Hoppa till innehåll
Självmordstankar hos medarbetare
En medarbetare stänger dörren till chefens kontor och säger:
”Jag vet inte hur länge jag orkar längre.”
Chefen blir osäker.
Vad betyder det?
Är personen bara utmattad?
Är det en metafor?
Eller finns det tankar på att ta sitt liv?
Det kan kännas mycket svårt att fråga.
Men vid misstanke om självmordstankar är tydlighet viktigare än att hitta perfekta ord.
Självmordstankar ska tas på allvar.
Chefen behöver inte vara psykiater eller psykoterapeut för att våga fråga, lyssna och hjälpa personen vidare till rätt vård.
Det är däremot inte chefens uppgift att själv genomföra en fullständig suicidriskbedömning eller behandla den psykiska ohälsan.
Arbetsplatsens uppgift är att:
- uppmärksamma allvarliga signaler
- våga fråga direkt
- lyssna
- agera snabbt vid akut risk
- hjälpa personen till professionell vård
- inte lämna personen ensam vid konkreta självmordsplaner
- följa upp arbetssituationen efter den akuta fasen
Gävleborgs Psykoterapi erbjuder professionellt stöd för företag och arbetsgivare när psykisk ohälsa påverkar medarbetare eller chefer.
Vid akuta självmordstankar eller självmordsplaner ska akut psykiatrisk vård eller 112 användas. Ett planerat psykoterapeutiskt samtal ersätter inte akut vård.
Vad är självmordstankar?
Självmordstankar kan se olika ut.
En person kan exempelvis uttrycka:
”Jag önskar att jag bara kunde försvinna.”
En annan kan säga:
”Det skulle vara lättare om jag inte fanns.”
I mer allvarliga situationer kan det finnas konkreta planer på att ta sitt liv.
1177 betonar att självmordstankar alltid ska tas på allvar oavsett vad som ligger bakom dem.
Självmordstankar betyder inte alltid att personen vill dö
1177 beskriver att självmordstankar ofta kan handla om ett mycket starkt lidande och en känsla av att inte längre kunna se någon annan utväg.
Tankarnas allvar varierar.
Men arbetsplatsen ska inte försöka avgöra att:
”Han menar nog inget med det.”
Det behöver undersökas genom att fråga.
Våga fråga direkt om självmord
En vanlig rädsla är:
”Tänk om jag planterar idén genom att fråga?”
1177 är tydliga med att det inte är farligt att prata om självmord och att en direkt fråga inte ökar risken för att personen ska ta sitt liv.
Tvärtom kan samtalet göra det möjligt för personen att få hjälp.
1177 – Hur kan du hjälpa en person som har självmordstankar?
Chefen får alltså fråga rakt
Exempel:
”När du säger att du inte orkar längre blir jag orolig. Har du tankar på att ta ditt liv?”
Det kan kännas direkt.
Det är meningen.
En otydlig fråga som:
”Du tänker väl inte göra något dumt?”
är mycket lättare att avfärda.
Frågan behöver ställas lugnt
Det handlar inte om ett förhör.
Chefen kan:
- sitta ner
- skapa avskildhet
- tala lugnt
- ge personen tid att svara
- lyssna utan att omedelbart försöka lösa allt
Vad gör chefen om svaret är ja?
Behåll lugnet så långt det är möjligt.
Det kan vara mycket skrämmande att få svaret:
”Ja, jag tänker på självmord.”
Men samtalet behöver fortsätta.
1177 rekommenderar att man frågar om det finns konkreta planer.
Fråga om det finns en plan
Chefen kan fråga:
”Har du tänkt på hur eller när du skulle göra det?”
Syftet är inte att utforska detaljer.
Syftet är att förstå om det finns konkreta självmordsplaner och därmed ett behov av omedelbart agerande.
Konkreta självmordsplaner kräver omedelbar handling
1177 rekommenderar att en person med konkreta självmordsplaner får hjälp att söka vård genast på psykiatrisk akutmottagning eller genom 112.
Personen ska inte lämnas ensam medan annan hjälp ordnas.
Vid akut läge: ring 112
Om personen har konkreta självmordsplaner eller situationen på annat sätt framstår som akut ska psykiatrisk akutmottagning eller 112 kontaktas.
Det gäller även om personen senare säger:
”Glöm det, jag menade inget.”
när det redan har framkommit information som gör situationen akut.
Lämna inte personen ensam vid konkret akut risk
1177 är tydliga på denna punkt.
Om personen har självmordsplaner ska den inte lämnas ensam innan annan hjälp finns på plats.
Det betyder exempelvis att chefen inte bör säga:
”Åk hem och vila så hörs vi i morgon.”
om situationen bedöms vara akut.
Chefen behöver inte lösa transporten ensam
Vid akut risk ska sjukvården eller 112 involveras.
Chefen ska inte ensam försöka avgöra vad som är medicinskt säkert.
Ring 1177 när situationen inte är akut men vårdvägen är oklar
1177 kan ge sjukvårdsrådgivning och hjälpa till med information om var personen kan söka vård.
Det kan vara relevant när personen har självmordstankar men situationen inte framstår som omedelbart akut.
Vårdcentral eller psykiatrisk vård kan behövas
Vilken vårdnivå som är lämplig beror på situationen.
Chefen behöver inte göra den medicinska bedömningen själv.
Vården kan hjälpa till att avgöra nästa steg.
Vad gör chefen om personen inte vill söka hjälp?
Det kan vara en särskilt svår situation.
Personen kanske säger:
”Jag vill inte att du gör någonting.”
Men vid allvarlig eller akut självmordsrisk kan chefen inte lova att vara passiv.
1177 rekommenderar att akut hjälp ändå kontaktas när situationen är brådskande.
Lova inte att hålla självmordstankarna hemliga
Det är viktigt redan från början.
En medarbetare kan säga:
”Jag berättar det här bara om du lovar att inte säga något.”
Chefen bör inte ge ett sådant löfte.
En bättre formulering är:
”Jag kommer att behandla det här så varsamt som möjligt, men om jag tror att ditt liv är i fara måste jag hjälpa dig att få mer stöd.”
Integritet och säkerhet behöver balanseras
Det betyder inte att hela organisationen ska informeras.
Information ska delas med de personer som faktiskt behöver vara involverade för att:
- skydda personen
- ordna akut hjälp
- hantera den praktiska arbetssituationen
Kollegor behöver normalt inte få detaljer.
Lyssna innan du börjar ge råd
1177 rekommenderar att man lyssnar och ställer öppna frågor.
En person med självmordstankar kan uppleva:
- hopplöshet
- ensamhet
- vanmakt
Chefen behöver inte omedelbart presentera fem lösningar.
Undvik att argumentera
Formuleringar som:
”Du har ju så mycket att leva för.”
eller:
”Tänk på din familj.”
kan vara välmenande men riskerar att göra samtalet till en diskussion där personen behöver försvara sitt lidande.
Lyssna först.
Undvik också att bagatellisera
Säg inte:
”Alla känner så ibland.”
”Det blir bättre.”
”Du är bara stressad.”
innan du vet hur allvarlig situationen är.
Bekräfta lidandet utan att bekräfta självmord som lösning
Chefen kan säga:
”Det låter som att du har det väldigt svårt just nu.”
och:
”Jag vill hjälpa dig att få kontakt med någon som kan hjälpa dig vidare.”
Du behöver inte hitta de perfekta orden
Det viktigaste är att:
- ta situationen på allvar
- stanna kvar i samtalet
- fråga tydligt
- hjälpa personen vidare
Vad kan vara varningssignaler på arbetsplatsen?
Det finns ingen enskild signal som säkert visar att någon har självmordstankar.
Chefen ska därför inte försöka diagnostisera människor utifrån beteenden.
Men vissa förändringar kan motivera att man frågar hur personen mår.
Det kan exempelvis vara:
- uttalanden om hopplöshet
- uttalanden om att inte vilja leva
- kraftig förändring i arbetsfunktion
- tydlig social tillbakadragenhet
- uttalad psykisk kris
- allvarlig depression eller ångest
En förändring betyder inte automatiskt självmordsrisk
En person som börjar komma sent till arbetet kan ha:
- sömnproblem
- familjeproblem
- fysisk sjukdom
- stress
- många andra orsaker
Chefens roll är att observera arbetsrelaterade förändringar och öppna en dialog.
Utgå från det du faktiskt har sett
Exempel:
”Jag har märkt att du verkar ha det väldigt svårt den senaste tiden och att arbetet blivit svårare att få ihop. Jag är orolig för dig. Hur mår du?”
Om svaret väcker oro – fråga vidare
Om personen svarar:
”Det spelar ingen roll längre.”
eller:
”Jag önskar att allt bara kunde ta slut.”
är det rimligt att fråga direkt om självmordstankar.
Självmordstankar kan finnas vid depression
1177 beskriver depression som en vanlig bakomliggande problematik vid självmordstankar.
En medarbetare med depression kan exempelvis uppleva:
- hopplöshet
- nedstämdhet
- förlorad energi
- stark självkritik
Läs mer om depression hos medarbetare.
Ångest kan också finnas samtidigt
Stark ångest kan bli mycket plågsam.
Självmordstankar kan förekomma tillsammans med både ångest och depression.
Läs mer om ångest hos medarbetare.
En livskris kan också vara en del av situationen
1177 beskriver att självmordstankar ibland kan uppstå i samband med en personlig kris.
Det kan exempelvis handla om:
- förlust
- separation
- svår ekonomisk situation
- upplevelse av misslyckande
- andra mycket belastande livshändelser
Förlust av arbete kan vara en mycket stor belastning
Vid varsel eller uppsägning kan en person uppleva:
- ekonomisk rädsla
- förlust av identitet
- skam
- hopplöshet
Det betyder inte att personer som blir uppsagda automatiskt har förhöjd akut suicidrisk.
Men allvarliga uttalanden ska tas på allvar även när det finns en tydlig yttre förklaring.
Läs mer om varsel och uppsägningar.
Sorg kan också vara en del av bilden
Förlust av en närstående kan innebära ett mycket stort psykiskt lidande.
Normal sorg ska inte automatiskt betraktas som psykisk sjukdom.
Men om en sörjande medarbetare uttrycker självmordstankar behöver de fortfarande tas på allvar.
Läs mer om sorg hos medarbetare.
Mobbning och kränkande särbehandling kan vara allvarligt
1177 beskriver att självmordstankar kan förekomma i samband med situationer där någon känner sig kränkt eller mobbad.
Om en medarbetare samtidigt berättar om problem på arbetsplatsen måste arbetsgivaren hantera arbetsmiljöfrågan separat.
Läs mer om kränkande särbehandling på arbetsplatsen.
Akut stöd ersätter inte arbetsmiljöutredning
Den akuta säkerheten kommer först.
Men efteråt kan arbetsgivaren behöva undersöka om det finns:
- ohälsosam arbetsbelastning
- konflikter
- kränkande särbehandling
- hot
- andra arbetsmiljöproblem
Det är inte alltid arbetet som orsakar självmordstankarna
Orsakerna till självmordstankar är ofta komplexa och kan bestå av flera faktorer samtidigt.
Folkhälsomyndigheten beskriver bland annat psykisk ohälsa, svåra livshändelser, våldsutsatthet, kroppslig sjukdom och ensamhet som möjliga delar av sammanhanget.
Folkhälsomyndigheten – Stärkt suicidpreventivt arbete
Arbetslivet är samtidigt en viktig arena för psykisk hälsa
Den nationella strategin för psykisk hälsa och suicidprevention har ett särskilt delmål om ett inkluderande och hållbart arbetsliv.
Folkhälsomyndigheten lyfter både arbetets positiva betydelse och hur dåliga arbetsförhållanden i vissa situationer kan bidra till psykisk ohälsa.
Folkhälsomyndigheten – Nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention
Arbetsgivaren har ansvar för första hjälpen och krisstöd
Arbetsmiljöverkets AFS 2023:2 kräver att det på varje arbetsställe finns den beredskap och de rutiner för första hjälpen och krisstöd som behövs utifrån verksamheten och dess risker.
Arbetstagarna ska känna till hur stödet är organiserat.
Arbetsmiljöverket – AFS 2023:2, första hjälpen och krisstöd
Chefer ska ha kunskap om krisstöd
AFS 2023:2 anger också att arbetsgivaren ska se till att chefer och arbetsledare har tillräckliga kunskaper om krisstöd för att kunna planera och organisera det på ett lämpligt sätt.
Det innebär inte att chefer ska utbildas till psykoterapeuter.
Men organisationen behöver veta hur den agerar när någon drabbas av en allvarlig psykisk kris.
Skapa en suicidrelaterad akut rutin innan den behövs
Arbetsplatsen kan exempelvis säkerställa att chefer vet:
- att självmordstankar får frågas om direkt
- att konkreta planer kräver omedelbar hjälp
- att 112 används vid akut fara
- att personen inte lämnas ensam vid konkret akut risk
- vem inom organisationen som behöver informeras
- hur situationen dokumenteras på lämplig nivå
- hur chefen får stöd efter händelsen
Rutinen ska vara enkel att använda
En 25-sidig pärm hjälper inte mycket om ingen hittar den i ett akut läge.
Chefen behöver veta:
Vad gör jag nu?
Vem ringer jag?
Vem kan hjälpa mig?
Akut psykisk ohälsa kan uppstå även vid distansarbete
En distansarbetande medarbetare kan säga under ett videosamtal:
”Jag tänker ta livet av mig.”
Den fysiska distansen gör situationen mer komplicerad.
Ta reda på var personen befinner sig
Om situationen framstår som akut behöver chefen veta var personen är för att akut hjälp ska kunna nå fram.
Kontakta 112 när akut fara föreligger.
Håll kontakt med personen så långt det är möjligt tills annan hjälp finns.
Låt inte den digitala skärmen skapa falsk distans
Ett allvarligt uttalande är lika viktigt även om personen befinner sig 500 kilometer från kontoret.
Läs mer om distansarbete och psykisk hälsa.
Vad händer efter den akuta situationen?
När personen har kommit under professionell vård är chefens uppgift inte slut för alltid.
Men fokus förändras.
Arbetsgivaren kan senare behöva hantera:
- sjukfrånvaro
- kontakt under frånvaro
- arbetsanpassning
- rehabilitering
- återgång till arbete
Begär inte en detaljerad redogörelse direkt
Efter en akut situation behöver personen inte komma tillbaka till arbetet och förklara:
- alla självmordstankar
- psykiatrisk bedömning
- privata livshändelser
- behandlingsinnehåll
Arbetsgivaren behöver den information som är relevant för arbetssituationen.
Fråga vad som behövs för att arbetet ska fungera
När personen är redo kan chefen exempelvis fråga:
- Hur fungerar din arbetsförmåga just nu?
- Finns rekommendationer som påverkar arbetet?
- Behöver vi anpassa arbetsuppgifter eller arbetstid?
- Hur vill du att vi håller kontakt?
- När ska vi följa upp?
Arbetsanpassning kan bli aktuell
Efter allvarlig psykisk ohälsa kan en person exempelvis ha:
- nedsatt koncentration
- stor trötthet
- ångest
- svårigheter att hantera hög belastning
Arbetsanpassning kan då behöva diskuteras.
Läs mer om arbetsanpassning vid psykisk ohälsa.
Återgången behöver planeras individuellt
En person som nyligen varit i en allvarlig psykisk kris behöver inte automatiskt:
återgå till full arbetsbelastning första dagen.
Men personen behöver inte heller permanent utestängas från ansvar.
Läs mer om återgång i arbete efter psykisk ohälsa.
Rehabiliteringsansvaret kvarstår
Om personen är sjukskriven behöver arbetsgivaren hantera sitt ansvar kring arbetslivsinriktad rehabilitering och arbetsanpassning.
Det sker parallellt med den vård och behandling som individen får.
Läs mer om rehabilitering vid psykisk ohälsa.
Chefen behöver inte få behandlingsinformation
Arbetsgivaren kan behöva förstå:
- arbetsförmåga
- begränsningar
- behov av anpassning
Det är något annat än att få tillgång till innehållet i personens psykoterapi eller psykiatriska behandling.
Respektera personens integritet efteråt
Efter en akut händelse kan arbetsplatsen börja spekulera.
Kollegor kanske frågar:
”Vad hände?”
”Försökte hon ta livet av sig?”
”Vad har hon för diagnos?”
Chefen behöver inte besvara sådana frågor.
Bestäm tillsammans vad arbetsgruppen behöver veta
När det är möjligt kan medarbetaren involveras i vad som kommuniceras.
Det kan exempelvis räcka med:
”Han är sjukskriven och vi önskar honom återhämtning. Vi kommer inte att diskutera privata medicinska uppgifter.”
Arbetsgruppen kan också påverkas
Om kollegor har bevittnat en akut situation kan de känna:
- oro
- rädsla
- skuld
- förvirring
Arbetsgivaren kan behöva ge:
- saklig information
- möjlighet att ställa frågor
- krisstöd när det behövs
Skydda samtidigt den drabbades integritet
Arbetsgruppens behov av stöd innebär inte rätt till detaljer om personens hälsa.
Chefen själv kan bli starkt påverkad
Att sitta mittemot en medarbetare som säger:
”Jag tänker ta livet av mig.”
kan vara en mycket stark upplevelse.
Chefen kan efteråt känna:
- rädsla
- ansvar
- skuldkänslor
- oro för att ha gjort fel
- svårigheter att släppa situationen
Chefen behöver också få stöd
1177 lyfter att även den person som stöttar någon med självmordstankar kan behöva ta hand om sina egna reaktioner.
Arbetsgivaren bör därför inte lämna den ansvariga chefen ensam efter en allvarlig situation.
Professionellt chefsstöd kan vara värdefullt
Chefen kan behöva hjälp att reflektera kring:
- det som hände
- den egna reaktionen
- hur kontakten med medarbetaren ska fortsätta
- hur arbetsgruppen ska hanteras
- var de professionella gränserna går
Läs mer om chefsstöd vid psykisk ohälsa.
Krisstöd kan behövas efter en allvarlig händelse
Om situationen har påverkat flera personer kan organisationen behöva ett mer strukturerat krisstöd.
Läs mer om krisstöd för företag.
Planerad psykoterapi och akut psykiatrisk vård är olika saker
Detta behöver vara mycket tydligt.
En legitimerad psykoterapeut kan arbeta med psykisk ohälsa och emotionella problem.
Men ett vanligt bokat företagssamtal är inte en psykiatrisk akutmottagning.
Akut säkerhet kommer först
Vid konkreta självmordsplaner eller akut risk:
psykiatrisk akutmottagning eller 112.
Inte:
”Vi bokar en terapitid nästa vecka.”
Psykoterapi kan bli relevant efter akutbedömningen
När den akuta situationen är hanterad kan fortsatt behandling behövas.
Det kan exempelvis handla om psykisk ohälsa som:
- depression
- ångest
- livskris
- andra emotionella svårigheter
Vilken behandlingsform som är lämplig behöver bedömas individuellt.
Arbetsgivaren ska inte välja vårdnivå utifrån kostnad
En akut situation ska inte hanteras genom att tänka:
”Vi har redan avtal med en psykoterapeut, så vi använder bara det.”
Den professionella vårdnivån ska styras av personens behov.
Samtalsstöd kan vara relevant innan situationen blivit akut
Det är en annan viktig aspekt.
En medarbetare kanske långt tidigare har beskrivit:
- nedstämdhet
- stark stress
- ångest
- livskris
- svårigheter att fungera
Professionellt stöd kan då vara relevant innan en eventuell allvarlig kris utvecklas.
Läs mer om samtalsstöd för medarbetare.
Men samtalsstöd garanterar inte att självmord förhindras
Suicid är komplext.
En arbetsgivare eller behandlare kan inte lova att en viss insats kommer att förhindra alla framtida självmordshandlingar.
Det suicidpreventiva arbetet handlar i stället om att:
- upptäcka
- fråga
- agera
- förmedla rätt hjälp
- skapa stödjande och hållbara miljöer
Arbetsmiljöarbete är också en del av preventionen
Om en organisation har återkommande problem med:
- extrem arbetsbelastning
- kränkande särbehandling
- svagt socialt stöd
- ohållbara chefsförutsättningar
behöver dessa risker hanteras oberoende av om någon individ uttrycker självmordstankar.
Individens kris får inte bli ett sätt att slippa undersöka organisationen
Det kan finnas både:
individuell psykisk ohälsa
och
arbetsmiljöproblem.
Båda behöver hanteras på rätt nivå.
Undvik att leta efter en enda förklaring
Efter en allvarlig händelse kan organisationen vilja förstå:
”Varför hände det här?”
Men självmordstankar och suicidalt beteende är ofta resultatet av komplexa samspel mellan flera faktorer.
Det är därför olämpligt att snabbt dra slutsatsen:
”Det var jobbet.”
eller:
”Det hade ingenting med jobbet att göra.”
Vad gör HR?
HR kan hjälpa till med:
- akuta interna kontaktvägar
- stöd till chefen
- arbetsanpassning
- rehabiliteringsprocess
- integritet och informationshantering
- kontakt med företagshälsovård eller andra relevanta aktörer
HR ersätter inte vårdens suicidriskbedömning.
Vad gör företagshälsovården?
Företagshälsovården kan ha en viktig roll kring:
- arbetsförmåga
- arbetsanpassning
- rehabilitering
- arbetsmiljö
Vilken funktion som är rätt beror på situationen.
Läs mer om företagshälsovård eller psykoterapi.
Vad gör den externa psykoterapeuten?
En extern legitimerad psykoterapeut kan exempelvis erbjuda behandling när psykoterapi är en lämplig insats.
Men den externa behandlaren behöver också kunna sätta en tydlig gräns när personens behov kräver:
- psykiatrisk akutvård
- medicinsk bedömning
- annan specialiserad vård
Läs mer om extern psykoterapeut för företag.
När medarbetaren återkommer till arbetsplatsen
Återkomsten kan kännas känslig för både personen och kollegorna.
Personen kan vara orolig för:
- vad andra vet
- hur andra ska reagera
- att bli behandlad annorlunda
- att inte längre betraktas som kompetent
Normalisera inte krisen – normalisera personen
Personen har fortfarande:
- kompetens
- yrkeserfarenhet
- professionell identitet
även om personen har varit allvarligt psykiskt sjuk.
Undvik ständig övervakning
Efter en suicidkris kan chefen bli rädd och vilja fråga:
”Tänker du på självmord idag?”
varje morgon.
Arbetsplatsens uppföljning behöver organiseras tillsammans med personen och vid behov professionella aktörer.
Chefen ska inte själv bli permanent suicidriskbedömare.
Men ignorera inte nya allvarliga signaler
Om personen senare återigen uttrycker självmordstankar behöver de tas på allvar.
Tidigare vårdkontakt betyder inte att arbetsplatsen kan bortse från nya akuta uttalanden.
Planera kontakt och ansvar
Det kan vara hjälpsamt att tydliggöra:
- vem personen kontaktar om arbetet blir för belastande
- vem chefen kontaktar vid oro
- hur arbetsanpassningen följs upp
- vilka delar som hanteras av vården
Vanliga misstag när en medarbetare uttrycker självmordstankar
Att inte våga fråga
Direkta frågor om självmord ökar enligt 1177 inte risken för självmord.
Att använda vaga formuleringar
Fråga tydligt när du är orolig.
Att anta att personen bara vill ha uppmärksamhet
Självmordstankar ska tas på allvar.
Att lova total sekretess
Vid livsfara kan andra behöva involveras.
Att lämna en akut suicidal person ensam
Vid konkreta planer ska personen inte lämnas ensam medan akut hjälp ordnas.
Att skicka hem personen ensam
Det är inte en säker lösning vid konkret akut risk.
Att boka en vanlig terapitid i stället för akut vård
Akut suicidrisk kräver rätt vårdnivå.
Att försöka genomföra en fullständig suicidriskbedömning själv
Chefen behöver fråga och agera men ersätter inte psykiatrisk professionell bedömning.
Att argumentera bort tankarna
Lyssna och hjälp personen till rätt stöd.
Att säga ”tänk på din familj” som huvudstrategi
Det kan öka skuld snarare än skapa hjälp.
Att berätta för arbetsgruppen
Dela inte privata medicinska uppgifter utan behov.
Att glömma chefen efter händelsen
Den som hanterar situationen kan själv behöva stöd.
Att bara fokusera på individen
Eventuella organisatoriska arbetsmiljörisker behöver också undersökas.
Att anta att krisen är över efter vårdkontakten
Arbetsanpassning, rehabilitering och återgång kan behöva följas upp.
Att behandla personen som permanent skör
Återgången behöver stödja både säkerhet och återtagande av normal professionell funktion.
En praktisk akutmodell för chefer
1. Ta uttalandet på allvar
Avfärda inte signalen.
2. Skapa avskildhet
För samtalet på en lugn plats när det är möjligt.
3. Fråga direkt
Fråga om personen har tankar på att ta sitt liv.
4. Lyssna
Ge personen möjlighet att svara utan att omedelbart komma med lösningar.
5. Fråga om det finns konkreta planer
Det avgör hur brådskande situationen är.
6. Agera omedelbart vid konkret akut risk
Kontakta psykiatrisk akutmottagning eller 112.
7. Lämna inte personen ensam
Stanna tills annan hjälp har tagit över vid akut risk.
8. Lova inte att hålla situationen hemlig
Säkerhet går före ett sådant löfte.
9. Dokumentera och informera på lämplig nivå
Följ företagets rutiner utan att sprida onödiga privata uppgifter.
10. Följ upp
När det akuta är hanterat behöver arbetssituationen och eventuellt rehabiliteringsbehov följas upp.
Frågor chefen kan använda
Vid oro:
- Hur mår du just nu?
- När du säger att du inte orkar – vad menar du?
- Har du tankar på att ta ditt liv?
Om personen svarar ja:
- Har du konkreta planer?
- Är du i fara just nu?
- Kan vi tillsammans kontakta vården?
Vid akut risk ska samtalet inte ersätta omedelbar kontakt med psykiatrisk akutmottagning eller 112.
Frågor organisationen bör ha svar på innan något händer
- Vet våra chefer att de får fråga direkt om självmord?
- Vet de när 112 ska kontaktas?
- Vet de att en person med konkreta planer inte ska lämnas ensam?
- Finns rutiner för akut psykisk ohälsa?
- Vem stödjer chefen?
- Hur hanteras HR-kontakt?
- Hur skyddas medarbetarens integritet?
- Hur hanteras distansarbetare?
- Hur erbjuds uppföljande professionellt stöd?
- Hur hanteras arbetsanpassning och rehabilitering efteråt?
Vanliga frågor om självmordstankar hos medarbetare
Får en chef fråga om självmordstankar?
Ja. Vid oro är det viktigt att våga fråga direkt. 1177 betonar att det inte är farligt att prata om självmord och att frågan inte ökar risken för att personen ska ta sitt liv.
Hur frågar man?
En tydlig formulering kan vara: ”Jag är orolig för dig. Har du tankar på att ta ditt liv?”
Vad gör jag om personen svarar ja?
Lyssna och fråga om det finns konkreta planer. Vid konkreta självmordsplaner ska akut hjälp ordnas omedelbart.
När ska 112 kontaktas?
Vid akut fara eller konkreta självmordsplaner kan 112 behöva kontaktas. 1177 rekommenderar psykiatrisk akutmottagning eller 112 när läget är brådskande.
Kan jag lämna personen ensam?
Inte vid konkreta självmordsplaner och akut risk. 1177 rekommenderar att personen inte lämnas ensam innan annan hjälp finns på plats.
Vad gör jag om personen inte vill ha hjälp?
Vid akut fara behöver hjälp ändå kontaktas. Chefen kan inte lova att vara passiv när personens liv kan vara i fara.
Kan jag lova att inte berätta för någon?
Nej, inte om situationen kan kräva att andra involveras för att skydda personen. Var i stället tydlig med att informationen hanteras så varsamt som möjligt.
Ökar risken om jag frågar om självmord?
Nej. 1177 anger att det inte ökar risken att fråga direkt och att samtalet tvärtom kan hjälpa personen att få rätt stöd.
Är alla självmordstankar akuta?
Självmordstankar ska alltid tas på allvar, men graden av akut risk kan skilja sig. Konkreta planer kräver omedelbart agerande.
Ska chefen göra en suicidriskbedömning?
Chefen behöver kunna fråga och agera men ska inte ersätta professionell medicinsk eller psykiatrisk suicidriskbedömning.
Kan man ringa 1177?
Ja. 1177 kan ge sjukvårdsrådgivning och vägledning kring var vård kan sökas när situationen inte kräver omedelbar 112-insats.
Kan arbetsgivaren erbjuda psykoterapi?
Ja, när psykoterapi är en lämplig fortsatt behandlingsinsats. Vid akut suicidrisk måste akut vård prioriteras.
Kan samtalsstödet vara digitalt?
Ja, planerat professionellt stöd kan genomföras digitalt när det är lämpligt. Ett digitalt företagssamtal är dock inte en ersättning för psykiatrisk akutvård.
Vad händer om självmordstankarna beror på jobbet?
Det går sällan att fastställa en enkel orsak. Om det samtidigt finns arbetsmiljöproblem behöver arbetsgivaren utreda och åtgärda dessa separat.
Kan hög arbetsbelastning vara relevant?
Ja, arbetsbelastningen kan vara en del av en större psykisk belastning. Ohälsosam arbetsbelastning behöver hanteras organisatoriskt.
Kan kränkande särbehandling vara relevant?
Ja. Om personen beskriver mobbning eller kränkande särbehandling behöver arbetsgivaren hantera arbetsmiljöfrågan samtidigt som personens akuta psykiska behov tas om hand.
Vad händer efter sjukhusvård?
Arbetsgivaren kan behöva arbeta med kontakt under sjukfrånvaro, arbetsanpassning, rehabilitering och planerad återgång.
Vad ska kollegorna få veta?
Så lite privat hälsoinformation som möjligt. Kommunikation bör fokusera på sådant arbetsgruppen faktiskt behöver känna till.
Kan chefen själv behöva stöd?
Ja. Att möta en person med självmordstankar kan vara starkt emotionellt belastande. Professionellt chefsstöd eller krisstöd kan därför vara relevant.
Behöver arbetsgivaren ha rutiner för krisstöd?
Ja. AFS 2023:2 kräver att arbetsgivaren har den beredskap och de rutiner för första hjälpen och krisstöd som behövs utifrån verksamheten.
Det viktigaste är att våga agera
En chef kan vara rädd för att göra fel.
Det är förståeligt.
Men den största risken är att allvarliga uttalanden avfärdas därför att frågan känns obekväm.
När en medarbetare uttrycker djup hopplöshet kan chefen:
fråga.
lyssna.
ta svaret på allvar.
hjälpa personen till vård.
och kalla på akut hjälp när det behövs.
Chefen behöver inte behandla självmordstankar.
Chefen behöver inte ställa psykiatrisk diagnos.
Chefen behöver inte bära situationen ensam.
Men chefen behöver våga öppna dörren till den hjälp som finns.
När kan Gävleborgs Psykoterapi hjälpa?
Gävleborgs Psykoterapi AB erbjuder professionellt stöd för företag när psykisk ohälsa påverkar medarbetare eller chefer.
Efter att eventuell akut risk har bedömts och hanterats inom rätt vårdnivå kan insatser exempelvis omfatta:
- professionellt samtalsstöd
- psykoterapeutiska insatser när detta är lämpligt
- stöd vid depression, ångest eller livskris
- chefscoachning
- professionellt reflektionsstöd efter svåra personalsituationer
Insatserna genomförs av legitimerad psykoterapeut.
Digitala planerade samtal kan erbjudas till vuxna medarbetare och chefer i hela Sverige när formatet och den kliniska situationen är lämpliga.
Gävleborgs Psykoterapi är inte en psykiatrisk akutmottagning och ersätter inte 112, psykiatrisk akutvård, medicinsk bedömning eller annan vård som krävs vid akut självmordsrisk.
Vid konkreta självmordsplaner eller akut fara ska psykiatrisk akutmottagning eller 112 kontaktas.
Läs mer om professionellt stöd för företag och arbetsgivare.
Kontakta Gävleborgs Psykoterapi
Företag och arbetsgivare kan kontakta Gävleborgs Psykoterapi för planerat professionellt stöd till medarbetare eller chefer vid psykisk ohälsa och svåra personalsituationer.
Vid akut självmordsrisk ska akut vård alltid prioriteras.
Källor och vidare läsning
1177 – Hur kan du hjälpa en person som har självmordstankar?
Arbetsmiljöverket – AFS 2023:2, första hjälpen och krisstöd
Folkhälsomyndigheten – Suicidprevention
Folkhälsomyndigheten – Nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention
Folkhälsomyndigheten – Stärkt suicidpreventivt arbete
Texten är allmän information för arbetsgivare och chefer och ersätter inte psykiatrisk, medicinsk, psykoterapeutisk, juridisk eller individuell arbetsmiljömässig bedömning. Självmordstankar ska alltid tas på allvar. Vid konkreta självmordsplaner eller akut fara ska personen få hjälp att söka psykiatrisk akutvård eller 112 kontaktas. Personen ska inte lämnas ensam vid akut självmordsrisk medan hjälp ordnas.