Hoppa till innehåll
Psykoterapi online vid starka skamkänslor
Skam är en mänsklig känsla.
De flesta människor har någon gång velat sjunka genom golvet efter att ha gjort bort sig, blivit kritiserade eller visat något personligt som inte blev mottaget som de hoppades.
Men för vissa blir skammen betydligt mer genomgripande.
Den handlar inte längre bara om:
”Det där jag gjorde blev fel.”
Utan snarare om:
”Det är något fel på mig.”
Skillnaden kan verka liten, men psykologiskt är den betydelsefull.
När skammen riktas mot hela personen kan ett misstag, ett avvisande eller en kritisk kommentar börja upplevas som ett bevis på att man är otillräcklig, värdelös eller svår att tycka om.
1177 beskriver skuld och skam som naturliga svåra känslor och betonar att svåra känslor inte behöver vara fel eller omedelbart undanröjas.
1177 – Att må dåligt – så kan du må bättre
Starka skamkänslor är inte i sig en psykiatrisk diagnos. Skam kan däremot förekomma tillsammans med exempelvis depression, ångest, trauma, låg självkänsla, självkritik och olika relationella svårigheter.
I psykoterapi online kan det vara möjligt att undersöka när skammen uppstår, vad den säger om dig och hur den påverkar ditt sätt att leva och vara tillsammans med andra.
Vad är skam?
Skam är en självmedveten känsla som ofta uppstår när vi upplever att något hos oss riskerar att bli negativt bedömt av andra eller av oss själva.
Den kan handla om sådant vi har gjort.
Men den kan också handla om:
- hur vi ser ut
- vad vi känner
- vad vi behöver
- hur vi fungerar
- vad vi har varit med om
- vilken bakgrund vi har
- något vi upplever som en svaghet
Skammen kan därför bli stark även när personen objektivt sett inte har gjort något fel.
Skillnaden mellan skuld och skam
Skuld och skam används ofta tillsammans men är inte exakt samma sak.
Skuld kan förenklat handla om:
”Jag gjorde något fel.”
Skam kan snarare bli:
”Jag är fel.”
Skuld kan ibland hjälpa oss att ta ansvar.
Om jag har sårat någon kan skuld motivera mig att be om ursäkt och försöka reparera det som hänt.
Skam kan däremot få personen att vilja:
- gömma sig
- dra sig undan
- undvika ögonkontakt
- dölja vad som hänt
- sluta prata om problemet
Skillnaden är inte absolut. Skuld och skam kan finnas samtidigt och påverka varandra.
När skammen handlar om hela personen
En person gör ett misstag på arbetet.
En mer proportionerlig tanke kan vara:
”Det där blev inte bra. Jag behöver rätta till det.”
Den skamfyllda slutsatsen kan bli:
”Nu ser alla hur inkompetent jag egentligen är.”
Ett enskilt misstag har då blivit information om hela personen.
Det kan göra vanliga mänskliga brister mycket svåra att bära.
Hur kan starka skamkänslor märkas?
Skam behöver inte alltid kännas tydligt som just skam.
Den kan i stället visa sig genom att du:
- är mycket självkritisk
- undviker att berätta om vissa delar av dig själv
- har svårt att ta emot beröm
- känner dig underlägsen andra
- grubblar länge efter sociala situationer
- undviker att be om hjälp
- är mycket rädd för kritik
- försöker dölja misstag
- ber om ursäkt överdrivet mycket
- har svårt att uttrycka behov
- drar dig undan när du känner dig sårbar
- försöker prestera perfekt för att ingen ska se dina brister
Det viktiga är inte att aldrig känna skam.
Frågan är hur stark den blir och hur mycket den börjar styra livet.
Skam är inte alltid ett problem
Alla obehagliga känslor behöver inte behandlas bort.
Skam kan ibland signalera att vi har brutit mot våra egna värderingar eller sociala normer.
Den kan bidra till att vi reflekterar över vårt beteende och våra relationer.
Problemet uppstår när skammen blir oproportionerlig eller kronisk.
Personen kanske skäms:
- för helt normala känslor
- för att behöva hjälp
- för att sätta en gräns
- för att vara ledsen
- för att göra små misstag
- för sin kropp
- för sin historia
- för att inte leva upp till orimliga krav
När skammen säger att du måste gömma dig
En vanlig impuls vid skam är att vilja försvinna ur situationen.
Personen kanske tänker:
”Jag vill inte att någon ska se mig.”
Det kan handla om fysisk reträtt, men också om ett mer subtilt döljande.
Man kanske fortsätter att vara social och fungerande utåt men undviker allt som känns personligt eller sårbart.
Andra människor får se en noggrant kontrollerad version av personen.
Det kan minska risken att bli bedömd.
Men det kan samtidigt göra det svårare att känna sig genuint känd av andra.
Paradoxen i skam
Skam kan skapa en smärtsam paradox.
Personen längtar efter att känna:
”Någon känner mig och accepterar mig.”
Men skammen säger samtidigt:
”Om någon verkligen känner mig kommer hon inte acceptera mig.”
Det leder lätt till att de delar av personen som mest behöver kunna mötas av andra också blir de delar som hålls mest dolda.
Vad säger forskningen om skam och depression?
En metaanalys omfattade 108 studier och sammanlagt 22 411 deltagare.
Forskarna fann ett tydligt samband mellan skam och depressiva symtom.
Sambandet mellan skam och depression var starkare än sambandet mellan vanlig skuld och depressiva symtom.
PubMed – Shame, guilt, and depressive symptoms: a meta-analytic review
Resultatet betyder inte att skam orsakar depression.
Det är ett statistiskt samband och sambandet kan påverkas i flera riktningar.
En person som är deprimerad kan exempelvis få en mer negativ självbild samtidigt som en stark skambenägenhet kan bidra till psykisk belastning.
Skam och ångest
Skam har också studerats i relation till ångest.
En metaanalys fann att skambenägenhet hade samband med olika typer av ångestsymtom och att sambanden generellt var starkare för skam än för skuld.
PubMed – Shame-proneness, guilt-proneness and anxiety symptoms: A meta-analysis
Även här handlar det om samband.
Skam är inte en förklaring till all ångest och alla personer med ångest har inte starka skamproblem.
Skam och självkänsla
Skam och självkänsla ligger nära varandra men är inte samma sak.
En metaanalys av 18 studier fann ett starkt negativt samband mellan skam och självkänsla.
PubMed – Shame and Self-Esteem: A Meta-Analysis
Det är begripligt.
Om skammen ofta säger:
”Det är något fel på mig.”
blir det svårt att samtidigt upprätthålla en stabil och positiv värdering av sig själv.
Läs mer i Psykoterapi online vid låg självkänsla.
Skam och stark självkritik
Skam och självkritik kan bilda ett självförstärkande mönster.
Personen känner skam efter ett misstag.
Sedan börjar den självkritiska rösten:
”Hur kunde du göra så?”
”Du borde ha förstått bättre.”
”Ingen annan skulle vara så dum.”
Självkritiken förstärker skammen.
Den ökade skammen ger i sin tur mer material till självkritiken.
Läs mer i Psykoterapi online vid stark självkritik.
När du skäms för att behöva andra
Vissa människor har lätt att hjälpa andra men mycket svårt att själva behöva hjälp.
Att säga:
”Jag klarar inte det här själv.”
kan väcka stark skam.
Personen kanske har lärt sig att värdera självständighet mycket högt.
Behov av tröst, stöd eller närhet börjar då upplevas som svaghet.
Det kan leda till att personen isolerar sig just när behovet av kontakt är som störst.
Skam och rädsla för avvisande
Om personen tror att något hos henne är fundamentalt fel blir det begripligt att hon också kan vara rädd att andra ska upptäcka det.
Tankegången kan vara:
”Om hon visste hur jag egentligen är skulle hon lämna mig.”
Skammen kan därför skapa stark vaksamhet i relationer.
Små förändringar hos den andra personen kan tolkas som början på ett avslöjande eller ett avvisande.
Läs mer i Psykoterapi online vid rädsla för att bli avvisad.
När skammen leder till överanpassning
Skam kan också påverka hur mycket plats personen vågar ta.
Hon kanske tänker:
”Mina behov är för mycket.”
”Jag ska inte vara besvärlig.”
”Det är pinsamt att säga vad jag egentligen känner.”
Det kan leda till att hon:
- säger ja när hon vill säga nej
- låter andra bestämma
- undviker konflikt
- inte berättar när något gör ont
- tar ansvar för andras känslor
På kort sikt minskar risken att exponera något som känns skamligt.
På längre sikt kan personen förlora kontakten med sina egna behov.
Skam och gränssättning
Att sätta en gräns innebär att visa:
”Det här behöver jag.”
eller:
”Det här accepterar jag inte.”
För den som skäms för sina behov kan detta kännas mycket svårt.
Efter ett nej kan personen omedelbart börja tänka:
”Var jag självisk?”
”Gjorde jag henne ledsen?”
”Varför kunde jag inte bara ställa upp?”
Läs mer i Svårt att sätta gränser.
Skam och perfektionism
Perfektionism kan ibland fungera som ett försvar mot skam.
Personen försöker göra allt så bra att ingen ska kunna kritisera henne.
Logiken kan vara:
”Om jag aldrig gör fel behöver jag aldrig känna så här.”
Problemet är att ingen människa kan leva utan misstag.
Ju högre kraven blir, desto fler situationer kommer därför att upplevas som potentiella misslyckanden.
Perfektionismen kan paradoxalt nog skapa ännu fler tillfällen för skam.
Läs mer i Psykoterapi online vid perfektionism.
Skam och prestationsångest
För vissa är det värsta med att prestera dåligt inte själva resultatet.
Det värsta är känslan efteråt:
”Nu såg de vem jag egentligen är.”
Prestationssituationen blir då ett hot om exponering.
Personen kan förbereda sig extremt mycket, undvika svåra uppgifter eller må mycket dåligt efter mindre misstag.
Läs mer i Psykoterapi online vid prestationsångest.
När beröm känns obehagligt
Det kan låta motsägelsefullt, men även positiv uppmärksamhet kan väcka obehag hos en person med stark skam.
Någon säger:
”Du är verkligen bra på det här.”
I stället för glädje kommer tanken:
”Om de bara visste.”
Berömmet kan upplevas som ett hot eftersom skillnaden mellan hur andra ser personen och hur personen ser sig själv blir tydlig.
När du känner dig som en bluff
En person kan vara framgångsrik och samtidigt känna att framgången bygger på att andra ännu inte upptäckt hennes brister.
Hon tänker:
”Jag har bara haft tur.”
”Snart kommer de förstå att jag inte kan det här.”
”Jag hör egentligen inte hemma här.”
Sådana tankar kan ha flera orsaker.
Men när de präglas av skam handlar de ofta mindre om en realistisk värdering av kompetensen och mer om rädslan att bli avslöjad som otillräcklig.
Skam efter sociala situationer
En person kommer hem efter en middag.
Kvällen var egentligen trevlig.
Men på vägen hem börjar analysen:
”Varför berättade jag det där?”
”Jag pratade alldeles för mycket.”
”De måste ha tyckt att jag var konstig.”
”Jag borde ha varit tyst.”
Efterhand kan en relativt neutral social situation kännas som något djupt pinsamt.
Det kan öka risken att personen undviker liknande situationer i framtiden.
Skam och social ångest
Skam kan vara en viktig del av social ångest, särskilt när personen är rädd att andra ska upptäcka något negativt om henne.
1177 beskriver social ångest som stark rädsla för att bli granskad, göra bort sig eller tappa kontrollen inför andra.
Men stark skam är inte samma sak som social ångest.
En person kan exempelvis skämmas djupt över sin historia eller sina behov utan att vara generellt rädd för sociala situationer.
Läs mer i Psykoterapi online vid social ångest.
Skam i nära relationer
Ju närmare någon kommer, desto mer av oss själva blir synligt.
Det kan göra nära relationer särskilt utmanande för den som bär på mycket skam.
Personen kanske kan vara avslappnad med bekanta men får svårare när någon kommer riktigt nära.
Hon kan börja undra:
”Kommer hon fortfarande tycka om mig när hon känner hela mig?”
Det kan leda till att personen:
- döljer behov
- undviker vissa samtal
- försöker vara perfekt
- blir mycket känslig för kritik
- drar sig undan när relationen blir nära
Skam kan göra det svårt att uttrycka känslor
En person kan inte bara skämmas över vad hon gjort.
Hon kan också skämmas över vad hon känner.
Tankar kan vara:
”Jag borde inte vara så ledsen.”
”Det är pinsamt att jag är rädd.”
”Jag får inte vara arg.”
”Ingen annan skulle reagera så här.”
Då uppstår två känslor samtidigt.
Först kommer den ursprungliga känslan.
Sedan kommer skammen över att känna den.
Läs mer i Svårt att uttrycka känslor.
När skammen leder till isolering
Om personen tror att något hos henne inte får synas blir ensamhet en möjlig strategi.
Det kan kännas säkrare att avstå från:
- dejting
- vänskapsrelationer
- sociala aktiviteter
- att söka nya arbeten
- att be om hjälp
På kort sikt skyddar isoleringen från bedömning.
På längre sikt kan den samtidigt minska möjligheten att få erfarenheter som motsäger skammens budskap.
När skammen gör det svårt att söka hjälp
En särskilt problematisk konsekvens är när personen skäms för själva problemet.
Hon kanske tänker:
”Jag borde kunna hantera det själv.”
”Ingen annan känner så här.”
”Vad kommer terapeuten tänka om mig?”
Det kan göra att hjälpsökandet skjuts upp under lång tid.
Men psykoterapi förutsätter inte att du redan kan prata fritt om allt.
Svårigheten att berätta kan i sig vara en viktig del av det som behöver förstås.
Skam efter trauma
Skam kan också förekomma efter traumatiska erfarenheter.
Personen kan skämmas över:
- vad hon utsattes för
- hur hon reagerade
- att hon inte gjorde motstånd
- att hon inte berättade
- hur hon mår efteråt
Det är viktigt att skilja mellan att känna ansvar och att faktiskt bära ansvar.
En person kan känna djup skam efter att ha blivit utsatt för något som hon inte själv har orsakat.
Vad visar forskning om traumarelaterad skam?
En metaanalys av 25 studier undersökte traumarelaterad skam och psykisk ohälsa.
Forskarna fann måttliga samband mellan traumarelaterad skam och generell psykopatologi, traumarelaterad psykisk belastning och depression.
Resultatet betyder inte att alla som varit med om trauma känner skam.
Det betyder inte heller att skam är den enda process som behöver behandlas vid trauma.
Vid PTSD eller annan traumarelaterad problematik behöver behandlingen anpassas till den kliniska helheten och den specifika evidensbasen.
Läs mer i Psykoterapi online efter trauma.
Skam kan vara kopplad till depression utan att vara depression
En person kan känna stark skam utan att vara deprimerad.
Men vid depression kan självbilden bli mycket negativ.
Tankarna kan vara:
”Jag är en belastning.”
”Jag duger inte.”
”Alla skulle ha det bättre utan mig.”
Om skammen förekommer tillsammans med ihållande nedstämdhet, förlust av intresse, energibrist, hopplöshet eller självmordstankar behöver depression bedömas särskilt.
Läs mer i Psykoterapi online vid depression.
Skam är inte bevis på skuld
En stark känsla kan upplevas som ett faktum.
Personen tänker:
”Om jag skäms så här mycket måste jag ha gjort något fruktansvärt.”
Men känslans styrka avgör inte automatiskt hur ansvarig personen är.
Skam kan uppstå kring saker som:
- inte var personens ansvar
- är helt normala mänskliga behov
- andra människor inte skulle bedöma negativt
- hände långt tillbaka i livet
En viktig del av arbetet kan därför vara att skilja känslan av att vara fel från en mer realistisk bedömning av vad som faktiskt hände.
Skam kan vara tyst
Stark skam syns inte alltid.
Personen kanske utåt verkar:
- självsäker
- social
- framgångsrik
- hjälpsam
- kompetent
Samtidigt kan mycket energi gå åt till att kontrollera vad andra människor får se.
Det är därför inte alltid möjligt att förstå graden av skam utifrån hur personen fungerar utåt.
Skam kan döljas bakom ilska
Skam leder inte alltid till att personen blir tyst eller ledsen.
I vissa situationer kan en upplevelse av förödmjukelse eller kritik snabbt följas av ilska.
En kommentar uppfattas som:
”Du är dålig.”
Personen går omedelbart till försvar:
”Det är ditt fel!”
Ilskan kan då fungera som ett sätt att slippa stanna kvar i den mer sårbara känslan.
Det betyder inte att all ilska beror på skam.
Men samspelet mellan känslorna kan vara relevant att undersöka.
Skam kan också döljas bakom prestation
En annan strategi är att bli mycket duktig.
Personen försöker bevisa:
”Det är inget fel på mig.”
genom att:
- prestera mer
- vara hjälpsam
- aldrig göra misstag
- alltid finnas tillgänglig
- ha kontroll
Strategin kan ge verkliga framgångar.
Men om självvärdet fortfarande bygger på att skammen måste hållas borta kan varje ny prestation snart följas av nästa krav.
Varifrån kommer stark skam?
Det finns ingen enda förklaring.
Skam utvecklas i samspelet mellan personlighet, relationer, sociala sammanhang och erfarenheter.
För vissa kan återkommande kritik, förlöjligande eller mobbning ha varit betydelsefullt.
För andra kan skammen ha förstärkts genom:
- destruktiva relationer
- avvisanden
- traumatiska erfarenheter
- misslyckanden som fått stor betydelse
- sjukdom
- arbetslöshet
- kroppsliga förändringar
- social utsatthet
Det går därför inte att utgå från att stark skam alltid måste förklaras av barndomen.
När skammen formades tidigt
För vissa personer kan tidiga relationer ändå vara relevanta.
Ett barn behöver hjälp av andra för att förstå både sig själv och sina känslor.
Om vissa delar av barnet återkommande bemöts som fel, löjliga eller oacceptabla kan barnet börja göra samma bedömning av sig själv.
Den vuxna personen kanske långt senare fortfarande reagerar som om vissa känslor eller behov inte får finnas.
Det betyder inte att varje upplevelse av skam kan härledas till en särskild barndomshändelse.
Psykoterapi behöver utgå från den enskilda personens faktiska erfarenheter.
Ett psykodynamiskt perspektiv på skam
I psykodynamisk psykoterapi kan skammen undersökas i relation till självbild, känslor och återkommande relationsmönster.
Frågor som kan bli relevanta är:
- När känner jag mig som mest fel?
- Vad försöker jag dölja för andra?
- Vad tror jag skulle hända om någon såg den sidan av mig?
- Vems blick föreställer jag mig när jag bedömer mig själv?
- Vad händer när jag får kritik?
- Hur reagerar jag när någon uppskattar mig?
- Vilka känslor har jag svårt att visa?
- Hur påverkar skammen mina nära relationer?
- Vad gör jag för att slippa känna skam?
Målet är inte att övertyga personen om att allt hon gör är bra.
Arbetet kan i stället handla om att utveckla en mer nyanserad bild av sig själv där brister, misstag och sårbarhet inte automatiskt innebär att hela personen saknar värde.
När skammen kommer in i terapirummet
Skammen kan visa sig direkt i psykoterapin.
Patienten kanske tänker:
”Vad kommer terapeuten tänka om mig om jag berättar det här?”
”Det här är för pinsamt.”
”Jag borde ha kommit längre i livet.”
”Terapeuten måste tycka att jag är patetisk.”
Hon kanske berättar något och sedan snabbt försöker tona ner det.
Eller följer terapeutens ansikte mycket noggrant för att upptäcka ett tecken på negativ bedömning.
Det som händer i kontakten kan då ge viktig information om hur skammen fungerar också i andra relationer.
Att kunna bli sedd utan att gå sönder
En viktig erfarenhet kan vara att gradvis upptäcka att något personligt går att uttrycka utan att relationen försvinner.
Det handlar inte om att berätta allt för alla.
Integritet är viktig.
Men skillnaden mellan integritet och skamfyllt hemlighållande kan vara betydelsefull.
Integritet säger:
”Det här väljer jag vem jag delar med.”
Skammen säger:
”Det här får ingen någonsin veta, för då kommer de se vem jag egentligen är.”
Att möta skammen betyder inte att exponera allt
Psykoterapeutiskt arbete behöver ske i en takt som är möjlig att bära.
Personen behöver inte tvingas berätta detaljer hon inte är redo att prata om.
Det kan vara viktigt att först kunna säga:
”Det finns något som jag skäms mycket för och som är svårt att berätta.”
Även det är information.
Arbetet kan börja där.
Vad säger forskningen om behandling av skam?
En kartläggande forskningsöversikt har undersökt terapeutledda psykosociala interventioner som mätt internaliserad skam före och efter behandling.
Översikten visar att flera typer av psykologiska behandlingar har studerats, men forskningsfältet är heterogent och underlaget gör det svårt att utse en enda universellt bästa behandling för skam.
PubMed – A scoping review of psychosocial interventions to reduce internalised shame
Det är därför viktigt att behandla den problematik som skammen ingår i och inte automatiskt göra skam till en fristående diagnos.
Finns det behandlingar som särskilt fokuserar på skam?
Compassion Focused Therapy, CFT, är ett exempel på en terapiform som bland annat har utvecklats med fokus på skam och självkritik.
En systematisk översikt från 2025 inkluderade 21 studier med sammanlagt 450 personer i kliniska populationer och fann lovande resultat för bland annat skam och självkritik.
Studierna varierade dock i upplägg och kvalitet.
Resultatet innebär därför inte att CFT är den enda eller alltid den mest lämpliga behandlingen för en person som känner skam.
Är PDT en särskild behandling mot skam?
Skam är inte en enhetlig psykiatrisk diagnos och vanlig psykodynamisk psykoterapi bör därför inte beskrivas som en specifikt etablerad förstahandsbehandling för ”skam”.
Ett psykodynamiskt arbetssätt kan däremot vara relevant när skammen ingår i bredare problem kring:
- självbild
- självkritik
- relationer
- närhet
- avvisande
- känslomässiga konflikter
Vid exempelvis PTSD, depression, social ångest, ätstörning eller annan specifik psykiatrisk problematik behöver den diagnosspecifika evidensen vägas in i behandlingsvalet.
Att sluta skämmas för skammen
En ytterligare svårighet kan uppstå när personen börjar skämmas över att hon skäms.
Hon tänker:
”Jag borde ha kommit över det här.”
”Det är löjligt att reagera så starkt.”
Då läggs ett nytt lager av skam ovanpå den ursprungliga känslan.
Ett första steg kan vara att betrakta reaktionen som något som behöver förstås snarare än ännu ett bevis på att personen är fel.
Kan man bli helt fri från skam?
Det är knappast ett nödvändigt eller realistiskt mål.
Skam är en del av människans känsloliv.
Förändringen kan snarare innebära att skammen blir:
- mindre intensiv
- mer proportionerlig
- kortvarigare
- lättare att förstå
- mindre styrande
Personen kan fortfarande göra något pinsamt och känna skam.
Skillnaden är att känslan inte längre behöver bli slutsatsen:
”Jag är en dålig människa.”
Att skilja mellan vad du gjort och vem du är
En central förändring kan vara att kunna hålla isär handling och identitet.
Du kan säga:
”Jag gjorde något jag ångrar.”
utan att automatiskt fortsätta:
”Därför är jag en värdelös person.”
Du kan också upptäcka att vissa saker du skäms för aldrig var moraliska fel från början.
Det kan vara mänskliga behov, sårbarhet eller erfarenheter som personen lärt sig att betrakta som skamliga.
Att våga ta emot förståelse
För den som länge har förväntat sig att bli dömd kan förståelse paradoxalt nog vara svår att ta emot.
Personen kanske tänker:
”Terapeuten säger bara så eftersom det är hennes jobb.”
eller:
”Om hon visste hela sanningen skulle hon tänka annorlunda.”
Arbetet kan därför inte bara handla om att få ett vänligare bemötande.
Det kan också handla om att utveckla förmågan att faktiskt ta emot det.
Vad kan psykoterapi fokusera på?
Fokus beror på hur skammen fungerar hos den enskilda personen.
Det kan exempelvis handla om att:
- identifiera situationer där skammen aktiveras
- skilja skuld från skam
- förstå sambandet mellan skam och självkritik
- undersöka vad personen försöker dölja
- förstå rädslan för andras bedömningar
- undersöka tidigare erfarenheter
- kunna uttrycka fler känslor och behov
- minska undvikande och isolering
- arbeta med relationella mönster
- utveckla en mer nyanserad självbild
- öka förmågan att ta emot förståelse och uppskattning
Om skammen är en del av en specifik psykiatrisk problematik behöver behandlingen samtidigt riktas mot denna problematik.
Hur kan förändring märkas?
Förändring behöver inte innebära att skammen försvinner.
Du kanske i stället märker att du:
- kan prata om sådant som tidigare varit omöjligt att nämna
- inte dömer hela dig själv efter ett misstag
- kan ta emot beröm utan att omedelbart avfärda det
- vågar be om hjälp
- kan uttrycka behov utan lika stark skam
- drar dig undan mindre från andra
- återhämtar dig snabbare efter pinsamma situationer
- kan skilja mellan verkligt ansvar och överdriven självanklagelse
- är mindre upptagen av att dölja vem du är
Det kan skapa större frihet både inom personen och i relationerna till andra.
Hur vet man om psykoterapin hjälper?
Konkreta förändringar i vardagen kan vara mer användbara att följa än frågan om skammen har försvunnit helt.
Du kanske tidigare grubblade flera dagar efter ett socialt misstag men nu kan återhämta dig samma kväll.
Du kanske vågar berätta för någon att du behöver hjälp.
Eller upptäcker att du kan säga:
”Jag gjorde faktiskt fel.”
utan att fortsätta angripa dig själv resten av dagen.
Läs mer i Hur vet man om psykoterapi fungerar?.
Vad händer vid första samtalet?
Du behöver inte komma till psykoterapi och säga:
”Jag har problem med skam.”
Du kan beskriva konkreta situationer.
Exempelvis:
”Jag känner mig ofta som en dålig människa.”
”Jag vågar inte berätta vissa saker om mig själv.”
”Jag kan inte släppa små misstag.”
”Jag känner mig sämre än andra.”
”Jag blir väldigt obekväm när någon kommer nära mig.”
”Jag vet att det inte är logiskt, men jag skäms ändå.”
Psykoterapeuten kan sedan undersöka:
- när skammen uppstår
- vilka tankar som följer
- vad du gör när du känner skam
- hur självkritiken ser ut
- hur relationerna påverkas
- vilka delar av dig själv som känns svåra att visa
- om tidigare erfarenheter är relevanta
- om depression, ångest, trauma eller annan problematik finns
Läs mer om första samtalet hos psykoterapeut.
Behöver jag ha en diagnos?
Nej.
Starka skamkänslor är inte i sig en psykiatrisk diagnos.
Du kan söka privat psykoterapi för återkommande problem kring självkänsla, relationer, känslor eller självbild även utan diagnos.
Om skammen däremot är en del av exempelvis depression, social ångest, PTSD, ätstörning eller annan psykisk ohälsa kan en mer specifik bedömning och behandling behövas.
När behövs annan vård?
Stark skam kan ibland göra att människor döljer hur dåligt de faktiskt mår.
Om skammen förekommer tillsammans med omfattande depression, svår ångest, självskadebeteende, ätstörning, trauma, självmordstankar eller annan mer omfattande psykisk ohälsa kan annan vårdnivå eller mer specifik behandling behövas.
1177 beskriver att personer som skadar sig själva ofta kan känna skam och ångest och att detta kan bidra till isolering och försämrat mående.
Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning om du behöver hjälp att bedöma vart du ska vända dig.
Vid konkreta självmordsplaner eller annan omedelbar fara ska akut vård sökas och 112 ringas.
Kan psykoterapi kring skam ske online?
Ja, psykoterapeutiskt arbete kring självbild, självkritik, relationer och känslomässiga mönster kan i många fall genomföras via direkta videosamtal.
En systematisk översikt och metaanalys publicerad 2026 jämförde synkron videobaserad psykoterapi med psykoterapi på fysisk mottagning.
Tolv randomiserade studier med totalt 900 vuxna inkluderades.
Forskarna fann ingen statistiskt säkerställd skillnad i symtomminskning mellan behandlingsformaten.
Samtidigt bedömdes evidensunderlaget som begränsat och omfattade ett relativt litet antal diagnoser och studier.
Resultaten innebär därför inte att alla patienter eller alla psykiska problem automatiskt lämpar sig lika bra för behandling online.
Behöver jag remiss?
Nej. Hos Gävleborgs Psykoterapi kan vuxna boka privat psykoterapi utan remiss.
Om den inledande bedömningen visar att annan behandling eller vårdnivå är mer lämplig behöver detta vägas in.
Läs mer på sidan Psykoterapi online utan remiss.
Vanliga frågor om starka skamkänslor
Är det normalt att känna skam?
Ja. Skam är en normal mänsklig känsla. Problemet uppstår framför allt när skammen blir mycket stark, återkommande eller börjar styra hur du ser på dig själv och hur du lever ditt liv.
Vad är skillnaden mellan skuld och skam?
Skuld är ofta mer kopplad till en handling: ”Jag gjorde något fel.” Skam kan i högre grad rikta sig mot hela personen: ”Jag är fel.” Känslorna kan dock överlappa.
Varför känner jag skam fast jag inte gjort något fel?
Skam behöver inte vara ett objektivt mått på ansvar. Tidigare erfarenheter, självkritik, sociala normer och rädsla för andras bedömningar kan göra att även normala behov eller känslor upplevs som skamliga.
Har skam med låg självkänsla att göra?
De kan hänga samman. Forskning visar ett tydligt negativt samband mellan skam och självkänsla, men fenomenen är inte identiska.
Kan skam orsaka depression?
Forskning visar ett tydligt samband mellan skam och depressiva symtom. Ett samband innebär däremot inte att skam ensam orsakar depression.
Kan skam ge ångest?
Skam har samband med flera former av ångestsymtom. Om du exempelvis är rädd att andra ska upptäcka något du skäms för kan sociala situationer bli starkt ångestväckande.
Varför vill jag isolera mig när jag skäms?
En vanlig impuls vid skam är att vilja gömma sig eller undvika att bli sedd. Att dra sig undan kan därför minska obehaget tillfälligt, men kan på längre sikt bidra till ensamhet och göra skammen svårare att utmana.
Varför kan jag inte ta emot beröm?
Om din självbild är starkt negativ kan positiv återkoppling kännas svår att tro på. Berömmet kan då avfärdas medan negativ återkoppling uppfattas som mer trovärdig.
Kan man känna skam efter trauma?
Ja. Traumarelaterad skam förekommer hos vissa personer och forskning visar samband med bland annat traumarelaterad psykisk belastning och depression. Skammen innebär inte att personen faktiskt bar ansvaret för det som hände.
Kan psykoterapi hjälpa mot stark skam?
Psykoterapi kan vara relevant när skammen ingår i återkommande problem med självbild, självkritik, relationer eller känslor. Behandlingen behöver anpassas efter den bakomliggande problematiken.
Är PDT en särskild behandling mot skam?
Nej. Skam är inte en enhetlig diagnos och vanlig PDT bör inte beskrivas som en specifikt etablerad förstahandsbehandling för skam. Ett psykodynamiskt arbetssätt kan däremot vara relevant när skammen är en del av bredare känslomässiga och relationella mönster.
Kan jag bli helt fri från skam?
Det behöver inte vara målet. En mer realistisk förändring kan vara att skammen blir mindre intensiv, mer proportionerlig och mindre styrande för hur du lever och ser på dig själv.
Kan psykoterapin ske online?
Ja. Direkta videosamtal kan vara ett alternativ för många vuxna beroende på problematik, behandlingsbehov och klinisk bedömning.
Kan jag boka från hela Sverige?
Ja. Gävleborgs Psykoterapi erbjuder psykoterapi online till vuxna i hela Sverige när behandlingsformen och vårdnivån bedöms vara lämpliga.
Behöver jag remiss?
Nej. Privat psykoterapi hos Gävleborgs Psykoterapi kan bokas utan remiss.
Boka psykoterapi online
Att ibland känna skam är en del av att vara människa.
Men om skammen ofta får dig att känna att det är något grundläggande fel på dig, om du döljer stora delar av dig själv eller om rädslan att bli sedd och bedömd begränsar dina relationer kan det vara värdefullt att undersöka mönstret.
Psykoterapeutiskt kan arbetet handla om att förstå när skammen uppstår, vad den har kommit att betyda och hur du kan utveckla en mer nyanserad relation till både dina styrkor, brister, behov och känslor.
Hos Gävleborgs Psykoterapi kan vuxna boka psykoterapi online med legitimerad psykoterapeut från hela Sverige utan remiss när privat psykoterapi bedöms vara en lämplig insats.
Källor och vidare läsning
1177 – Att må dåligt – så kan du må bättre
PubMed – Shame, guilt, and depressive symptoms: a meta-analytic review
PubMed – Shame-proneness, guilt-proneness and anxiety symptoms: A meta-analysis
PubMed – Shame and Self-Esteem: A Meta-Analysis
PubMed – A scoping review of psychosocial interventions to reduce internalised shame
Texten är allmän information och ersätter inte individuell medicinsk, psykiatrisk, psykologisk eller psykoterapeutisk bedömning eller behandling.