Hoppa till innehåll
Psykoterapi online vid stress i hela Sverige
Stress är en naturlig reaktion som hjälper oss att mobilisera energi när vi behöver hantera krav eller påfrestningar. Problemen uppstår framför allt när belastningen blir långvarig, återhämtningen inte räcker till eller när det blir svårt att förändra de situationer och mönster som håller stressen vid liv.
För vissa märks stressen genom trötthet, sömnproblem eller svårigheter att koncentrera sig. För andra handlar det om ständig anspänning, irritation, oro, prestationskrav eller en känsla av att aldrig riktigt kunna koppla av.
Psykoterapi online kan ge möjlighet att tillsammans med legitimerad psykoterapeut undersöka både den aktuella belastningen och de återkommande mönster som kan bidra till att stressen fortsätter. Samtalen sker via video och är tillgängliga för vuxna i hela Sverige.
När stressen inte längre går över
Kortare perioder av stress behöver inte vara skadliga. Kroppen är anpassad för att kunna mobilisera extra energi när situationen kräver det. Det är däremot viktigt att perioder av belastning följs av tillräcklig återhämtning.
När stressen fortsätter under lång tid utan tillräckliga pauser kan det bli allt svårare att återhämta sig. Det som tidigare gick att hantera kan börja kännas överväldigande, och även mindre krav kan upplevas som belastande.
Tecken på långvarig stress kan exempelvis vara:
- svårt att koppla av även när du är ledig
- sömnsvårigheter eller att du vaknar utan att känna dig återhämtad
- koncentrations- eller minnessvårigheter
- ökad irritation och otålighet
- oro, grubblande eller känsla av ständig anspänning
- trötthet som inte försvinner efter vanlig vila
- spända muskler, huvudvärk eller andra kroppsliga stressreaktioner
- svårigheter att sätta gränser för arbete eller andra människors krav
- minskad lust till sådant som tidigare gav energi
- en upplevelse av att alltid ligga efter eller inte räcka till
1177 beskriver att långvarig stress bland annat kan påverka sömn, koncentration, minne, humör och kroppen och betonar betydelsen av återhämtning.
Varför kan det vara så svårt att återhämta sig?
Återhämtning handlar inte enbart om att ha ledig tid. En person kan vara ledig från arbetet och ändå fortsätta vara mentalt och känslomässigt upptagen av krav, ansvar och sådant som behöver lösas.
Det kan exempelvis vara svårt att återhämta sig om du ständigt försöker ligga steget före, har höga krav på dig själv eller känner ett starkt ansvar för att andra ska vara nöjda.
För vissa blir vila nästan ytterligare en prestation. Ledigheten fylls med aktiviteter och måsten, eller så kommer skuldkänslor så snart tempot sänks.
Andra märker att kroppen är trött samtidigt som tankarna fortsätter att arbeta. Det kan handla om morgondagens uppgifter, sådant som borde ha blivit gjort eller oro över att inte hinna med.
I sådana situationer kan stressen inte alltid förstås enbart som ett problem med tidsplanering. Det kan också finnas känslomässiga och relationella mönster som gör det svårt att dra ned på belastningen.
Hur kan psykoterapi hjälpa vid stress?
I psykoterapi kan du tillsammans med psykoterapeuten undersöka vad som driver stressen och vad som gör det svårt att förändra situationen.
Det kan finnas tydliga yttre orsaker, exempelvis hög arbetsbelastning, konflikter, ekonomiska bekymmer, sjukdom eller stora förändringar i livet. Samtidigt kan sättet vi reagerar på belastningen påverkas av tidigare erfarenheter, personliga krav och relationella mönster.
Arbetet kan exempelvis handla om att förstå:
- varför du fortsätter pressa dig trots att kroppen signalerar behov av vila
- varför det är svårt att säga nej eller sätta gränser
- hur stark självkritik påverkar belastningen
- varför andras förväntningar får så stor betydelse
- hur oro och övertänkande gör det svårt att återhämta sig
- hur relationer och konflikter påverkar stressnivån
- vilka situationer som regelbundet gör att belastningen ökar
- vilka förändringar som faktiskt är möjliga i vardagen
Psykoterapi innebär därför inte nödvändigtvis att försöka lära sig att tåla allt högre belastning. Ibland behöver arbetet i stället handla om att förstå varför belastningen blivit så hög och vad som behöver förändras för att vardagen ska bli mer hållbar.
Ett psykodynamiskt perspektiv på stress
Ur ett psykodynamiskt perspektiv kan det vara betydelsefullt att undersöka de känslomässiga och relationella mönster som påverkar hur vi förhåller oss till krav, prestation och återhämtning.
En person kan exempelvis ha utvecklat en stark föreställning om att alltid behöva vara duktig, tillgänglig eller självständig. Att be om hjälp, säga nej eller göra någon annan besviken kan då väcka starkt obehag.
För någon annan kan självkänslan vara nära kopplad till prestation. När värdet av det man gör blir viktigare än möjligheten att känna efter vad man faktiskt orkar kan gränserna successivt förskjutas.
Det kan också finnas återkommande relationsmönster där den egna rollen blir att ta ansvar, lösa problem eller anpassa sig efter andra. På kort sikt kan sådana strategier fungera väl, men över tid kan de bidra till en belastning som blir svår att upprätthålla.
Psykoterapin kan ge möjlighet att upptäcka dessa mönster och förstå vad som gör dem så svåra att förändra.
Stress, oro och ångest kan hänga ihop
Långvarig stress och ångest förekommer ofta tillsammans. När kroppen befinner sig under hög belastning kan det bli lättare att fastna i oro, negativa tankar och en känsla av att något snart kommer att gå fel.
Samtidigt kan stark oro i sig skapa ytterligare stress. Personen kanske försöker förutse alla problem, kontrollera osäkerhet eller analysera situationer om och om igen.
Det kan då uppstå en cirkel där stress leder till mer oro och oron i sin tur gör det svårare att återhämta sig.
Om oro och ångest är en stor del av problemen kan du också läsa Psykoterapi online vid ångest – när oro börjar begränsa vardagen.
Stress och svårigheter att sätta gränser
För många människor är gränssättning en viktig del av stressproblematiken. Det är inte alltid själva mängden uppgifter som är det enda problemet, utan även svårigheten att avgöra vad man kan ta ansvar för och vad som egentligen behöver lämnas till andra.
Att säga nej kan exempelvis väcka oro för att framstå som besvärlig, självisk eller otillräcklig. Det kan göra att man fortsätter ta på sig uppgifter trots att tiden och energin redan är slut.
I psykoterapin kan det bli möjligt att undersöka vad som händer känslomässigt när du försöker sätta en gräns. Genom att förstå reaktionen kan det också bli lättare att börja göra andra val.
När prestationskraven håller stressen vid liv
Höga krav behöver inte alltid komma från andra. Många personer beskriver att de själva har svårt att acceptera något annat än mycket höga prestationer.
Det kan handla om att arbete aldrig känns riktigt färdigt, att misstag upplevs som särskilt allvarliga eller att den egna insatsen ständigt jämförs med vad man tycker att man borde kunna prestera.
Även när omgivningen är nöjd kan den egna bedömningen fortsätta vara hård. Resultatet kan bli att återhämtning skjuts upp eftersom det alltid finns något som borde göras först.
I psykoterapi kan arbetet handla om att förstå var dessa krav kommer ifrån, vilken funktion de fyller och vad som händer om du börjar förhålla dig till dem på ett annat sätt.
Hur går psykoterapi online vid stress till?
Det första samtalet används för att skapa en bild av din situation. Vi undersöker bland annat hur stressen påverkar vardagen, hur länge belastningen har funnits och vilka faktorer som verkar bidra till problemen.
Det är inte nödvändigt att du redan vet exakt varför du mår som du gör. En del av det psykoterapeutiska arbetet är just att tillsammans förstå sådant som tidigare varit svårt att se eller formulera.
Fortsatta samtal kan sedan fokusera på de områden som bedöms vara mest betydelsefulla. För vissa handlar arbetet framför allt om en aktuell livssituation. För andra blir det tydligt att samma sätt att reagera på krav och relationer återkommer i många olika sammanhang.
Samtalen genomförs via video. Du kan därför delta hemifrån eller från en annan privat och ostörd plats, oavsett var i Sverige du bor.
Läs mer om bokning och praktisk information.
Vad säger forskningen om digital behandling vid stress?
Forskningen om digitala psykologiska behandlingar vid stress omfattar flera olika typer av interventioner. En systematisk översikt och metaanalys av internetbaserad KBT för vuxna med förhöjd stress inkluderade 14 jämförelser med sammanlagt 1 831 deltagare. Resultaten visade minskad självskattad stress jämfört med kontrollgrupper.
Det är viktigt att vara tydlig med att denna forskning huvudsakligen gäller internetbaserad KBT och därför inte direkt kan överföras till alla former av psykoterapi.
Det finns samtidigt forskning om själva behandlingsformatet via videolänk. En metaanalys av livebaserad psykoterapi via video omfattade 47 jämförande studier med totalt 3 564 deltagare. Skillnaden i behandlingsresultat mellan videobaserad psykoterapi och psykoterapi ansikte mot ansikte var överlag liten.
PubMed – Live psychotherapy by video versus in-person: A meta-analysis
Forskningsresultat behöver alltid tolkas utifrån vilken behandling, problematik och patientgrupp som har studerats. Digital psykoterapi passar därför inte automatiskt alla personer eller alla situationer.
När kan stress kräva annan vård?
Stress kan vara allt från en tillfällig belastningsreaktion till ett tillstånd där både psykisk och fysisk funktion är tydligt påverkad. Psykoterapi kan därför vara en del av hjälpen, men är inte alltid den enda insats som behövs.
Om du exempelvis har uttalade sömnproblem, kraftig trötthet, betydande kognitiva svårigheter, återkommande hjärtklappning eller andra tydliga kroppsliga symtom kan medicinsk bedömning vara viktig.
1177 rekommenderar kontakt med vårdcentral eller företagshälsovård vid hög stress tillsammans med exempelvis sömnproblem, ångest eller hjärtklappning.
Läs mer om stress och när du bör söka vård hos 1177.
Psykoterapi online vid stress i hela Sverige
När samtalen sker digitalt behöver geografiskt avstånd inte avgöra möjligheten att gå i psykoterapi. Vuxna kan boka psykoterapi online från hela Sverige och delta via video från en privat och ostörd plats.
Det kan vara ett alternativ både för personer som bor långt från en psykoterapimottagning och för den som behöver större flexibilitet för att få regelbundna samtal att fungera tillsammans med arbete och vardagsliv.
Läs mer om psykoterapi online i hela Sverige.
Vanliga frågor om psykoterapi online vid stress
Kan psykoterapi hjälpa vid stress?
Psykoterapi kan vara en del av behandlingen när stressen påverkar hur du mår och fungerar. Arbetet kan exempelvis handla om belastning, återhämtning, gränssättning, prestationskrav, relationer och andra mönster som bidrar till att stressen fortsätter.
Måste jag vara utmattad för att söka hjälp?
Nej. Det finns ingen anledning att vänta tills problemen blivit så stora som möjligt. Det kan vara relevant att söka hjälp när stressen återkommer, återhämtningen inte fungerar eller när belastningen tydligt börjar påverka vardagen.
Kan jag gå i psykoterapi online om stressen beror på arbetet?
Ja, men psykoterapi ersätter inte arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön. Om den huvudsakliga orsaken är en ohållbar arbetssituation kan förändringar på arbetsplatsen också behövas.
Hur ofta går man i psykoterapi vid stress?
För många innebär psykoterapi regelbundna samtal, ofta ungefär en gång i veckan. Hur ofta samtalen sker och hur länge behandlingen pågår behöver dock anpassas individuellt.
Behöver jag remiss?
Nej. Du behöver ingen remiss för att boka privat psykoterapi hos Gävleborgs Psykoterapi.
Kan jag boka psykoterapi online från hela Sverige?
Ja. Digital psykoterapi erbjuds till vuxna i hela Sverige och samtalen genomförs via video.
Boka psykoterapi online vid stress
Om stressen har blivit svår att hantera eller om du märker att samma belastningsmönster återkommer kan ett första psykoterapisamtal vara ett sätt att börja förstå vad som behöver förändras.
Hos Gävleborgs Psykoterapi kan vuxna boka psykoterapi online med legitimerad psykoterapeut från hela Sverige. Du behöver ingen remiss.
Källor och vidare läsning
1177 – Vad kan jag göra för att minska stress?
PubMed – Live psychotherapy by video versus in-person: A meta-analysis
Texten är allmän information och ersätter inte individuell medicinsk, psykiatrisk, psykologisk eller psykoterapeutisk bedömning eller behandling.