Hoppa till innehåll
Psykoterapi online vid stark självkritik
Att kunna se sina misstag och fundera över vad man kunde ha gjort annorlunda är en viktig mänsklig förmåga.
Men självkritik kan också bli så hård att nästan ingenting känns tillräckligt bra.
Du kanske gör något som objektivt sett gick bra men fastnar vid den enda detalj som kunde ha blivit bättre.
Du kanske får beröm och omedelbart tänker:
”De vet inte hur dålig jag egentligen är.”
Eller gör ett misstag och drar slutsatsen:
”Jag är värdelös.”
1177 beskriver att svag självkänsla bland annat kan innebära negativa och nedvärderande tankar om sig själv. Det är också vanligt att ställa högre krav på sig själv än på andra och döma sig själv hårt när man misslyckas.
Stark självkritik är inte i sig en psykiatrisk diagnos. Den kan däremot förekomma tillsammans med exempelvis låg självkänsla, depression, ångest, perfektionism, social oro och olika relationella svårigheter.
I psykoterapi online kan det vara möjligt att undersöka både vad den självkritiska rösten säger och varför den har fått så stor makt.
Vad är självkritik?
Självkritik innebär att bedöma sig själv negativt.
I en balanserad form kan självkritik hjälpa oss att upptäcka misstag, ta ansvar och utvecklas.
Problemet uppstår när den inre bedömningen blir oproportionerligt hård, generell eller nästan omöjlig att tillfredsställa.
Skillnaden kan exempelvis vara mellan:
”Det där blev inte så bra som jag hade tänkt.”
och:
”Jag klarar aldrig någonting.”
Den första tanken handlar om en handling.
Den andra börjar definiera hela personen.
Hur märks stark självkritik?
Stark självkritik kan visa sig på många olika sätt.
Du kanske:
- lägger mycket större vikt vid misstag än vid sådant du gör bra
- har svårt att känna dig nöjd efter en prestation
- tänker hårt och nedvärderande om dig själv
- grubblar länge efter sociala situationer
- tolkar kritik som bevis på att du inte duger
- jämför dig mycket med andra
- har svårt att ta emot beröm
- ställer högre krav på dig själv än på människor omkring dig
- känner skam när du gör fel
- undviker saker där du riskerar att misslyckas
- pressar dig hårt för att undvika att känna dig otillräcklig
Det avgörande är inte om du ibland kritiserar dig själv. Det gör de flesta människor.
Frågan är hur ofta det händer, hur hård kritiken blir och hur mycket den påverkar ditt liv.
Självkritik är inte samma sak som att ta ansvar
Det finns en viktig skillnad mellan ansvar och självattack.
Att ta ansvar kan låta:
”Jag borde inte ha sagt så. Jag behöver be om ursäkt.”
Självkritiken kan i stället säga:
”Jag är hemsk. Jag förstör alltid allt.”
Den första reaktionen kan hjälpa personen att göra något konstruktivt.
Den andra riskerar att skapa skam utan att egentligen göra problemet lättare att lösa.
När ett misstag blir ett omdöme om hela dig
För den självkritiska personen kan en liten händelse snabbt få en mycket större betydelse.
Du skickar ett mejl med ett stavfel.
En mer balanserad tanke skulle kunna vara:
”Det var slarvigt, men det händer.”
Den självkritiska tanken blir:
”Hur kan jag vara så inkompetent?”
På några sekunder har ett stavfel blivit ett omdöme om hela personens kompetens.
Det är ofta just denna förflyttning från ”jag gjorde något mindre bra” till ”jag är dålig” som gör självkritiken så belastande.
Självkritik och låg självkänsla
Självkritik och låg självkänsla överlappar ofta men är inte exakt samma sak.
Självkänsla handlar om hur du värderar dig själv som person.
Självkritik handlar mer specifikt om hur du bedömer och bemöter dig själv när du inte når upp till egna eller andras förväntningar.
1177 beskriver att svag självkänsla kan innebära att känna att man inte duger och att tänka negativa och nedvärderande tankar om sig själv.
Läs mer i Psykoterapi online vid låg självkänsla.
När den inre ribban hela tiden flyttas
Ett vanligt mönster är att framgång inte får stanna kvar särskilt länge.
Du klarar en svår uppgift.
I stället för att tänka:
”Det här gjorde jag bra.”
kommer kanske tanken:
”Det var väl inte så svårt.”
Eller:
”Nästa gång måste jag göra det ännu bättre.”
Det som först var ett mål blir snabbt ett nytt minimikrav.
Personen får därför mycket lite psykisk återhämtning av att faktiskt lyckas.
Självkritik och perfektionism
Perfektionism och självkritik förstärker ofta varandra.
Om det egna värdet blir starkt kopplat till prestation kan varje misstag kännas hotfullt.
Personen kanske försöker undvika självkritiken genom att:
- förbereda sig överdrivet mycket
- kontrollera sitt arbete flera gånger
- undvika att lämna ifrån sig uppgifter
- arbeta längre än vad situationen kräver
- skjuta upp saker av rädsla för att resultatet inte ska bli perfekt
Det kan se ut som hög ambition utifrån.
På insidan kan drivkraften snarare vara rädsla för vad ett mindre bra resultat skulle säga om personen själv.
Läs mer i Psykoterapi online vid perfektionism.
Självkritik kan finnas även hos den som presterar mycket bra
Stark självkritik syns inte alltid utåt.
En person kan vara kompetent, uppskattad och framgångsrik och samtidigt känna sig otillräcklig.
Det kan uppstå ett glapp mellan hur andra ser personen och hur hon ser på sig själv.
Beröm från omgivningen förändrar då inte nödvändigtvis den inre bedömningen.
Personen kan i stället tänka att andra:
- är för snälla
- inte känner henne tillräckligt väl
- har låga krav
- snart kommer upptäcka hennes brister
Varför går beröm inte alltid in?
Om den egna självbilden är mycket kritisk kan positiv återkoppling kännas svår att förena med det man redan tror om sig själv.
Någon säger:
”Du gjorde ett fantastiskt jobb.”
Den självkritiska personen svarar kanske artigt men tänker:
”De såg inte allt jag gjorde fel.”
Berömmet avfärdas medan kritiken tas på största allvar.
Resultatet blir en slags obalans där negativ information betraktas som trovärdig och positiv information måste förklaras bort.
Självkritik och starkt bekräftelsebehov
Självkritik kan också skapa ett stort behov av andra människors bedömningar.
Om den egna rösten ständigt säger:
”Du gjorde fel.”
kan personen behöva fråga någon annan:
”Tycker du verkligen att det blev bra?”
Svaret lugnar kanske för stunden.
Men om den självkritiska grundinställningen ligger kvar kan osäkerheten snart återvända.
Läs mer i Psykoterapi online vid starkt bekräftelsebehov.
Vad säger forskningen om självkritik?
En systematisk översikt av 48 studier fann samband mellan självkritik och flera former av psykisk problematik, bland annat depressiva symtom, ätstörningssymtom, social ångest och interpersonella problem.
PubMed – The clinical trait self-criticism and its relation to psychopathology: A systematic review
Det är viktigt att tolka sådana resultat korrekt.
Samband innebär inte att självkritik ensam orsakar psykisk ohälsa och inte heller att alla självkritiska personer har en psykiatrisk diagnos.
Forskningen visar snarare att självkritik kan vara en relevant psykologisk process i flera olika problemområden.
Självkritik kan påverka psykoterapin
En systematisk översikt och metaanalys undersökte 49 longitudinella studier med sammanlagt 3 277 patienter.
Forskarna fann ett mindre men statistiskt tydligt samband mellan högre självkritik före behandling och sämre psykoterapiutfall.
PubMed – Self-criticism and psychotherapy outcome: A systematic review and meta-analysis
Det betyder inte att självkritiska personer inte kan ha nytta av psykoterapi.
Det understryker snarare att självkritiken kan vara viktig att uppmärksamma även när personen söker för något annat problem.
Självkritik och depression
Vid depression kan självbilden bli starkt negativ.
Personen kan exempelvis tänka:
”Jag är en belastning.”
”Jag klarar ingenting.”
”Alla andra fungerar bättre än jag.”
Om sådana tankar förekommer tillsammans med ihållande nedstämdhet, minskat intresse, energibrist eller andra depressiva symtom behöver helheten bedömas.
Självkritiken ska då inte behandlas som ett helt fristående problem om den är en del av en depression.
Läs mer i Psykoterapi online vid depression.
Självkritik efter sociala situationer
För vissa blir självkritiken särskilt stark efter möten med andra människor.
Efter en middag eller ett möte kan personen börja analysera:
”Pratade jag för mycket?”
”Varför sade jag så där?”
”De måste ha tyckt att jag var konstig.”
”Jag borde ha varit roligare.”
Händelsen fortsätter då psykiskt långt efter att den faktiskt är över.
Om detta sker tillsammans med tydlig rädsla för att bli granskad eller negativt bedömd kan social ångest behöva övervägas.
Läs mer i Psykoterapi online vid social ångest.
Självkritik på arbetet
Arbetslivet erbjuder många situationer där självkritik kan aktiveras.
Det kan handla om:
- återkoppling från en chef
- ett misstag i en arbetsuppgift
- att tala inför andra
- att inte hinna allt
- att en kollega verkar prestera bättre
- att behöva be om hjälp
Personen kan börja kompensera genom att arbeta allt hårdare.
1177 beskriver att den som ständigt försöker prestera för att bevisa sitt värde kan pressa sig mer än vad hon mår bra av och få lättare att utveckla besvär med bland annat stress och oro.
När självkritiken blir en motor
Många självkritiska personer är rädda för att de skulle sluta anstränga sig om de blev mindre hårda mot sig själva.
De kan tänka:
”Om jag börjar vara snäll mot mig själv kommer jag bli lat.”
Det är förståeligt om självkritiken under lång tid har fungerat som ett sätt att mobilisera prestation.
Problemet är att motivation som bygger på hot ofta har ett högt pris.
Personen arbetar inte bara mot ett mål utan samtidigt bort från rädslan att vara otillräcklig.
Är all självkritik dålig?
Nej.
Det finns inget mål i psykoterapi att personen aldrig ska kunna kritiskt granska sitt eget beteende.
Att kunna upptäcka ett misstag, ta ansvar och ändra sitt beteende är viktigt.
En mer hjälpsam inre hållning skulle exempelvis kunna vara:
”Det där gjorde jag inte bra. Jag behöver förstå vad som hände och försöka göra annorlunda nästa gång.”
Det är något annat än:
”Jag är hopplös.”
Skuld och skam är inte samma sak
Självkritik kan ibland driva personen från skuld mot skam.
Skuld kan handla om:
”Jag gjorde något som blev fel.”
Skam kan snarare kännas som:
”Det är något fel på mig.”
Den skillnaden kan få stor betydelse.
Om ett misstag upplevs som bevis på en grundläggande personlig defekt blir det betydligt svårare att förhålla sig konstruktivt till det som hänt.
Varifrån kommer den självkritiska rösten?
Det finns ingen enda förklaring till stark självkritik.
1177 beskriver att självkänslan påverkas både av personlighet, erfarenheter under uppväxten och sådant som händer senare i livet.
1177 – Vad påverkar självkänslan?
För vissa kan självkritiken ha utvecklats i miljöer där misstag fick mycket uppmärksamhet och uppskattning var starkt knuten till prestation.
För andra kan den ha blivit starkare efter exempelvis:
- mobbning
- en destruktiv relation
- upprepade misslyckanden
- arbetsrelaterad kritik
- förlust av arbete eller status
- en separation
Det behöver därför förstås individuellt.
När självkritiken en gång hade en funktion
En självkritisk hållning kan ibland ha utvecklats som ett försök att skydda personen.
Om jag hittar mina fel innan andra gör det kanske jag kan undvika kritik.
Om jag pressar mig själv tillräckligt hårt kanske jag inte misslyckas.
Om jag aldrig blir nöjd kanske jag fortsätter utvecklas.
Strategin kan därför ha varit begriplig även om den senare blivit kostsam.
I psykoterapi kan det vara mer hjälpsamt att förstå denna funktion än att bara försöka förbjuda självkritiska tankar.
Den inre kritikern kan låta som någon annan
För vissa känns den självkritiska rösten nästan bekant.
Sättet man talar med sig själv på kan påminna om hur någon betydelsefull person tidigare har talat.
Det innebär inte att alla problem kan förklaras av föräldrar eller uppväxt.
Men det kan vara relevant att fråga:
- Var lärde jag mig att misstag är så farliga?
- Vad behövde jag göra för att känna mig uppskattad?
- Hur reagerade viktiga personer när jag misslyckades?
- När började jag prata till mig själv på det här sättet?
Ett psykodynamiskt perspektiv på självkritik
I psykodynamisk psykoterapi kan fokus ligga på hur den självkritiska hållningen hänger samman med självbild, känslor, relationer och tidigare erfarenheter.
Det kan exempelvis bli relevant att undersöka:
- vilka situationer som utlöser självkritiken
- vad personen fruktar skulle hända om hon gjorde fel
- vilka krav hon upplever att hon måste leva upp till
- hur ilska, skuld och skam hanteras
- hur starkt självvärdet är kopplat till prestation
- hur kritik från andra uppfattas
- om samma mönster återkommer i nära relationer
Arbetet behöver anpassas efter personens problematik och inte bara efter etiketten ”självkritik”.
Självkritiken kan visa sig även i terapin
En person kan komma till terapin och omedelbart börja bedöma sin egen prestation även där.
Tankar kan vara:
”Jag förklarar det här dåligt.”
”Jag borde ha kommit längre vid det här laget.”
”Terapeuten måste tycka att jag är hopplös.”
”Jag gör inte terapin tillräckligt bra.”
Det kan ge möjlighet att upptäcka mönstret i realtid.
Terapin blir då inte bara en plats där personen berättar om självkritiken utan också en relation där dess konsekvenser kan undersökas.
Vad innebär självmedkänsla?
Självmedkänsla betyder inte att säga att allt man gör är bra.
Det handlar snarare om att kunna möta egna svårigheter och misslyckanden utan att automatiskt angripa sig själv.
1177 rekommenderar bland annat att fundera över vad du skulle ha sagt till en vän i samma situation och försöka rikta ett liknande förhållningssätt mot dig själv.
1177 – Var snäll mot dig själv
Vad säger forskningen om insatser mot självkritik?
En systematisk översikt och metaanalys av självmedkänsloinriktade interventioner identifierade 20 randomiserade kontrollerade studier.
Data från 19 studier med totalt 1 350 deltagare kunde inkluderas i metaanalysen.
Resultaten visade i genomsnitt en måttlig minskning av självkritik jämfört med kontrollgrupper.
Forskarna påpekade samtidigt att studiernas kvalitet var måttlig och att resultaten varierade mellan studierna.
Det är därför mer korrekt att beskriva resultaten som lovande än att säga att en viss metod är överlägsen för alla personer med självkritik.
Kan man bara tänka mer positivt?
För den som har varit självkritisk under lång tid fungerar det sällan att helt enkelt ersätta varje negativ tanke med:
”Jag är fantastisk.”
Om påståendet inte känns trovärdigt kan det få liten betydelse.
Ett första steg kan i stället vara att göra bedömningen mer proportionerlig.
Från:
”Jag förstörde allt.”
till:
”En del av det här blev inte som jag ville.”
Det är inte överdrivet positivt.
Det är mer precist.
Att minska självkritiken betyder inte att sänka alla krav
Du kan fortfarande vilja utvecklas, prestera och ta ansvar.
Skillnaden är vad som händer när du inte lyckas.
En person kan ha höga ambitioner och samtidigt kunna tänka:
”Det här blev inte perfekt, men det gör mig inte värdelös.”
Det kan skapa större utrymme för lärande eftersom misstaget inte längre måste försvaras mot eller döljas.
Självkritik och grubblande
Självkritik kan också bli bränsle för långa tankeloopar.
Personen återkommer till samma händelse:
”Varför gjorde jag så?”
”Hur kunde jag vara så dum?”
”Vad måste de andra tänka?”
Det kan kännas som problemlösning men leder inte alltid till någon ny slutsats.
Skillnaden mellan reflektion och grubblande ligger bland annat i om tänkandet faktiskt för personen framåt.
Läs mer i Psykoterapi online vid grubblande och övertänkande.
När självkritiken leder till undvikande
Det är lätt att tänka att självkritiska personer alltid arbetar hårdare.
Ibland händer motsatsen.
Om varje prestation innebär risken att utsättas för hård intern kritik kan personen börja undvika situationer där resultatet går att bedöma.
Hon kanske:
- inte söker jobbet hon egentligen vill ha
- undviker att tala inför grupp
- skjuter upp en arbetsuppgift
- inte visar något hon har skapat
- avstår från nya relationer
Undvikandet minskar risken för kritik på kort sikt men kan samtidigt begränsa livet.
Vad kan psykoterapi fokusera på?
Det psykoterapeutiska arbetet beror på vad självkritiken betyder och vilken funktion den har hos den enskilda personen.
Arbetet kan exempelvis handla om att:
- identifiera situationer där självkritiken aktiveras
- skilja handlingar från värderingen av hela personen
- förstå vilka känslor som finns under den hårda kritiken
- undersöka sambandet mellan prestation och självvärde
- förstå hur tidigare erfarenheter påverkat självbilden
- upptäcka hur självkritiken påverkar relationer
- öva på ett mer proportionerligt sätt att bedöma misstag
- öka förmågan att ta emot positiv återkoppling
- utveckla större tolerans för att vara ofullkomlig
Hur kan förändring märkas?
Målet behöver inte vara att den självkritiska rösten aldrig mer ska höras.
Förändring kan snarare innebära att den får mindre makt.
Du kanske märker att du:
- kan göra ett misstag utan att döma hela dig själv
- återhämtar dig snabbare efter kritik
- kan känna dig nöjd när något faktiskt gått bra
- behöver mindre bekräftelse från andra
- vågar prova sådant du inte vet om du kommer lyckas med
- kan ta ansvar utan att gå till självattack
- jämför dig mindre med andra
- kan behandla dig själv mer som du skulle behandla någon du bryr dig om
Hur vet man om psykoterapin hjälper?
Det kan vara värdefullt att följa konkreta situationer i vardagen.
Du kanske tidigare grubblade en hel kväll efter ett mindre misstag men kan efter en tid lägga situationen åt sidan betydligt snabbare.
Du kanske fortfarande blir besviken när något går fel men slipper tanken att hela ditt värde står på spel.
Eller så börjar du märka att du kan känna genuin tillfredsställelse när något har gått bra.
Läs mer i Hur vet man om psykoterapi fungerar?.
Behöver jag ha en diagnos?
Nej.
Stark självkritik är inte i sig en psykiatrisk diagnos.
Du kan söka privat psykoterapi för återkommande känslomässiga och relationella problem även utan diagnos.
Om självkritiken däremot förekommer tillsammans med tydliga symtom på exempelvis depression, social ångest, ätstörning eller annan psykisk ohälsa behöver behandlingen anpassas efter helheten.
Vad händer vid första samtalet?
Du behöver inte veta exakt varför du är så självkritisk innan du söker hjälp.
Det räcker att beskriva hur det ser ut i vardagen.
Du kanske säger:
”Ingenting jag gör känns tillräckligt bra.”
”Jag kan tänka på ett litet misstag i flera dagar.”
”Alla andra tycker att jag är kompetent men själv känner jag mig värdelös.”
”Jag skulle aldrig prata med någon annan på det sätt som jag pratar med mig själv.”
Psykoterapeuten kan sedan undersöka när självkritiken uppstår, vilka känslor den väcker, hur den påverkar ditt beteende och om den hänger samman med andra problem.
Läs mer om första samtalet hos psykoterapeut.
När behövs annan eller mer specialiserad vård?
Om självkritiken förekommer tillsammans med omfattande depression, svår ångest, ätstörning, självskadebeteende, självmordstankar eller annan mer omfattande psykisk ohälsa kan annan vårdnivå eller mer specifik behandling behövas.
Vilken behandling som är lämplig behöver bedömas utifrån hela problematiken.
Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning om du behöver hjälp att bedöma vart du ska vända dig.
Vid konkreta självmordsplaner eller annan omedelbar fara ska akut vård sökas och 112 ringas.
Kan psykoterapi vid självkritik ske online?
Ja, psykoterapeutiskt arbete kring självkänsla, självkritik, relationer och känslomässiga mönster kan i många fall genomföras via direkta videosamtal.
En metaanalys av 47 direkt jämförande studier med totalt 3 564 deltagare fann överlag små genomsnittliga skillnader mellan psykoterapi via direkta videosamtal och psykoterapi på fysisk mottagning.
PubMed – Live psychotherapy by video versus in-person: A meta-analysis
Studierna omfattade flera olika psykiska problem och behandlingsmetoder. Resultatet innebär därför inte att alla problem eller alla patienter automatiskt passar lika bra för behandling online.
Behöver jag remiss?
Nej. Hos Gävleborgs Psykoterapi kan vuxna boka privat psykoterapi utan remiss.
Om den inledande bedömningen visar att en annan behandling eller vårdnivå verkar mer lämplig behöver detta vägas in.
Läs mer på sidan Psykoterapi online utan remiss.
Vanliga frågor om stark självkritik
Är självkritik normalt?
Ja. Att kunna granska sitt eget beteende och upptäcka misstag är normalt. Problemet uppstår framför allt när självkritiken blir oproportionerligt hård, återkommande och börjar påverka mående eller liv.
Är självkritik samma sak som låg självkänsla?
Nej, men de kan hänga samman. Självkänsla handlar om hur du värderar dig själv, medan självkritik mer specifikt handlar om hur du bedömer och bemöter dig själv.
Varför är jag så mycket hårdare mot mig själv än mot andra?
Det kan finnas flera förklaringar. Höga krav, tidigare erfarenheter, rädsla för kritik, perfektionism och en instabil självkänsla kan vara relevanta. Mönstret behöver förstås individuellt.
Kan självkritik leda till depression?
Forskning visar samband mellan självkritik och depression, men ett statistiskt samband innebär inte att självkritik ensam orsakar depression.
Kan självkritik orsaka stress?
Den som ständigt pressar sig för att bevisa sitt värde kan få mycket liten möjlighet till återhämtning. 1177 beskriver att sådana prestationsmönster kan vara förknippade med stress och oro.
Är självkritik samma sak som perfektionism?
Nej. De kan förstärka varandra men är olika fenomen. Perfektionism handlar ofta om mycket höga krav och svårighet att acceptera fel, medan självkritik handlar om den negativa bedömningen av sig själv.
Blir jag lat om jag slutar kritisera mig själv?
Inte nödvändigtvis. Att minska destruktiv självkritik betyder inte att sluta ha ambitioner eller ta ansvar. Målet kan i stället vara att kunna utvecklas utan att det egna människovärdet ständigt står på spel.
Vad är skillnaden mellan självkritik och självmedkänsla?
Självmedkänsla innebär inte att betrakta allt man gör som bra. Det handlar om att kunna förhålla sig till egna svårigheter och misstag utan onödigt hård självattack.
Kan psykoterapi hjälpa mot stark självkritik?
Psykoterapi kan vara relevant när självkritiken är en del av återkommande problem med självkänsla, prestation, känslor eller relationer. Behandlingen behöver samtidigt anpassas efter eventuell annan psykisk problematik.
Är PDT en särskild behandling mot självkritik?
Det finns inte tillräckligt forskningsstöd för att beskriva vanlig psykodynamisk psykoterapi som en specifikt etablerad förstahandsbehandling för självkritik i sig. Ett psykodynamiskt arbetssätt kan däremot vara relevant när självkritiken ingår i bredare mönster kring självbild, känslor och relationer.
Kan jag få psykoterapi online från hela Sverige?
Ja. Gävleborgs Psykoterapi erbjuder psykoterapi online till vuxna i hela Sverige när behandlingsformen och vårdnivån bedöms vara lämpliga.
Behöver jag remiss?
Nej. Privat psykoterapi hos Gävleborgs Psykoterapi kan bokas utan remiss.
Boka psykoterapi online
Att vilja utvecklas och göra saker bra är inte ett problem.
Men om nästan varje misstag blir ett bevis på att du inte duger, om framgångar snabbt förminskas eller om den inre kritiken gör det svårt att känna lugn och tillfredsställelse kan det vara värdefullt att undersöka mönstret närmare.
Psykoterapeutiskt kan arbetet handla om att förstå var den hårda bedömningen kommer ifrån, vilken funktion den fyller och hur du kan utveckla ett mer proportionerligt förhållningssätt till både styrkor och brister.
Hos Gävleborgs Psykoterapi kan vuxna boka psykoterapi online med legitimerad psykoterapeut från hela Sverige utan remiss när privat psykoterapi bedöms vara en lämplig insats.
Källor och vidare läsning
PubMed – The clinical trait self-criticism and its relation to psychopathology: A systematic review
PubMed – Self-criticism and psychotherapy outcome: A systematic review and meta-analysis
PubMed – Live psychotherapy by video versus in-person: A meta-analysis
Texten är allmän information och ersätter inte individuell medicinsk, psykiatrisk, psykologisk eller psykoterapeutisk bedömning eller behandling.