Hoppa till innehåll
Psykoterapi online vid prestationsångest
Att bli nervös inför något viktigt är normalt.
En presentation, anställningsintervju, examination eller svår arbetsuppgift kan väcka både spänning och oro.
Men för vissa blir rädslan att prestera dåligt så stark att själva prestationen får en helt annan betydelse.
Det handlar inte längre bara om:
”Jag hoppas att det går bra.”
Utan kanske snarare:
”Om jag misslyckas visar det att jag inte är tillräckligt bra.”
Prestationsångest kan då påverka hur du förbereder dig, hur du fungerar när du ska prestera och hur du bedömer dig själv efteråt.
1177 beskriver att ångest kan uppstå när en människa känner sig hotad eller pressad och även när hon upplever krav från omgivningen som är svåra att möta.
Prestationsångest är inte i sig en enhetlig psykiatrisk diagnos. Liknande svårigheter kan förekomma vid exempelvis social ångest, perfektionism, låg självkänsla, stress och andra ångestproblem.
I psykoterapi online kan det vara möjligt att undersöka vad prestationen har kommit att betyda och varför risken att misslyckas känns så hotfull.
Vad är prestationsångest?
Prestationsångest är ett vardagligt samlingsbegrepp för stark oro eller ångest i situationer där personen upplever att hennes prestation kommer att bedömas.
Det kan exempelvis handla om:
- att tala inför en grupp
- att skriva en examination
- en anställningsintervju
- ett viktigt möte
- att lämna in en arbetsuppgift
- att prestera inom idrott
- att uppträda inför andra
- att visa upp något man har skapat
- att få sitt arbete granskat
- att ta ansvar för en ny eller svår uppgift
Situationen behöver inte objektivt vara avgörande.
Det centrala är vilken betydelse personen upplever att resultatet har.
Att vara nervös är inte samma sak som prestationsångest
Nervositet inför viktiga situationer är en normal reaktion.
En viss aktivering kan till och med hjälpa oss att koncentrera oss och mobilisera energi.
Problemet uppstår snarare när oron blir så stark att den:
- tar mycket tid före prestationen
- påverkar sömn och återhämtning
- gör det svårt att koncentrera sig
- leder till överdrivna förberedelser
- gör att personen undviker möjligheter
- skapar stark självkritik efteråt
- påverkar självkänslan
Det är alltså inte nervositeten i sig som avgör om det finns ett problem.
Det viktiga är hur stark den blir och hur mycket den börjar begränsa livet.
Hur kan prestationsångest kännas i kroppen?
Prestationsångest kan innehålla samma kroppsliga reaktioner som annan ångest.
1177 beskriver bland annat:
- hjärtklappning
- snabbare andning
- svettningar
- yrsel
- darrningar
- tryck över bröstet
- obehag i magen
- rastlöshet
För den som redan är rädd att prestera dåligt kan de kroppsliga reaktionerna dessutom bli ytterligare något att oroa sig för.
Personen kanske tänker:
”Tänk om de ser att jag skakar.”
”Tänk om jag tappar rösten.”
”Tänk om jag får hjärnsläpp.”
Ångesten börjar då handla både om prestationen och om att andra ska upptäcka ångesten.
Rädslan att misslyckas kan vara större än själva uppgiften
Två personer kan göra exakt samma presentation och uppleva situationen helt olika.
Den ena tänker:
”Jag hoppas att det går bra, men det gör inget om jag tappar bort mig någon gång.”
Den andra tänker:
”Om jag gör bort mig kommer alla förstå att jag inte är kompetent.”
Det är samma prestation men två helt olika psykologiska situationer.
För den andra personen står inte bara presentationen på spel.
Även självbilden upplevs vara hotad.
När prestationen blir ett mått på ditt värde
Prestationsångest kan bli särskilt stark när prestation och självvärde har börjat smälta samman.
Tankegången kan bli:
”Om jag lyckas är jag värdefull.”
”Om jag misslyckas är jag värdelös.”
Resultatet får då betydligt större känslomässig betydelse än själva situationen motiverar.
Det kan också göra att en framgång bara skapar tillfällig lättnad.
Nästa prestation blir snart ett nytt test.
Prestationsångest och låg självkänsla
Prestationsångest behöver inte innebära låg självkänsla.
Men problemen kan ibland hänga samman.
1177 beskriver att svag självkänsla kan innebära att det egna värdet blir starkt beroende av vad personen gör och hur hon lyckas.
Om du främst känner dig värdefull när du lyckas blir varje prestation viktigare.
Risken att misslyckas blir samtidigt svårare att tolerera.
Läs mer i Psykoterapi online vid låg självkänsla.
Prestationsångest och perfektionism
Perfektionism är ett annat mönster som ofta kan överlappa med prestationsångest.
Personen kanske inte bara vill göra något bra.
Hon upplever att resultatet måste vara nästan felfritt.
Ett arbete som andra bedömer som mycket bra kan därför kännas misslyckat eftersom personen själv ser några mindre brister.
En systematisk översikt och metaanalys av 416 studier med sammanlagt 113 118 deltagare fann samband mellan framför allt perfektionistisk oro och symtom på bland annat generell ångest, social ångest, situationsrelaterad ångest, depression och tvångssymtom.
Det handlar om statistiska samband och innebär inte att perfektionism automatiskt orsakar prestationsångest.
Läs mer i Psykoterapi online vid perfektionism.
När förberedelserna aldrig känns tillräckliga
En vanlig strategi vid prestationsångest är att försöka skapa fullständig säkerhet genom att förbereda sig mer.
Personen läser presentationen en gång till.
Sedan en gång till.
Sedan ytterligare en gång eftersom:
”Tänk om jag glömmer något?”
Förberedelser är naturligtvis ofta värdefulla.
Men det finns en punkt där ytterligare kontroll inte längre förbättrar resultatet särskilt mycket.
I stället används förberedelsen för att försöka eliminera all osäkerhet.
Överförberedelser kan bli en säkerhetsstrategi
Personen kanske känner:
”Jag klarar bara presentationen om jag kan varje mening utantill.”
Om presentationen sedan går bra blir slutsatsen:
”Tur att jag förberedde mig i tio timmar.”
Personen får då aldrig möjlighet att upptäcka att hon kanske hade klarat situationen även med en mer rimlig förberedelse.
Nästa gång blir det därför naturligt att använda samma strategi igen.
Prestationsångest kan också leda till prokrastinering
Alla reagerar inte genom att arbeta mer.
För vissa leder prestationsångesten i stället till uppskjutande.
Om uppgiften har blivit ett test på det egna värdet kan det kännas obehagligt att ens börja.
Personen tänker:
”Jag gör det senare när jag känner mig mer redo.”
Problemet är att den känslan kanske aldrig kommer.
När deadline närmar sig ökar stressen ytterligare.
Det kan sedan bekräfta tanken:
”Jag fungerar inte under press.”
En ond cirkel har skapats.
När det känns säkrare att inte försöka
Prestationsångest kan också leda till att människor börjar avstå från möjligheter.
Personen kanske:
- inte söker ett nytt arbete
- tackar nej till en presentation
- undviker en utbildning
- inte söker en chefsroll
- låter någon annan ta ordet på möten
- inte visar något hon skapat
På kort sikt minskar ångesten.
På längre sikt kan undvikandet göra livet mindre och förstärka upplevelsen att personen inte skulle klara situationen.
Prestationsångest och social ångest
Prestationsångest och social ångest överlappar ibland.
1177 beskriver social ångest som starkt obehag i sociala situationer där personen är rädd att bli granskad, göra bort sig eller tappa kontrollen inför andra.
För vissa är problemen särskilt kopplade till en specifik situation, exempelvis att tala inför grupp.
Men all prestationsångest är inte social ångest.
En person kan exempelvis känna stark oro inför att klara en arbetsuppgift även när ingen direkt betraktar henne.
Det behöver därför bedömas vad rädslan faktiskt handlar om.
Läs mer i Psykoterapi online vid social ångest.
Prestationsångest på arbetet
Arbetslivet innehåller många återkommande bedömningssituationer.
Det kan handla om:
- deadlines
- presentationer
- utvecklingssamtal
- kundmöten
- nya arbetsuppgifter
- resultatmål
- ansvar för andra människor
För den som är prestationsängslig kan varje sådan situation börja upplevas som ett möjligt avslöjande.
Personen kanske tänker:
”Snart kommer de upptäcka att jag egentligen inte är så kompetent som de tror.”
När du arbetar för att undvika att känna dig misslyckad
Två personer kan arbeta lika hårt men drivas av helt olika saker.
Den ena arbetar för att uppnå något som känns meningsfullt.
Den andra arbetar för att undvika den psykiska konsekvensen av att inte lyckas.
Den senare kan känna:
”Jag måste prestera, annars rasar allt.”
Det skapar en mycket större belastning eftersom återhämtning kan börja kännas riskabel.
När personen vilar finns ju alltid något mer hon skulle kunna göra.
Prestationsångest och stress
Om det ständigt finns ett nytt resultat att bevisa sig genom kan kroppen få svårt att gå ner i varv.
Personen kanske ligger i sängen och planerar morgondagens arbete.
På lediga dagar tänker hon på sådant som borde göras.
Även framgång följs snabbt av nästa uppgift.
1177 betonar betydelsen av återhämtning när stressbelastningen är hög.
1177 – Vad kan jag göra för att minska stress?
Läs mer i Psykoterapi online vid stress.
Prestationsångest i studier
Studier innebär återkommande situationer där personens prestation bedöms.
Examinationer, muntliga redovisningar och deadlines kan därför bli starka triggers.
Personen kanske studerar betydligt mer än vad uppgiften egentligen kräver men känner ändå:
”Jag kan ingenting.”
Eller skjuter upp arbetet därför att det känns omöjligt att göra tillräckligt bra.
Det kan göra att studierna börjar kretsa mer kring att undvika misslyckande än kring lärande.
Prestationsångest när du ska tala inför andra
Att tala inför en grupp är en särskilt vanlig prestationssituation.
Personen kan bli mycket upptagen av hur hon verkar inför andra.
Tankarna kanske är:
”Syns det att jag är nervös?”
”Låter jag osäker?”
”Tänk om jag säger fel?”
”Tänk om jag tappar tråden?”
Ju mer uppmärksamheten riktas mot den egna prestationen och de egna kroppsliga reaktionerna, desto svårare kan det bli att vara närvarande i det man faktiskt vill säga.
När du granskar allt du gjorde efteråt
Prestationsångesten slutar inte alltid när prestationen är över.
Efteråt kan en omfattande efteranalys börja.
Personen tänker:
”Varför sade jag så?”
”Jag såg nervös ut.”
”Den tredje bilden i presentationen var dålig.”
”Jag borde ha svarat annorlunda på frågan.”
Även om helheten gick bra riktas uppmärksamheten mot det som kunde ha blivit bättre.
När framgång förminskas och misstag förstoras
Ett vanligt självkritiskt mönster är att framgång och misslyckande behandlas helt olika.
När personen lyckas tänker hon:
”Det var inte så svårt.”
”Jag hade tur.”
”Vem som helst hade klarat det.”
När något går sämre tänker hon däremot:
”Det visar hur dålig jag är.”
Positiva resultat räknas bort medan negativa resultat får stor betydelse.
Läs mer i Psykoterapi online vid stark självkritik.
Rädslan för vad andra ska tänka
För vissa handlar prestationsångesten framför allt om andras omdömen.
Det räcker inte att prestationen blir tillräckligt bra.
Personen behöver också känna sig säker på att andra tycker att den var bra.
Efter ett möte kanske hon frågar en kollega:
”Tyckte du att jag verkade nervös?”
Efter en presentation:
”Var det verkligen okej?”
Bekräftelsen lugnar för stunden men behöver ibland snart upprepas.
Läs mer i Psykoterapi online vid starkt bekräftelsebehov.
Vad säger forskningen om prestationsångest?
Prestationsångest har studerats särskilt inom områden där personen tydligt behöver prestera inför andra, exempelvis musik och professionell idrott.
En systematisk översikt och metaanalys publicerad 2023 inkluderade 20 kontrollerade studier av psykologiska interventioner mot prestationsångest hos scenutövare och professionella idrottare.
Resultaten visade sammantaget förbättringar av situationsbunden prestationsångest, medan effekterna var mindre för mer stabil benägenhet till prestationsångest.
Resultaten ska inte överföras direkt till alla människor som känner prestationsångest i arbetsliv eller studier.
Studien visar däremot att prestationsrelaterad ångest är ett relevant psykologiskt problem som kan påverkas av psykologiska interventioner.
Prestationsångest är inte en enda sak
Två personer som säger ”jag har prestationsångest” kan egentligen beskriva helt olika problem.
För den ena handlar det om:
”Jag är rädd att människor ska se att jag är nervös.”
För den andra:
”Jag är rädd att ett dåligt resultat visar att jag är värdelös.”
För en tredje:
”Jag måste göra allt perfekt.”
Och för en fjärde:
”Jag är så stressad att jag inte längre klarar att koncentrera mig.”
Det är därför viktigt att förstå vilken process som ligger bakom problemet.
Vad försöker prestationsångesten skydda dig från?
En central psykoterapeutisk fråga kan vara vad ett misslyckande skulle betyda.
Personen kanske fruktar:
- att bli kritiserad
- att göra någon besviken
- att förlora status
- att framstå som inkompetent
- att bli avvisad
- att känna skam
- att behöva ompröva sin självbild
Ofta är det först när den underliggande betydelsen blir tydligare som det går att förstå varför en viss prestation väcker så stark ångest.
Varifrån kommer de höga kraven?
Det finns ingen enda förklaring.
Höga prestationskrav kan ha utvecklats genom många olika erfarenheter.
Personen kanske tidigt lärde sig att prestation gav uppskattning.
Hon kanske växte upp i en miljö där misstag fick stor uppmärksamhet.
Hon kan också senare i livet ha hamnat i en konkurrensutsatt arbetsmiljö eller varit med om kritik som påverkat självbilden.
För andra finns ingen tydlig enskild erfarenhet.
Mönstret kan ha utvecklats gradvis genom samspelet mellan personlighet, relationer och livssituation.
När prestation blev vägen till uppskattning
Om personen ofta fick positiv respons när hon presterade kan hon gradvis ha börjat förknippa prestation med trygghet.
Budskapet behöver inte ha uttalats direkt.
Det kan ha blivit en inre slutsats:
”När jag lyckas är jag någon.”
Problemet är att tryggheten då behöver förnyas genom nya prestationer.
Det finns alltid ytterligare något att bevisa.
Ett psykodynamiskt perspektiv på prestationsångest
I psykodynamisk psykoterapi kan prestationsångesten undersökas som en del av personens sätt att förhålla sig till sig själv och andra.
Frågor som kan bli relevanta är:
- Vad betyder det för mig att göra fel?
- Vems bedömning är jag egentligen rädd för?
- Vad föreställer jag mig händer om andra blir besvikna?
- När började prestation få så stor betydelse?
- Hur hänger mina krav ihop med min självbild?
- Hur reagerar jag på beröm?
- Hur reagerar jag på kritik?
- Kan jag känna mig värdefull även när jag inte presterar?
Målet är inte nödvändigtvis att personen ska bli mindre ambitiös.
Det kan snarare handla om att prestationen inte längre behöver bära hela ansvaret för självkänslan.
När samma mönster uppstår i terapin
Prestationsmönstret kan ibland bli synligt även i kontakten med psykoterapeuten.
Personen kanske funderar:
”Svarade jag rätt på frågan?”
”Gör jag terapin tillräckligt bra?”
”Borde jag ha kommit längre nu?”
”Tycker terapeuten att jag misslyckas?”
Det är betydelsefull information.
Personen behöver inte bara berätta om prestationskraven utanför terapin.
Mönstret kan också undersökas när det blir levande i den terapeutiska relationen.
Att kunna göra något tillräckligt bra
För den prestationsängsliga personen kan uttrycket ”tillräckligt bra” kännas nästan provocerande.
Det kan låta som:
”Slarvigt.”
”Mediokert.”
”Lathet.”
Men tillräckligt bra betyder inte dåligt.
Det betyder att mängden ansträngning anpassas efter vad situationen faktiskt kräver.
En intern presentation för fem kollegor behöver kanske inte förberedas som ett internationellt föredrag.
Att tåla osäkerheten i en prestation
Ingen kan helt kontrollera en prestationssituation.
Du kan förbereda dig men inte veta exakt vilka frågor som kommer.
Du kan studera men inte veta exakt vad examinationen innehåller.
Du kan förbereda en intervju men inte kontrollera hur intervjuaren reagerar.
En del av förändringen kan därför handla om att kunna gå in i situationen trots att viss osäkerhet finns kvar.
Att göra fel utan att hela självbilden rasar
Ett centralt mål kan vara att kunna hålla två saker samtidigt:
”Jag vill göra detta bra.”
och:
”Jag kommer fortfarande vara samma person om något går fel.”
Den förändringen kan verka liten.
Men om självvärdet tidigare varit helt beroende av resultatet innebär den en betydande psykologisk skillnad.
Vad kan psykoterapi fokusera på?
Vilket fokus som är relevant beror på vad som driver prestationsångesten.
Arbetet kan exempelvis handla om att:
- identifiera situationer som väcker prestationsångest
- förstå vilken betydelse misslyckanden har fått
- undersöka sambandet mellan prestation och självvärde
- uppmärksamma självkritiska tankemönster
- förstå perfektionistiska krav
- minska undvikande
- undersöka överdrivna kontroll- och förberedelsestrategier
- öka toleransen för osäkerhet
- förstå rädsla för kritik och andras bedömningar
- skapa större utrymme för återhämtning
Om problemen är en del av exempelvis social ångest eller annan diagnostiserbar ångestproblematik behöver behandlingens inriktning anpassas efter det.
Målet är inte att sluta bry sig
Att arbeta med prestationsångest betyder inte att prestationen ska bli betydelselös.
Det är möjligt att:
- vilja göra ett bra arbete
- ha höga ambitioner
- förbereda sig noggrant
- vilja utvecklas
- bry sig om resultat
utan att varje resultat avgör det egna värdet.
Skillnaden handlar mindre om ambitionsnivån och mer om den psykologiska kostnaden.
Hur kan förändring märkas?
Förändring behöver inte betyda att all nervositet försvinner.
Du kanske fortfarande känner spänning inför en presentation.
Men du kan märka att du:
- inte behöver förbereda dig orimligt länge
- kan genomföra uppgiften trots nervositet
- inte undviker lika många möjligheter
- återhämtar dig snabbare efter ett misstag
- kan ta emot beröm
- grubblar mindre efteråt
- kan skilja ditt värde som person från ett enskilt resultat
- kan vila trots att det fortfarande finns saker att göra
Ångesten behöver alltså inte bli noll för att livet ska bli betydligt friare.
Hur vet man om psykoterapin hjälper?
Det kan vara värdefullt att följa konkreta prestationssituationer.
Du kanske tidigare behövde en hel helg för att förbereda ett möte som nu tar två timmar att förbereda.
Du kanske vågar hålla presentationen trots att du känner dig nervös.
Eller kan lämna en arbetsuppgift utan att kontrollera den ytterligare fem gånger.
Det kan också märkas genom att ett mindre misstag inte längre förstör resten av dagen.
Läs mer i Hur vet man om psykoterapi fungerar?.
Vad händer vid första samtalet?
Du behöver inte veta om det du upplever ska kallas prestationsångest, perfektionism, stress eller något annat.
Du kan börja med att beskriva situationerna.
Exempelvis:
”Jag får stark ångest när jag ska presentera något på jobbet.”
”Jag kan aldrig lämna ifrån mig något utan att kontrollera det flera gånger.”
”Jag undviker saker där jag riskerar att misslyckas.”
”Jag mår bra när jag lyckas men känner mig värdelös när något går fel.”
Psykoterapeuten kan sedan undersöka:
- när problemen uppstår
- vad du är rädd ska hända
- hur kroppen reagerar
- vilka strategier du använder för att hantera ångesten
- hur självkänslan påverkas
- om perfektionism eller självkritik är framträdande
- om problemen framför allt gäller sociala bedömningssituationer
- hur arbete, studier och relationer påverkas
Läs mer om första samtalet hos psykoterapeut.
Behöver jag ha en diagnos?
Nej.
Prestationsångest är inte i sig en psykiatrisk diagnos och du behöver inte ha en diagnos för att boka privat psykoterapi.
Om problemen däremot motsvarar exempelvis social ångest eller annan ångestproblematik kan detta påverka vilken behandling som bedöms vara mest lämplig.
När behövs annan vård?
Om prestationsproblemen förekommer tillsammans med omfattande depression, svår ångest, panikattacker, självskadebeteende, självmordstankar eller annan mer omfattande psykisk ohälsa kan annan vårdnivå eller mer specifik behandling behövas.
1177 beskriver att det finns flera former av behandling vid ångest och att behandlingen behöver anpassas efter problemets art och omfattning.
Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning om du behöver hjälp att bedöma vart du ska vända dig.
Vid konkreta självmordsplaner eller annan omedelbar fara ska akut vård sökas och 112 ringas.
Kan psykoterapi vid prestationsångest ske online?
Ja, psykoterapeutiskt arbete kring prestationskrav, självkänsla, ångest och relationella mönster kan i många fall genomföras via direkta videosamtal.
En metaanalys av 47 direkt jämförande studier med sammanlagt 3 564 deltagare fann överlag små genomsnittliga skillnader mellan psykoterapi via direkta videosamtal och psykoterapi på fysisk mottagning.
PubMed – Live psychotherapy by video versus in-person: A meta-analysis
Studierna omfattade olika problem och behandlingsmetoder. Resultaten innebär därför inte att alla patienter eller tillstånd automatiskt lämpar sig lika bra för behandling online.
Behöver jag remiss?
Nej. Hos Gävleborgs Psykoterapi kan vuxna boka privat psykoterapi utan remiss.
Om den inledande bedömningen visar att annan behandling eller vårdnivå är mer lämplig behöver detta vägas in.
Läs mer på sidan Psykoterapi online utan remiss.
Vanliga frågor om prestationsångest
Är prestationsångest normalt?
En viss nervositet inför viktiga prestationer är normal. Det blir framför allt ett problem när ångesten blir stark, återkommande och börjar begränsa arbete, studier eller andra delar av livet.
Är prestationsångest en diagnos?
Prestationsångest används vanligtvis som ett beskrivande begrepp och är inte i sig en enhetlig psykiatrisk diagnos. Liknande problem kan exempelvis förekomma inom social ångest eller annan ångestproblematik.
Vad beror prestationsångest på?
Det finns ingen enda förklaring. Höga krav, perfektionism, självkritik, låg självkänsla, rädsla för andras bedömningar och tidigare erfarenheter kan vara relevanta. Det behöver förstås individuellt.
Är prestationsångest samma sak som perfektionism?
Nej. Perfektionism handlar framför allt om mycket höga krav och svårigheter att acceptera brister, medan prestationsångest handlar om oro och ångest kring själva prestationen. Problemen kan dock förstärka varandra.
Är prestationsångest samma sak som social ångest?
Inte alltid. Social ångest handlar om stark rädsla för social granskning eller att göra bort sig. Prestationsångest kan också handla om att själv uppleva ett resultat som otillräckligt även när andra människor inte direkt betraktar prestationen.
Varför får jag hjärnsläpp när jag ska prestera?
Stark ångest kan påverka uppmärksamhet och koncentration. Om mycket mental energi samtidigt går åt till att övervaka den egna prestationen kan det bli svårare att fokusera på själva uppgiften.
Varför förbereder jag mig så mycket men känner mig ändå aldrig redo?
Förberedelser kan ibland användas för att försöka eliminera all osäkerhet. Eftersom fullständig säkerhet sällan går att uppnå kan känslan av att inte vara redo finnas kvar trots mycket arbete.
Kan prestationsångest leda till att man skjuter upp saker?
Ja. Om en uppgift känns som ett test på det egna värdet kan det bli svårt att börja. Uppskjutandet minskar obehaget kortsiktigt men kan samtidigt öka stressen när deadline närmar sig.
Kan prestationsångest orsaka stress?
Återkommande prestationskrav, omfattande förberedelser och svårigheter att återhämta sig kan bidra till en hög stressbelastning.
Kan psykoterapi hjälpa?
Psykoterapi kan vara relevant när prestationsångest hänger samman med återkommande mönster kring ångest, självkänsla, perfektionism, självkritik eller relationer. Behandlingen behöver anpassas efter vad som driver problemen hos den enskilda personen.
Är PDT en särskild behandling mot prestationsångest?
Det finns inte tillräckligt specifikt forskningsstöd för att beskriva vanlig psykodynamisk psykoterapi som en etablerad förstahandsbehandling för prestationsångest som ett fristående problem. Ett psykodynamiskt arbetssätt kan däremot vara relevant när prestationsångesten är en del av bredare mönster kring självkänsla, relationer, skam, känslor och rädsla för andras bedömning.
Kan psykoterapin ske online?
Ja. Psykoterapi via direkta videosamtal kan vara ett alternativ för många vuxna, beroende på problemens art, omfattning och vilken behandling som bedöms lämplig.
Kan jag boka från hela Sverige?
Ja. Gävleborgs Psykoterapi erbjuder psykoterapi online till vuxna i hela Sverige när behandlingsformen och vårdnivån bedöms vara lämpliga.
Behöver jag remiss?
Nej. Privat psykoterapi hos Gävleborgs Psykoterapi kan bokas utan remiss.
Boka psykoterapi online vid prestationsångest
Att vilja göra ett bra arbete, utvecklas och nå sina mål är inte ett problem.
Men om varje prestation börjar kännas som ett prov på ditt värde, om du pressar dig långt mer än situationen kräver eller om rädslan att misslyckas gör att du undviker sådant du egentligen vill göra kan det vara värdefullt att undersöka mönstret.
Psykoterapeutiskt kan arbetet handla om att förstå vad prestationen har kommit att betyda, varför misstag känns så hotfulla och hur du kan behålla ambitioner utan att hela självkänslan behöver stå på spel.
Hos Gävleborgs Psykoterapi kan vuxna boka psykoterapi online med legitimerad psykoterapeut från hela Sverige utan remiss när privat psykoterapi bedöms vara en lämplig insats.
Källor och vidare läsning
1177 – Vad kan jag göra för att minska stress?
PubMed – Live psychotherapy by video versus in-person: A meta-analysis
Texten är allmän information och ersätter inte individuell medicinsk, psykiatrisk, psykologisk eller psykoterapeutisk bedömning eller behandling.