Psykoterapi online vid svartsjuka

Svartsjuka är en mänsklig känslomässig reaktion som kan uppstå när en viktig relation upplevs vara hotad. Den kan innehålla rädsla, ilska, sorg, osäkerhet och en stark önskan att förstå vad den andra personen tänker eller gör.

I vissa situationer är svartsjukan begriplig. Det kan faktiskt ha hänt något som skadat tilliten i relationen.

I andra situationer blir osäkerheten betydligt större än den information som finns. Personen börjar kanske kontrollera sociala medier, analysera meddelanden, ställa samma frågor flera gånger eller försöka få fullständig säkerhet om partnerns känslor.

Svartsjuka är inte i sig en psykiatrisk diagnos. Frågan blir psykoterapeutiskt relevant när reaktionen skapar återkommande lidande, begränsar relationen eller leder till beteenden som personen själv vill förändra.

Om svartsjuka, rädsla för avvisande eller tillitsproblem återkommer kan psykoterapi online ge möjlighet att undersöka vad som händer och vilka mönster som upprätthåller problemen.

Vad är svartsjuka?

Svartsjuka kan beskrivas som en reaktion på ett verkligt eller upplevt hot mot en viktig relation.

Den kan bestå av flera delar samtidigt:

rädsla för att förlora partnern
ilska mot partnern eller en annan person
sorg
skam
osäkerhet kring det egna värdet
misstankar
grubblande
impulser att kontrollera

Det betyder att två personer som båda säger att de är svartsjuka kan ha ganska olika problem.

All svartsjuka är inte problematisk

Det vore orealistiskt att tänka att en person i en viktig kärleksrelation aldrig får känna svartsjuka.

Om en partner exempelvis bryter överenskommelser, ljuger eller har en annan relation är det begripligt att tilliten påverkas.

Psykoterapi ska därför inte automatiskt lära personen att hennes oro är irrationell.

En central fråga är:

”Finns det verkliga skäl till min osäkerhet – eller försöker jag skapa säkerhet kring något som egentligen inte går att kontrollera fullt ut?”

När blir svartsjukan ett problem?

Svartsjuka kan behöva uppmärksammas när den börjar styra hur personen lever och fungerar i relationen.

Det kan exempelvis märkas genom att du:

tänker på eventuell otrohet stora delar av dagen
kontrollerar när partnern senast var online
går igenom sociala medier för att hitta ledtrådar
behöver återkommande försäkringar om kärleken
tolkar neutrala situationer som bevis på avvisande
har svårt att låta partnern göra saker på egen hand
frågar samma saker gång på gång
jämför dig mycket med andra
får kraftiga konflikter kring svartsjukan
själv upplever att beteendet blivit svårt att kontrollera

Problemet kan alltså ligga både i själva känslans intensitet och i hur personen försöker hantera den.

Svartsjuka kan börja med en liten osäkerhet

Partnern svarar inte på ett meddelande.

En första tanke kan vara:

”Hon är säkert upptagen.”

Efter en stund kommer en annan:

”Varför svarar hon inte?”

Sedan:

”Hon kanske är med någon annan.”

När känslan blivit stark börjar personen kanske kontrollera när partnern senast var aktiv eller vilka personer som nyligen gillat hennes bilder.

På kort tid har en situation med mycket lite information utvecklats till en stark upplevelse av hot.

När hjärnan börjar leta efter bevis

När personen redan misstänker att något är fel kan uppmärksamheten förändras.

Sådant som passar misstanken får stor betydelse:

ett kortare meddelande
ett nytt namn i sociala medier
en förändrad rutin
att partnern verkar distraherad
en kväll med vänner

Samtidigt kan sådant som talar emot misstanken få mindre betydelse.

Det kan utvecklas ett mönster där personen försöker lösa osäkerheten genom att samla allt mer information men samtidigt blir alltmer upptagen av frågan.

Att kontrollera sociala medier

Digital kommunikation har skapat nya möjligheter till svartsjuka.

Det går att se:

vem någon följer
vem som gillar bilder
när någon varit aktiv
nya kontakter
gamla bilder och kommentarer

Informationen kan kännas som ett sätt att få kontroll.

Men eftersom den ofta är fragmentarisk skapar den också stora möjligheter till tolkning.

En studie från 2025 med 265 deltagare från Chile och Spanien fann att anknytningsrelaterad oro var en statistisk prediktor för högre svartsjuka. Studien undersökte bland annat digital svartsjuka.

PubMed – What Is the Link of Closeness and Jealousy in Romantic Relationships?

Studien var tvärsnittsmässig. Den visar därför samband och kan inte säga att anknytningsoro orsakar svartsjuka.

Svartsjuka och behovet av bekräftelse

När osäkerheten blir stark är det naturligt att vilja få lugnande besked.

Personen kanske frågar:

”Älskar du verkligen mig?”
”Tycker du att hon är snyggare?”
”Är du säker på att det inte hände något?”
”Varför följde du den personen?”
”Kan du lova att du aldrig skulle lämna mig?”

Svaret kan minska oron för stunden.

Men om tryggheten hela tiden måste återskapas genom nya försäkringar kan nästa tvekan snabbt starta samma process igen.

Ingen partner kan ge fullständig säkerhet

En nära relation innehåller alltid en viss sårbarhet.

Du kan inte fullständigt kontrollera en annan människas framtida känslor eller val.

Den som försöker eliminera all osäkerhet kan därför hamna i en omöjlig uppgift.

Partnern kan ge kärlek, ärlighet och pålitlighet – men kan inte lämna en garanti för allt som någonsin kommer att hända.

Psykoterapeutiskt kan en viktig fråga därför vara hur personen kan skapa tillit utan att kräva absolut visshet.

Svartsjuka och rädsla för att bli lämnad

För vissa ligger en stark övergivenhetsrädsla nära svartsjukan.

Situationen handlar då inte bara om:

”Är min partner intresserad av någon annan?”

Utan också om:

”Vad händer med mig om jag blir lämnad?”

Om separation upplevs som katastrofal kan även små tecken på avstånd få mycket stor betydelse.

Det kan i sin tur skapa beteenden som är avsedda att skydda relationen men som i stället belastar den.

Svartsjuka och anknytning

Forskning har återkommande funnit samband mellan anknytningsrelaterad osäkerhet och svartsjuka.

En studie från 2023 med 171 deltagare fann att anknytningsrelaterad oro var kopplad till mer kognitiv och beteendemässig svartsjuka.

PubMed – The Impact of Romantic Attachment Styles on Jealousy in Young Adults

Även här handlar det om observationsforskning.

Anknytning är därför ett möjligt perspektiv, inte en fullständig förklaring till varje svartsjukereaktion.

Läs mer i Psykoterapi online vid otrygg anknytning.

Svartsjuka betyder inte automatiskt otrygg anknytning

Det är viktigt att undvika alltför enkla slutsatser.

En person kan reagera med svartsjuka därför att partnern faktiskt beter sig på ett sätt som skapar osäkerhet.

En relation kan exempelvis innehålla:

upprepade lögner
otrohet
hemlighållande
oklara överenskommelser
tidigare svek som ännu inte bearbetats

I sådana situationer behöver psykoterapin förhålla sig till den faktiska relationen och inte enbart till individens anknytningsmönster.

Svartsjuka efter otrohet

Efter en verklig otrohet kan stark vaksamhet och osäkerhet vara begriplig.

Den som blivit bedragen kanske börjar kontrollera sådant hon eller han tidigare aldrig brydde sig om.

Frågan blir då inte bara hur svartsjukan ska försvinna.

Det kan också behöva undersökas:

vad som faktiskt har hänt
om relationen ska fortsätta
vad som krävs för att tilliten ska kunna återuppbyggas
vilka gränser som behövs
om båda är beredda att ta ansvar för relationens fortsättning

Det är alltså skillnad mellan att behandla en återkommande svartsjukereaktion utan tydlig grund och att bearbeta ett verkligt relationssvek.

Svartsjuka efter tidigare svek

Tidigare erfarenheter kan ibland färga en ny relation.

En person som blivit bedragen i en tidigare relation kanske tänker:

”Jag tänker aldrig vara så naiv igen.”

Ökad vaksamhet kan kännas som ett sätt att skydda sig.

Men den nya partnern kan då behöva leva med konsekvenserna av något en tidigare partner gjorde.

Det psykoterapeutiska arbetet kan handla om att skilja mellan det som händer nu och det som tidigare har hänt.

Svartsjuka och låg självkänsla

Svartsjuka kan också väcka frågor om det egna värdet.

Personen kanske jämför sig med andra:

”Hon är snyggare än jag.”
”Han är mer framgångsrik.”
”Varför skulle min partner fortsätta välja mig?”

Hotet upplevs då inte bara komma från en annan person utan också från en negativ bild av den egna personen.

Den svartsjuka reaktionen kan bli starkare om personen redan från början känner sig lätt utbytbar eller otillräcklig.

Läs mer i Psykoterapi online vid låg självkänsla.

Men låg självkänsla förklarar inte all svartsjuka

Det är lika viktigt att inte göra självkänslan till en universell förklaring.

Även en person med relativt stabil självkänsla kan bli starkt svartsjuk om tilliten i en viktig relation faktiskt hotas.

Psykoterapi behöver därför utgå från den enskilda personens situation och inte från färdiga förklaringsmodeller.

Svartsjuka och grubblande

En särskilt belastande del kan vara det återkommande analyserandet.

Personen kanske går igenom:

vad partnern sade
hur snabbt partnern svarade
vilka personer som var på en fest
gamla händelser i relationen
detaljer i tidigare berättelser

Tanken är ofta:

”Om jag analyserar tillräckligt mycket kommer jag till slut veta sanningen.”

Men analysen kan i stället skapa fler möjliga tolkningar och ännu större osäkerhet.

Läs mer i Psykoterapi online vid grubblande och övertänkande.

När man testar sin partner

Svartsjuka kan ibland leda till olika tester.

Personen kanske:

drar sig undan för att se om partnern söker kontakt
försöker göra partnern svartsjuk tillbaka
ställer frågor där det redan finns ett ”rätt” svar
låtsas veta mer än hon gör för att få en bekännelse
hotar med separation för att se om partnern kämpar för relationen

Strategierna är ofta försök att få trygghet.

Men de kan i stället skapa större osäkerhet och mer konflikt i relationen.

När kontroll ger kortvarig lättnad

Att titta i partnerns telefon kan för ett ögonblick minska oron om inget misstänkt finns.

Men nästa tanke kan vara:

”Tänk om meddelandet redan är raderat?”

Det illustrerar ett centralt problem med kontroll som metod för att skapa absolut säkerhet.

Varje kontroll kan besvara en fråga men samtidigt skapa möjlighet till en ny.

Vad är skillnaden mellan en gräns och kontroll?

I nära relationer behöver människor kunna ha gränser och överenskommelser.

Det kan vara rimligt att säga:

”Jag vill inte leva i en relation där vi träffar andra romantiskt.”

Det är något annat än:

”Du får inte ha vänner av ett visst kön, och jag ska kunna kontrollera din telefon när jag vill.”

En gräns beskriver vad personen själv behöver eller accepterar i en relation.

Kontroll innebär att försöka styra den andra personens frihet.

Läs mer i Gränssättning i terapi online.

Svartsjuka ger inte rätt att kontrollera en partner

Det här behöver vara helt tydligt.

En stark känsla förklarar inte automatiskt ett beteende och gör det inte acceptabelt.

1177 beskriver bland annat följande som exempel på kontrollerande eller kränkande beteenden:

att begränsa vem partnern får träffa eller prata med
att kontrollera partnerns telefon eller sociala medier
att bli arg på ett sätt som gör partnern rädd
att hota eller kränka

1177 – Att förändra ett våldsamt eller kränkande beteende

Svartsjukan får alltså förstås utan att ansvaret för handlingarna försvinner.

Svartsjuka och våld måste skiljas från vanliga relationskonflikter

Forskningen visar att svartsjuka och verklig eller misstänkt otrohet förekommer i samband med våld i nära relationer.

En systematisk översikt från 2020 omfattade 51 studier från 28 länder och fann ett återkommande samband mellan romantisk svartsjuka, verklig eller misstänkt otrohet och våld i nära relationer.

PubMed – Infidelity, Romantic Jealousy and Intimate Partner Violence against Women: A Systematic Review

Det är viktigt att förstå vad detta resultat betyder.

Det betyder inte att en person som känner svartsjuka automatiskt blir våldsam.

Det visar däremot varför hot, övervakning, kontroll och aggressivitet i samband med svartsjuka behöver tas på allvar.

När den andra personen börjar bli rädd

Om din partner ändrar sitt beteende för att undvika din reaktion är det ett viktigt varningstecken.

Det kan exempelvis innebära att partnern:

undviker vissa personer för att du inte ska bli arg
slutar berätta saker
låter dig kontrollera telefonen av rädsla för konflikt
blir tyst när du är upprörd
ändrar kläder eller aktiviteter för att undvika din reaktion

1177 betonar att kontrollerande, skrämmande och kränkande beteenden behöver tas på allvar och att det finns särskilt stöd för den som vill förändra sådana beteenden.

Vanlig privat psykoterapi ska inte användas för att tona ned eller ursäkta våldsamt eller kontrollerande beteende.

När behövs särskild hjälp för kontroll eller våld?

1177 beskriver att både kommun och sjukvård kan ge stöd för personer som vill förändra ett våldsamt eller kontrollerande beteende.

De hänvisar också till den nationella stödlinjen Välj att sluta för den som vill förändra ett kontrollerande eller våldsamt beteende.

1177 – Hjälp att förändra kontrollerande eller våldsamt beteende

Vid omedelbar fara eller pågående våld ska 112 kontaktas.

Svartsjuka och ilska

Svartsjuka kan väcka mycket stark ilska.

Personen kan känna sig förödmjukad, hotad eller maktlös och snabbt gå från rädsla till aggression.

Det är viktigt att kunna skilja:

”Jag är mycket arg.”

från:

”Därför har jag rätt att skrämma eller kontrollera min partner.”

Ilska är en känsla. Hur personen agerar är ett beteende och ett ansvar.

Läs mer i Psykoterapi online vid ilska och irritation.

Svartsjuka och relationens faktiska kvalitet

Ibland fokuserar personen så starkt på att försöka avgöra om partnern är otrogen att en annan fråga försvinner:

”Hur fungerar vår relation egentligen?”

Det kan finnas:

bristande kommunikation
låg känslomässig närhet
olösta konflikter
oklara gränser
olika förväntningar på relationen

Svartsjukan kan då vara en del av ett bredare relationsproblem snarare än ett isolerat symtom.

Läs mer i Psykoterapi online vid relationsproblem.

Kan parterapi hjälpa vid relationsproblem?

När problemet huvudsakligen finns i samspelet mellan två personer kan parterapi ibland vara relevant.

En metaanalys av 58 studier, motsvarande 40 unika behandlingsgrupper och totalt 2 092 par, fann stora genomsnittliga förbättringar av relationstillfredsställelse efter parterapi och förbättringar även inom kommunikation, känslomässig närhet och partnerbeteenden.

PubMed – Meta-analysis of couple therapy: Effects across outcomes, designs, timeframes, and other moderators

Detta är forskning om relationsproblem generellt och inte specifikt om svartsjuka.

Resultaten ska därför inte användas som bevis för att parterapi är den bästa behandlingen för varje person som känner svartsjuka.

Individuell psykoterapi eller parterapi?

Det beror på var problemet framför allt finns.

Individuell psykoterapi kan vara särskilt relevant när personen vill arbeta med:

egen rädsla för avvisande
starkt kontrollbehov
grubblande
självkänsla
tidigare relationserfarenheter
återkommande mönster i flera relationer

Parterapi kan vara mer relevant när båda vill arbeta med relationen och problemet tydligt handlar om exempelvis tillit, överenskommelser, kommunikation eller ett tidigare svek.

I vissa situationer kan olika insatser behövas vid olika tidpunkter.

Vad visar forskningen specifikt om behandling av svartsjuka?

Här är det viktigt att inte överdriva forskningsläget.

Det finns betydligt mindre behandlingsforskning specifikt om svartsjuka än om exempelvis depression, ångest eller OCD.

En äldre studie undersökte kognitiv terapi hos 30 patienter med uttalad icke-psykotisk svartsjuka.

Efter behandling förbättrades deltagarna på flera mått på svartsjuka och förbättringen fanns kvar vid uppföljning.

PubMed – The effectiveness of cognitive therapy in the treatment of non-psychotic morbid jealousy

Studien är liten och betydligt äldre än den moderna evidensbas vi har för flera andra psykoterapeutiska problem.

Den är därför inte tillräcklig för att fastställa en universell förstahandsbehandling för svartsjuka.

Forskningen om svartsjuka är fortfarande begränsad

En klassisk forskningsöversikt om romantisk svartsjuka konstaterade redan att svartsjuka kan innehålla kombinationer av ilska, rädsla och sorg och att både tankar och beteenden som är avsedda att skydda relationen i vissa fall i stället kan förvärra problemen.

PubMed – Romantic jealousy and affairs: research and implications for couple therapy

Det finns fortfarande inte samma stora moderna behandlingslitteratur för svartsjuka som för flera diagnostiserbara psykiska tillstånd.

Behandlingen behöver därför i hög grad utgå från vad som driver svartsjukan hos den enskilda personen.

Ett psykodynamiskt perspektiv på svartsjuka

I psykodynamisk psykoterapi kan svartsjuka undersökas som en del av personens känslomässiga och relationella mönster.

Frågor som kan bli relevanta är exempelvis:

Vad händer i mig när jag känner att någon drar sig undan?
Vad är jag mest rädd att förlora?
Hur uppfattar jag mig själv i relation till andra?
Hur lätt är det för mig att lita på någon?
Vad händer när jag inte kan veta säkert?
Hur påverkar tidigare svek mina nuvarande relationer?
Vad gör jag när jag känner mig avvisad?
Hur reagerar andra på mitt sätt att försöka skapa trygghet?

Syftet är inte att förklara svartsjukan med en enda bakomliggande orsak.

Det handlar om att förstå hur känslor, föreställningar och relationella strategier hänger samman i just den personens liv.

Läs mer om psykodynamisk terapi online.

Finns det specifikt forskningsstöd för PDT vid svartsjuka?

Forskningsunderlaget är för begränsat för att beskriva vanlig psykodynamisk psykoterapi som en särskilt evidensbaserad förstahandsbehandling för svartsjuka.

Det finns teoretiska och kliniska arbeten där relationella och psykodynamiska perspektiv används, men betydligt mindre robust behandlingsforskning än inom många andra områden.

Det är därför bättre att säga att PDT kan vara relevant när svartsjukan är en del av bredare relationella och känslomässiga mönster än att påstå att PDT specifikt har bevisats behandla svartsjuka.

När samma mönster återkommer i flera relationer

Det kan vara särskilt relevant med individuell psykoterapi om personen märker att liknande problem uppstår oavsett vilken partner hon eller han har.

Exempelvis:

stark rädsla så fort relationen blir viktig
behov av mycket bekräftelse
kontroll av partnerns kontakter
misstankar utan tydliga bevis
svårt att återhämta sig efter mindre konflikter

Det återkommande mönstret kan då vara minst lika viktigt som den enskilda relationen.

När svartsjukan i stället gäller just den här relationen

Om personen tidigare haft relativt trygga relationer men blir svartsjuk i en viss relation behöver även partnerns beteende och relationens kvalitet undersökas.

En mycket viktig psykoterapeutisk princip är att inte göra allt lidande till ett individuellt problem.

Ibland är en relation faktiskt otrygg.

Svartsjuka efter separation

Svartsjuka kan också fortsätta efter att relationen tagit slut.

Det kan vara smärtsamt att se en tidigare partner gå vidare, särskilt om separationen inte var självvald.

Personen kanske börjar följa ex-partnerns sociala medier och jämföra sig med en ny partner.

Det kan göra separationen betydligt svårare att bearbeta.

Läs mer i Psykoterapi online efter separation.

När kontrollen fortsätter efter separationen

En avslutad relation innebär inte rätt att fortsätta övervaka den tidigare partnern.

Om kontakten övergår i hot, förföljelse, övervakning eller andra kontrollerande beteenden är situationen inte längre enbart ett problem med svartsjuka eller sorg.

Då kan särskilt stöd och i vissa fall polis eller andra myndigheter behöva involveras.

Vad kan psykoterapi hjälpa till med?

Det konkreta arbetet beror på vad som upprätthåller problemen.

Psykoterapin kan exempelvis användas för att:

förstå vilka situationer som utlöser svartsjukan
identifiera rädsla under ilskan
undersöka behovet av kontroll
minska destruktivt grubblande
förstå tidigare relationssvek
arbeta med självkänsla
upptäcka återkommande anknytningsmönster
utveckla tydligare gränser
ta ansvar för beteenden som skadar relationen
kunna tolerera större osäkerhet

Målet är inte nödvändigtvis att aldrig känna svartsjuka igen.

Ett mer realistiskt mål kan vara att känslan inte längre automatiskt leder till kontroll, återkommande förhör eller destruktiva konflikter.

Hur vet jag om arbetet hjälper?

Förändring kan exempelvis märkas genom att:

du kontrollerar mindre
du grubblar kortare tid
du behöver färre försäkringar
du kan skilja bättre mellan misstanke och fakta
du kan uttrycka oro utan att anklaga
du tolererar att partnern har ett eget liv
konflikterna blir mindre destruktiva
du kan sätta gränser när det faktiskt finns ett problem

Läs mer i Hur vet man om psykoterapi fungerar?.

Vad händer vid första samtalet?

Det första samtalet kan användas för att förstå vad svartsjukan faktiskt består av och hur relationen påverkas.

Psykoterapeuten kan exempelvis fråga om:

vilka situationer som brukar utlösa svartsjukan
vad du tänker när den kommer
hur stark känslan blir
vad du gör för att få trygghet
om det har förekommit verklig otrohet eller svek
hur partnern reagerar
om samma problem funnits i tidigare relationer
hur självkänslan påverkas
om kontroll, hot eller våld förekommer
vad du själv skulle vilja kunna göra annorlunda

Den informationen hjälper till att avgöra om individuell psykoterapi är lämplig eller om exempelvis parterapi, särskild behandling för kontrollerande beteende eller annan insats är mer relevant.

Läs mer om första samtalet hos psykoterapeut.

Är svartsjuka en diagnos?

Nej. Vanlig romantisk svartsjuka är inte en psykiatrisk diagnos.

Men mycket uttalad svartsjuka kan ibland förekomma inom andra psykiatriska tillstånd.

Det finns exempelvis en ovanlig form av vanföreställningspräglad svartsjuka där personen är övertygad om otrohet trots brist på rimliga belägg.

Den typen av symtom kräver psykiatrisk eller medicinsk bedömning och bör inte behandlas som ett vanligt relationsproblem.

När behövs psykiatrisk bedömning?

Mer omfattande vård kan behövas om svartsjukan förekommer tillsammans med exempelvis:

vanföreställningar
psykotiska symtom
allvarlig depression
uttalat missbruk
självskadebeteende
allvarliga självmordstankar
risk att skada någon annan

En systematisk översikt av så kallat Othellosyndrom visar att vanföreställningspräglad svartsjuka kan förekomma i samband med flera psykiatriska och neurologiska tillstånd och är förenad med särskilda säkerhetsrisker.

PubMed – Clinical Characterization, Course, and Treatment of Othello Syndrome

Detta är något annat än den vanligare romantiska svartsjuka som den här artikeln huvudsakligen handlar om.

När ska man söka akut hjälp?

Om det finns omedelbar risk att du skadar dig själv eller någon annan ska situationen hanteras akut.

Ring 112 vid omedelbar fara.

Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning och vägledning om vart du ska vända dig.

Kan psykoterapi vid svartsjuka ske online?

Ja, när individuell psykoterapi bedöms vara en lämplig insats.

Generell forskning om psykoterapi via direkta videosamtal har funnit små genomsnittliga skillnader jämfört med psykoterapi på fysisk mottagning.

En metaanalys av 47 direkt jämförande studier omfattade totalt 3 564 deltagare.

PubMed – Live psychotherapy by video versus in-person: A meta-analysis

Studierna gäller flera olika problem och behandlingsformer och utgör därför inte specifik evidens för behandling av svartsjuka online.

Behöver jag ha en diagnos?

Nej.

Du behöver inte ha någon psykiatrisk diagnos för att söka privat psykoterapi för återkommande svartsjuka, tillitsproblem eller relationsmönster.

Om symtomen däremot väcker misstanke om annan psykisk ohälsa kan ytterligare bedömning behövas.

Behöver jag remiss?

Nej. Hos Gävleborgs Psykoterapi kan vuxna boka ett första privat psykoterapisamtal utan remiss.

Om problemet kräver annan vård eller en mer specifik insats bör detta kunna uppmärksammas i bedömningen.

Läs mer i Psykoterapi online utan remiss.

Psykoterapi online vid svartsjuka i hela Sverige

Digital psykoterapi gör det möjligt att genomföra individuella samtal via video utan att vara begränsad till behandlare på den egna orten.

Du behöver kunna delta från en privat och ostörd plats.

Hos Gävleborgs Psykoterapi erbjuds psykoterapi online till vuxna i hela Sverige när privat psykoterapi bedöms vara en lämplig insats.

Vanliga frågor om svartsjuka

Är det normalt att vara svartsjuk?

Ja. Svartsjuka kan vara en normal reaktion när en viktig relation upplevs vara hotad. Problemet uppstår framför allt när känslan eller beteendena kring den blir återkommande, starkt begränsande eller destruktiva.

Betyder svartsjuka att jag har dålig självkänsla?

Inte nödvändigtvis. Självkänsla kan spela en roll för vissa personer, men svartsjuka påverkas också av den aktuella relationen, tidigare erfarenheter, tillit och andra faktorer.

Beror svartsjuka på otrygg anknytning?

Forskning visar statistiska samband mellan anknytningsrelaterad oro och svartsjuka, men anknytning förklarar inte all svartsjuka och observationsstudier kan inte fastställa enkla orsakssamband.

Är det okej att kontrollera partnerns telefon om jag är svartsjuk?

Svartsjuka ger inte rätt att övervaka eller kontrollera en annan person. 1177 beskriver övervakning av telefon och sociala medier som exempel på kontrollerande eller kränkande beteende.

Hur vet jag om min svartsjuka är befogad?

Det går inte att avgöra enbart utifrån känslans styrka. Det kan vara hjälpsamt att skilja mellan faktiska händelser och misstankar, och undersöka hur du försöker skapa säkerhet.

Varför blir jag inte lugn när partnern försäkrar mig?

Om den grundläggande osäkerheten finns kvar kan ett lugnande besked ge kortvarig lättnad men snart följas av en ny fråga eller misstanke.

Kan psykoterapi hjälpa vid svartsjuka?

Psykoterapi kan vara relevant för att förstå och förändra sådant som rädsla för avvisande, kontroll, grubblande, självkänsla och återkommande relationsmönster. Den specifika behandlingsforskningen om svartsjuka är dock mer begränsad än forskningen för flera diagnostiserade psykiska tillstånd.

Är PDT bevisad behandling mot svartsjuka?

Det finns inte ett tillräckligt starkt specifikt forskningsunderlag för att beskriva vanlig psykodynamisk psykoterapi som en etablerad förstahandsbehandling för svartsjuka. PDT kan vara relevant när svartsjukan ingår i bredare känslomässiga och relationella mönster.

Ska man gå individuellt eller tillsammans som par?

Det beror på problemet. Individuell psykoterapi kan passa när personen vill arbeta med egna återkommande mönster. Parterapi kan vara relevant när båda vill arbeta med tillit, kommunikation eller ett relationssvek.

Vad gör jag om min partner är rädd för min svartsjuka?

Ta det på allvar. Om beteendet omfattar kontroll, hot, övervakning eller våld behövs särskild hjälp för att beteendet ska upphöra. 1177 beskriver flera stödvägar för den som vill förändra kontrollerande eller våldsamt beteende.

Är svartsjuka en diagnos?

Nej. Vanlig romantisk svartsjuka är inte en psykiatrisk diagnos. Vanföreställningspräglad eller på annat sätt mycket avvikande svartsjuka kan däremot förekomma inom psykiatriska tillstånd och behöver då bedömas professionellt.

Behöver jag remiss?

Nej. Hos Gävleborgs Psykoterapi kan vuxna boka privat psykoterapi utan remiss.

Kan jag boka från hela Sverige?

Ja. Psykoterapi online erbjuds till vuxna i hela Sverige när behandlingsformen och vårdnivån bedöms vara lämpliga.

Boka psykoterapi online

Om svartsjuka, kontrollbehov eller rädsla för att bli lämnad återkommer och påverkar dina relationer kan ett första psykoterapisamtal användas för att förstå vad som händer.

Arbetet kan handla om att skilja mellan faktiska relationsproblem och egna rädslor, förstå återkommande mönster och utveckla andra sätt att hantera osäkerhet, tillit och starka känslor.

Om svartsjukan har övergått i hot, kontroll eller våld behöver detta tas på särskilt allvar och mer specifika stödinsatser kan behövas.

Hos Gävleborgs Psykoterapi kan vuxna boka psykoterapi online med legitimerad psykoterapeut från hela Sverige utan remiss när privat psykoterapi bedöms vara en lämplig insats.

Boka psykoterapi online