Hoppa till innehåll
Samtalsstöd för medarbetare
En medarbetare behöver inte vara sjukskriven för att behöva professionellt stöd.
Psykisk belastning kan utvecklas gradvis. Stress, oro, sömnsvårigheter, personliga kriser eller problem i relationer kan påverka både välbefinnandet och förmågan att fungera på arbetet långt innan situationen leder till längre frånvaro.
För arbetsgivaren kan det därför vara värdefullt att veta när samtalsstöd kan vara en lämplig tidig insats – och när andra åtgärder behöver prioriteras.
Gävleborgs Psykoterapi erbjuder samtalsstöd och psykoterapeutiska insatser för företag och arbetsgivare med möjlighet till individuella samtal för vuxna medarbetare.
Vad är samtalsstöd för medarbetare?
Samtalsstöd innebär att en medarbetare får möjlighet att träffa en professionell samtalspartner för att undersöka och hantera en situation som påverkar personens psykiska mående eller funktion.
Det kan handla om problem som har sitt ursprung i arbetet.
Men det kan också handla om privata svårigheter som börjar påverka arbetslivet.
Vanliga områden kan exempelvis vara:
- stress och hög psykisk belastning
- oro och ångest
- nedstämdhet
- sömnsvårigheter
- svårigheter med återhämtning
- prestationskrav
- självkritik
- relationsproblem
- konflikter
- livskriser
- sorg och förlust
- personliga förändringar som påverkar arbetsförmågan
Vilken insats som är lämplig behöver alltid bedömas utifrån den enskilda personens situation.
När bör arbetsgivaren överväga samtalsstöd?
Det finns ingen exakt gräns där professionellt stöd automatiskt blir nödvändigt.
En viktig princip är däremot att arbetsgivaren inte behöver vänta tills en medarbetare blivit sjukskriven.
Försäkringskassan betonar att arbetsgivaren har ansvar för att förebygga och förkorta sjukfrånvaro och att tidiga insatser kan vara betydelsefulla.
Försäkringskassan – Att förebygga sjukfrånvaro
Samtalsstöd kan exempelvis övervägas när:
- medarbetaren själv uttrycker att hon eller han behöver hjälp
- psykisk belastning börjar påverka arbetet
- stress eller oro har blivit återkommande
- en svår livshändelse påverkar arbetsförmågan
- medarbetaren har svårt att återhämta sig
- det finns återkommande korttidsfrånvaro tillsammans med tecken på ohälsa
- personen behöver professionellt stöd parallellt med arbetsanpassning
- en chef bedömer att den egna rollen inte räcker för att möta personens behov
Arbetsgivaren behöver inte vänta på en diagnos
Professionellt stöd behöver inte reserveras för personer som redan har fått en psykiatrisk diagnos.
En medarbetare kan ha betydande psykisk belastning utan att uppfylla kriterier för exempelvis depression eller ångestsyndrom.
Det kan ändå finnas behov av ett professionellt samtalsutrymme.
Arbetsgivaren behöver därför inte försöka avgöra vilken diagnos personen eventuellt har.
Det är mer relevant att undersöka:
- hur personen fungerar i arbetet
- om arbetssituationen bidrar till belastningen
- vilka förändringar arbetsgivaren kan göra
- om medarbetaren själv önskar professionellt stöd
När medarbetaren själv ber om hjälp
En av de tydligaste situationerna är när en medarbetare själv berättar att hon eller han har svårt att hantera sin situation.
Det kan exempelvis låta som:
”Jag sover nästan inte på nätterna längre.”
”Jag känner mig stressad hela tiden.”
”Jag har svårt att koncentrera mig.”
”Det händer mycket privat och jag märker att det påverkar jobbet.”
”Jag tror att jag behöver prata med någon.”
Sådana uttalanden behöver inte betyda att psykoterapi automatiskt är rätt behandling.
Men de kan vara en tydlig anledning att diskutera vilket stöd som finns tillgängligt.
När chefen ser en förändring
I andra situationer tar medarbetaren inte själv initiativet.
Chefen kanske i stället märker en tydlig förändring.
Det kan exempelvis handla om:
- ovanlig trötthet
- svårigheter att koncentrera sig
- ökad irritabilitet
- fler misstag
- minskat engagemang
- socialt tillbakadragande
- mycket övertidsarbete
- återkommande frånvaro
- svårigheter att prioritera
En sådan förändring ska inte användas som grund för att diagnostisera personen.
Men den kan motivera ett samtal om hur arbetssituationen fungerar och om något stöd behövs.
Läs även Psykisk ohälsa hos medarbetare om tidiga förändringar som arbetsgivare kan uppmärksamma.
När stressen börjar påverka vardagen
Stress är inte automatiskt ett tecken på psykisk ohälsa.
Men långvarig stress utan tillräcklig återhämtning kan leda till betydande psykiska och kroppsliga besvär.
1177 beskriver bland annat sömnproblem, koncentrationssvårigheter, irritabilitet, oro och trötthet som möjliga reaktioner vid långvarig stress.
Om en medarbetare upplever sådana besvär kan professionellt stöd vara en av flera möjliga åtgärder.
Samtidigt behöver arbetsgivaren undersöka om arbetsmiljön bidrar till belastningen.
Läs mer om arbetsrelaterad stress och när arbetsgivaren bör agera.
När problemen finns i privatlivet
En medarbetares arbetsförmåga påverkas inte bara av vad som händer på arbetsplatsen.
Personliga svårigheter kan också få stor betydelse.
Det kan exempelvis handla om:
- separation
- relationsproblem
- allvarlig sjukdom i familjen
- sorg
- ekonomisk belastning
- omsorgsansvar
- andra stora förändringar i livet
Försäkringskassan beskriver att arbetsgivaren bör visa stöd när en medarbetare mår dåligt, oavsett om orsaken är kopplad till jobbet eller privatlivet.
Försäkringskassan – Att förebygga sjukfrånvaro
Arbetsgivaren ska naturligtvis inte ta över ansvaret för medarbetarens privatliv.
Men professionellt samtalsstöd kan vara en möjlig insats när privata svårigheter tydligt påverkar personens psykiska mående eller funktion.
Arbetsgivaren behöver inte känna till alla detaljer
En chef behöver inte veta exakt vad som händer i medarbetarens privatliv.
Personen kan exempelvis säga:
”Jag går igenom en svår situation privat och märker att det påverkar min koncentration.”
Det kan vara tillräcklig information för att diskutera hur arbetet fungerar och om något stöd kan erbjudas.
Det finns ingen anledning att pressa fram privata detaljer som inte behövs för arbetsgivarens uppdrag.
När är samtalsstöd förebyggande?
Förebyggande stöd innebär inte att arbetsgivaren försöker behandla en sjukdom innan den har uppstått.
Det kan snarare handla om att skapa tillgång till professionellt stöd när en person befinner sig i en belastande situation men fortfarande fungerar relativt väl.
Exempel kan vara en medarbetare som:
- har börjat få svårt att sova på grund av stress
- upplever starka prestationskrav
- har svårt att sätta gränser
- befinner sig i en livskris
- märker att oro tar allt mer energi
Att erbjuda stöd tidigt betyder inte att man kan lova att framtida sjukskrivning förhindras.
Det är en möjlig förebyggande åtgärd bland flera.
Tidiga insatser kan vara viktigare än stora sena insatser
Försäkringskassan lyfter fram att arbetsplatser med låg sjukfrånvaro kännetecknas av system för att fånga upp personer som riskerar att bli sjukskrivna och att viktiga insatser sker innan sjukskrivningen.
Försäkringskassan – Fyra nycklar för långtidsfriska arbetsplatser
Det betyder inte att alla medarbetare som är stressade behöver psykoterapi.
Men organisationen behöver ha en fungerande väg från:
”Vi ser att något inte fungerar.”
till:
”Vilken insats behöver vi göra?”
Samtalsstöd ska inte erbjudas i stället för arbetsmiljöåtgärder
Det här är en central gräns.
Om en medarbetare mår dåligt därför att arbetsbelastningen under lång tid varit ohållbar är lösningen inte enbart att skicka personen till samtalsstöd.
Arbetsmiljöverket betonar att psykisk ohälsa behöver förebyggas och hanteras på organisations-, grupp- och individnivå.
Arbetsmiljöverket – Riktlinjer för psykisk hälsa på arbetsplatsen
Om arbetsmiljön bidrar till problemen behöver arbetsgivaren därför också agera på den nivån.
Ett konkret exempel
En medarbetare arbetar regelbundet kvällar eftersom arbetsmängden inte ryms inom ordinarie arbetstid.
Personen börjar få sömnproblem och känner stark oro inför arbetsveckan.
Arbetsgivaren erbjuder fem stödsamtal.
Det kan vara värdefullt.
Men om arbetsmängden är oförändrad när samtalen avslutas finns den ursprungliga belastningen fortfarande kvar.
En mer komplett insats kan därför behöva innehålla både:
- förändring av arbetsbelastningen
- tydligare prioriteringar
- professionellt individuellt stöd
När individuella faktorer också spelar roll
Samtidigt är inte all arbetsrelaterad stress enbart organisatorisk.
En medarbetare kan exempelvis ha:
- mycket höga egna prestationskrav
- svårt att säga nej
- svårt att be om hjälp
- stark rädsla för att göra fel
- svårt att sätta gränser
Dessa mönster kan bidra till att personen tar på sig mer ansvar än vad arbetet kräver.
Här kan ett professionellt samtalsstöd ge möjlighet att förstå och förändra individuella mönster samtidigt som arbetsgivaren ansvarar för arbetets organisatoriska förutsättningar.
När samtalsstöd kan övergå i psykoterapi
Alla professionella samtal är inte psykoterapeutisk behandling.
Ett mer begränsat stöd kan ibland vara tillräckligt.
I andra situationer framkommer mer omfattande eller återkommande problem som behöver behandlas mer fördjupat.
Det kan exempelvis handla om:
- uttalad ångest
- depressiva symtom
- återkommande relationella svårigheter
- långvarig självkritik
- svåra livshändelser
- andra psykiska besvär
1177 beskriver psykoterapi som en behandlingsform där personen tillsammans med en professionell behandlare arbetar med bland annat känslor, tankar, beteenden, relationer och tidigare erfarenheter.
1177 – Psykoterapi och psykologisk behandling
Arbetsgivaren ska inte bestämma behandlingsmetod
En arbetsgivare kan identifiera ett behov av stöd och finansiera en insats.
Men det är den professionella behandlarens uppgift att tillsammans med personen bedöma vad som är lämpligt.
Arbetsgivaren behöver därför normalt inte besluta:
”Den här medarbetaren behöver fem sessioner av en viss metod.”
Ett bättre förhållningssätt är att beskriva ramen för uppdraget och låta den kliniska bedömningen styra innehållet.
Vad kan samtalsstöd handla om?
Innehållet varierar utifrån individens situation.
Vanliga områden kan exempelvis vara:
- hur personen reagerar på stress
- vilka situationer som skapar mest belastning
- hur återhämtningen fungerar
- svårigheter med gränser
- relationer och konflikter
- oro och ältande
- självkritik och prestationskrav
- förändringar och kriser
Målet behöver formuleras utifrån den enskilda personens problem och behov.
När medarbetaren har svårt att sätta gränser
En återkommande problematik i arbetslivet kan vara att en person har svårt att säga nej.
Medarbetaren kanske:
- tar på sig fler arbetsuppgifter än andra
- ställer upp trots att arbetsbelastningen redan är hög
- undviker att be chefen prioritera
- känner skuld när andra behöver hjälp
- arbetar längre än nödvändigt
Det kan finnas både organisatoriska och individuella aspekter.
Organisationen måste ha rimliga krav.
Samtidigt kan personen behöva undersöka varför det är så svårt att sätta gränser.
När prestationskraven är höga
Vissa medarbetare ställer betydligt högre krav på sig själva än arbetsgivaren gör.
De kanske upplever att ett arbete måste vara perfekt innan det kan lämnas vidare.
De kontrollerar detaljer upprepade gånger eller arbetar betydligt längre än kollegorna med samma uppgift.
Om mönstret skapar återkommande stress kan det finnas anledning att erbjuda professionellt stöd.
När en kris påverkar arbetet
Professionellt samtalsstöd kan också vara aktuellt när en medarbetare går igenom en svår livshändelse.
Exempel kan vara:
- dödsfall
- svår sjukdom
- separation
- familjekris
- annan stor förändring
Reaktionerna varierar mycket mellan människor.
Alla som befinner sig i sorg eller kris behöver inte psykoterapi.
Men vissa personer kan ha behov av professionellt stöd för att kunna bearbeta situationen och fungera i vardagen.
När arbetsplatsen drabbas av en allvarlig händelse
Om flera medarbetare påverkas av en olycka, ett plötsligt dödsfall eller annan allvarlig händelse behöver arbetsgivaren tänka bredare än individuella samtal.
Det kan behövas:
- tydlig information
- praktiskt stöd
- stöd till chefer
- anpassning av arbetet
- individuella insatser för vissa personer
Stödet behöver anpassas efter händelsen och de människor som varit berörda.
Vad händer om medarbetaren tackar nej?
Ett erbjudande om psykoterapeutiskt samtalsstöd bygger på att personen själv vill delta.
Arbetsgivaren kan därför erbjuda stöd, men bör inte använda psykoterapi som en påtvingad åtgärd för att hantera ett arbetsmiljöproblem.
Om medarbetaren tackar nej behöver arbetsgivaren fortfarande hantera de frågor som ligger inom arbetsgivarens ansvar.
Det kan exempelvis handla om arbetsbelastning, arbetsanpassning eller arbetsförmåga.
Hur kan chefen erbjuda samtalsstöd?
Ett erbjudande kan uttryckas enkelt och respektfullt.
Exempel:
”Vi har möjlighet att erbjuda professionellt samtalsstöd om du tror att det skulle vara hjälpsamt för dig.”
Eller:
”Utifrån det du berättar vill jag att du känner till att vi kan erbjuda kontakt med en extern legitimerad psykoterapeut. Du behöver inte bestämma dig nu.”
Det viktiga är att samtalsstödet presenteras som en resurs – inte som ett tecken på att arbetsgivaren har diagnostiserat personen.
Konfidentialitet gör skillnad
En central fråga vid arbetsgivarfinansierade samtal är vad arbetsgivaren får veta.
För att en medarbetare ska kunna tala öppet behöver rollerna vara tydliga.
Arbetsgivaren finansierar insatsen.
Men det innebär inte automatiskt att arbetsgivaren får information om vad personen berättar i psykoterapeutiska samtal.
Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal omfattas av professionella skyldigheter kring bland annat sekretess, journalföring och patientsäkerhet när insatsen sker inom hälso- och sjukvård.
Vad behöver arbetsgivaren egentligen veta?
I många fall behöver arbetsgivaren framför allt administrativ information.
Exempelvis:
- att kontakten har etablerats
- hur många samtal som omfattas av uppdraget
- faktureringsunderlag
Innehållet i samtalen är något annat.
Eventuell ytterligare återkoppling behöver vara förenlig med sekretess, uppdragets ramar och relevanta regler.
Samtalsstöd och arbetsanpassning kan behövas samtidigt
En medarbetare som mår psykiskt dåligt kan både behöva individuellt stöd och förändringar i arbetet.
Försäkringskassan beskriver att arbetsgivaren kan behöva överväga exempelvis andra arbetsuppgifter eller mer flexibla arbetstider när en medarbetare mår dåligt.
Försäkringskassan – Att förebygga sjukfrånvaro
Det behöver alltså inte vara antingen samtalsstöd eller arbetsanpassning.
I vissa situationer kan båda delarna vara relevanta.
När arbetsförmågan är oklar
Om arbetsgivaren behöver bedöma arbetsförmåga, arbetsanpassning eller rehabiliteringsbehov kan andra typer av professionella insatser behövas.
Försäkringskassan beskriver exempelvis arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd för situationer där det finns signaler om ohälsa, risk för sjukskrivning eller oklar arbetsförmåga i förhållande till arbetsuppgifterna.
Försäkringskassan – Arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd
Individuell psykoterapi och arbetsplatsinriktad rehabilitering är alltså inte samma sak.
Företagshälsovård eller psykoterapeut?
De fyller olika funktioner och kan ibland komplettera varandra.
Företagshälsovård kan exempelvis bidra med bred arbetsmiljökompetens, arbetsförmågebedömningar och stöd i rehabiliteringsprocesser.
En legitimerad psykoterapeut har i stället särskild kompetens inom psykoterapeutisk behandling och professionella samtal.
Om frågan huvudsakligen gäller arbetsorganisation eller rehabiliteringsutredning kan företagshälsovård vara rätt resurs.
Om en vuxen medarbetare behöver individuellt psykoterapeutiskt stöd kan legitimerad psykoterapeut vara relevant.
Vad säger forskningen om insatser på arbetsplatsen?
Forskningen visar inte att en enda typ av samtalsinsats löser psykisk ohälsa på arbetsplatsen.
En omfattande paraplyöversikt publicerad 2023 sammanställde metaanalyser av universella, selektiva och indikerade insatser för psykisk hälsa på arbetsplatser.
Översikten identifierade positiva effekter för vissa psykiska hälsoinsatser, men effekterna varierade beroende på intervention, målgrupp och utfall.
Det stödjer ett nyanserat arbetssätt där valet av insats behöver utgå från vilken typ av problem som faktiskt finns.
Arbetsfokuserade insatser kan behöva inkludera arbetet
En systematisk översikt och metaanalys från 2025 undersökte arbetsfokuserade interventioner för personer med symtom på depression, ångest eller psykisk belastning.
Studierna omfattade interventioner där organisatoriska strategier, arbetsmodifieringar eller samarbete med chef ingick.
Resultaten visade förbättringar av arbetsfunktion och mindre förbättringar av psykisk hälsa direkt efter insatserna, medan effekterna inte var lika tydliga vid längre uppföljning.
Det är ytterligare ett skäl att inte behandla individ och arbetsorganisation som två helt separata världar.
Samtalsstöd är inte en garanti mot sjukskrivning
Det är viktigt att arbetsgivare har realistiska förväntningar.
Professionellt samtalsstöd kan hjälpa en person att förstå och hantera psykisk belastning.
Men det går inte att lova att insatsen:
- förhindrar sjukskrivning
- ökar produktiviteten
- förkortar alla sjukfall
- löser organisatoriska arbetsmiljöproblem
Resultatet påverkas av många olika faktorer.
När bör samtalsstöd inte vara första åtgärden?
Det finns situationer där andra insatser behöver prioriteras.
Exempelvis:
- när arbetsbelastningen uppenbart är organisatoriskt ohållbar
- när det finns allvarliga arbetsmiljörisker
- när en konflikt kräver arbetsrättslig eller organisatorisk hantering
- när medicinsk bedömning behövs
- vid akuta psykiatriska tillstånd
- vid omedelbar risk för självskada eller självmord
Samtalsstöd kan ibland komplettera andra insatser men ska inte användas för att undvika rätt åtgärd.
När behövs medicinsk eller psykiatrisk bedömning?
Om en medarbetare har svåra eller långvariga psykiska symtom kan kontakt med hälso- och sjukvården behövas.
Vid akut fara för liv eller om en person har omedelbara planer att skada sig själv ska akut hjälp sökas, exempelvis via 112.
Arbetsgivarfinansierat samtalsstöd ersätter inte akut eller specialistpsykiatrisk vård.
Digitalt samtalsstöd för företag i hela Sverige
Arbetslivet är i dag geografiskt spritt.
Ett företag kan ha medarbetare på flera kontor, på distans eller i olika delar av landet.
Digitala individuella samtal kan därför vara ett sätt att skapa tillgång till samma professionella resurs oavsett arbetsort.
Gävleborgs Psykoterapi kan erbjuda digitalt samtalsstöd till vuxna medarbetare i hela Sverige när det digitala formatet och den aktuella insatsen bedöms vara lämpliga.
För mindre företag kan extern kompetens vara särskilt värdefull
Stora organisationer har ofta HR, företagshälsovård och flera interna stödfunktioner.
Mindre företag kan ha betydligt färre resurser.
En chef kan därför plötsligt behöva hantera en medarbetare som mår psykiskt dåligt utan att ha en intern professionell funktion att rådgöra med.
Tillgång till en extern professionell kontakt kan då vara ett sätt att komplettera organisationens egna resurser.
När kan ett företagsabonnemang vara relevant?
Om behov av samtalsstöd återkommer kan ett mer kontinuerligt upplägg vara ett alternativ.
Ett företagsabonnemang kan exempelvis innebära tillgång till:
- reserverade samtalstider för medarbetare
- chefscoachning
- professionellt chefsstöd
- kontakt vid särskilda situationer
- förebyggande psykoterapeutiska insatser
Läs mer om Gävleborgs Psykoterapis företagsabonnemang.
En enkel beslutsmodell för arbetsgivaren
När en medarbetare mår dåligt kan arbetsgivaren tänka i fyra steg.
1. Vad ser eller hör vi?
Finns det förändringar i arbetsförmåga, beteende, frånvaro eller något som personen själv berättat?
2. Bidrar arbetet till problemet?
Finns hög arbetsbelastning, otydliga krav, konflikt eller andra arbetsmiljöfaktorer?
3. Vad kan arbetsgivaren förändra?
Behöver arbetsuppgifter, prioriteringar, bemanning eller arbetstid ses över?
4. Behövs professionellt individuellt stöd?
Skulle medarbetaren kunna ha nytta av samtal med en extern professionell behandlare?
Flera av dessa åtgärder kan behöva genomföras samtidigt.
Vanliga misstag kring samtalsstöd för medarbetare
Att erbjuda stöd först när sjukskrivningen redan är ett faktum
Professionellt stöd kan i vissa fall vara relevant tidigare.
Att använda samtalsstöd för att slippa förändra arbetet
Individuella samtal ersätter inte arbetsmiljöåtgärder.
Att göra stödet obligatoriskt
Psykoterapeutiska samtal förutsätter individens medverkan.
Att förvänta sig detaljerad återrapportering
Arbetsgivaren finansierar inte rätten till innehållet i konfidentiella samtal.
Att tro att alla problem kräver psykoterapi
Ibland behövs arbetsanpassning, medicinsk bedömning, företagshälsovård, HR eller andra insatser i stället.
Att se samtalsstöd som en garanti mot sjukfrånvaro
Psykisk hälsa och arbetsförmåga påverkas av många olika faktorer och utfallet kan aldrig garanteras.
Vanliga frågor om samtalsstöd för medarbetare
När bör en arbetsgivare erbjuda samtalsstöd?
När en medarbetare upplever psykisk eller emotionell belastning som påverkar välbefinnande eller arbetsfunktion kan professionellt stöd vara en möjlig insats. Det kan ske innan sjukskrivning, men behovet behöver bedömas individuellt.
Måste medarbetaren vara sjuk för att få samtalsstöd?
Nej. Samtalsstöd kan också erbjudas förebyggande vid exempelvis stress, oro, livskris eller annan belastning.
Måste problemen vara arbetsrelaterade?
Nej. Även privata svårigheter kan påverka arbetsförmåga och psykiskt mående.
Kan arbetsgivaren kräva att medarbetaren går i psykoterapi?
Ett psykoterapeutiskt samtal bygger på personens egen medverkan. Arbetsgivaren kan erbjuda stöd men behöver skilja detta från andra arbetsgivaråtgärder som kan vara obligatoriska inom ramen för anställningen.
Får arbetsgivaren veta vad som sägs?
Inte automatiskt. Innehållet i psykoterapeutiska samtal omfattas av professionella regler kring sekretess när behandlingen ges inom hälso- och sjukvårdens ram. Eventuell återkoppling behöver vara förenlig med dessa regler och uppdragets utformning.
Kan samtalsstöd förebygga sjukskrivning?
Det kan vara en del av ett tidigt förebyggande arbete, men det går inte att garantera att sjukskrivning förhindras.
Är samtalsstöd samma sak som företagshälsovård?
Nej. Företagshälsovård har ofta ett bredare arbetsmiljö- och rehabiliteringsuppdrag. En legitimerad psykoterapeut har särskild kompetens inom psykoterapeutisk behandling och professionella samtal.
Kan stödet ges digitalt?
Ja. Individuellt samtalsstöd kan i många fall genomföras digitalt, vilket kan passa företag med medarbetare på flera orter.
Hur många samtal behöver en medarbetare?
Det finns inget antal som passar alla. Omfattningen behöver utgå från problemets karaktär, uppdragets ramar och professionell bedömning.
Kan en chef få samtalsstöd?
Ja. Även chefer kan behöva individuellt stöd vid hög belastning, svåra personalsituationer, konflikter eller andra psykiska och emotionella påfrestningar.
Kan arbetsgivaren köpa enstaka insatser?
Upplägget kan utformas utifrån organisationens behov. För företag med återkommande behov finns även möjlighet till mer kontinuerliga företagslösningar.
Ett tidigt stöd med tydliga professionella gränser
Att erbjuda samtalsstöd betyder inte att arbetsgivaren tar ansvar för medarbetarens hela psykiska hälsa.
Det betyder inte heller att varje psykiskt problem kan lösas genom några samtal.
Men tillgång till professionellt stöd kan vara en värdefull resurs när en medarbetare befinner sig i en belastande situation.
Den mest hållbara modellen är ofta att arbetsgivaren samtidigt håller flera frågor levande:
- Hur mår medarbetaren?
- Hur fungerar arbetet?
- Finns det arbetsmiljörisker som måste åtgärdas?
- Vilket professionellt stöd behöver personen?
På så sätt blir samtalsstödet en del av ett större och mer genomtänkt arbete kring psykisk hälsa och hållbara arbetsförutsättningar.
Kontakta Gävleborgs Psykoterapi
Gävleborgs Psykoterapi AB erbjuder professionellt samtalsstöd och psykoterapeutiska insatser för företag, organisationer och vuxna medarbetare.
Insatser kan genomföras digitalt i hela Sverige när det digitala formatet är lämpligt.
Vi erbjuder även chefscoachning, krisstöd och mer kontinuerliga företagslösningar.
Källor och vidare läsning
Försäkringskassan – Att förebygga sjukfrånvaro
Försäkringskassan – Fyra nycklar för långtidsfriska arbetsplatser
Försäkringskassan – Arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd
Arbetsmiljöverket – Riktlinjer för psykisk hälsa på arbetsplatsen
1177 – Psykoterapi och psykologisk behandling
Texten är allmän information för arbetsgivare och ersätter inte individuell medicinsk, psykiatrisk, psykologisk eller psykoterapeutisk bedömning. Samtalsstöd ersätter inte arbetsgivarens ansvar att undersöka, förebygga och åtgärda risker i arbetsmiljön.