Psykoterapi online vid utmattning

Långvarig stress kan till slut påverka både kroppen, tankeförmågan och känslolivet. Det som tidigare gick att hantera genom att arbeta lite mer, vila under helgen eller försöka skärpa sig kanske inte längre fungerar.

Du kan känna dig ständigt trött, få svårt att koncentrera dig, bli mer känslig för ljud och krav eller märka att även enkla vardagsuppgifter kräver mycket energi.

I ett sådant läge är det viktigt att skilja mellan vanlig stress, uttalad utmattning och ett möjligt utmattningssyndrom. Om du tror att du har eller håller på att utveckla utmattningssyndrom bör du kontakta vårdcentralen för bedömning.

Psykoterapi kan samtidigt vara en del av arbetet med att förstå vilka belastningar och återkommande mönster som har bidragit till situationen och vad som behöver förändras för att skapa mer hållbar återhämtning.

Hos Gävleborgs Psykoterapi kan vuxna genomföra psykoterapi online via video från hela Sverige när behandlingsformen och vårdnivån bedöms vara lämpliga.

Vad menas med utmattning?

Ordet utmattning används på flera olika sätt. I vardagligt språk kan det beskriva en djup fysisk och psykisk trötthet efter långvarig belastning.

Utmattningssyndrom är däremot ett tillstånd som behöver bedömas inom hälso- och sjukvården.

1177 beskriver utmattningssyndrom som kroppsliga och psykiska besvär som uppstår efter långvarig stress eller hög psykisk belastning i kombination med för lite återhämtning.

1177 – Utmattningssyndrom

Det innebär att en person kan vara mycket stressad utan att ha utmattningssyndrom och att det inte är lämpligt att själv ställa diagnosen enbart utifrån trötthet.

Vad är skillnaden mellan stress och utmattning?

Stress är en naturlig reaktion som hjälper kroppen att mobilisera energi när vi behöver hantera krav eller hot.

Under kortare perioder kan hög belastning fungera relativt väl om den följs av tillräcklig återhämtning.

Problemet uppstår när belastningen fortsätter under lång tid och återhämtningen inte längre kompenserar för kraven.

1177 beskriver att det ofta börjar med symtom som trötthet och sömnproblem. Om den höga stressen fortsätter kan tillståndet gradvis förvärras.

Det är därför relevant att reagera redan innan situationen blivit så svår att vardagsfunktionen tydligt försämras.

Om du fortfarande främst befinner dig i en period av hög belastning kan du läsa Psykoterapi online vid stress.

Vanliga symtom vid utmattningssyndrom

1177 beskriver att utmattningssyndrom vanligtvis påverkar både kroppen och psyket.

Vanliga besvär kan bland annat vara:

• uttalad trötthet och energibrist
• sömnsvårigheter
• att snabbt bli psykiskt eller fysiskt uttröttad
• svårigheter att koncentrera sig
• minnesproblem
• svårigheter att planera och prioritera
• irritabilitet
• oro och ångest
• nedstämdhet
• ökad känslighet för ljud och intryck
• hjärtklappning eller yrsel
• kroppslig värk
• besvär från mage och tarmar
• skuld- och skamkänslor över att inte längre orka som tidigare

Flera av dessa symtom kan även förekomma vid andra medicinska eller psykiska tillstånd. Därför behövs professionell bedömning när besvären blivit omfattande.

När ska jag söka vård?

1177 rekommenderar att du kontaktar en vårdcentral om du tror att du har eller håller på att få utmattningssyndrom.

Det är särskilt viktigt eftersom uttalad trötthet, koncentrationsproblem, sömnsvårigheter och andra symtom också kan ha andra orsaker.

Vid en medicinsk bedömning kan läkare bland annat behöva undersöka om andra sjukdomar kan ligga bakom symtomen. 1177 beskriver att kroppsundersökning och blodprov ofta ingår i utredningen.

Psykoterapi online ska därför inte användas som ersättning för medicinsk bedömning vid misstänkt utmattningssyndrom.

1177 – När och var ska jag söka vård vid utmattningssyndrom?

Utmattning utvecklas ofta gradvis

För många kommer problemen inte från en dag till en annan.

Under lång tid kan personen kompensera genom att anstränga sig ännu mer. När koncentrationen försämras arbetar hon längre. När energin minskar prioriteras återhämtningen bort för att hinna med det som upplevs som nödvändigt.

Det kan skapa en ond cirkel där samma strategier som tidigare hjälpt personen att klara hög belastning till slut bidrar till att belastningen fortsätter.

Först när kroppen eller tankeförmågan tydligt säger ifrån blir det uppenbart att situationen inte längre är hållbar.

”Jag borde klara mer”

En av de svåraste delarna av utmattning kan vara skillnaden mellan vad personen vill kunna göra och vad hon faktiskt orkar.

Den som tidigare varit effektiv, ansvarstagande och van att lösa problem kan ha mycket svårt att acceptera en plötsligt minskad kapacitet.

Tankar som följande kan uppstå:

• ”Jag borde kunna skärpa mig.”
• ”Alla andra klarar mycket mer.”
• ”Jag är lat.”
• ”Jag borde vara tillbaka på jobbet nu.”
• ”Jag gör min familj besviken.”
• ”Jag måste ta igen allt jag inte har hunnit.”

Sådana tankar kan förstärka skuld och självkritik och göra det svårare att anpassa belastningen till den faktiska energinivån.

Utmattning och självkritik

Personer som är vana att värdera sig själva utifrån prestation kan uppleva minskad ork som ett personligt misslyckande.

Det kan då uppstå en paradox: kroppen behöver minskad belastning men självkritiken driver personen att fortsätta bevisa att hon fortfarande klarar lika mycket.

Psykoterapeutiskt kan det vara relevant att undersöka vilka krav personen ställer på sig själv och vad det skulle innebära känslomässigt att sänka dem.

För vissa väcker det rädsla för att bli betraktad som svag eller lat. För andra känns det mycket svårt att göra någon annan besviken.

Om stark självkritik är central kan du även läsa Psykoterapi online vid låg självkänsla.

Svårigheter att sätta gränser

Långvarig belastning beror inte alltid på att personen saknar kunskap om återhämtning.

Många vet redan att de behöver vila, säga nej eller minska arbetsmängden men har ändå mycket svårt att göra det.

Det kan exempelvis bero på:

• rädsla för att göra andra besvikna
• starkt ansvar för andra människor
• behov av att känna sig behövd
• prestationsbaserad självkänsla
• svårigheter att be om hjälp
• höga krav på att vara självständig
• rädsla för konflikter
• svårigheter att känna efter var den egna gränsen går

Om sådana mönster har bidragit till den långvariga belastningen kan psykoterapi ge möjlighet att förstå varför de är så svåra att förändra.

När ansvarstagande blir överansvar

Att vara ansvarstagande är i grunden en tillgång. Men ibland utvecklas ett mönster där personen upplever ansvar även för sådant som egentligen ligger utanför den egna kontrollen.

Det kan handla om att alltid lösa kollegors problem, se till att familjen fungerar, förebygga konflikter och finnas tillgänglig när någon behöver hjälp.

Det som utifrån ser ut som hög kapacitet kan därför samtidigt innebära att personens egna behov får mycket lite utrymme.

I psykoterapi kan arbetet handla om att skilja mellan rimligt ansvar och sådant överansvar som successivt blivit en belastning.

Utmattning handlar sällan bara om arbetet

Arbetsbelastning är en vanlig faktor vid långvarig stress, men hela livssituationen behöver vägas in.

1177 beskriver att utmattning ofta uppstår genom en kombination av belastningar från olika delar av livet.

Det kan exempelvis vara:

• höga krav på arbetet
• små möjligheter att påverka arbetsbelastningen
• stort ansvar hemma
• omsorg om en närstående
• ekonomiska svårigheter
• separation
• sjukdom i familjen
• sorg
• långvariga konflikter

Det är därför ofta otillräckligt att bara fråga hur mycket personen arbetar. Den samlade belastningen är viktig.

Hur kan psykoterapi hjälpa vid utmattning?

Psykoterapi kan vara en del av ett bredare behandlings- och rehabiliteringsarbete när vårdnivån är lämplig.

1177 beskriver att behandling vid utmattningssyndrom kan innehålla flera olika insatser, bland annat information om stress, rådgivning, KBT, samtalsstöd, fysioterapi och vid behov läkemedel mot exempelvis depression eller sömnsvårigheter.

Psykoterapeutiskt arbete kan bland annat handla om att förstå:

• hur belastningen successivt blivit för hög
• vilka signaler som tidigare ignorerats
• varför det varit svårt att säga nej
• vilken betydelse prestation har för självkänslan
• varför återhämtning väcker skuld
• hur relationella krav påverkar belastningen
• hur egna behov uppmärksammas och uttrycks
• hur ett mer hållbart förhållningssätt kan utvecklas

Målet är inte att psykoterapin ensam ska behandla alla delar av ett utmattningstillstånd. Vid diagnostiserat utmattningssyndrom kan flera typer av vård och rehabilitering behöva kombineras.

Ett psykodynamiskt perspektiv på långvarig stress

I psykodynamisk psykoterapi kan fokus ligga på varför vissa sätt att hantera krav har blivit så starka och automatiska.

En person kanske under lång tid har lärt sig att uppskattning kommer när hon presterar och tar ansvar. Att vila kan då kännas obehagligt snarare än återhämtande.

En annan person kanske har svårt att uttrycka irritation eller säga ifrån. I stället fortsätter hon att anpassa sig tills belastningen blir ohållbar.

För någon annan finns en stark rädsla för att vara beroende av andra. Att be om hjälp blir därför mycket svårare än att fortsätta pressa sig själv.

Det psykoterapeutiska arbetet kan då handla om att förstå dessa mönster och de känslor som gör dem svåra att förändra.

Läs mer om Psykodynamisk terapi online.

Återhämtning är inte bara att vila

Vid uttalad utmattning kan fysisk och mental återhämtning vara central. Men ett mer långsiktigt arbete kan också behöva handla om hur livet organiseras när energin successivt återkommer.

Om personen återvänder till exakt samma belastning och samma sätt att förhålla sig till krav kan problemen riskera att fortsätta.

Frågor som kan bli viktiga är:

• Vad behöver faktiskt förändras?
• Vilka krav är yttre och vilka skapar jag själv?
• Hur märker jag att min gräns närmar sig?
• Vad händer när jag försöker säga nej?
• Hur ser jag på min egen prestation och mitt värde?
• Finns det utrymme i livet som inte handlar om att prestera?

Det handlar alltså både om återhämtning från den aktuella belastningen och om möjligheten att skapa ett mer hållbart sätt att leva framåt.

Utmattning och sömn

Sömnproblem är vanliga vid långvarig stress och utmattningssyndrom.

Personen kan ha svårt att somna, vakna flera gånger under natten eller vakna tidigt med tankar som direkt börjar kretsa kring krav och problem.

Samtidigt kan oro över själva sömnen skapa ytterligare stress.

Vid omfattande eller långvariga sömnproblem kan särskild bedömning och behandling behövas. 1177 beskriver också sömnsvårigheter som ett område som kan behöva behandlas inom rehabiliteringen vid utmattningssyndrom.

Utmattning och koncentrationssvårigheter

Ett av de mest oroande symtomen för många är förändrad kognitiv förmåga.

Personen kan ha svårt att:

• läsa längre texter
• följa ett samtal
• komma ihåg information
• växla mellan flera uppgifter
• planera vardagen
• fatta beslut
• sortera intryck

Det kan skapa rädsla för att något permanent har hänt med hjärnan.

1177 beskriver minnes- och koncentrationssvårigheter som vanliga symtom vid utmattningssyndrom och att återhämtningen för vissa kan ta lång tid.

Det är ytterligare ett skäl till att omfattande symtom bör bedömas inom hälso- och sjukvården.

Utmattning, ångest och oro

Ångest är vanligt vid utmattningssyndrom. För vissa fanns oron långt innan den uttalade utmattningen utvecklades. För andra uppstår den som en reaktion på att den egna förmågan plötsligt inte fungerar som tidigare.

Personen kan exempelvis bli rädd för:

• att aldrig bli återställd
• att förlora arbetet
• att ekonomin inte ska fungera
• att inte klara familjeansvar
• att symtomen betyder allvarlig sjukdom

Om ångesten är en framträdande del av problemen kan du läsa Psykoterapi online vid ångest.

Utmattning och depression är inte samma sak

Utmattningssyndrom och depression kan förekomma samtidigt, men de är inte samma sak.

1177 betonar att inte alla som får utmattningssyndrom också får depression.

Det är därför viktigt att bedöma nedstämdhet, lust, motivation, självkritik, framtidstro och övriga depressiva symtom separat.

Om depression är en central del av situationen kan du läsa Psykoterapi online vid depression.

Utmattning och grubblande

Under perioder av långvarig stress kan tänkandet fortsätta även när kroppen egentligen försöker vila.

Tankarna kan handla om sådant som inte blivit gjort, problem som måste lösas, framtida arbetsuppgifter eller skuld över den egna situationen.

Den fysiska aktiviteten minskar kanske, men det mentala arbetet fortsätter.

Om repetitivt tänkande har blivit en stor del av belastningen kan du läsa Psykoterapi online vid grubblande och övertänkande.

Vad säger forskningen om psykologisk behandling vid utmattning?

Forskningsläget behöver beskrivas försiktigt eftersom begreppen utmattningssyndrom, långvarig stress och internationellt definierad burnout inte är helt utbytbara.

En umbrella review publicerad 2024 sammanställde tio systematiska översikter eller metaanalyser av interventioner mot burnout. Studierna gav stöd för flera typer av psykologiska interventioner, bland annat KBT och mindfulnessbaserade metoder, men forskarna betonade samtidigt behovet av mer forskning och större uppmärksamhet på arbetsmiljön.

PubMed – Psychotherapeutic burnout interventions: an umbrella review

Resultaten bör inte direkt översättas till svensk diagnostiserad utmattningssyndrom eftersom många studier har undersökt arbetsrelaterad burnout i specifika yrkesgrupper.

Ny svensk forskning visar att behandlingen behöver individualiseras

En svensk randomiserad studie publicerad 2025 undersökte 300 vuxna med anpassningsstörning eller utmattningssyndrom.

Deltagarna fick antingen tolv veckors terapeutstödd internetbaserad KBT eller ett internetbaserat program med generell hälsofrämjande behandling.

Båda grupperna förbättrades tydligt, men KBT var inte överlägsen den aktiva jämförelsebehandlingen för gruppen som helhet. I analyserna av deltagare med utmattningssyndrom var KBT inte överlägsen den hälsofrämjande behandlingen.

Forskarna drog slutsatsen att det behövs bättre förståelse för vilka mekanismer och behandlingskomponenter som är viktigast för personer med stressrelaterade tillstånd.

PubMed – Internet-Delivered Treatment for Stress-Related Disorders: A Randomized Controlled Trial

Detta är en viktig nyansering. Det finns alltså inte stöd för att beskriva någon enskild psykoterapeutisk metod som en universell lösning vid utmattningssyndrom.

Kan psykodynamisk psykoterapi hjälpa vid utmattning?

Det finns betydligt mindre specifik forskning på psykodynamisk psykoterapi vid diagnostiserat utmattningssyndrom än på exempelvis KBT-baserade och stressinriktade interventioner.

Därför bör man inte påstå att psykodynamisk psykoterapi är en specifikt etablerad behandling för själva diagnosen utmattningssyndrom.

Psykodynamiskt arbete kan däremot vara relevant när det finns känslomässiga och relationella mönster som bidrar till den långvariga belastningen, exempelvis stark självkritik, överanpassning, svårigheter att sätta gränser eller ett mycket starkt prestationsberoende.

Om detta är en del av problematiken behöver arbetet integreras med eventuell medicinsk behandling, rehabilitering, arbetsanpassning och andra insatser som personen behöver.

Arbetsmiljön går inte att behandla bort i psykoterapi

Det är viktigt att inte individualisera ett problem som i grunden orsakas av ohållbara yttre förhållanden.

Om arbetsbelastningen är orimlig, bemanningen otillräcklig eller arbetsmiljön destruktiv räcker det inte att personen lär sig hantera stress bättre.

Arbetsförhållandena kan också behöva förändras.

1177 beskriver att anpassning av arbetsuppgifter och stöd från arbetsgivare eller företagshälsovård kan vara viktiga delar av rehabiliteringen.

Psykoterapi kan hjälpa personen att förstå egna mönster och fatta beslut, men den kan inte ersätta nödvändiga organisatoriska förändringar.

Att återgå till arbete efter utmattning

Återgång till arbete kan väcka både hopp och oro.

En del är rädda för att inte längre klara sitt arbete. Andra vill snabbt tillbaka till sin tidigare nivå och riskerar att öka belastningen snabbare än återhämtningen tillåter.

1177 betonar betydelsen av att arbetsbelastningen anpassas efter vad personen faktiskt orkar när arbete eller arbetsträning återupptas.

Det kan också vara viktigt att identifiera vilka delar av den tidigare situationen som måste förändras för att återgången ska bli hållbar.

Hur fungerar psykoterapi online vid utmattning?

Det första samtalet används för att skapa en bild av situationen och bedöma om privat psykoterapi online är en lämplig del av hjälpen.

Samtalet kan bland annat handla om:

• hur länge belastningen pågått
• vilka symtom du har
• om du redan har kontakt med vården
• arbete och annan belastning
• sömn och återhämtning
• relationer och ansvar
• självkritik och prestationskrav
• svårigheter att sätta gränser
• vad du hoppas få hjälp med

Om symtombilden talar för att medicinsk utredning eller annan vård behöver prioriteras är det viktigt att den delen inte ersätts av privat psykoterapi.

Du kan läsa mer om första samtalet hos psykoterapeut.

Är onlineformatet lämpligt när man är utmattad?

För vissa kan videosamtal underlätta eftersom resor till och från en mottagning försvinner. För andra kan skärmtrötthet, kognitiva svårigheter eller behov av annan vård göra ett annat upplägg lämpligare.

Det behöver därför bedömas individuellt.

På ett mer generellt plan har forskning jämfört livebaserad psykoterapi via video med psykoterapi ansikte mot ansikte. En metaanalys av 47 jämförande studier med totalt 3 564 deltagare fann överlag försumbara skillnader i behandlingsresultat mellan formaten.

PubMed – Live psychotherapy by video versus in-person: A meta-analysis

Den forskningen gäller flera olika problemområden och visar inte specifikt att videopsykoterapi är rätt behandling vid utmattningssyndrom.

Behöver jag ha fått diagnosen utmattningssyndrom?

Nej, du behöver inte ha en diagnos för att boka ett första privat psykoterapisamtal.

Men om du har omfattande trötthet, kognitiva symtom eller andra besvär som gör att du misstänker utmattningssyndrom bör du också kontakta vårdcentralen.

Ett psykoterapisamtal kan inte ersätta den medicinska utredning som kan behövas för att bedöma symtomen och utesluta andra orsaker.

Kan man söka hjälp innan man blir utmattad?

Ja. Det kan vara särskilt värdefullt att reagera när du ser tecken på att belastningen blivit långvarig men innan funktionsförmågan försämrats kraftigt.

1177 betonar också att det är bra att söka hjälp tidigt vid stressrelaterade besvär.

Tecken som kan vara värda att uppmärksamma är exempelvis:

• att återhämtningen inte längre fungerar
• att sömnen försämras
• att koncentrationen minskar
• att du blir mer lättirriterad
• att du ständigt känner dig pressad
• att ledig tid inte längre ger återhämtning
• att du börjar få kroppsliga stressymtom
• att du vet att belastningen måste minska men ändå inte lyckas förändra den

Läs mer i När ska man söka psykoterapi?

När behövs annan eller mer omfattande vård?

Vid misstänkt utmattningssyndrom bör vårdcentralen kontaktas.

Det gäller också om symtomen blivit så omfattande att du har svårt att klara vardag, arbete eller grundläggande aktiviteter.

Vid samtidig svår depression, suicidtankar, allvarlig ångest eller andra tillstånd kan ytterligare medicinsk eller psykiatrisk behandling behövas.

Ring 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning.

Om du har allvarliga självmordstankar, planer på att ta ditt liv eller befinner dig i en akut situation där du eller någon annan riskerar att skadas ska du söka akut vård eller ringa 112.

Psykoterapi online vid utmattning i hela Sverige

För den som har en lämplig vårdnivå och möjlighet att genomföra samtal digitalt kan psykoterapi online göra behandlingen mer tillgänglig.

Det kan bland annat innebära mindre tid och energi på resor och möjlighet att välja psykoterapeut utifrån behandlingsinriktning snarare än geografiskt avstånd.

Hos Gävleborgs Psykoterapi erbjuds psykoterapi online till vuxna i hela Sverige när behandlingsformen bedöms vara lämplig.

Vanliga frågor om psykoterapi och utmattning

Är utmattning samma sak som utmattningssyndrom?

Nej. Utmattning kan användas som ett allmänt begrepp för stark trötthet och belastning. Utmattningssyndrom är ett tillstånd som behöver bedömas inom hälso- och sjukvården.

Kan en psykoterapeut diagnostisera min trötthet?

Vid misstänkt utmattningssyndrom behöver en medicinsk bedömning göras och andra möjliga orsaker till symtomen kan behöva uteslutas. Kontakta därför vårdcentralen.

Kan psykoterapi vara en del av behandlingen?

Ja. Samtalsstöd och psykologisk behandling kan ingå bland flera olika insatser vid stressrelaterade problem. Vilken behandling som behövs beror på symtom och individuell situation.

Kan psykoterapi hjälpa mig att förstå varför jag pressat mig så hårt?

Det kan vara ett relevant psykoterapeutiskt fokus. Arbetet kan exempelvis handla om prestationskrav, självkritik, gränssättning, ansvar och relationella mönster som gjort belastningen svår att minska.

Är depression och utmattningssyndrom samma sak?

Nej. Depression kan förekomma samtidigt med utmattningssyndrom, men alla med utmattningssyndrom har inte depression.

Kan jag gå i psykoterapi online om jag är sjukskriven?

Det kan vara möjligt, men vård och rehabilitering behöver anpassas till din situation. Om du redan behandlas inom sjukvården är det viktigt att den vården inte ersätts av en privat insats som inte täcker samma behov.

Behöver jag remiss för privat psykoterapi?

Nej. Hos Gävleborgs Psykoterapi kan du boka privat psykoterapi utan remiss.

Kan jag boka från hela Sverige?

Ja. Psykoterapi online erbjuds till vuxna i hela Sverige när behandlingsformen bedöms vara lämplig.

Boka psykoterapi online

Om långvarig stress har blivit en del av ett återkommande mönster av höga krav, självkritik eller svårigheter att sätta gränser kan psykoterapi vara ett sätt att börja förstå vad som behöver förändras.

Om du samtidigt misstänker utmattningssyndrom bör du kontakta vårdcentralen för medicinsk bedömning.

Hos Gävleborgs Psykoterapi kan vuxna boka psykoterapi online med legitimerad psykoterapeut från hela Sverige när privat psykoterapi bedöms vara en lämplig insats.

Källor och vidare läsning

1177 – Utmattningssyndrom

PubMed – Psychotherapeutic burnout interventions: an umbrella review

PubMed – Internet-Delivered Treatment for Stress-Related Disorders: A Randomized Controlled Trial

PubMed – Live psychotherapy by video versus in-person: A meta-analysis

Texten är allmän information och ersätter inte individuell medicinsk, psykiatrisk, psykologisk eller psykoterapeutisk bedömning eller behandling.