Hoppa till innehåll
Psykoterapi online vid sorg
Att förlora någon som varit viktig kan förändra livet på ett grundläggande sätt. Sorgen kan innehålla saknad och ledsamhet, men också ilska, skuld, oro, tomhet eller en känsla av att tillvaron inte längre är densamma.
Det finns inget enda sätt att sörja. En person kan vilja prata mycket om den som har dött medan en annan behöver mer tid och utrymme för sig själv. Känslorna kan dessutom förändras snabbt. En stund kan vardagen fungera relativt normalt och nästa stund kan saknaden bli mycket stark.
1177 betonar att sorg inte är en sjukdom och att sorgen för de flesta successivt mildras med stöd från människor i omgivningen. Psykoterapi behövs därför inte automatiskt efter en förlust.
För vissa blir sorgen däremot så svår, komplicerad eller långvarigt begränsande att professionellt stöd kan vara värdefullt. Psykoterapi online kan då ge ett sammanhang där förlusten, relationen till den som har dött och förändringen av det egna livet får utforskas.
Vad är sorg?
Sorg är en mänsklig reaktion på förlust.
1177 beskriver sorg som de känslor, tankar, kroppsliga reaktioner och förändrade beteenden som kan uppstå när en människa förlorar någon.
1177 – Sorg när någon har dött
Sorgen kan bland annat innebära:
- stark saknad och längtan
- nedstämdhet
- tomhet eller meningslöshet
- oro och ångest
- ilska och irritation
- skuldkänslor
- overklighetskänslor
- trötthet och energibrist
- sömnsvårigheter
- koncentrationsproblem
- förändrad aptit
- många tankar på den som har dött
- existentiella frågor om livet och framtiden
Olika människor reagerar på olika sätt. Att någon inte gråter mycket betyder exempelvis inte att sorgen är mindre.
Sorg följer inte ett bestämt schema
Det finns en föreställning om att människor måste gå igenom vissa bestämda faser för att kunna bearbeta en förlust.
1177 beskriver i stället hur dagens forskning utgår från att den som sörjer kan pendla mellan två olika lägen.
I det ena är uppmärksamheten starkt riktad mot förlusten, saknaden och det som har hänt. I det andra riktas fokus mer mot det nya livet och de vardagliga uppgifter som behöver hanteras.
En person kan därför känna intensiv sorg ena dagen och samtidigt skratta, arbeta eller uppskatta något nästa dag.
Det betyder inte att personen har slutat sörja eller att sorgen har börjat om när den senare återkommer.
Det finns ingen normal tidsgräns för sorg
Människor frågar ibland hur lång tid sorg ”ska” ta.
Det finns inget enkelt svar.
Hur sorgen utvecklas påverkas bland annat av:
- relationen till den som har dött
- hur dödsfallet inträffade
- om förlusten var väntad eller plötslig
- tidigare förluster och erfarenheter
- personens livssituation
- vilket socialt stöd som finns
- vilka andra belastningar personen samtidigt lever med
1177 beskriver att sorgen för de flesta förändras och mildras med tiden, men att den kan göra sig påmind även långt senare.
Födelsedagar, högtider, platser, musik eller andra minnen kan plötsligt göra saknaden stark igen.
Sorg är inte en sjukdom
Det är viktigt att inte göra normala sorgereaktioner till psykisk sjukdom.
Stark sorg efter en betydelsefull förlust kan innebära intensivt lidande utan att personen har ett psykiatriskt tillstånd.
1177 skriver uttryckligen att sorg inte är en sjukdom och att de flesta klarar sorgen med stöd från närstående och andra människor i omgivningen.
Att en person är mycket ledsen efter att någon har dött betyder alltså inte automatiskt att hon eller han behöver psykoterapi.
Professionell hjälp blir framför allt relevant när personen själv behöver mer stöd, när vardagsfunktionen påverkas kraftigt eller när andra psykiska problem utvecklas parallellt.
När kan psykoterapi vara relevant vid sorg?
Psykoterapi kan vara ett alternativ när sorgen eller de förändringar som följt efter förlusten blivit svåra att hantera på egen hand.
Det kan exempelvis vara när:
- du känner ett stort behov av att prata om det som hänt
- skuldkänslor tar mycket stor plats
- relationen till den som har dött var komplicerad
- förlusten väcker starka minnen av tidigare förluster
- du har svårt att acceptera att livet förändrats
- ångest eller nedstämdhet blivit omfattande
- du isolerar dig allt mer
- du har svårt att fungera i vardagen
- sorgen har blivit långvarigt intensiv och begränsande
- du upplever att du inte kommer vidare trots att lång tid har gått
Det behöver inte finnas en diagnos för att ett psykoterapeutiskt samtal ska kunna vara relevant.
När relationen till den som dog var komplicerad
Sorg är inte alltid enbart saknad efter en trygg och okomplicerad relation.
Relationen kan också ha innehållit konflikter, besvikelser, beroende, ilska eller sådant som aldrig hann sägas.
När personen dör försvinner möjligheten att reda ut relationen direkt med honom eller henne.
Det kan skapa känslor som är svåra att förstå:
- saknad och ilska samtidigt
- sorg och lättnad
- kärlek och bitterhet
- skuld över sådant som sagts eller inte sagts
- längtan efter en relation som aldrig blev som man hoppats
Motstridiga känslor är inte ett tecken på att sorgen är fel.
I psykoterapi kan det finnas möjlighet att ge plats åt hela relationen snarare än enbart den bild som personen tycker att hon eller han borde ha av den som har dött.
Skuld efter en förlust
Skuldkänslor är vanliga i sorg.
Tankarna kan kretsa kring frågor som:
- Borde jag ha förstått vad som höll på att hända?
- Borde jag ha varit där mer?
- Varför sa jag det där?
- Varför sa jag aldrig vad personen betydde för mig?
- Kunde jag ha gjort något som förändrade det som hände?
- Varför får jag fortsätta leva när den andra personen inte gör det?
Ibland finns ett faktiskt ansvar som personen behöver förhålla sig till. I andra situationer försöker människan i efterhand skapa kontroll över något som i verkligheten inte gick att kontrollera.
Psykoterapi kan ge möjlighet att undersöka skillnaden mellan ansvar, skuld och den mänskliga önskan att i efterhand kunna förändra det som redan har hänt.
När sorgen innehåller ilska
Ilska kan vara en del av sorgen även om den ibland upplevs som förbjuden.
Personen kan vara arg på vården, andra familjemedlemmar, sig själv eller till och med på den person som har dött.
Det kan exempelvis finnas en känsla av att ha blivit lämnad ensam med ett liv som man aldrig valde.
Om relationen till den som dog var nära kan ilskan samtidigt skapa skuld: ”Hur kan jag vara arg på någon som inte längre finns?”
I psykoterapi kan även sådana känslor undersökas utan att de behöver värderas som rätt eller fel.
När sorgen förändrar identiteten
Förlusten av en nära person kan också förändra den egna identiteten.
Den som har levt i en lång relation kanske plötsligt inte längre är partner eller make. Den som förlorar en förälder kan uppleva att den egna platsen i familjen förändras.
Förlusten kan därför väcka frågor som:
- Vem är jag nu?
- Hur ska mitt liv se ut utan den här personen?
- Vad händer med alla våra gemensamma planer?
- Hur skapar jag mening i en framtid jag inte hade valt?
1177 beskriver också hur sorg kan påverka både tryggheten och identiteten och hur livet efter förlusten kan bli annorlunda än tidigare.
Att gå vidare betyder inte att glömma
En del människor känner skuld när de börjar må bättre.
Att skratta, träffa någon ny, resa eller börja uppskatta vardagen igen kan kännas som ett svek mot den som har dött.
Men att livet successivt får mer utrymme betyder inte att relationen eller betydelsen av personen försvinner.
1177 beskriver hur den som sörjer med tiden kan lära sig leva med förlusten samtidigt som sorgen och minnena fortsätter att finnas kvar.
Det psykoterapeutiska arbetet behöver därför inte ha som mål att ”släppa” den som har dött.
För vissa handlar det snarare om att hitta ett sätt att bära relationen och minnet vidare samtidigt som livet fortsätter.
Sorg och ensamhet
En förlust kan förändra det sociala livet mycket mer än omgivningen först förstår.
Den som förlorar en partner kan inte bara förlora personen utan också vardagliga samtal, fysisk närhet, gemensamma rutiner och någon att dela små händelser med.
Efter en tid kan dessutom omgivningens uppmärksamhet minska medan den sörjandes vardag fortfarande är kraftigt förändrad.
Det kan skapa en särskild form av ensamhet.
För vissa blir psykoterapin ett av flera sammanhang där sorgen fortfarande får finnas även när omgivningen förväntar sig att livet ska ha återgått till det normala.
Sorg kan påverka relationerna till de levande
Människor i samma familj kan reagera mycket olika på samma förlust.
En person kanske behöver prata mycket medan en annan helst vill vara ensam. Någon vill snabbt återgå till vardagen medan någon annan har svårt att tänka på något annat än det som hänt.
Skillnaderna kan ibland tolkas som att den andra personen inte sörjer tillräckligt eller sörjer på fel sätt.
1177 betonar att sorg kan se mycket olika ut mellan människor och även förändras hos samma person över tid.
Om relationerna blivit konfliktfyllda efter en förlust kan det vara viktigt att skilja på själva sorgen och de relationsmönster som sorgen aktiverar.
Läs mer i Psykoterapi online vid relationsproblem.
Sorg och grubblande
Efter en förlust är det naturligt att försöka förstå vad som har hänt.
Tankarna kan gå tillbaka till de sista dagarna, ett sista samtal eller olika beslut som fattades.
För vissa utvecklas ett repetitivt tänkande där samma frågor fortsätter om och om igen:
- Varför hände detta?
- Kunde något ha gjorts annorlunda?
- Varför märkte jag inte något tidigare?
- Vad hade hänt om jag gjort ett annat val?
- Varför blev det just vi?
Reflektion kan vara en naturlig del av sorgen. Men när samma frågor cirkulerar utan att skapa någon ny förståelse kan grubblandet i sig bli belastande.
Läs mer i Psykoterapi online vid grubblande och övertänkande.
Sorg och ångest
Förlusten av en viktig människa kan förändra känslan av trygghet.
Om någon plötsligt har dött kan världen kännas mindre förutsägbar än tidigare.
Personen kan börja oroa sig för:
- att fler närstående ska dö
- den egna hälsan
- att bli ensam
- hur framtiden ska fungera
- ekonomi eller praktiska frågor
Ångest kan vara en del av en naturlig sorgereaktion. Om ångesten däremot blivit mycket omfattande eller utvecklats till ett mer självständigt problem kan det behöva bedömas separat.
Läs mer i Psykoterapi online vid ångest.
Sorg och depression är inte samma sak
Sorg och depression kan likna varandra på vissa sätt, men är inte samma sak.
1177 beskriver uttryckligen att sorg ibland kan påminna om depression samtidigt som sorgen i sig inte är en sjukdom.
En person i sorg kan exempelvis känna stark nedstämdhet, energibrist, sömnproblem och minskad lust att göra saker.
Depression behöver däremot bedömas utifrån en bredare symtombild, symtomens varaktighet, svårighetsgrad och påverkan på funktionsförmågan.
Det är också möjligt att utveckla en depression i samband med eller efter en förlust.
Om depressiva symtom blivit tydliga och ihållande kan du läsa mer i Psykoterapi online vid depression.
Sorg och livskris överlappar men är inte identiska
En närståendes död kan innebära både sorg och en större livskris.
Sorgen är direkt kopplad till förlusten och relationen till den som har dött. Livskrisen kan samtidigt handla om alla andra delar av livet som förändrats.
Förlusten kan exempelvis påverka:
- boende
- ekonomi
- familjeroller
- sociala relationer
- framtidsplaner
- identitet
- mening och livsinriktning
Om en större livsomställning är central kan du även läsa Psykoterapi online vid livskris.
Vad är förlängd sorg?
För de flesta förändras sorgen successivt över tid. Men hos en mindre grupp förblir sorgen mycket intensiv, ihållande och funktionsnedsättande.
Internationellt används diagnosen prolonged grief disorder, förkortat PGD, för en specifik form av långvarig och funktionsnedsättande sorg efter dödsfall.
Det är viktigt att inte använda diagnosen som ett vardagligt uttryck för att någon ”sörjt för länge”.
Att sakna en människa efter flera år innebär inte i sig att personen har förlängd sorg.
En diagnostisk bedömning behöver väga in bland annat symtomens karaktär, varaktighet och hur mycket vardagsfunktionen påverkas.
Vad säger forskningen om psykoterapi vid förlängd sorg?
Det finns i dag ett växande forskningsunderlag för psykoterapeutiska behandlingar vid diagnostiserad förlängd sorg.
En systematisk översikt och nätverksmetaanalys från 2024 inkluderade 55 studier med sammanlagt över 10 000 deltagare och jämförde flera olika psykologiska interventioner.
Resultaten talade för att flera psykoterapeutiska behandlingsformer kunde minska sorgesymtom jämfört med väntelista. Det fanns bland annat resultat för beteendeterapeutiska, kognitiva, så kallade tredje vågens KBT-baserade och psykodynamiska behandlingar.
Forskarna konstaterade samtidigt att behandlingsformerna skiljde sig åt och att fler högkvalitativa studier behövs för säkrare jämförelser.
Grief-focused KBT har studerats särskilt mycket
En annan systematisk översikt och metaanalys från 2024 fokuserade specifikt på sorginriktad kognitiv beteendeterapi vid förlängd sorg.
Den omfattade 22 randomiserade studier med totalt 2 602 vuxna.
Forskarna fann en statistiskt signifikant effekt på symtom på förlängd sorg efter behandling och även effekter på bland annat depression, posttraumatiska stressymtom och ångest.
Författarna betonade samtidigt att resultaten ska generaliseras försiktigt eftersom studierna varierade och evidensen hade begränsningar.
Det är viktigt att skilja denna forskning från psykoterapi vid vanlig sorg. Studierna gäller personer med uttalade och långvariga sorgesymtom och visar inte att alla som förlorat någon behöver behandling.
Vad vet vi om psykodynamisk terapi vid sorg?
I nätverksmetaanalysen från 2024 ingick även psykodynamisk behandling och resultaten visade en statistiskt signifikant minskning av sorgesymtom jämfört med väntelista.
Detta ska dock tolkas försiktigt.
Det samlade forskningsunderlaget för specifika sorgbehandlingar är mer omfattande för KBT-baserade metoder, och nätverksmetaanalyser jämför studier med olika upplägg, populationer och behandlingar.
Det är därför inte rimligt att säga att psykodynamisk psykoterapi är den bäst dokumenterade specifika behandlingen för förlängd sorg.
Psykodynamiskt arbete kan däremot vara relevant när sorgen är nära förbunden med relationella konflikter, skuld, identitet, tidigare förluster eller känslor som personen har svårt att förstå och uttrycka.
Ett psykodynamiskt perspektiv på sorg
Ur ett psykodynamiskt perspektiv kan sorgen förstås både utifrån den aktuella förlusten och den relation som gått förlorad.
Relationen till den som har dött kan ha innehållit trygghet, kärlek och närhet men också konflikter, beroende och motstridiga känslor.
En aktuell förlust kan också aktualisera tidigare erfarenheter.
Den som tidigare förlorat viktiga personer kan upptäcka att äldre sorg återkommer. En person med stark rädsla för övergivenhet kan uppleva den aktuella förlusten på ett sätt som också väcker känslor från andra relationer.
Psykoterapin kan ge möjlighet att undersöka hur den aktuella sorgen, relationens betydelse och personens tidigare erfarenheter hänger samman.
Läs mer om Psykodynamisk terapi online.
Psykoterapi ska inte skynda på sorgen
Det psykoterapeutiska målet bör inte vara att snabbt få personen att sluta känna sorg.
Sorgen kan behöva få ta plats.
För vissa människor är det hjälpsamt att kunna återvända till minnen, prata om relationen och beskriva det som saknas.
För andra behöver arbetet också handla om hur livet ska kunna fortsätta trots att förlusten aldrig kan göras ogjord.
En viktig balans kan vara att både ge plats åt relationen som gått förlorad och successivt kunna investera i den tillvaro som fortfarande finns.
När den som sörjer känner att andra har gått vidare
I början efter ett dödsfall finns ofta mycket kontakt från familj, vänner och omgivning.
Efter några veckor eller månader återgår andra människor successivt till sina egna liv.
För den som sörjer kan förlusten däremot fortfarande vara mycket närvarande.
Det kan skapa en känsla av att omgivningen inte längre vill höra om sorgen eller att man borde ha kommit längre.
Det finns ingen anledning att bedöma sin sorg utifrån hur snabbt andra människor tycker att den borde förändras.
När årsdagar och högtider väcker sorgen igen
Sorgen utvecklas inte alltid i en jämn riktning.
En person kan må betydligt bättre under en period och sedan plötsligt reagera starkt inför en födelsedag, jul, årsdag eller annan betydelsefull händelse.
1177 beskriver att sorg kan göra sig påmind mycket starkt även efter lång tid.
Det innebär inte automatiskt ett bakslag.
Det kan snarare vara ett uttryck för att personen och relationen fortfarande har betydelse.
Hur går psykoterapi vid sorg till?
Det första samtalet används för att förstå situationen och vad du själv behöver hjälp med.
Psykoterapeuten kan exempelvis fråga om:
- vem du har förlorat
- hur förlusten inträffade
- hur relationen såg ut
- hur sorgen påverkar vardagen
- vilka känslor som är svårast
- vilket stöd du har omkring dig
- tidigare förluster
- ångest eller depressiva symtom
- vad du hoppas få hjälp med
Du behöver inte berätta allting under första samtalet.
Du behöver heller inte veta i förväg exakt vad terapin ska leda till.
Läs mer om första samtalet hos psykoterapeut.
Kan psykoterapi vid sorg ske online?
Ja, psykoterapeutiska samtal kan genomföras via video när digital behandling är lämplig för personens situation.
Det finns forskning som jämfört livebaserad psykoterapi via video med psykoterapi på fysisk mottagning.
En metaanalys av 47 jämförande studier med totalt 3 564 deltagare fann överlag försumbara skillnader i behandlingsresultat mellan formaten.
PubMed – Live psychotherapy by video versus in-person: A meta-analysis
Studierna omfattade flera behandlingsformer och problemområden. Resultatet innebär därför inte att digital behandling är rätt i varje situation eller att just sorgbehandling alltid bör genomföras online.
När onlineformatet kan vara praktiskt
Efter en förlust kan resor och praktiska krav kännas mer ansträngande än vanligt.
Digital psykoterapi kan då minska behovet av resor och göra det möjligt att genomföra samtalet från hemmet eller en annan privat plats.
För andra kan det kännas bättre att lämna hemmet och träffa behandlaren på en fysisk mottagning.
Vilket format som passar bäst är individuellt.
När ska man söka vård för sorg?
1177 skriver att de flesta klarar sorgen med hjälp och stöd från människor omkring sig.
De rekommenderar samtidigt kontakt med vården om mer stöd behövs, till exempel om sorgen gör det svårt att fungera i vardagen.
1177 – När och var ska jag söka vård vid sorg?
Det kan också vara viktigt att söka vård vid exempelvis:
- uttalade depressiva symtom
- svår ångest
- kraftigt försämrad vardagsfunktion
- problematiskt bruk av alkohol eller andra droger
- självskadebeteende
- självmordstankar
När ska man söka akut hjälp?
Om du har tankar eller planer på att skada dig själv eller ta ditt liv ska du söka vård direkt.
Kontakta psykiatrisk akutmottagning eller ring 112 vid en akut situation.
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning och hjälp med vart du ska vända dig.
Behöver man remiss för psykoterapi vid sorg?
Nej, inte för att boka privat psykoterapi hos Gävleborgs Psykoterapi.
Du behöver heller inte ha en fastställd psykiatrisk diagnos för att boka ett första samtal.
Om du däremot behöver behandling inom den offentligt finansierade vården kan andra regler och bedömningsvägar gälla.
Läs mer i Psykoterapi online utan remiss.
Psykoterapi online vid sorg i hela Sverige
Digital psykoterapi gör det möjligt för vuxna att genomföra samtal utan att behandlaren behöver finnas på samma ort.
Det kan vara relevant om du söker en viss psykoterapeutisk inriktning eller om tillgången till legitimerade psykoterapeuter är begränsad där du bor.
Samtalen genomförs via video och du behöver kunna delta från en privat och ostörd plats.
Hos Gävleborgs Psykoterapi erbjuds psykoterapi online till vuxna i hela Sverige när behandlingsformen och vårdnivån bedöms vara lämpliga.
Vanliga frågor om sorg och psykoterapi
Är sorg en psykisk sjukdom?
Nej. Sorg efter en betydelsefull förlust är en mänsklig reaktion och inte i sig en sjukdom.
Hur länge är det normalt att sörja?
Det finns ingen bestämd tidsgräns. Sorgen påverkas av bland annat relationen till personen, hur förlusten skedde, tidigare erfarenheter och vilket stöd som finns omkring dig.
Betyder stark sorg att jag behöver psykoterapi?
Nej. Stark sorg kan vara en normal reaktion på en stor förlust. Psykoterapi kan vara relevant om du behöver professionellt stöd eller om sorgen och andra psykiska besvär påtagligt påverkar livet.
Vad är förlängd sorg?
Förlängd sorg, prolonged grief disorder, är ett specifikt tillstånd där sorgen förblir mycket intensiv, ihållande och funktionsnedsättande. Diagnosen ska inte användas enbart för att någon fortfarande saknar en person efter lång tid.
Är sorg och depression samma sak?
Nej. Sorg kan innehålla nedstämdhet, trötthet och minskad lust men är inte samma sak som depression. Depression kan samtidigt utvecklas under eller efter en sorg.
Kan man känna lättnad när någon dör?
Ja. Känslor efter en förlust kan vara motstridiga, särskilt efter lång sjukdom eller en komplicerad relation. Lättnad betyder inte att personen saknade betydelse.
Kan jag vara arg på någon som har dött?
Ja. Ilska kan vara en del av sorgen. Ibland väcker ilskan samtidigt skuld, vilket kan vara relevant att undersöka i psykoterapi.
Behöver jag ha en diagnos?
Nej. Du behöver inte ha en psykiatrisk diagnos för att boka privat psykoterapi.
Behöver jag remiss?
Nej. Hos Gävleborgs Psykoterapi kan du boka privat psykoterapi utan remiss.
Kan jag gå i psykoterapi online från hela Sverige?
Ja. Psykoterapi online erbjuds till vuxna i hela Sverige när digital behandling bedöms vara lämplig.
Boka psykoterapi online
Sorg behöver inte behandlas bara för att den gör ont. Förlusten av en betydelsefull människa får vara svår och kan behöva få ta tid.
Men om du behöver ett professionellt sammanhang för att prata om förlusten, relationen, skulden, saknaden eller hur livet har förändrats kan psykoterapi vara ett alternativ.
Hos Gävleborgs Psykoterapi kan vuxna boka psykoterapi online med legitimerad psykoterapeut från hela Sverige utan remiss.
Källor och vidare läsning
1177 – Sorg när någon har dött
PubMed – Live psychotherapy by video versus in-person: A meta-analysis
Texten är allmän information och ersätter inte individuell medicinsk, psykiatrisk, psykologisk eller psykoterapeutisk bedömning eller behandling.