Hoppa till innehåll
Psykoterapi online vid starka skuldkänslor
Skuld är en viktig mänsklig känsla.
Om vi har gjort någon illa kan skulden hjälpa oss att stanna upp, ta ansvar och försöka reparera det som hänt.
Men ibland blir skulden betydligt större än det faktiska ansvaret.
Du kanske tänker:
”Det var mitt fel.”
”Jag borde ha förstått.”
”Om jag bara hade gjort annorlunda hade det aldrig hänt.”
”Jag borde ha kunnat förhindra det.”
”Jag har ingen rätt att släppa det.”
Tankarna kan återkomma trots att andra människor säger att du tar på dig för mycket ansvar.
Du kanske intellektuellt förstår att situationen var komplicerad men känslomässigt fortsätter uppleva:
”Jag borde ha gjort mer.”
Starka skuldkänslor är inte i sig en psykiatrisk diagnos.
Skuld kan vara en normal och ibland konstruktiv känsla, men överdriven eller generaliserad skuld kan förekomma tillsammans med exempelvis depression, trauma, tvångssyndrom, stark självkritik eller relationella svårigheter.
1177 beskriver att skuldkänslor är vanliga vid depression och att personen kan anklaga sig själv för sådant som går dåligt för henne själv eller närstående.
I psykoterapi online kan det vara möjligt att undersöka vad du faktiskt ansvarar för, vilket ansvar du har tagit på dig och varför det ibland är så svårt att tillåta dig själv att gå vidare.
Vad är skuldkänslor?
Skuld uppstår ofta när vi upplever att vi har gjort något som strider mot våra värderingar eller har orsakat någon annan skada.
Känslan kan få oss att vilja:
- be om ursäkt
- rätta till något
- ta ansvar
- förändra vårt beteende
- undvika att göra samma sak igen
I den meningen kan skuld fylla en viktig social och moralisk funktion.
Skuld behöver inte vara ett problem
Om du faktiskt har gjort någon illa är målet inte nödvändigtvis att snabbt bli av med skuldkänslan.
Det kan finnas något viktigt att lyssna på.
Frågor kan vara:
Vad gjorde jag?
Vilket ansvar hade jag?
Behöver jag be om ursäkt?
Finns det något jag kan reparera?
Vad vill jag göra annorlunda framöver?
En fungerande skuldkänsla kan på så sätt bidra till ansvar och förändring.
När skulden blir oproportionerlig
Problemet uppstår när mängden skuld inte längre står i rimlig proportion till personens faktiska ansvar.
Hon kanske:
- tar ansvar för sådant hon inte kunde kontrollera
- bedömer sina tidigare beslut med information hon bara har i efterhand
- känner ansvar för andra vuxna människors val
- fortsätter straffa sig själv långt efter att hon tagit ansvar
- känner skuld även när hon inte gjort något fel
Skulden har då blivit mindre vägledande och mer belastande.
Vad visar forskningen om olika former av skuld?
En stor metaanalys sammanställde 108 studier med totalt 22 411 deltagare.
Forskarna undersökte samband mellan skuld, skam och depressiva symtom.
Vanlig skuld hade ett svagare samband med depressiva symtom än skam.
Däremot hade två mer problematiska former av skuld betydligt starkare samband med depression:
- överdrivet ansvar för händelser som personen inte kunnat kontrollera
- mer generell eller frikopplad skuld som inte tydligt hör till en specifik handling
PubMed – Shame, guilt, and depressive symptoms: a meta-analytic review
Detta är en viktig skillnad.
All skuld är alltså inte psykologiskt likadan.
Skillnaden mellan skuld och skam
Skuld och skam ligger nära varandra men kan förenklat beskrivas på olika sätt.
Skuld:
”Jag gjorde något fel.”
Skam:
”Jag är fel.”
Vid skuld är fokus mer riktat mot handlingen.
Vid skam riskerar den negativa bedömningen att omfatta hela personen.
I verkligheten kan känslorna överlappa.
En person kan börja med:
”Jag gjorde något dåligt.”
och snabbt fortsätta till:
”Det visar vilken dålig människa jag är.”
Läs mer i Psykoterapi online vid starka skamkänslor.
När ett misstag blir en dom över hela personen
Du säger något olämpligt till en person du tycker om.
Efteråt inser du att kommentaren blev sårande.
En proportionerlig skuld skulle kunna låta:
”Det där blev fel. Jag behöver be om ursäkt.”
En mer destruktiv process kan bli:
”Hur kunde jag säga så?”
”Jag förstör alltid allt.”
”Jag är en hemsk person.”
Händelsen har gått från ett konkret beteende till en total värdering av personen.
Att ta ansvar är inte samma sak som att straffa sig själv
En vanlig föreställning kan vara:
”Om jag slutar må dåligt tar jag inte längre ansvar.”
Men ansvar och självbestraffning är olika saker.
Du kan:
- erkänna vad du gjorde
- be om ursäkt
- försöka reparera konsekvenserna
- förändra ditt beteende
utan att behöva fortsätta straffa dig själv för alltid.
När lidandet blir ett bevis på att du är en god människa
Personen kanske tänker:
”Om jag verkligen ångrar mig borde jag fortfarande må dåligt.”
Att börja må bättre kan då kännas nästan omoraliskt.
Men hur länge du lider avgör inte automatiskt hur mycket ansvar du tar.
Det går att ångra en handling och ändå fortsätta leva.
När du tar ansvar för sådant du inte kunde veta
Efter en svår händelse är det lätt att se tillbaka med dagens information.
Du tänker:
”Jag borde ha förstått vad som skulle hända.”
Men frågan är:
Vad visste du faktiskt då?
Inte:
Vad vet du nu?
Skillnaden kan vara avgörande.
Efterklokhet kan förstärka skulden
När resultatet redan är känt kan händelseförloppet kännas självklart.
Personen tänker:
”Tecknen fanns ju där.”
Men före händelsen kanske samma tecken hade flera möjliga förklaringar.
Efterklokhet kan få oss att överskatta hur förutsägbart utfallet faktiskt var.
”Jag borde ha vetat”
Det är en vanlig skuldformulering.
Men ordet ”borde” kan dölja flera olika frågor:
Hade jag tillgång till informationen?
Hade jag rimliga skäl att tolka situationen annorlunda?
Hade jag faktisk möjlighet att påverka utfallet?
Vilka andra personer och omständigheter påverkade det som hände?
Att undersöka detta är inte samma sak som att försöka fly från ansvar.
Det är ett försök att göra ansvaret mer realistiskt.
När du tar ansvar för andra människors val
En annan vuxen människa fattar ett beslut som får negativa konsekvenser.
Du tänker:
”Jag borde ha stoppat henne.”
Det är möjligt att du kunde ha försökt påverka personen.
Men det betyder inte automatiskt att du hade makt att bestämma vad hon skulle göra.
Att skilja mellan påverkan och kontroll kan vara viktigt.
Mitt ansvar och ditt ansvar
I nära relationer kan ansvar lätt flyta ihop.
En användbar uppdelning kan vara:
Vad var mitt ansvar?
Vad var den andra personens ansvar?
Vad låg utanför allas kontroll?
I komplicerade situationer kan alla tre finnas samtidigt.
Skuldkänslor och överansvar
Vissa människor är mycket snabba att fråga:
”Vad gjorde jag fel?”
även när flera personer varit inblandade.
Det kan skapa ett mönster där personen tar ansvar för:
- andras humör
- andras beslut
- konflikter
- att relationer tar slut
- att andra människor inte mår bra
Det kan ge en viss känsla av kontroll.
Om allt är mitt fel kanske jag också kan förhindra att det händer igen.
Skuld och kontroll kan därför hänga samman
Det kan paradoxalt nog kännas tryggare att tänka:
”Det var mitt fel.”
än:
”Ibland händer svåra saker som jag inte helt kan kontrollera.”
Den första tanken gör ont.
Men den innehåller också en föreställning om makt.
Den andra innebär större osäkerhet.
Läs mer i Psykoterapi online vid starkt kontrollbehov.
Skuldkänslor och stark självkritik
Skulden kan snabbt förstärkas av en hård inre röst.
Personen tänker:
”Du borde ha gjort mer.”
”Du tänker bara på dig själv.”
”Hur kunde du låta det hända?”
Det blir svårt att avgöra vad som är realistiskt ansvar och vad som är självkritik.
Läs mer i Psykoterapi online vid stark självkritik.
När skulden aldrig blir nöjd
Personen ber om ursäkt.
Den andra accepterar ursäkten.
Ändå fortsätter skulden.
Hon tänker:
”Hon säger bara att det är okej.”
”Jag borde ha gjort mer för att gottgöra.”
”Det känns fortfarande fel, så då måste något fortfarande vara fel.”
Skuldkänslan blir sitt eget bevis.
Känslans styrka avgör inte automatiskt ansvarets storlek
Du kan känna mycket stark skuld och ändå ha haft begränsat ansvar.
Du kan också känna relativt lite skuld efter något där du faktiskt borde ta större ansvar.
Känslan och den moraliska bedömningen är alltså inte exakt samma sak.
Skuldkänslor och depression
1177 beskriver att skuldkänslor är vanliga vid depression och att personen kan anklaga sig själv för saker som går dåligt för henne själv eller närstående.
Vid depression kan självbilden bli mycket negativ.
Personen kanske tänker:
”Allt är mitt fel.”
”Jag är en belastning.”
”Min familj hade haft det bättre om jag fungerade bättre.”
Sådana skuldkänslor behöver förstås som en del av den samlade depressiva problematiken.
Vad visar metaanalysen om skuld och depression?
Metaanalysen med 108 studier och 22 411 deltagare fann ett samband mellan skuld och depressiva symtom.
Särskilt starkt var sambandet för mer generaliserad skuld och skuld som innebar överdrivet ansvar för händelser utanför personens kontroll.
PubMed – Shame, guilt, and depressive symptoms: a meta-analytic review
Resultaten är korrelationella.
De visar inte att skuld ensam orsakar depression.
När depressionen förändrar tolkningen av det förflutna
Vid depression kan personen se tillbaka på sitt liv genom en mycket negativ lins.
Gamla misstag får större betydelse.
Neutrala beslut börjar uppfattas som dåliga.
Personen kanske tänker:
”Jag har förstört så mycket.”
Det kan vara svårt att göra en balanserad bedömning när hela självbilden präglas av depression.
Skuld efter en förlust
Sorg kan innehålla starka skuldkänslor.
Tankar kan vara:
”Jag borde ha ringt oftare.”
”Jag borde ha förstått hur sjuk hon var.”
”Varför var jag inte där?”
”Jag borde inte ha blivit irriterad den där sista gången.”
När någon har dött går relationen inte längre att reparera på samma konkreta sätt.
Det kan göra skulden särskilt smärtsam.
Relationer innehåller nästan alltid ofullkomlighet
Efter en förlust kan varje ofullkomlig del av relationen få stor betydelse.
Men människor är sällan perfekta partners, barn, föräldrar, syskon eller vänner.
Relationen kan ha innehållit både:
- kärlek
- irritation
- närhet
- konflikter
- omsorg
- missade möjligheter
Att relationen inte var perfekt betyder inte att kärleken saknades.
Läs mer i Psykoterapi online vid sorg och förlust.
Överlevarskuld
Efter olyckor, katastrofer, krig eller andra traumatiska händelser kan personer som överlevt känna skuld över att andra inte gjorde det.
Tankar kan vara:
”Varför överlevde jag?”
”Det borde ha varit jag.”
”Jag borde ha kunnat rädda de andra.”
Känslan kan vara mycket stark trots att personen objektivt hade små eller inga möjligheter att förändra utfallet.
Traumarelaterad skuld
Skuld kan förekomma efter flera typer av trauma.
Personen kanske anklagar sig själv för:
- hur hon agerade under händelsen
- att hon frös och inte kunde agera
- att hon överlevde
- att någon annan skadades
- att hon inte förutsåg det som skulle ske
Det är viktigt att skilja den subjektiva känslan av ansvar från vad personen realistiskt kunde göra under den aktuella situationen.
Vad säger 1177 om skuld efter trauma?
1177 beskriver att personer med komplex PTSD bland annat kan skämmas och känna skuld eller misslyckande kring den traumatiska händelse de varit med om.
1177 – Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD
1177:s Traumapodd har dessutom ett särskilt avsnitt om skuld och skam och tar upp skillnaden mellan mer hälsosamma och mer problematiska former av dessa känslor.
Vad visar forskningen om traumarelaterad skuld och PTSD?
En omfattande metaanalys inkluderade 163 studier och totalt 35 020 vuxna personer som varit med om trauma.
Forskarna fann ett måttligt tvärsnittssamband mellan traumarelaterad skuld och PTSD-symtom.
Longitudinella data visade också ett mindre men tydligt samband över tid.
Det betyder inte att alla med PTSD känner skuld eller att skuld ensam orsakar PTSD.
Trauma behöver bedömas och behandlas utifrån hela symtombilden.
Läs mer i Psykoterapi online efter trauma.
När kroppen reagerade automatiskt
Efter en hotfull situation kan personen anklaga sig för hur hon reagerade.
Hon tänker:
”Varför sprang jag inte?”
”Varför gjorde jag inget motstånd?”
”Varför kunde jag inte säga något?”
Men under starkt hot kan människans nervsystem reagera automatiskt på sätt som inte är resultatet av ett lugnt och övervägt beslut.
Det kan därför vara viktigt att förstå situationen utifrån vad som faktiskt var möjligt i stunden.
Skuld efter att själv ha gjort något man ångrar
All traumarelaterad skuld bygger inte på ett felaktigt ansvar.
I vissa situationer har personen faktiskt agerat på ett sätt hon i efterhand djupt ångrar.
Då behöver psykoterapi inte gå ut på att säga:
”Du gjorde inget fel.”
Det kan vara både felaktigt och invalidiserande.
Arbetet kan i stället behöva rymma:
- ansvar
- ånger
- sammanhanget där handlingen skedde
- möjlig reparation
- hur personen ska leva vidare med det som inte kan göras ogjort
Moralisk skada och skuld
I forskning om trauma används även begreppet moral injury för psykisk belastning efter händelser som upplevs ha brutit mot djupt hållna moraliska värderingar.
Det kan exempelvis förekomma i militära sammanhang men begreppet diskuteras även bredare.
Skuld och skam kan vara centrala delar.
Detta är ett särskilt forskningsområde och ska inte likställas med vanliga skuldkänslor.
Finns det behandling specifikt riktad mot traumarelaterad skuld?
Det har utvecklats särskilda interventioner som riktar sig mot skuld efter trauma.
En forskningsöversikt beskriver exempelvis Trauma-Informed Guilt Reduction Therapy, TrIGR, en kort individuell behandling som har studerats bland annat hos veteraner.
PubMed – Trauma-Informed Guilt Reduction Therapy: Overview of the Treatment and Research
Detta betyder inte att TrIGR är lämpligt för alla med skuldkänslor.
Interventionen gäller ett specifikt traumarelaterat sammanhang.
Vad visar en bredare behandlingsöversikt?
En systematisk översikt undersökte behandlingars effekt på traumarelaterad skuld, skam och ilska i civila och militära grupper.
Femton studier inkluderades.
Forskarna konstaterade att flera etablerade traumabehandlingar kan minska sådana symtom, men att forskningsunderlaget specifikt för skuld och skam fortfarande är betydligt mer begränsat än forskningen om PTSD-symtom generellt.
Skuldkänslor och OCD
Starka skuldkänslor och överdrivet ansvar kan också förekomma vid tvångssyndrom, OCD.
Personen kanske tänker:
”Om jag inte kontrollerar detta och något händer är det mitt fel.”
Eller:
”Om jag har en hemsk tanke betyder det något om vem jag är.”
Kontrollhandlingar kan då användas för att minska risken att känna skuld.
Överdrivet ansvar vid OCD
Forskning om OCD har länge undersökt så kallat inflated responsibility, överdrivet ansvar.
Det kan beskrivas som föreställningen att personen har avgörande makt att orsaka eller förhindra allvarliga negativa konsekvenser.
Detta är särskilt relevant när personen känner att hon måste förebygga varje tänkbar risk för att inte senare bära skuld.
Rädsla för att känna skuld
Vid OCD kan problemet ibland inte bara vara faktisk skuld.
Själva möjligheten att senare känna skuld kan bli hotfull.
En studie fann att större känslighet för skuld var särskilt relevant för vissa kontrollrelaterade OCD-symtom.
PubMed – The role of guilt sensitivity in OCD symptom dimensions
Om tvångstankar eller tvångshandlingar är framträdande behöver OCD bedömas särskilt.
Läs mer i Psykoterapi online vid OCD och tvångstankar.
Att känna skuld för sina tankar
Människor har många tankar som de aldrig skulle vilja förverkliga.
En oönskad tanke är inte automatiskt en avsikt.
Men en person kan känna stark skuld bara över att tanken dök upp.
Hon tänker:
”En god människa skulle aldrig tänka så.”
Det kan skapa starkt behov att analysera vad tanken betyder.
Vid tydliga tvångssymtom behöver sådan problematik hanteras inom ramen för evidensbaserad OCD-behandling.
Skuldkänslor och ångest
En metaanalys har också undersökt skuld och skam i relation till ångestsymtom.
Skuld hade generellt svagare samband med ångest än skam, medan olika typer av skuld och mätmetoder påverkade resultaten.
PubMed – Shame-proneness, guilt-proneness and anxiety symptoms: A meta-analysis
Det visar återigen varför det är viktigt att inte behandla all skuld som samma fenomen.
Skuldkänslor i relationer
Skuld kan också bli en stark drivkraft i nära relationer.
Personen kanske säger ja därför att hon tänker:
”Annars blir hon ledsen och då är det mitt fel.”
Hon stannar i situationer hon egentligen vill lämna.
Hon tar ansvar för partnerns humör.
Hon har svårt att sätta gränser eftersom skulden efteråt känns värre än själva överanpassningen.
När skuld används för att styra relationen
Det är också viktigt att uppmärksamma om andra personer aktivt använder skuld.
Exempel:
”Om du verkligen älskade mig skulle du göra det.”
”Efter allt jag gjort för dig kan du väl ställa upp.”
”Tydligen betyder jag ingenting för dig.”
Sådana kommentarer kan göra gränssättning betydligt svårare.
Att någon är besviken betyder inte automatiskt att du är skyldig
En person kan bli besviken över ett fullt rimligt beslut.
Du säger nej till att hjälpa till.
Den andra hade hoppats på ett ja.
Besvikelsen är verklig.
Men den betyder inte automatiskt att du gjorde fel.
Läs mer i Svårt att sätta gränser.
Skuld och rädsla för konflikt
För vissa personer kommer skulden direkt efter en meningsskiljaktighet.
De säger vad de tycker.
Den andra blir irriterad.
Tankarna börjar:
”Varför kunde jag inte bara varit tyst?”
Det kan göra konflikträdsla självförstärkande.
Varje försök att hävda sig följs av skuld.
Läs mer i Psykoterapi online vid rädsla för konflikt.
Skuld och medberoende
Personer som tar mycket ansvar för andra kan uppleva stark skuld när de börjar sätta gränser.
Hon kanske tänker:
”Om jag inte hjälper är jag en dålig människa.”
Det kan göra det svårt att skilja omtanke från överansvar.
Läs mer i Psykoterapi online vid medberoende.
När du alltid känner att du borde göra mer
En person hjälper redan mycket.
Ändå är fokus på det hon inte gjorde.
Hon besökte sin sjuka förälder tre gånger under veckan.
Men tänker:
”Jag borde ha varit där den fjärde dagen också.”
Vad som än görs flyttar skulden ribban.
Det finns ingen gräns för hur mycket man teoretiskt hade kunnat göra
Du hade kunnat:
- ringa en gång till
- arbeta en timme mer
- hjälpa ytterligare en person
- vara ännu mer tillgänglig
Om frågan alltid är:
”Hade jag kunnat göra mer?”
är svaret nästan alltid ja.
En mer användbar fråga kan vara:
”Vad var rimligt att kräva av mig i den situationen?”
Skuld efter separation
Den som avslutar en relation kan känna stark skuld även när separationen varit genomtänkt och nödvändig.
Partnern är ledsen.
Personen tänker:
”Jag har förstört hennes liv.”
Men att orsaka någon sorg genom ett beslut är inte automatiskt samma sak som att ha gjort något moraliskt fel.
Du kan göra någon ledsen utan att ditt beslut är fel
Det är en svår del av vuxna relationer.
Ibland krockar människors behov.
Att stanna i en relation enbart för att undvika den andra personens sorg kan samtidigt få andra konsekvenser.
Läs mer i Psykoterapi online efter separation.
Skuld och föräldraskap
Många föräldrar känner skuld.
De tänker:
”Jag arbetar för mycket.”
”Jag borde ha mer tålamod.”
”Jag borde göra mer med barnen.”
En viss reflektion kan vara konstruktiv.
Men om idealet är att aldrig göra sitt barn besviket blir uppgiften omöjlig.
En tillräckligt god relation är inte en perfekt relation
Barn och vuxna kommer ibland:
- missförstå varandra
- bli irriterade
- göra misstag
- behöva reparera
Att kunna ta ansvar efteråt kan vara viktigare än föreställningen att inget någonsin får bli fel.
Skuld och arbete
Överdriven skuld kan också märkas i arbetslivet.
Personen känner ansvar för:
- att kollegor har mycket att göra
- att alla kunder blir nöjda
- att ingen behöver vänta
- att gruppen fungerar
- att inga fel uppstår
Hon arbetar mer för att minska skulden.
Men ju mer ansvar hon tar desto mer finns att känna ansvar för.
När det känns fel att gå hem
Arbetstiden är slut.
Andra arbetsuppgifter finns kvar.
Personen tänker:
”Jag borde stanna.”
Det kan vara rimligt vid en enstaka akut situation.
Men om samma känsla finns varje dag kan den bidra till långvarig belastning.
Skuld och stress
Den som känner ansvar för allt kan få svårt att återhämta sig.
Även ledigheten innehåller tankar om:
”Vad borde jag göra?”
”Vem behöver mig?”
”Vad har jag glömt?”
Läs mer i Psykoterapi online vid stress.
Skuld när du vilar
Vila kan bli svårt om värdet är starkt kopplat till att vara produktiv eller hjälpsam.
Personen sitter still men tänker:
”Jag borde göra något nyttigt.”
Återhämtningen blir då psykologiskt villkorad.
Man får vila först när allt är färdigt.
Problemet är att allt sällan blir färdigt.
Skuld och perfektionism
Perfektionism kan också skapa skuld.
Personen har inte bara höga mål.
Hon upplever att hon borde ha kunnat förhindra varje misstag.
Det kan leda till:
”Om något blev fel har jag inte försökt tillräckligt.”
Läs mer i Psykoterapi online vid perfektionism.
När ansvar och kontroll blir orealistiskt stora
Ingen människa kan garantera att:
- ingen blir ledsen
- inga misstag sker
- alla relationer består
- ingen blir sjuk
- alla beslut får bra resultat
Att kräva detta av sig själv är att ta ansvar för sådant som i grunden inte är fullt kontrollerbart.
Skuld över egna behov
Personen kan också känna skuld utan att ha gjort något alls.
Hon känner:
”Jag behöver vara ensam i kväll.”
Direkt kommer:
”Jag är självisk.”
Det egna behovet behandlas som ett moraliskt fel.
Behov är inte automatiskt krav på andra
Du kan ha ett behov utan att någon annan måste uppfylla det.
Du kan också prioritera ett eget behov ibland utan att det innebär att andras behov saknar betydelse.
En fungerande relation behöver vanligtvis rymma båda personerna.
När självvärdet bygger på att aldrig vara självisk
Det kan finnas mycket strikta regler:
”En god människa sätter alltid andra först.”
”En god partner blir aldrig trött på att hjälpa.”
”En god förälder vill alltid vara tillgänglig.”
Om idealen är absoluta kommer vanliga mänskliga begränsningar skapa skuld.
Att välja sig själv ibland behöver inte betyda att man väljer bort andra
Att säga:
”Jag behöver återhämta mig i dag.”
kan göra det möjligt att vara mer närvarande en annan dag.
Gränser och omsorg behöver inte vara motsatser.
När skulden är kopplad till något du inte kan göra ogjort
Vissa händelser kan inte repareras fullt ut.
En person har kanske:
- sårat någon som inte längre finns i livet
- fattat ett beslut med stora konsekvenser
- missat en möjlighet som inte kommer tillbaka
Det kan göra skulden särskilt svår.
Frågan blir då inte bara:
”Hur gör jag det ogjort?”
för det kanske inte går.
Den blir också:
”Hur lever jag vidare med att detta är en del av min historia?”
Att förlåta sig själv betyder inte att säga att allt var okej
Självförlåtelse missförstås ibland som:
”Det spelade ingen roll.”
Men det går att hålla två saker samtidigt:
”Det jag gjorde var fel.”
och:
”Jag behöver ändå hitta ett sätt att fortsätta leva och försöka vara den person jag vill vara.”
Ansvar kan uttryckas genom framtida handling
Om det förflutna inte går att förändra kan ansvar ibland få en ny riktning.
Personen kanske frågar:
”Vad vill jag göra annorlunda nu?”
Det kan vara mer konstruktivt än att enbart fortsätta straffa sig själv för det som redan skett.
Ett psykodynamiskt perspektiv på skuldkänslor
I psykodynamisk psykoterapi kan skulden undersökas tillsammans med personens självbild, relationer och känslomässiga konflikter.
Frågor som kan bli relevanta är:
- Vad känner jag mig skyldig till?
- Vad var faktiskt mitt ansvar?
- Vilket ansvar tar jag för andra?
- Vad händer om jag slutar straffa mig själv?
- Vem är jag rädd att göra besviken?
- Vilka regler har jag för vad en god människa måste göra?
- Hur reagerar jag när jag sätter en gräns?
- Vad händer när andra är ledsna eller arga?
- Kan jag skilja ett misstag från hela min identitet?
Målet är inte att avskaffa all skuld.
Det kan i stället handla om att utveckla en mer realistisk relation till ansvar.
När skulden visar sig i psykoterapin
Patienten kanske tänker:
”Jag tar upp för mycket tid.”
”Andra har större problem än jag.”
”Jag borde inte klaga.”
”Terapeuten måste bli trött på mig.”
Hon kanske till och med känner skuld över att söka hjälp.
Att få finnas utan att först förtjäna det
För vissa kan psykoterapin synliggöra hur mycket av livet som präglas av frågan:
”Vad behöver andra från mig?”
och hur lite utrymme som finns för:
”Vad händer inom mig?”
Det kan vara ovant att uppmärksamma det egna måendet utan att direkt värdera om man har rätt till det.
Att undersöka ansvar utan att försvara eller döma
Ett fungerande terapeutiskt arbete behöver kunna rymma komplexitet.
Ibland har patienten tagit på sig ansvar hon inte hade.
Ibland finns ett verkligt ansvar.
Ofta finns båda delar i samma situation.
Syftet är inte att automatiskt frikänna personen.
Det är att förstå mer exakt.
Är PDT en särskild behandling mot skuldkänslor?
Nej.
Starka skuldkänslor är inte en enhetlig psykiatrisk diagnos och vanlig psykodynamisk psykoterapi bör inte beskrivas som en specifikt etablerad förstahandsbehandling för skuld.
Ett psykodynamiskt arbetssätt kan däremot vara relevant när skulden ingår i bredare mönster kring:
- självkritik
- självkänsla
- relationer
- gränser
- överansvar
- skam
- inre konflikter
Om skulden är en del av exempelvis depression, PTSD eller OCD behöver den diagnosspecifika evidensen samtidigt styra behandlingsvalet.
Finns det en särskild behandling mot skuldkänslor?
Inte för skuldkänslor som ett enda enhetligt problem.
Behandlingen behöver bero på sammanhanget.
Traumarelaterad skuld kan behöva behandlas inom ramen för traumabehandling.
Överdrivet ansvar vid OCD behöver hanteras som en del av tvångsproblematiken.
Depressiv skuld behöver förstås tillsammans med depressionen.
Relationell överansvarighet kan kräva ett annat psykoterapeutiskt fokus.
Vad kan psykoterapi fokusera på?
Det psykoterapeutiska arbetet kan exempelvis handla om att:
- identifiera vilka situationer som väcker skuld
- skilja faktisk skuld från överdrivet ansvar
- undersöka vad personen realistiskt kunde kontrollera
- uppmärksamma efterklokhet
- förstå sambandet mellan skuld och självkritik
- skilja skuld från skam
- undersöka ansvar i nära relationer
- kunna sätta gränser trots skuld
- bearbeta sorg eller trauma när det är relevant
- ta ansvar där ansvar faktiskt finns
- undersöka möjligheten till reparation
- hitta sätt att leva vidare med sådant som inte går att göra ogjort
Att minska överdriven skuld betyder inte mindre moral
En person kan vara rädd att hon blir:
- självisk
- kall
- ansvarslös
om skulden minskar.
Men ett mer proportionerligt ansvar kan göra det lättare att agera utifrån värderingar i stället för att ständigt drivas av rädsla och självbestraffning.
Hur kan förändring märkas?
Målet behöver inte vara att aldrig känna skuld.
Förändring kan i stället märkas genom att du:
- kan skilja ditt ansvar från andras
- ber om ursäkt när det behövs men inte automatiskt
- kan acceptera en ursäkt som redan tagits emot
- grubblar mindre över gamla misstag
- tar mindre ansvar för sådant du inte kunde kontrollera
- kan sätta en rimlig gräns trots att någon blir besviken
- kan vila utan lika stark skuld
- kan göra ett misstag utan att döma hela dig själv
- kan erkänna verkligt ansvar utan att fastna i självförakt
- har lättare att gå vidare efter att du gjort vad du rimligen kan för att reparera situationen
Hur vet man om psykoterapin hjälper?
Det kan vara värdefullt att följa konkreta situationer.
Du kanske tidigare ägnade flera dagar åt att analysera ett mindre misstag men kan nu ta ansvar, rätta till det och gå vidare.
Du kanske kan säga nej till någon och känna skuld utan att omedelbart ändra beslutet.
Eller märker att tanken:
”Jag borde ha gjort mer.”
börjar kunna följas av:
”Vad var faktiskt rimligt att kräva av mig?”
Läs mer i Hur vet man om psykoterapi fungerar?.
Vad händer vid första samtalet?
Du behöver inte själv veta om skulden är rimlig eller överdriven innan du söker psykoterapi.
Du kan beskriva vad du känner skuld för.
Exempelvis:
”Jag kan inte släppa något jag gjorde för flera år sedan.”
”Jag känner ansvar för hur alla andra mår.”
”Jag vet att olyckan inte var mitt fel men det känns ändå så.”
”Jag får skuldkänslor varje gång jag säger nej.”
”Jag kan aldrig känna att jag gjort tillräckligt.”
Psykoterapeuten kan sedan undersöka:
- vad som har hänt
- vilket ansvar du faktiskt hade
- vad du tänker att du borde ha gjort
- vilken information du hade då
- hur skulden påverkar din vardag
- hur självkritiken ser ut
- om trauma, depression eller OCD kan vara relevant
- hur skuldkänslor påverkar dina relationer
- vad du skulle vilja kunna förhålla dig annorlunda till
Läs mer om första samtalet hos psykoterapeut.
Behöver jag ha en diagnos?
Nej.
Starka skuldkänslor är inte i sig en psykiatrisk diagnos.
Du kan söka privat psykoterapi för återkommande problem kring skuld, självkritik, relationer och ansvar även utan diagnos.
Om skulden däremot är en del av exempelvis depression, PTSD eller OCD kan en mer specifik bedömning och behandling behövas.
När behöver jag söka annan eller mer specifik vård?
Om skuldkänslorna förekommer tillsammans med ihållande depression, omfattande trauma- eller tvångssymtom, självskadebeteende eller självmordstankar behöver den psykiska ohälsan bedömas särskilt.
1177 rekommenderar att söka vård vid misstänkt depression och beskriver att självmordstankar kräver särskild uppmärksamhet.
Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning om du behöver hjälp att bedöma vart du ska vända dig.
Vid konkreta självmordsplaner eller annan omedelbar fara ska akut vård sökas och 112 ringas.
Kan psykoterapi kring skuldkänslor ske online?
Ja, psykoterapeutiskt arbete kring skuld, självkritik, relationer och återkommande känslomässiga mönster kan i många fall genomföras via direkta videosamtal.
En systematisk översikt och metaanalys publicerad 2026 jämförde synkron videobaserad psykoterapi med psykoterapi på fysisk mottagning.
Tolv randomiserade studier med sammanlagt 900 vuxna inkluderades.
Forskarna fann ingen statistiskt säkerställd skillnad i symtomminskning mellan behandlingsformaten.
Evidensunderlaget var samtidigt begränsat och studien undersökte inte specifikt behandling av skuldkänslor.
Resultaten innebär därför inte att alla patienter eller all problematik automatiskt lämpar sig lika bra för psykoterapi online.
Behöver jag remiss?
Nej. Hos Gävleborgs Psykoterapi kan vuxna boka privat psykoterapi utan remiss.
Om den inledande bedömningen visar att annan behandling eller vårdnivå är mer lämplig behöver detta vägas in.
Läs mer på sidan Psykoterapi online utan remiss.
Vanliga frågor om starka skuldkänslor
Är det normalt att känna skuld?
Ja. Skuld är en normal mänsklig känsla och kan hjälpa oss att ta ansvar och reparera sådant vi gjort fel. Problemet uppstår framför allt när skulden är oproportionerlig, mycket långvarig eller kopplad till ansvar personen egentligen inte hade.
Vad är skillnaden mellan skuld och skam?
Skuld är ofta mer inriktad på en handling: ”Jag gjorde något fel.” Skam är oftare riktad mot hela personen: ”Jag är fel.” Känslorna kan dock förekomma samtidigt.
Varför känner jag skuld fast jag vet att något inte var mitt fel?
Känsla och logisk bedömning behöver inte sammanfalla. Efter svåra händelser kan exempelvis efterklokhet, överansvar eller trauma bidra till att personen känner större ansvar än hon realistiskt hade.
Varför känner jag alltid att jag borde ha gjort mer?
Om måttet är om det teoretiskt hade varit möjligt att göra ytterligare något blir svaret nästan alltid ja. Det kan vara mer hjälpsamt att undersöka vad som var rimligt att kräva av dig utifrån situationen, dina resurser och den information du hade.
Kan skuldkänslor vara ett symtom på depression?
Ja. 1177 beskriver skuldkänslor och självanklagelser som vanligt förekommande vid depression. Det betyder inte att alla med stark skuld har depression.
Kan trauma orsaka stark skuld?
Traumarelaterad skuld förekommer hos vissa personer efter svåra händelser. Forskning visar ett tydligt samband mellan traumarelaterad skuld och PTSD-symtom, men alla traumatiserade personer upplever inte skuld.
Vad är överlevarskuld?
Överlevarskuld beskriver skuld som kan uppstå när en person har överlevt en händelse där andra dog eller skadades. Personen kan känna att hon inte förtjänade att överleva eller borde ha kunnat göra mer, även när hon hade begränsad möjlighet att påverka utfallet.
Kan OCD ge skuldkänslor?
Ja. Vid OCD kan överdrivet ansvar och rädsla att orsaka eller inte förhindra skada vara centralt för vissa personer. Om tvångstankar eller tvångshandlingar finns behöver OCD bedömas och behandlas specifikt.
Varför känner jag skuld när jag säger nej?
Ett nej kan göra någon annan besviken. Om du är van att ta stort ansvar för andras känslor kan besvikelsen snabbt tolkas som ett tecken på att du gjort något fel, även när gränsen är rimlig.
Är det själviskt att prioritera sig själv?
Inte automatiskt. Fungerande relationer behöver vanligtvis kunna rymma båda människornas behov. Att ibland prioritera återhämtning eller sätta en gräns behöver inte betyda att du inte bryr dig om andra.
Måste jag förlåta mig själv?
Självförlåtelse är inget krav och kan betyda olika saker för olika människor. Ett viktigt steg kan vara att kunna ta realistiskt ansvar utan att fortsätta straffa sig själv på obestämd tid.
Betyder självförlåtelse att det jag gjorde var okej?
Nej. Det går att erkänna att en handling var fel, försöka reparera konsekvenserna och samtidigt arbeta för att inte låta handlingen definiera hela resten av livet.
Kan psykoterapi hjälpa vid starka skuldkänslor?
Psykoterapi kan vara relevant när skulden ingår i återkommande problem kring självkritik, relationer, trauma, depression eller överansvar. Behandlingen behöver anpassas efter vad skulden är en del av.
Finns det en särskild behandling mot skuldkänslor?
Inte för skuld som ett enda enhetligt problem. Vid traumarelaterad skuld, depression eller OCD behöver behandlingen anpassas efter den specifika problematiken.
Är PDT en särskild behandling mot skuldkänslor?
Nej. Det finns inte tillräckligt specifikt forskningsstöd för att beskriva vanlig PDT som en etablerad förstahandsbehandling för skuld som ett fristående problem. Ett psykodynamiskt arbetssätt kan däremot vara relevant när skulden ingår i bredare mönster kring relationer, självkritik, gränser, självbild och ansvar.
Kan psykoterapin ske online?
Ja. Direkta videosamtal kan vara ett alternativ för många vuxna beroende på problematik, behandlingsbehov och klinisk bedömning.
Kan jag boka från hela Sverige?
Ja. Gävleborgs Psykoterapi erbjuder psykoterapi online till vuxna i hela Sverige när behandlingsformen och vårdnivån bedöms vara lämpliga.
Behöver jag remiss?
Nej. Privat psykoterapi hos Gävleborgs Psykoterapi kan bokas utan remiss.
Boka psykoterapi online
Att känna skuld när du faktiskt har gjort någon illa kan vara en viktig del av att ta ansvar.
Men om skulden aldrig släpper trots att du gjort vad du kan för att reparera situationen, om du tar ansvar för sådant du inte kunde kontrollera eller om du ständigt känner dig skyldig när andra människor är ledsna eller besvikna kan det vara värdefullt att undersöka mönstret.
Psykoterapeutiskt kan arbetet handla om att skilja realistiskt ansvar från överansvar, förstå varför skulden blivit så stark och hitta ett sätt att ta ansvar där det behövs utan att hela livet behöver organiseras kring självanklagelse.
Hos Gävleborgs Psykoterapi kan vuxna boka psykoterapi online med legitimerad psykoterapeut från hela Sverige utan remiss när privat psykoterapi bedöms vara en lämplig insats.
Källor och vidare läsning
1177 – Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD
PubMed – Shame, guilt, and depressive symptoms: a meta-analytic review
PubMed – Shame-proneness, guilt-proneness and anxiety symptoms: A meta-analysis
PubMed – Trauma-Informed Guilt Reduction Therapy: Overview of the Treatment and Research
PubMed – The role of guilt sensitivity in OCD symptom dimensions
Texten är allmän information och ersätter inte individuell medicinsk, psykiatrisk, psykologisk eller psykoterapeutisk bedömning eller behandling.