Samtalsterapi eller psykoterapi?

Samtalsterapi och psykoterapi används ibland som om de betyder samma sak. I praktiken kan begreppen överlappa, men de berättar inte samma sak om behandlingen eller personen som utför den.

Psykoterapi är en psykologisk behandlingsmetod. 1177 beskriver att psykoterapi oftast innebär återkommande samtal med en psykolog eller psykoterapeut och att behandlingen kan genomföras enligt olika psykoterapeutiska metoder, exempelvis KBT eller PDT.

Samtalsbehandling är ett bredare begrepp. Inom hälso- och sjukvården kan även andra yrkesgrupper erbjuda exempelvis stödsamtal och annan samtalsbehandling.

1177 – Psykoterapi och psykologisk behandling

Det viktigaste när du söker hjälp är därför inte bara vad tjänsten kallas. Du behöver också veta vem behandlaren är, vilken utbildning och legitimation personen har, vilken metod som används och om behandlingen passar det problem du söker för.

Hos Gävleborgs Psykoterapi erbjuds psykoterapi online till vuxna i hela Sverige med legitimerad psykoterapeut.

Vad är psykoterapi?

Psykoterapi är en psykologisk behandlingsform där patient och behandlare arbetar med psykiska, känslomässiga eller relationella problem.

Behandlingen kan exempelvis handla om:

• ångest
• depression
• stress
• relationsproblem
• livskriser
• sorg
• självkänsla
• återkommande känslomässiga mönster

Vilket arbetssätt som används beror på den psykoterapeutiska metoden.

1177 beskriver bland annat kognitiv beteendeterapi, KBT, och psykodynamisk terapi, PDT, som vanliga psykoterapeutiska inriktningar.

Är all psykoterapi likadan?

Nej.

Psykoterapi är inte en enda metod.

Två personer kan båda gå i psykoterapi men få behandling som ser ganska olika ut.

I KBT ligger fokus ofta på hur tankar, känslor och beteenden samspelar och på sådant som konkret upprätthåller problemet.

I PDT ligger större fokus ofta på känslor, relationer, tidigare erfarenheter och återkommande sätt att fungera tillsammans med andra.

Det finns också flera andra psykoterapeutiska metoder och vidareutvecklingar.

Läs mer i KBT eller PDT – vad är skillnaden?.

Vad betyder samtalsterapi?

Samtalsterapi används ofta som ett mer allmänt uttryck för hjälp som sker genom återkommande samtal.

Begreppet säger däremot inte automatiskt:

• vilken psykoterapeutisk metod som används
• vilken utbildning behandlaren har
• om behandlaren har legitimation
• om samtalen är psykoterapi i egentlig mening
• vilket vetenskapligt stöd arbetssättet har för det aktuella problemet

Det är därför viktigt att inte välja behandling enbart utifrån ordet ”samtalsterapi”.

Samtal kan vara behandling utan att vara psykoterapi

1177 beskriver att det inom hälso- och sjukvården finns flera yrkesgrupper som kan erbjuda stödsamtal och annan samtalsbehandling.

Det kan exempelvis vara:

• läkare
• kuratorer
• sjuksköterskor
• fysioterapeuter
• arbetsterapeuter

Sådana samtal kan vara värdefulla och fylla en viktig funktion.

Men stödsamtal, rådgivning och strukturerad psykoterapi är inte nödvändigtvis samma insats.

Vad är skillnaden mellan stödsamtal och psykoterapi?

Ett stödsamtal kan exempelvis hjälpa en person att hantera en pågående svår situation, orientera sig i vården eller få emotionellt stöd.

Psykoterapi har vanligtvis ett tydligare behandlingssyfte och bygger på en psykoterapeutisk teori och metod.

Skillnaden går samtidigt inte alltid att avgöra genom hur ett enskilt samtal låter.

Både stödsamtal och psykoterapi kan innehålla:

• frågor
• reflektion
• emotionellt stöd
• samtal om relationer
• samtal om svåra livssituationer

Det är behandlingsramen, kompetensen, syftet och metoden som är mer avgörande.

Är psykoterapeut en skyddad titel?

Ja.

Socialstyrelsen är tydlig med att yrkestiteln psykoterapeut är skyddad i Sverige.

Endast den som har svensk legitimation som psykoterapeut får använda titeln.

Socialstyrelsen – Legitimation för psykoterapeut

Psykoterapeut är ett av de legitimationsyrken inom hälso- och sjukvården som Socialstyrelsen reglerar.

Vad innebär legitimation?

Legitimation innebär att staten har fastställt krav som behöver vara uppfyllda för att personen ska få använda den skyddade yrkestiteln.

1177 listar psykoterapeut bland de legitimationsyrken som finns inom vården.

1177 – Vad innebär det att vara legitimerad inom vården?

Legitimation innebär också ett reglerat professionellt ansvar.

Det betyder däremot inte att varje legitimerad behandlare automatiskt är rätt person för varje patient eller har specialistkompetens inom varje psykiskt problem.

Är terapeut en skyddad titel?

Nej.

1177 beskriver att titeln ”terapeut” inte är skyddad och inte kräver legitimation.

1177 – Alternativa metoder och behandlingar

Det innebär att ordet terapeut i sig inte berättar vilken formell utbildning en person har.

Du behöver därför titta på hela yrkestiteln.

Vad gäller för titeln samtalsterapeut?

Samtalsterapeut är inte ett av Socialstyrelsens legitimationsyrken.

Det ska skiljas från den skyddade yrkestiteln psykoterapeut.

Det betyder inte att alla som använder andra terapeutiska titlar saknar utbildning. En person kan ha omfattande utbildning och erfarenhet.

Men själva benämningen ger inte samma information om reglerad yrkesbehörighet som titeln legitimerad psykoterapeut.

Kan en legitimerad psykoterapeut erbjuda samtalsterapi?

Ja.

Orden samtal, samtalsbehandling eller samtalsterapi kan användas vardagligt även om behandlaren är legitimerad.

Det viktiga är därför inte att automatiskt dra slutsatsen att någon saknar legitimation bara för att ordet samtal används.

Kontrollera i stället den faktiska yrkestiteln.

Samtalsterapi och psykoterapi kan alltså överlappa

Det är en viktig nyans.

En psykoterapi består i stor utsträckning av samtal.

Därför kan människor i vardagligt språk beskriva psykoterapi som samtalsterapi.

Men alla former av samtalsstöd är inte psykoterapi.

Man kan därför uttrycka skillnaden så här:

Psykoterapi är samtalsbaserad behandling, men all samtalsbaserad hjälp är inte nödvändigtvis psykoterapi.

Varför spelar utbildningen roll?

En person som söker psykisk vård kan befinna sig i en sårbar situation.

Det krävs därför kompetens att:

• bedöma psykiska problem
• identifiera när annan vård behövs
• välja lämplig behandlingsmetod
• uppmärksamma försämring
• hantera suicidrisk
• förstå samsjuklighet
• bedöma när behandling bör avslutas eller förändras

Det är alltså inte bara förmågan att vara empatisk och bra på att samtala som är betydelsefull.

Är en legitimerad psykoterapeut alltid bäst?

Inte för varje typ av hjälp.

Om en person exempelvis behöver praktiskt socialt stöd, rådgivning, rehabilitering eller en specifik annan vårdinsats kan en annan profession vara mer relevant.

Det viktiga är att rätt kompetens används för rätt problem.

Men om du aktivt söker psykoterapeutisk behandling är det rimligt att kontrollera om behandlaren verkligen är legitimerad psykoterapeut eller har annan relevant legitimerad profession och psykoterapeutisk kompetens.

Kan även psykologer arbeta med psykoterapi?

Ja.

1177 beskriver att psykoterapi ofta genomförs av psykolog eller psykoterapeut.

Psykolog och psykoterapeut är båda skyddade legitimationsyrken, men utbildningsvägarna och yrkesrollerna är olika.

En person kan dessutom vara både legitimerad psykolog och legitimerad psykoterapeut.

Läs mer i Psykolog eller psykoterapeut – vad är skillnaden?.

Vad är skillnaden mellan en psykoterapeut och en terapeut?

Det kan bara skilja några bokstäver i titeln, men juridiskt är skillnaden betydelsefull.

Psykoterapeut är en skyddad yrkestitel som kräver legitimation.

Terapeut är inte en skyddad titel.

Det är därför viktigt att inte automatiskt läsa in ordet ”psykoterapeut” när en verksamhet bara använder benämningen ”terapeut”.

Vad betyder diplomerad eller certifierad terapeut?

Orden diplomerad och certifierad kan betyda att personen genomgått en viss utbildning eller utbildningsanordnares certifieringsprocess.

Men dessa formuleringar ska inte blandas ihop med legitimation från Socialstyrelsen.

Fråga därför:

• Vem har utfärdat diplomet eller certifikatet?
• Hur lång är utbildningen?
• Vilka förkunskapskrav finns?
• Ingår klinisk handledning?
• Har behandlaren legitimation från Socialstyrelsen?

En utbildningsanordnares diplom och en statlig yrkeslegitimation är två olika saker.

Hur kontrollerar jag om någon är legitimerad?

Det är rimligt att fråga behandlaren direkt vilken legitimation och utbildning personen har.

Socialstyrelsen för också register över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal.

På Socialstyrelsens webbplats finns information om vilka yrken som kräver legitimation.

Socialstyrelsen – Legitimation inom hälso- och sjukvården

Räcker det att behandlaren är legitimerad?

Legitimation är viktig, men det är inte den enda frågan.

Du behöver också fundera över:

• vilken behandlingsmetod som används
• om metoden passar problemet
• behandlarens erfarenhet av problemet
• hur behandlingen följs upp
• hur samarbetet känns

En legitimerad psykoterapeut kan exempelvis vara utbildad inom PDT medan en annan arbetar med KBT.

Vid vissa specifika diagnoser kan metodvalet vara särskilt viktigt.

Rätt behandlingsmetod spelar roll

Alla psykiska problem ska inte behandlas på exakt samma sätt.

Vid vissa diagnoser finns särskilda behandlingsmetoder med starkare specifikt forskningsstöd.

Exempelvis har:

• KBT med exponering och responsprevention starkt specifikt stöd vid OCD
• traumafokuserade behandlingar och EMDR starkt stöd vid PTSD
• KBT-I starkt stöd vid långvarig insomni

Därför är frågan inte bara:

”Är personen legitimerad?”

utan också:

”Är behandlingen som erbjuds lämplig för det problem jag har?”

Samtal är inte automatiskt effektiv behandling

Ett samtal kan kännas varmt, tryggt och hjälpsamt.

Det är betydelsefullt.

Men en god samtalskontakt är inte samma sak som att en specifik psykisk störning får en tillräckligt verksam behandling.

Om en person exempelvis har behandlingskrävande OCD kan återkommande stödjande samtal vara otillräckliga om behandlingen inte innehåller de specifika behandlingskomponenter som behövs.

Läs mer i Psykoterapi online vid OCD och tvångstankar.

Den terapeutiska relationen är ändå viktig

Att rätt metod är viktig betyder inte att relationen till behandlaren saknar betydelse.

Den terapeutiska alliansen är ett av de mest välstuderade områdena inom psykoterapiforskningen.

En omfattande metaanalys inkluderade 295 oberoende studier och mer än 30 000 patienter.

Forskarna fann ett stabilt positivt samband mellan en starkare terapeutisk allians och bättre behandlingsresultat.

PubMed – The alliance in adult psychotherapy: A meta-analytic synthesis

Sambandet återfanns över olika behandlingar, patientgrupper och länder.

Det innebär inte att en god relation ensam behandlar alla psykiska tillstånd, men den är en viktig del av psykoterapeutiskt arbete.

Vad innebär en bra terapeutisk relation?

Det handlar inte om att psykoterapeuten ska kännas som en nära vän.

En terapeutisk arbetsallians innefattar bland annat:

• förtroende
• samarbete
• en begriplig behandlingsriktning
• tillräcklig samsyn kring målen
• möjlighet att prata om sådant som inte fungerar

En psykoterapi kan vara känslomässigt krävande och ändå ha en god terapeutisk allians.

En trevlig behandlare är inte automatiskt rätt behandlare

Du kan känna mycket förtroende för en behandlare och ändå behöva en annan metod.

På motsvarande sätt kan en behandlare ha stark formell kompetens men ändå inte passa dig tillräckligt bra personligen.

Behandlingsvalet behöver därför väga samman flera faktorer.

Läs mer i Välja psykoterapeut online.

Vad ska jag fråga innan jag bokar samtalsterapi?

Om tjänsten beskrivs som samtalsterapi kan du fråga:

• Vilken utbildning har du?
• Är du legitimerad?
• Vilken yrkestitel har du?
• Vilken behandlingsmetod arbetar du med?
• Har du erfarenhet av det problem jag söker för?
• Hur bedömer du om din behandling passar mig?
• Hur följer vi upp om samtalen hjälper?
• Vad händer om jag behöver annan vård?

En seriös behandlare bör kunna svara tydligt på sådana frågor.

Vad ska jag fråga innan jag bokar psykoterapi?

Även när behandlaren är legitimerad är det bra att fråga om behandlingsupplägget.

Du kan exempelvis fråga:

• Vilken psykoterapeutisk inriktning arbetar du med?
• Hur skulle du arbeta med mitt problem?
• Hur ofta brukar man träffas?
• Hur utvärderas behandlingen?
• Hur länge kan behandlingen pågå?
• Finns det andra behandlingar som jag bör känna till?

Det kan göra det lättare att avgöra om behandlingen motsvarar det du söker.

Måste behandlaren kunna hjälpa med allt?

Nej.

En viktig professionell kompetens är också att kunna identifiera när någon annan behandling behövs.

En behandlare kan exempelvis bedöma att personen behöver:

• medicinsk utredning
• psykiatrisk bedömning
• en annan psykoterapeutisk metod
• specialistbehandling
• akut psykiatrisk hjälp

Att hänvisa vidare när det behövs är inte ett behandlingsmisslyckande.

Vad händer om jag söker för ångest?

Ångest är ett brett begrepp.

Behandlingsvalet kan skilja sig beroende på om personen exempelvis har:

• generaliserad oro
• paniksyndrom
• social ångest
• OCD
• hälsoångest

Det är därför viktigt att inte nöja sig med att behandlingen beskrivs som ”samtal mot ångest”.

En professionell bedömning behöver försöka förstå vilken typ av problem det handlar om.

Läs mer i Psykoterapi online vid ångest.

Vad händer om jag söker för relationsproblem?

Vid relationsproblem kan behovet se annorlunda ut.

Det kanske inte finns någon psykiatrisk diagnos alls.

Personen kan exempelvis vilja förstå:

• varför samma konflikter återkommer
• varför närhet blir svårt
• varför det är svårt att sätta gränser
• varför rädsla för avvisande blir så stark
• hur tidigare relationer påverkar nuvarande relationer

I sådana situationer kan psykodynamisk psykoterapi vara en relevant behandlingsform beroende på den individuella bedömningen.

Läs mer i Psykoterapi online vid relationsproblem.

Vad händer om jag bara behöver prata med någon?

Det är en fullt begriplig anledning att söka stöd.

Men det kan vara bra att fundera över vad du menar med ”bara prata”.

Behöver du främst:

• stöd under en tillfällig belastning?
• hjälp att fatta ett beslut?
• professionell psykoterapeutisk behandling?
• hjälp med ett återkommande relationsmönster?
• behandling av en psykisk diagnos?

Olika behov kan göra olika former av hjälp lämpliga.

Behöver man ha en diagnos för psykoterapi?

Nej.

Privat psykoterapi kan vara relevant även för problem som inte motsvarar en psykiatrisk diagnos.

Det kan exempelvis handla om:

• relationssvårigheter
• livskris
• sorg
• självkritik
• återkommande känslomässiga mönster

Om symtomen däremot tyder på en psykiatrisk störning kan diagnostisk eller medicinsk bedömning också vara viktig.

Behöver jag veta vilken metod jag vill ha?

Nej.

Du behöver inte vara expert på psykoterapiforskning innan du söker hjälp.

Det är behandlarens ansvar att kunna förklara:

• vilken metod som erbjuds
• hur den fungerar
• varför den kan passa ditt problem
• vilka begränsningar som finns
• om en annan behandlingsform kan vara bättre

Du ska alltså kunna fatta ett informerat beslut utan att själv behöva göra en professionell behandlingsbedömning.

Hur vet jag om samtalen faktiskt hjälper?

Oavsett vad behandlingen kallas behöver det vara möjligt att följa om den gör skillnad.

Det kan exempelvis märkas genom:

• minskade symtom
• bättre funktionsförmåga
• mindre undvikande
• bättre relationer
• större förståelse av egna reaktioner
• ökad förmåga att hantera känslor
• att gamla mönster inte längre styr lika mycket

Om behandlingen fortsätter under lång tid utan att du eller behandlaren kan beskriva någon meningsfull förändring är det rimligt att göra en tydligare utvärdering.

Läs mer i Hur vet man om psykoterapi fungerar?.

Hur länge pågår psykoterapi?

Det finns inget antal samtal som passar alla.

Vissa behandlingar är tydligt tidsbegränsade medan andra kan pågå längre.

Behandlingslängden påverkas bland annat av:

• problemet
• behandlingsmetoden
• målen
• hur omfattande problemen är
• hur behandlingen utvecklas

Läs mer i Hur länge går man i psykoterapi?.

Vad händer vid första samtalet?

Ett första psykoterapisamtal kan användas för att förstå vad du söker hjälp för och om den erbjudna behandlingen verkar lämplig.

Psykoterapeuten kan exempelvis fråga om:

• vad som gör att du söker just nu
• hur länge problemen funnits
• hur vardagen påverkas
• tidigare psykisk ohälsa
• tidigare behandling
• relationer
• vad du hoppas ska förändras

Du behöver inte själv veta exakt vad du behöver innan första mötet.

Läs mer om första samtalet hos psykoterapeut.

Vad pratar man om i psykoterapi?

Innehållet beror på både problemet och metoden.

Samtalen kan exempelvis handla om:

• aktuella problem
• känslor
• relationer
• tankemönster
• beteenden
• tidigare erfarenheter
• vad som händer mellan patient och psykoterapeut

Du behöver inte komma med en färdig berättelse.

Läs mer i Vad pratar man om i psykoterapi?.

Är psykoterapi samma sak som rådgivning?

Nej, inte nödvändigtvis.

Rådgivning kan innebära att personen får information, vägledning eller hjälp att hantera en konkret situation.

Psykoterapi är behandling där man arbetar mer systematiskt med psykiska, emotionella eller relationella problem.

Det kan naturligtvis finnas inslag av information och vägledning även inom psykoterapi.

Är psykoterapi samma sak som coaching?

Nej.

Coaching används ofta för mål, utveckling och prestation men är inte samma sak som hälso- och sjukvårdens psykoterapeutiska behandling.

1177 beskriver att titeln coach, liksom terapeut, inte är skyddad.

1177 – Skyddade och oskyddade titlar

Den som söker behandling för tydlig psykisk ohälsa bör därför särskilt kontrollera behandlarens kompetens och vårdnivå.

Vad är psykodynamisk psykoterapi?

Psykodynamisk terapi, PDT, är en etablerad psykoterapeutisk metod.

1177 beskriver att personen i PDT arbetar med både sin tidigare historia och sitt nuvarande liv.

Känslor, behov, relationer och återkommande mönster kan få stor betydelse.

Det kan exempelvis handla om:

• varför samma relationsproblem återkommer
• svårigheter att känna eller uttrycka känslor
• rädsla för närhet eller avvisande
• självkritik
• gränssättning
• hur tidigare erfarenheter påverkar nutiden

Läs mer om psykodynamisk psykoterapi online.

Kan psykoterapi ske online?

Ja.

Psykoterapi kan i många situationer genomföras genom direkta videosamtal.

En metaanalys omfattade 47 direkt jämförande studier med totalt 3 564 deltagare och fann överlag försumbara genomsnittliga skillnader i behandlingsutfall mellan livebaserad psykoterapi via video och psykoterapi på fysisk mottagning.

PubMed – Live psychotherapy by video versus in-person: A meta-analysis

Studierna omfattade olika problem och psykoterapeutiska metoder.

Resultaten betyder därför inte att varje behandling och varje patient automatiskt passar lika bra online.

Är onlineformatet samma sak som internet-KBT?

Nej.

Psykoterapi via video innebär att patient och behandlare träffas i realtid.

Internet-KBT är ofta ett särskilt strukturerat behandlingsprogram med digitala texter, övningar och kontakt med behandlare.

Båda sker digitalt men är olika behandlingsformat.

Vad bör finnas på en seriös behandlares webbplats?

Det bör vara relativt enkelt att förstå:

• vem som utför behandlingen
• vilken yrkestitel personen har
• om personen är legitimerad
• vilken behandlingsmetod som används
• vilka problem behandlingen riktar sig till
• hur kontakt och bokning fungerar

Om utbildning och yrkestitel är otydliga finns det anledning att fråga innan du bokar.

Var försiktig med formuleringar som liknar skyddade titlar

Socialstyrelsen beskriver att skyddade yrkestitlar endast får användas av den som har rätt legitimation.

Inom hälso- och sjukvården får man inte heller använda en titel som kan förväxlas med en skyddad yrkestitel utan motsvarande legitimation.

Socialstyrelsen – Skyddade yrkestitlar och legitimation

Det är ytterligare ett skäl att kontrollera exakt vilken titel en behandlare faktiskt har.

Vad händer om jag väljer fel behandlare?

Du är inte bunden till en behandlare bara för att du har bokat ett första samtal.

Efter de första mötena kan du fundera över:

• förstår jag hur behandlaren arbetar?
• känner jag mig tillräckligt trygg?
• verkar behandlingen relevant för mitt problem?
• kan jag ställa kritiska frågor?
• vet jag hur behandlingen ska följas upp?

Om något inte känns rätt kan du ta upp det med behandlaren eller söka en annan professionell bedömning.

När är psykoterapi mer relevant än allmänt samtalsstöd?

Psykoterapi kan vara särskilt relevant när det finns ett återkommande problem som personen vill förstå och förändra mer systematiskt.

Det kan exempelvis vara:

• återkommande ångest
• depressiva problem
• relationsmönster
• långvarig självkritik
• gränssättningsproblem
• återkommande svårigheter med närhet och tillit

Vid tydlig psykisk sjukdom behöver det också säkerställas att behandlingen motsvarar den evidens och vårdnivå som problemet kräver.

När kan stödsamtal vara tillräckligt?

Alla svårigheter kräver inte psykoterapi.

En person som går igenom en tillfällig belastning kan ibland framför allt behöva kortvarigt stöd, information eller praktisk vägledning.

Det är inte en mindre värdefull insats bara för att den inte kallas psykoterapi.

Det viktiga är att hjälpen motsvarar behovet.

När behöver jag söka hälso- och sjukvård?

Om du har omfattande psykiska symtom, tydlig försämring av funktionsförmågan eller är osäker på vilken behandling du behöver kan vårdcentral eller annan hälso- och sjukvård vara en lämplig väg för bedömning.

Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning om du behöver hjälp att bedöma vart du ska vända dig.

Om du har konkreta planer att ta ditt liv eller befinner dig i en annan akut situation med omedelbar fara ska du söka akut vård eller ringa 112.

Behöver jag remiss till privat psykoterapi?

Nej. Hos Gävleborgs Psykoterapi kan vuxna boka privat psykoterapi utan remiss.

Om bedömningen visar att annan vård eller en annan behandlingsmetod är mer lämplig bör detta kunna diskuteras.

Läs mer i Psykoterapi online utan remiss.

Vanliga frågor om samtalsterapi och psykoterapi

Är samtalsterapi samma sak som psykoterapi?

Inte nödvändigtvis. Samtalsterapi används ofta som ett brett vardagligt begrepp. Psykoterapi är en psykologisk behandlingsform som genomförs enligt en psykoterapeutisk metod.

Är psykoterapeut en skyddad titel?

Ja. Endast den som har legitimation får använda yrkestiteln psykoterapeut i Sverige.

Är terapeut en skyddad titel?

Nej. 1177 beskriver att titeln terapeut inte är skyddad och inte kräver legitimation.

Är samtalsterapeut samma sak som legitimerad psykoterapeut?

Nej. Psykoterapeut är ett av Socialstyrelsens legitimationsyrken. Benämningen samtalsterapeut innebär inte i sig att personen har legitimation som psykoterapeut.

Kan en legitimerad psykoterapeut kalla behandlingen samtalsterapi?

Ja. Samtalsterapi kan användas som ett allmänt begrepp för samtalsbaserad hjälp. Därför behöver du kontrollera behandlarens faktiska yrkestitel och utbildning.

Kan en psykolog ge psykoterapi?

Ja. 1177 beskriver att psykoterapi ofta genomförs av psykologer eller psykoterapeuter. Psykolog är också en skyddad legitimerad yrkestitel.

Är diplomerad terapeut samma sak som legitimerad psykoterapeut?

Nej. Ett diplom eller certifikat från en utbildningsanordnare är inte samma sak som legitimation från Socialstyrelsen.

Är legitimation en garanti för att behandlingen hjälper?

Nej. Legitimation visar formell yrkesbehörighet och reglerat professionellt ansvar men garanterar inte att varje behandling passar varje person. Metod, problem, terapeutiskt samarbete och flera andra faktorer påverkar resultatet.

Vad är viktigast när jag väljer behandlare?

Kontrollera yrkestitel, legitimation, utbildning, behandlingsmetod och erfarenhet av det problem du söker för. Det är också viktigt att samarbetet med behandlaren fungerar.

Är stödsamtal dåligt?

Nej. Stödsamtal kan vara mycket värdefulla när de motsvarar personens behov. De ska bara inte automatiskt likställas med strukturerad psykoterapeutisk behandling.

Hur vet jag om jag behöver psykoterapi?

Psykoterapi kan vara relevant när psykiska, känslomässiga eller relationella problem återkommer, skapar lidande eller begränsar vardagen. Ett första samtal kan användas för att bedöma behovet.

Kan psykoterapi ske online?

Ja. Psykoterapi kan i många fall genomföras via direkta videosamtal. Lämpligheten behöver bedömas utifrån problem, behandlingsmetod och vårdnivå.

Behöver jag remiss?

Nej. Hos Gävleborgs Psykoterapi kan vuxna boka privat psykoterapi utan remiss.

Kan jag boka från hela Sverige?

Ja. Psykoterapi online erbjuds till vuxna i hela Sverige när behandlingsformen bedöms vara lämplig.

Boka psykoterapi online

Om du söker psykoterapi behöver du inte själv vara expert på olika behandlingsmetoder och yrkestitlar.

Det är däremot rimligt att veta vem du träffar, vilken utbildning och legitimation behandlaren har och vilken behandlingsmetod som erbjuds.

Hos Gävleborgs Psykoterapi erbjuds psykodynamiskt inriktad psykoterapi online till vuxna i hela Sverige med legitimerad psykoterapeut. Om en annan behandlingsform eller vårdnivå bedöms vara mer lämplig behöver detta vägas in i behandlingsbedömningen.

Källor och vidare läsning

1177 – Psykoterapi och psykologisk behandling

1177 – Vad innebär det att vara legitimerad inom vården?

1177 – Alternativa metoder och behandlingar

Socialstyrelsen – Legitimation för psykoterapeut

Socialstyrelsen – Legitimation och skyddade yrkestitlar

PubMed – The alliance in adult psychotherapy: A meta-analytic synthesis

PubMed – Live psychotherapy by video versus in-person: A meta-analysis

Texten är allmän information och ersätter inte individuell medicinsk, psykiatrisk, psykologisk eller psykoterapeutisk bedömning eller behandling.