att andas
- yrsel
- illamående
- svettningar
- darrningar
- stickningar eller domningar
- värme- eller köldkänslor
- overklighetskänslor
- känsla av svaghet
Eftersom reaktionen kan vara mycket kraftig är det vanligt att personen tolkar symtomen som tecken på exempelvis hjärtinfarkt, stroke eller att hon håller på att svimma.
Rädslan för symtomen ökar kroppens stressreaktion och kan göra panikattacken ännu intensivare.
En panikattack betyder inte automatiskt paniksyndrom
Att någon har haft en panikattack innebär inte automatiskt att personen har paniksyndrom.
1177 beskriver att panikattacker är relativt vanliga och bland annat kan förekomma under perioder av stress, depression eller kris utan att paniksyndrom utvecklas.
Paniksyndrom kännetecknas snarare av att attackerna återkommer och att personen börjar leva med en ihållande rädsla för att det ska hända igen.
Det är denna rädsla för nästa attack som ofta blir allt mer begränsande.
Vad är förväntansångest?
Efter en stark panikattack kan personen börja övervaka kroppen efter tecken på att en ny attack är på väg.
Hon kanske lägger märke till minsta förändring:
- hjärtat slår lite snabbare
- andningen känns annorlunda
- det kommer en kort yrsel
- kroppen känns varm
- magen reagerar
Sådana kroppsliga reaktioner förekommer normalt hos människor.
Men efter en panikattack kan de få en helt annan betydelse.
En tanke kan snabbt uppstå:
”Nu börjar det igen.”
1177 beskriver denna rädsla för att en ny attack ska komma som förväntansångest.
Rädslan för panik kan bli större än själva panikattacken
Efter ett tag kan stora delar av vardagen organiseras kring att förhindra en ny attack.
Personen kanske funderar över:
- Var finns närmaste utgång?
- Kan jag lämna platsen snabbt?
- Finns någon med mig om jag får panik?
- Vad händer om jag blir yr här?
- Kan jag få hjälp om något händer?
Den ursprungliga panikattacken kanske varade några minuter, men rädslan för nästa attack kan finnas under stora delar av dagen.
Undvikande kan göra livet allt mindre
Det är naturligt att vilja undvika platser där man tidigare fått stark panik.
Om den första attacken kom på ett tåg kan det exempelvis kännas säkrare att börja köra bil.
Om nästa attack inträffar i en butik kanske även affärer börjar undvikas.
Successivt kan personen börja undvika:
- kollektivtrafik
- köer
- biografer
- restauranger
- hissar
- stora butiker
- resor
- möten
- platser långt hemifrån
- att vara ensam
1177 beskriver att undvikande av platser och situationer är vanligt vid paniksyndrom och kan få stor påverkan på livet.
Panikångest och agorafobi
Paniksyndrom kan förekomma tillsammans med agorafobi.
Agorafobi innebär stark rädsla för situationer där personen upplever att det skulle vara svårt att lämna platsen eller få hjälp om ångest eller andra obehagliga symtom uppstår.
Det kan exempelvis handla om kollektivtrafik, folksamlingar eller platser långt från hemmet.
En person kan därför börja begränsa sin rörelsefrihet kraftigt.
I svårare fall kan det bli svårt att lämna hemmet utan någon annan person.
Rädsla för kroppens normala reaktioner
Efter panikattacker kan sådant som tidigare varit helt normalt börja kännas hotfullt.
Fysisk träning ökar exempelvis pulsen och andningen. Koffein kan ge hjärtklappning. Värme kan skapa yrsel.
Om personen har börjat tolka dessa kroppsliga signaler som början på en panikattack kan hon börja undvika även sådant.
1177 beskriver att personer med paniksyndrom ibland undviker fysisk ansträngning eftersom upplevelsen av att bli andfådd eller få hög puls liknar symtomen under en panikattack.
Behovet av kontroll kan växa
Panikångest kan skapa ett starkt behov av säkerhet.
Personen kanske alltid har med sig vatten, läkemedel eller telefon och vill veta exakt hur hon kan lämna en plats.
Hon kanske bara åker kollektivt tillsammans med någon eller placerar sig nära utgången.
Sådana strategier kan kännas helt nödvändiga.
Problemet är att personen samtidigt kan börja tänka:
”Jag klarade situationen bara eftersom jag hade min säkerhet med mig.”
På så sätt kan tron på att situationen egentligen är farlig fortsätta.
Varför kommer panikattacker ibland utan förvarning?
En panikattack behöver inte alltid inträffa när personen medvetet känner sig orolig.
1177 beskriver att en attack kan komma både under stress och när personen inte alls är förberedd, exempelvis när hon slappnar av eller håller på att somna.
Det kan göra upplevelsen ännu mer skrämmande:
”Jag mådde ju bra. Hur kan detta hända?”
Kroppens reaktion behöver dock inte alltid föregås av en tydligt medveten tanke.
Det är en av anledningarna till att panikattacker ibland upplevs som helt oförklarliga.
Panikångest och stress
Stress och paniksyndrom är inte samma sak.
Men långvarig stress kan öka kroppslig och psykisk aktivering och panikattacker kan förekomma under belastande perioder.
En person som redan befinner sig under stark press kan dessutom bli mer uppmärksam på kroppsliga reaktioner och ha svårare att återhämta sig mellan perioder av ångest.
Om långvarig belastning är en central del av situationen kan du läsa Psykoterapi online vid stress.
Panikångest och generell oro
En person kan både ha panikattacker och mycket oro inom andra områden.
Det kan exempelvis finnas återkommande tankar om:
- hälsa
- arbete
- ekonomi
- relationer
- framtiden
Det är därför viktigt att förstå om panikattackerna är det huvudsakliga problemet eller en del av en bredare ångestproblematik.
Läs mer i Psykoterapi online vid ångest.
Panikångest och social ångest
Vid social ångest är rädslan framför allt kopplad till att bli granskad eller negativt bedömd av andra.
Vid paniksyndrom är rädslan mer specifikt kopplad till själva panikreaktionen och konsekvenserna personen föreställer sig att den kan få.
Problemen kan dock överlappa.
En person kan exempelvis bli rädd för att få panik inför andra och samtidigt känna stark skam över att någon ska märka ångesten.
Om rädslan för andra människors bedömning är central kan du läsa Psykoterapi online vid social ångest.
Panikångest och depression
Långvarig panikångest kan påverka livskvaliteten betydligt.
Om personen successivt slutar resa, träffa människor eller göra sådant hon tidigare uppskattade kan livet bli allt mer begränsat.
Depressiva symtom kan då utvecklas parallellt.
Paniksyndrom och depression kan också förekomma samtidigt av andra skäl.
Vid ihållande nedstämdhet, förlorad glädje, energibrist, hopplöshet eller andra depressiva symtom behöver även depressionen bedömas.
Läs mer i Psykoterapi online vid depression.
Panikattacker på natten
Panikattacker kan också inträffa under natten.
Personen kan vakna med kraftig hjärtklappning och stark rädsla utan att först förstå vad som händer.
Efteråt kan en rädsla utvecklas för att somna eftersom personen oroar sig för att attacken ska återkomma.
Om sömnen sedan försämras kan tröttheten i sig öka känsligheten för kroppsliga och psykiska stressreaktioner.
Om långvariga sömnsvårigheter blivit ett eget problem kan du läsa Psykoterapi online vid sömnproblem.
Är panikattacker farliga?
Panikattacker är mycket obehagliga men själva panikreaktionen går vanligtvis över.
Samtidigt är det viktigt att inte automatiskt anta att alla kraftiga kroppsliga symtom beror på panikångest.
Bröstsmärta, andningssvårigheter, svimning och andra kroppsliga symtom kan också ha medicinska orsaker.
Om du får nya, kraftiga eller oförklarliga symtom och är osäker på vad de beror på bör du kontakta sjukvården för bedömning.
Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning. Vid symtom som kan innebära ett akut allvarligt medicinskt tillstånd ska du ringa 112.
När ska man söka vård för panikångest?
1177 rekommenderar kontakt med vårdcentral om du exempelvis:
- har haft flera panikattacker och under minst en månad varit rädd för att få nya
- börjat undvika platser eller situationer av rädsla för panikattacker
- upplever att problemen begränsar livet
- använder alkohol eller droger för att hantera ångesten
- skadar dig själv för att hantera ångesten
1177 – När och var ska jag söka vård vid paniksyndrom?
Vilken behandling rekommenderas vid paniksyndrom?
1177 anger KBT som förstahandsbehandling vid paniksyndrom.
Behandlingen hjälper personen att utveckla ett annat sätt att förstå och hantera ångesten så att den inte längre behöver styra vardagen.
En viktig del kan vara att stegvis närma sig situationer och kroppsliga sensationer som tidigare har undvikits.
På så sätt får personen möjlighet att göra nya erfarenheter av det hon tidigare varit rädd för.
Paniksyndrom kan också behandlas med läkemedel. 1177 beskriver antidepressiva läkemedel som de vanligaste läkemedlen vid paniksyndrom.
Vad säger forskningen om psykoterapi vid paniksyndrom?
En omfattande systematisk översikt och nätverksmetaanalys inkluderade 136 randomiserade kontrollerade studier av psykoterapi vid paniksyndrom med eller utan agorafobi.
När forskarna vägde samman behandlingsresultat, acceptans och evidensens kvalitet framstod KBT och korttids psykodynamisk psykoterapi som två av de bättre alternativen jämfört med sedvanlig behandling.
Det finns dock en viktig skillnad i evidensens säkerhet.
För KBT bedömdes evidensen för effekt jämfört med sedvanlig behandling som måttligt säker, medan evidensen för korttids psykodynamisk terapi bedömdes som låg.
När studier med hög risk för bias togs bort var det dessutom endast KBT som fortfarande hade statistiskt säkerställd överlägsenhet över sedvanlig behandling.
Det är därför inte korrekt att säga att forskningsstödet är lika starkt för KBT och psykodynamisk psykoterapi.
Finns det stöd för psykodynamisk psykoterapi?
Ja, men forskningsunderlaget är mindre och mer osäkert än för KBT.
Det finns en särskilt utvecklad form av korttids psykodynamisk psykoterapi för paniksyndrom där behandlingen fokuserar på känslomässiga och relationella processer som kan vara kopplade till paniken.
Den stora nätverksmetaanalysen ger stöd för att korttids psykodynamisk psykoterapi kan ha effekt.
Men eftersom evidensen bedömdes som mindre säker ska psykodynamisk psykoterapi inte marknadsföras som bättre dokumenterad än KBT vid själva paniksyndromet.
Ett psykodynamiskt perspektiv på panikångest
I psykodynamisk psykoterapi kan det vara relevant att undersöka om panikattackerna uppstår i ett större känslomässigt sammanhang.
Det kan exempelvis handla om:
- svårigheter att känna eller uttrycka ilska
- rädsla för separation eller förlust
- stark rädsla för beroende
- konflikter mellan egna behov och andras förväntningar
- behov av mycket stark kontroll
- återkommande relationsmönster
Det betyder inte att alla panikattacker har samma psykologiska förklaring.
Psykoterapin behöver utgå från den enskilda personen snarare än från antagandet att en viss konflikt alltid ligger bakom panik.
Vid diagnostiserat paniksyndrom är det också viktigt att patienten känner till det starka forskningsstödet för KBT.
Läs mer om Psykodynamisk terapi online.
När förståelse inte räcker
Att förstå varför ångesten uppstår kan vara betydelsefullt, men paniksyndrom upprätthålls ofta också genom konkret undvikande.
Om en person förstår sin ångest mycket väl men fortsätter att undvika tåg, butiker, fysisk aktivitet och andra situationer kan livet fortfarande vara starkt begränsat.
Det är därför viktigt att behandlingen inte bara leder till ökad förståelse utan också till faktisk förändring i vardagen.
För personer som specifikt söker behandling för paniksyndrom bör information om evidensbaserad KBT och exponering därför finnas med i behandlingsövervägandet.
Kan behandling av paniksyndrom ske på nätet?
Ja. Internetbaserad KBT vid paniksyndrom har studerats i ett stort antal forskningsprojekt.
En systematisk översikt och metaanalys identifierade 27 studier av internetbaserad KBT vid paniksyndrom med eller utan agorafobi.
I nio randomiserade kontrollerade studier gav internetbaserad KBT större minskningar av panik- och agorafobisymtom än väntelista eller informationskontroller.
Tre randomiserade studier antydde dessutom liknande resultat mellan internetbaserad och fysisk KBT, men forskarna betonade variation i studiekvalitet och betydande heterogenitet.
Ytterligare forskning om internetbaserad KBT
En annan metaanalys inkluderade 13 randomiserade studier med totalt 1 214 deltagare med paniksyndrom med eller utan agorafobi.
Guidad internetbaserad KBT gav stora förbättringar jämfört med inaktiva kontrollgrupper.
Forskarna fann samtidigt ingen statistiskt säkerställd skillnad jämfört med olika aktiva KBT-behandlingar på panik- och agorafobisymtom.
PubMed – Disorder-specific internet-based cognitive-behavioral therapy in treating panic disorder
Internetbaserad KBT är dock ett strukturerat behandlingsformat och ska inte blandas ihop med individuell psykoterapi via vanliga videosamtal.
Psykoterapi via video är ett annat format
Individuell psykoterapi via video innebär att patient och psykoterapeut möts samtidigt på ungefär samma sätt som i ett mottagningsbesök, men digitalt.
Generell forskning på videopsykoterapi har visat överlag små skillnader jämfört med psykoterapi på fysisk mottagning, men dessa studier omfattar många olika diagnoser och behandlingsmetoder.
PubMed – Live psychotherapy by video versus in-person: A meta-analysis
Det resultatet ska därför inte användas som bevis för att all videobaserad psykoterapi är lika effektiv som specifik KBT vid paniksyndrom.
Kan onlineformatet passa vid panikångest?
För vissa kan digital psykoterapi minska praktiska hinder och göra behandling mer tillgänglig.
Det finns samtidigt en viktig klinisk fråga.
Om personen har börjat undvika att lämna hemmet kan digital behandling inte få bli ytterligare ett sätt att undvika sådant som behöver förändras.
Onlineformatet kan vara praktiskt, men behandlingen behöver fortfarande förhålla sig till den faktiska vardagen och till de situationer som panikångesten har börjat begränsa.
Vad händer vid första samtalet?
Det första samtalet används för att förstå hur problemen ser ut och om den behandling som erbjuds är lämplig.
Psykoterapeuten kan exempelvis fråga om:
- när den första panikattacken inträffade
- hur attackerna brukar kännas
- hur ofta de kommer
- vad du tror ska hända under en attack
- vilka situationer du har börjat undvika
- om du har förväntansångest
- hur arbete och relationer påverkas
- om annan ångest eller depression finns
- om kroppsliga symtom har bedömts medicinskt
- tidigare behandling
- vad du själv vill kunna göra annorlunda
Det första samtalet kan också leda till bedömningen att en mer specifik KBT-behandling eller annan vård bör prioriteras.
Läs mer om första samtalet hos psykoterapeut.
När behöver medicinsk bedömning göras?
Panikattacker kan ge symtom som också förekommer vid kroppsliga sjukdomar.
Det är därför särskilt viktigt att söka medicinsk bedömning om symtomen är nya, avviker från tidigare panikattacker eller om det är oklart om besvären beror på ångest.
Det gäller exempelvis vid nya eller kraftiga bröstsmärtor, uttalade andningssvårigheter, svimning eller andra symtom som kan innebära akut kroppslig sjukdom.
Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning. Vid akut allvarliga symtom ska du ringa 112.
När behöver psykiatrisk vård prioriteras?
Privat psykoterapi online är inte tillräcklig vårdnivå i alla situationer.
Ytterligare vård kan behövas om panikångesten förekommer tillsammans med exempelvis:
- svår depression
- självskadebeteende
- självmordstankar
- problematiskt bruk av alkohol eller droger
- annan allvarlig psykisk ohälsa
- kraftigt försämrad funktionsförmåga
Om du har planer på att ta ditt liv eller mår så dåligt att situationen är akut ska du söka psykiatrisk akutvård. Vid omedelbar fara ska du ringa 112.
Behöver jag ha diagnosen paniksyndrom?
Nej. Du behöver inte ha en fastställd psykiatrisk diagnos för att boka ett första privat psykoterapisamtal.
Det kan exempelvis vara relevant att söka hjälp efter återkommande panikattacker, stark rädsla för kroppsliga symtom eller när ångesten börjar begränsa vardagen.
Om det behövs diagnostisk eller medicinsk utredning kan annan vård samtidigt behöva kopplas in.
Behöver jag remiss?
Nej. Hos Gävleborgs Psykoterapi kan vuxna boka privat psykoterapi utan remiss.
Inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård kan andra bedömningsvägar och regler gälla.
Läs mer i Psykoterapi online utan remiss.
Psykoterapi online vid panikångest i hela Sverige
Digital psykoterapi kan göra det möjligt att välja psykoterapeut utifrån legitimation, behandlingsinriktning och erfarenhet utan att vara begränsad till den ort där du bor.
Samtalen genomförs via video från en privat och ostörd plats.
Hos Gävleborgs Psykoterapi erbjuds psykoterapi online till vuxna i hela Sverige när behandlingsformen och vårdnivån bedöms vara lämpliga.
Vanliga frågor om panikångest
Är panikattack och paniksyndrom samma sak?
Nej. En person kan få en eller flera panikattacker utan att utveckla paniksyndrom. Vid paniksyndrom finns återkommande attacker och en ihållande rädsla för att de ska komma tillbaka, ofta tillsammans med undvikande.
Kan en panikattack komma utan att jag känner mig stressad?
Ja. Panikattacker kan komma både under stress och oväntat, exempelvis när du slappnar av eller håller på att somna.
Varför känns det som att jag ska dö?
Panikreaktionen kan ge mycket starka kroppsliga symtom som hjärtklappning, yrsel och andningspåverkan. När symtomen tolkas som farliga kan rädslan förstärkas ytterligare.
Kan panikångest göra att jag undviker platser?
Ja. Det är vanligt vid paniksyndrom att undvika platser eller situationer där personen är rädd att få en ny attack eller tror att det skulle vara svårt att komma därifrån.
Vilken behandling rekommenderas i första hand?
KBT rekommenderas i första hand vid paniksyndrom och har det starkaste specifika forskningsstödet.
Finns det forskning på psykodynamisk psykoterapi?
Ja. Korttids psykodynamisk psykoterapi har visat effekt i forskning på paniksyndrom, men det samlade evidensläget är mindre säkert än för KBT.
Kan behandling ske online?
Ja. Internetbaserad KBT vid paniksyndrom har ett tydligt forskningsstöd. Individuell psykoterapi via video är ett annat digitalt format och behöver bedömas utifrån personens problem och behandlingsbehov.
Behöver jag ha en diagnos?
Nej. Du behöver inte ha en fastställd diagnos för att boka ett första privat psykoterapisamtal.
Behöver jag remiss?
Nej. Hos Gävleborgs Psykoterapi kan du boka privat psykoterapi utan remiss.
Kan jag boka från hela Sverige?
Ja. Psykoterapi online erbjuds till vuxna i hela Sverige när behandlingsformen bedöms vara lämplig.
Boka psykoterapi online
Om panikattacker, förväntansångest eller rädsla för kroppsliga reaktioner har börjat begränsa ditt liv finns behandling att få.
Vid paniksyndrom är det viktigt att känna till att KBT är förstahandsbehandling och har det starkaste specifika forskningsstödet. Psykodynamisk psykoterapi har också studerats och kan vara relevant i vissa situationer, särskilt när panikångesten behöver förstås tillsammans med bredare känslomässiga eller relationella mönster.
Hos Gävleborgs Psykoterapi kan vuxna boka psykoterapi online med legitimerad psykoterapeut från hela Sverige utan remiss när privat psykoterapi bedöms vara en lämplig insats.
Källor och vidare läsning
PubMed – Disorder-specific internet-based cognitive-behavioral therapy in treating panic disorder
PubMed – Live psychotherapy by video versus in-person: A meta-analysis
Texten är allmän information och ersätter inte individuell medicinsk, psykiatrisk, psykologisk eller psykoterapeutisk bedömning eller behandling.