Hoppa till innehåll
Sömnproblem hos medarbetare
En medarbetare börjar komma till arbetet märkbart trött.
Personen tappar koncentrationen under möten.
Gör fler misstag.
Har svårt att fatta beslut.
Eller berättar att sömnen har fungerat dåligt under flera veckor.
Sömnproblem är vanliga och en enstaka dålig natt behöver inte innebära något allvarligt.
Men när sömnsvårigheter blir långvariga kan de påverka både mående och arbetsförmåga.
För arbetsgivaren uppstår då flera frågor.
Hur mycket ska chefen fråga?
Kan arbetet bidra till problemen?
Behöver arbetstider eller arbetsuppgifter förändras?
Vad gäller om personen arbetar natt eller skift?
Och när behöver vård, företagshälsovård eller psykoterapeutiskt stöd kopplas in?
Chefen ska inte diagnostisera sömnstörningar.
Men arbetsgivaren behöver kunna uppmärksamma hur en medarbetare fungerar i arbetet, undersöka arbetsmiljö och arbetstider och agera när tröttheten innebär risker eller arbetsförmågan påverkas.
Gävleborgs Psykoterapi erbjuder professionellt stöd för företag och arbetsgivare genom bland annat individuellt samtalsstöd, psykoterapi och chefscoachning när psykisk belastning påverkar arbetet.
Vad menas med sömnproblem?
Att sova dåligt någon enstaka natt är vanligt.
1177 beskriver att en natt med lite eller ingen sömn vanligtvis inte är skadlig och att de flesta ändå klarar sina vardagliga uppgifter.
Situationen blir mer problematisk när sömnsvårigheterna återkommer och personen börjar fungera sämre under dagen.
Det kan exempelvis handla om att:
- det tar lång tid att somna
- personen vaknar flera gånger under natten och har svårt att somna om
- personen vaknar för tidigt
- personen är mycket trött under dagen
- det är svårt att hålla sig vaken
Sömnproblem kan påverka arbetsdagen
1177 beskriver att långvarig sömnbrist kan påverka funktionen under den vakna tiden.
En person kan exempelvis få svårare att:
- koncentrera sig
- lära sig nya saker
- vara kreativ
- vara social
- hålla sig vaken
Personen kan också känna sig:
- trött
- irriterad
- nedstämd
- yr
- förvirrad
1177 – Hur sömnsvårigheter kan påverka dagen
Trötthet kan bli en säkerhetsfråga
I vissa arbeten handlar sömnproblemen inte bara om välbefinnande och produktivitet.
De kan också innebära en säkerhetsrisk.
1177 beskriver att sömnbrist kan påverka förmågan att:
- köra bil
- hantera maskiner
- utföra riskfyllda arbetsuppgifter
Det är särskilt viktigt i verksamheter där ett koncentrationsfel kan få allvarliga konsekvenser.
Arbetsgivaren behöver reagera på faktisk säkerhetsrisk
Om en medarbetare säger:
”Jag har knappt sovit på två dygn och håller på att somna.”
och personen ska köra ett tungt fordon, arbeta på höjd eller hantera riskfylld utrustning behöver arbetsgivaren bedöma situationen utifrån säkerheten.
Det är något annat än att försöka ställa en sömndiagnos.
Chefen ska inte diagnostisera sömnproblem
Sömnsvårigheter kan ha många olika orsaker.
1177 beskriver bland annat:
- stress
- oro och ångest
- depression
- utmattningssyndrom
- posttraumatisk stress
- smärta
- sömnapné
- andra medicinska tillstånd
1177 – Orsaker till sömnsvårigheter
Chefen kan därför inte utgå från att:
”Du sover dåligt eftersom du är stressad på jobbet.”
Orsaken behöver inte vara känd för att arbetsgivaren ska kunna undersöka hur arbetet fungerar.
Utgå från det som går att observera
En chef kan exempelvis säga:
”Jag har märkt att du verkar väldigt trött den senaste tiden och att du haft svårt att hålla koncentrationen under några av våra möten. Hur fungerar arbetssituationen för dig just nu?”
Det är bättre än:
”Jag tror att du har sömnproblem på grund av stress.”
Den första formuleringen håller samtalet inom chefsrollen.
Tidiga signaler kan vara värda att uppmärksamma
En medarbetare som sover dåligt kan exempelvis börja:
- komma sent oftare
- göra fler misstag
- glömma överenskommelser
- ha svårt att koncentrera sig
- bli mer lättirriterad
- behöva längre tid för arbetsuppgifter
- ha svårt att hålla sig vaken under möten
Inget av detta bevisar att personen har sömnproblem.
Men tydliga förändringar kan ge anledning till ett samtal.
Sömnen är en del av människans återhämtning
1177 beskriver sömn som viktig för att kroppen och hjärnan ska kunna återhämta sig och bearbeta dagens intryck.
Sömn har också betydelse för hur lätt en person hanterar stress och andra påfrestningar under dagen.
1177 – Sömnen är viktig för hälsan
Arbetet kan påverka möjligheten till återhämtning
En person kan ha sömnproblem av helt privata eller medicinska orsaker.
Men arbetets organisation kan också påverka möjligheten att sova och återhämta sig.
Det kan exempelvis handla om:
- nattarbete
- skiftarbete
- långa arbetspass
- omfattande övertid
- oregelbundna arbetstider
- förväntningar på ständig tillgänglighet
Arbetstidens förläggning är en arbetsmiljöfråga
Arbetsmiljöverkets AFS 2023:2 anger att arbetsgivaren ska vidta de åtgärder som behövs för att motverka att arbetstidens förläggning leder till ohälsa.
Arbetsmiljöverket nämner bland annat följande arbetstidsförhållanden som möjliga risker:
- skiftarbete
- arbete nattetid
- delade arbetspass
- stor omfattning av övertidsarbete
- långa arbetspass
- långtgående möjlighet att arbeta på olika tider och platser kombinerat med förväntningar på ständig nåbarhet
Arbetsmiljöverket – AFS 2023:2, arbetstid och återhämtning
Arbetsgivaren ska särskilt uppmärksamma återhämtningen
Arbetsmiljöverkets allmänna råd betonar särskilt möjligheten till återhämtning.
Arbetstidens förläggning behöver dessutom bedömas i relation till olycksrisken.
Det gör sömn och trötthet till en relevant organisatorisk fråga i verksamheter med exempelvis:
- nattarbete
- skiftarbete
- långa körningar
- riskfyllda maskiner
- arbete med höga säkerhetskrav
Det verkliga arbetsschemat är viktigare än det formella
Arbetsmiljöverket betonar att arbetsgivaren behöver veta hur arbetstiden faktiskt är förlagd.
Det räcker alltså inte alltid att titta på det planerade schemat.
En tjänst kan formellt vara:
08.00–17.00.
Men om medarbetaren regelbundet arbetar:
07.00–20.00
och fortsätter svara på meddelanden under kvällen ser den verkliga belastningen annorlunda ut.
Arbetsmiljöverket – Motverka att arbetstiden leder till ohälsa
Långa arbetsveckor kan signalera en annan arbetsmiljörisk
Arbetsmiljöverket beskriver att oplanerade långa arbetspass eller arbetsveckor kan vara ett tecken på obalans mellan krav och resurser.
Då behöver arbetsgivaren inte bara titta på arbetstiden.
Arbetsbelastningen kan också behöva undersökas.
Läs mer om ohälsosam arbetsbelastning och arbetsgivarens ansvar.
Övertid kan skapa en ond cirkel
En medarbetare hinner inte med.
Personen arbetar därför på kvällen.
Återhämtningen minskar.
Personen sover sämre.
Nästa dag blir koncentrationen sämre och arbetet tar längre tid.
Personen arbetar ännu längre för att komma ikapp.
Sådana mönster kan bli självförstärkande.
”Jag väljer själv att jobba på kvällen” behöver inte avsluta diskussionen
Flexibilitet kan vara positiv.
Men arbetsgivaren behöver också förstå varför arbetet sker på kvällarna.
Är det ett frivilligt arbetssätt?
Eller kräver arbetsmängden i praktiken arbete utanför ordinarie arbetstid?
Det är två olika situationer.
Ständig nåbarhet kan påverka återhämtningen
Det behöver inte finnas ett formellt krav på att svara på mejl sent på kvällen.
Det kan räcka med en stark informell norm.
Medarbetaren kanske upplever:
”Alla andra svarar direkt.”
”Chefen arbetar på kvällen.”
”Jag vill inte vara den enda som inte är tillgänglig.”
Organisationen behöver därför ibland undersöka kulturen kring tillgänglighet.
Chefernas beteende kan skapa normer
En chef kan själv föredra att arbeta sent.
Men om medarbetarna uppfattar chefens arbetstider som förväntningar kan det påverka gruppens återhämtning.
Det kan därför vara klokt att tydliggöra vilka förväntningar som faktiskt gäller.
Nattarbete påverkar dygnsrytmen
Människans biologiska dygnsrytm är anpassad till att huvudsakligen vara vaken på dagen och sova på natten.
Arbetsmiljöverket beskriver nattarbete och skiftarbete som arbetstidsförhållanden som kan innebära hälsorisker, bland annat genom rubbad dygnsrytm och bristande återhämtning.
Arbetsmiljöverket – Nattarbete, skiftarbete och hälsa
Nattarbete kan också påverka olycksrisken
Trötthet och rubbad dygnsrytm kan påverka uppmärksamhet och reaktionsförmåga.
Arbetsmiljöverket betonar därför att arbetstidens förläggning också behöver bedömas utifrån risken för olyckor.
Det är särskilt viktigt när arbetet innehåller:
- fordonskörning
- maskiner
- ensamarbete
- säkerhetskritiska beslut
- arbete där misstag kan skada andra
Nattarbetande omfattas dessutom av särskilda medicinska kontroller
Arbetsmiljöverkets AFS 2023:15 innehåller särskilda bestämmelser om medicinska kontroller för nattarbetande.
Arbetsgivaren ska anordna medicinska kontroller för arbetstagare som omfattas av föreskrifternas definition av nattarbete.
Reglerna innehåller särskilda kriterier för vem som räknas som nattarbetande och när kontroller ska genomföras.
Arbetsmiljöverket – AFS 2023:15, medicinska kontroller vid nattarbete
Arbetsgivare med nattarbete behöver alltså arbeta på flera nivåer
Det kan innebära att:
- planera arbetstiderna med hänsyn till återhämtning
- bedöma olycksrisker
- följa det faktiska arbetstidsmönstret
- anordna föreskrivna medicinska kontroller
- agera när en enskild medarbetare får problem
Sömnproblem hos skiftarbetare behöver inte vara ett individuellt misslyckande
Det är lätt att ge generella råd som:
”Du behöver sova bättre.”
Men om arbetstiderna regelbundet stör dygnsrytmen behöver organisationen också undersöka hur schemat är utformat.
Individuella råd kan komplettera arbetsmiljöarbetet.
De ersätter det inte.
Ny forskning om sömninsatser för skiftarbetare visar ett blandat kunskapsläge
En systematisk översikt publicerad 2026 undersökte sömnfrämjande interventioner bland industriarbetare och skiftarbetare.
Forskarna fann lovande resultat för vissa insatser men konstaterade samtidigt betydande skillnader mellan studierna och behov av mer forskning.
PubMed – Sleep interventions in industrial and shift workers: systematic review
Det innebär att arbetsgivare bör vara försiktiga med att beskriva en enskild sömninsats som en säker lösning på alla problem med skiftarbete.
Arbetstid och arbetsbelastning behöver ses tillsammans
En medarbetare kan arbeta helt normala dagtider och ändå få sömnproblem på grund av arbetet.
Personen kanske ligger vaken och tänker på:
- för många arbetsuppgifter
- deadlines
- konflikter
- svåra beslut
- oro för att inte hinna
Då behöver arbetsgivaren undersöka även den organisatoriska arbetsmiljön.
Stress och sömn kan påverka varandra
Stress kan göra det svårare att sova.
Samtidigt kan för lite sömn göra det svårare att hantera nästa dags belastning.
Medarbetaren kan därför hamna i ett mönster där:
hög arbetsbelastning stör sömnen
och
dålig sömn minskar förmågan att hantera arbetsbelastningen.
Läs mer om arbetsrelaterad stress och när arbetsgivaren bör agera.
Utmattning och sömnproblem kan förekomma tillsammans
Sömnproblem är också vanliga vid långvarig stress och utmattning.
Om en medarbetare samtidigt beskriver:
- uttalad trötthet
- koncentrationsproblem
- minnessvårigheter
- svårigheter att återhämta sig
- mycket hög arbetsbelastning
kan professionell vårdbedömning behövas.
Läs mer om utmattning hos medarbetare.
Depression kan påverka sömnen
1177 beskriver sömnproblem som vanligt vid psykisk ohälsa, bland annat depression.
En person med depression kan exempelvis ha svårt att:
- somna
- sova sammanhängande
- sova tillräckligt
En del personer kan också sova mer än vanligt.
Om sömnproblemen förekommer tillsammans med tydlig nedstämdhet, minskad lust och andra psykiska symtom kan professionell bedömning vara viktig.
Läs mer om depression hos medarbetare.
Ångest kan hålla medarbetaren vaken
Oro kan göra det svårt att koppla bort tankarna på kvällen.
Medarbetaren kanske ligger vaken och går igenom:
morgondagens möte.
ett svårt samtal.
ett misstag.
eller olika katastrofscenarier.
Ångest kan då både vara ett eget problem och en faktor bakom sömnsvårigheterna.
Läs mer om ångest hos medarbetare.
Sömnproblem kan också ha medicinska orsaker
Det är viktigt för arbetsgivaren att komma ihåg.
1177 beskriver bland annat att sömnen kan påverkas av:
- sömnapné
- smärta
- restless legs
- andra sjukdomar och kroppsliga besvär
Därför bör chefen inte utgå från att psykisk stress är förklaringen.
Högljudd snarkning och uttalad dagtrötthet är en vårdfråga
Om medarbetaren berättar om kraftig snarkning, andningsuppehåll under sömnen eller omfattande dagtrötthet kan en medicinsk bedömning vara viktig.
Chefen behöver inte avgöra om det handlar om sömnapné.
Det hör till vården.
När bör personen söka vård?
1177 rekommenderar att personer söker hjälp när sömnproblemen inte förbättras trots egna förändringar för bättre sömn.
Vårdcentral kan då kontaktas.
1177 beskriver också företagshälsovården som en möjlig väg för personer som arbetar.
1177 – När ska man söka vård vid sömnsvårigheter?
Chefen kan uppmuntra vårdkontakt utan att diagnostisera
Exempel:
”Det du beskriver verkar ha pågått ett tag och påverkar dig tydligt under dagen. Det vore klokt att få en professionell bedömning av sömnproblemen.”
Arbetsgivaren kan samtidigt undersöka om något i arbetet behöver förändras.
Företagshälsovård kan vara relevant
Företagshälsovård kan vara särskilt relevant när sömnproblemen hänger ihop med frågor om:
- nattarbete
- skiftarbete
- arbetsmiljö
- arbetsförmåga
- arbetsanpassning
- rehabilitering
Läs mer om skillnaden mellan företagshälsovård och psykoterapi.
När kan psykoterapeutisk behandling vara relevant?
Sömnsvårigheter kan vara nära förknippade med psykiska problem som:
- ångest
- depression
- stress
- grubblande
- livskriser
Om sömnproblemen är en del av ett bredare psykiskt behandlingsbehov kan psykoterapi vara relevant.
Vilken behandling som passar behöver bedömas individuellt.
Läs mer om psykoterapi för medarbetare.
Det finns specifik psykologisk behandling för sömnsvårigheter
Kognitiv beteendeterapi för insomni, ofta benämnd KBT-I, är en etablerad psykologisk behandlingsinriktning vid långvariga sömnsvårigheter.
Arbetsgivaren behöver däremot inte själv välja eller ordinera en specifik behandlingsmetod.
Behandlingsbehov och metod bör bedömas av relevant profession.
Forskning på arbetstagare visar goda resultat för KBT-I
En systematisk översikt och metaanalys av randomiserade studier undersökte KBT-I för arbetstagare med insomni.
Totalt inkluderades 21 studier.
Behandlingen var förknippad med förbättringar bland annat av:
- insomnins svårighetsgrad
- insomningstid
- vakenhet under natten
- sömneffektivitet
- trötthet
Forskarna fann däremot ingen motsvarande förbättring av den totala sovtiden jämfört med kontrollgrupperna.
PubMed – Cognitive behavioral therapy for insomnia in workers: systematic review and meta-analysis
Sömnbehandling kan också påverka arbetsfunktionen
En ny systematisk översikt och metaanalys publicerad 2026 undersökte olika delar av KBT-I och arbetsproduktivitet.
Sju randomiserade studier med totalt 4 751 deltagare inkluderades.
Forskarna fann bland annat stöd för förbättringar i vissa mått på frånvaro och nedsatt produktivitet, men evidensstyrkan varierade mellan olika utfall.
Det betyder inte att arbetsgivaren ska behandla sömnproblem själv
Forskningen visar att professionella interventioner kan vara effektiva.
Det innebär inte att chefen ska börja instruera medarbetaren i kliniska behandlingsmetoder.
Arbetsgivarens roll är framför allt att:
- hantera arbetsmiljön
- bedöma säkerheten
- göra relevanta arbetsanpassningar
- erbjuda tillgång till professionell hjälp när det är lämpligt
Allmänna sömnråd kan vara bra – men löser inte alltid problemet
Det är vanligt att rekommendera:
- regelbundna sovtider
- mindre koffein
- fysisk aktivitet
- mindre skärmtid på kvällen
Sådana råd kan vara relevanta.
Men en medarbetare med långvarig insomni eller annan sömnstörning kan behöva professionell bedömning och behandling.
Arbetsgivaren bör därför vara försiktig med budskapet:
”Du behöver bara skaffa bättre sömnrutiner.”
Sömnråd får inte dölja organisatoriska problem
Om medarbetaren arbetar till klockan 22 varje kväll på grund av arbetsmängden är det inte tillräckligt att rekommendera att personen ska lägga undan mobiltelefonen klockan 21.
Organisationen behöver också undersöka varför arbetet tar så mycket tid.
Individuella och organisatoriska insatser kan kombineras
En medarbetare kan exempelvis:
få professionell behandling för sömnproblemen
samtidigt som
arbetsgivaren förändrar arbetstider eller arbetsbelastning.
Åtgärderna fyller olika funktioner.
Arbetsanpassning vid sömnproblem
Om sömnproblemen tydligt påverkar arbetsförmågan kan arbetsanpassning i vissa situationer bli relevant.
Det finns ingen generell anpassning som passar alla.
Beroende på individens behov och verksamhetens förutsättningar kan det exempelvis handla om:
- tillfälligt förändrad arbetstid
- tydligare prioriteringar
- färre parallella arbetsuppgifter
- minskad arbetsmängd
- förändrade säkerhetskritiska uppgifter
- regelbundna avstämningar
Läs mer om arbetsanpassning vid psykisk ohälsa.
Arbetsanpassning ska utgå från funktionen
Frågan är inte bara:
”Hur många timmar sov du i natt?”
Mer relevant för arbetsgivaren kan vara:
- Kan personen koncentrera sig?
- Kan personen utföra säkerhetskritiska uppgifter?
- Fungerar beslutsförmågan?
- Finns risk att personen somnar?
- Vilka arbetsuppgifter fungerar?
En dålig natt behöver inte kräva en stor rehabiliteringsprocess
Det är viktigt att inte övermedikalisera vardagliga sömnvariationer.
De flesta människor sover dåligt ibland.
Det centrala är framför allt:
- hur länge problemen har funnits
- hur mycket funktionen påverkas
- vilken typ av arbete personen utför
- om en säkerhetsrisk finns
Men långvariga problem bör inte normaliseras
Om en medarbetare under flera månader säger:
”Jag sover bara några timmar per natt.”
och samtidigt får tydliga funktionsproblem bör situationen tas på allvar.
Professionell bedömning kan behövas samtidigt som arbetssituationen undersöks.
Sömnproblem och korttidsfrånvaro
Långvariga sömnproblem kan ibland bidra till:
- svårigheter att komma till arbetet
- återkommande frånvaro
- nedsatt arbetsfunktion
Om arbetsgivaren ser ett återkommande mönster kan det vara relevant att bjuda in till ett tidigt samtal.
Försäkringskassan betonar tidiga insatser
Försäkringskassan beskriver att arbetsgivaren ska arbeta förebyggande och bjuda in till samtal när en medarbetare inte mår bra.
Arbetsgivaren kan undersöka vad som kan underlättas i arbetet oavsett om ohälsan beror på arbetet eller något utanför arbetsplatsen.
Försäkringskassan – Att förebygga sjukfrånvaro
Det behövs inte en diagnos för att prata om arbetet
Chefen kan säga:
”Jag ser att du är väldigt trött och jag vill undersöka om något i arbetet behöver förändras.”
Det kräver ingen medicinsk diagnos.
När sömnproblemen leder till sjukskrivning
Om en medicinsk bedömning visar att arbetsförmågan är nedsatt kan sjukskrivning i vissa situationer bli aktuell.
Arbetsgivaren behöver då fortsätta arbeta med:
- kontakt
- arbetsanpassning
- rehabilitering
- planering inför återgång
Läs mer om rehabilitering vid psykisk ohälsa.
Återgång behöver utgå från aktuell arbetsförmåga
Om sömnproblemen är en del av depression, ångest, stress eller annan psykisk ohälsa kan återgången behöva planeras successivt.
Det kan vara särskilt relevant om personen fortfarande har:
- trötthet
- koncentrationssvårigheter
- nedsatt mental uthållighet
Läs mer om återgång i arbete efter psykisk ohälsa.
Säkerhetskritiska arbetsuppgifter behöver bedömas särskilt
Om medarbetaren ska:
- köra fordon
- hantera farliga maskiner
- arbeta på höjd
- ansvara för andra människors säkerhet
kan betydande trötthet behöva hanteras annorlunda än i ett arbete där konsekvenserna av ett kort koncentrationsbortfall är mindre.
Arbetsgivaren behöver följa de regler och säkerhetskrav som gäller för den konkreta verksamheten.
Chefen kan själv ha sömnproblem
Chefer är inte undantagna.
En chef med:
- hög arbetsbelastning
- många svåra personalärenden
- ständig nåbarhet
- arbete sent på kvällen
kan också få försämrad sömn.
Läs mer om stressad chef och arbetsgivarens ansvar.
Chefens sömnproblem kan påverka fler
En mycket trött chef kan få svårare att:
- fatta genomtänkta beslut
- prioritera
- hantera konflikter
- vara tillgänglig för medarbetare
- reglera egna reaktioner under press
Det gör även chefens arbetsmiljö till en viktig organisatorisk fråga.
Professionell chefscoachning kan vara relevant
Om sömnproblemen hänger samman med:
- gränslöst arbete
- svårigheter att delegera
- ständigt ansvarstagande
- svåra personalsituationer
- hög chefsbelastning
kan professionell chefscoachning vara ett komplement till organisatoriska åtgärder.
Läs mer om chefscoachning för företag.
Coachning ersätter inte minskad arbetsbelastning
Om chefen arbetar kvällar därför att uppdraget objektivt är för stort behöver organisationen också förändra förutsättningarna.
Professionellt stöd kan hjälpa personen att reflektera kring gränser och prioritering.
Men det kan inte skapa fler timmar på dygnet.
Sömnproblem efter konflikt
En arbetsplatskonflikt kan följa med hem.
Medarbetaren ligger kanske vaken och tänker på:
- nästa möte
- vad kollegan kommer säga
- ett tidigare samtal
- risken att konflikten eskalerar
Om konflikten är en central del av problemet behöver den också hanteras.
Läs mer om konflikter på arbetsplatsen.
Sömnproblem vid omorganisation
Stor osäkerhet kring:
- anställningen
- rollen
- framtida arbetsuppgifter
- vem som blir chef
kan bidra till omfattande grubblande.
Organisationen kan inte alltid ta bort osäkerheten.
Men den kan minska onödig osäkerhet genom tydlig kommunikation.
Läs mer om omorganisation och arbetsmiljö.
Sömnproblem efter en allvarlig händelse
Efter hot, våld, olyckor eller andra allvarliga händelser kan sömnen påverkas.
Personen kan exempelvis få:
- mardrömmar
- oro inför att somna
- återkommande minnesbilder
- svårigheter att komma till ro
Då kan professionellt krisstöd eller annan vårdinsats behövas beroende på situationen.
Läs mer om krisstöd för företag.
Arbetsgivaren ska inte kräva privata sömndata
Chefens behov handlar framför allt om hur arbetet fungerar.
Det är sällan nödvändigt att kräva detaljerad information om:
- exakta sovtider
- privata kvällsrutiner
- läkemedel
- vad som diskuteras med vården
Mer relevanta arbetsfrågor är:
- Påverkas koncentrationen?
- Finns säkerhetsrisk?
- Behöver arbetstiden förändras?
- Behöver arbetsuppgifterna anpassas?
Undvik att moralisera kring sömn
Kommentarer som:
”Du borde bara lägga dig tidigare.”
kan vara både förenklade och felriktade.
Sömnproblem kan ha medicinska, psykiska, sociala och arbetsrelaterade orsaker.
Professionell bedömning kan behövas när problemen kvarstår.
Det är skillnad mellan trötthet och lathet
En person med omfattande sömnproblem kan få svårare att:
- hålla fokus
- komma igång
- lösa komplexa problem
- reglera känslor
Det betyder inte automatiskt att personen är ointresserad av sitt arbete.
Samtidigt behöver chefen fortfarande hålla arbetsrollen tydlig och hantera prestation när det behövs.
Omtanke och tydlighet går att kombinera
Chefen kan säga:
”Jag förstår att sömnen påverkar dig och vi ska titta på om det finns något vi behöver anpassa. Samtidigt behöver vi göra en plan för de arbetsuppgifter som inte har blivit genomförda.”
Det går att ta hänsyn till ohälsa utan att helt lämna chefsrollen.
Vanliga misstag när en medarbetare har sömnproblem
Att diagnostisera orsaken
Sömnproblem kan ha många olika förklaringar.
Att säga åt personen att bara sova mer
Långvariga sömnsvårigheter kan kräva professionell bedömning och behandling.
Att ignorera arbetstiderna
Nattarbete, skiftarbete, övertid och ständig nåbarhet är relevanta arbetsmiljöfrågor.
Att bara titta på det formella schemat
Arbetsgivaren behöver förstå hur arbetstiden faktiskt ser ut.
Att glömma olycksrisken
Trötthet kan vara särskilt problematisk i säkerhetskritiska arbeten.
Att behandla alla sömnproblem som stress
Medicinska och andra psykiska orsaker kan behöva utredas.
Att erbjuda sömnråd i stället för att minska arbetsbelastningen
Individuella råd kan inte ersätta organisatoriska åtgärder.
Att automatiskt sjukförklara en dålig natt
Tillfälliga sömnproblem är vanliga.
Att vänta tills sjukskrivningen kommer
Tidig dialog och arbetsanpassning kan ibland vara relevant.
Att kräva information om behandlingen
Arbetsgivaren behöver främst förstå arbetsförmågan och arbetssituationen.
En praktisk modell för arbetsgivaren
1. Uppmärksamma
Finns tydlig trötthet eller förändrad arbetsfunktion?
2. Bedöm säkerheten
Finns risker kopplade till körning, maskiner eller andra säkerhetskritiska uppgifter?
3. Samtala
Fråga hur arbetet fungerar utan att diagnostisera sömnproblemet.
4. Undersök arbetstiden
Hur ser nattarbete, skiftarbete, övertid och faktisk tillgänglighet ut?
5. Undersök arbetsbelastningen
Är krav och resurser i balans?
6. Arbetsanpassa vid behov
Behöver arbetstid, arbetsmängd eller arbetsuppgifter tillfälligt förändras?
7. Rekommendera professionell bedömning
Långvariga eller uttalade sömnproblem kan behöva bedömas av vården.
8. Följ upp
Har arbetsplatsens åtgärder förbättrat situationen?
Frågor chefen kan använda
- Hur fungerar arbetet för dig just nu?
- Hur påverkar tröttheten din arbetsdag?
- Vilka arbetsuppgifter har blivit svårare?
- Hur ser din faktiska arbetstid ut?
- Behöver vi förändra några prioriteringar?
- Finns någon arbetsuppgift som känns osäker när du är så här trött?
- Finns något stöd från arbetsgivaren som skulle vara hjälpsamt?
- När ska vi följa upp?
Frågor arbetsgivaren bör ställa om organisationen
- Arbetar medarbetare mer än det planerade schemat?
- Har vi återkommande långa arbetspass?
- Är övertiden hög?
- Finns en kultur av ständig nåbarhet?
- Har natt- och skiftarbetare tillräcklig återhämtning?
- Har vi säkerhetskritiska arbetsuppgifter där trötthet innebär särskild risk?
- Är kraven större än resurserna?
- Behöver vi förändra arbetets organisation?
Vanliga frågor om sömnproblem hos medarbetare
Vad ska chefen göra om en medarbetare sover dåligt?
Utgå från hur personen fungerar i arbetet. Fråga hur arbetssituationen fungerar, undersök arbetstid och arbetsbelastning och bedöm om arbetsanpassning eller professionellt stöd kan behövas.
Är en dålig natts sömn farlig?
1177 beskriver att enstaka nätter med lite eller ingen sömn vanligtvis inte är skadliga. Långvariga sömnproblem kan däremot påverka mående och funktion under dagen.
Kan sömnproblem påverka arbetsförmågan?
Ja. Sömnbrist kan bland annat påverka koncentration, inlärning, humör och förmågan att hålla sig vaken.
Kan sömnproblem vara en säkerhetsrisk?
Ja. Trötthet kan påverka förmågan att köra bil, hantera maskiner och utföra andra riskfyllda arbetsuppgifter.
Kan jobbet orsaka sömnproblem?
Arbetstider, arbetsbelastning, stress, konflikter och andra arbetsförhållanden kan bidra till sömnproblem. Samtidigt finns många privata, psykiska och medicinska orsaker.
Vad ansvarar arbetsgivaren för när medarbetaren arbetar natt?
Arbetsgivaren ska bland annat motverka att arbetstidens förläggning leder till ohälsa. Nattarbetande omfattas dessutom under vissa förutsättningar av särskilda regler om medicinska kontroller.
Behöver arbetsgivaren tänka på återhämtning?
Ja. Arbetsmiljöverket betonar särskilt återhämtning vid bedömning och planering av arbetstid.
Kan arbetsgivaren anpassa arbetstiden?
Arbetstid kan i vissa situationer vara en del av en arbetsanpassning. Vad som är lämpligt behöver bedömas utifrån individens behov, verksamheten och aktuella regler.
Kan arbetsgivaren ändra arbetsuppgifterna?
Ja, individuell arbetsanpassning kan exempelvis beröra arbetsuppgifter eller arbetsfördelning när arbetsförmågan är nedsatt.
När bör personen söka vård?
1177 rekommenderar vårdkontakt när sömnproblemen inte förbättras trots förändringar för bättre sömn. Uttalade besvär eller andra medicinska och psykiska symtom kan också motivera professionell bedömning.
Kan företagshälsovården hjälpa?
Ja. Företagshälsovård kan vara särskilt relevant vid frågor om nattarbete, skiftarbete, arbetsmiljö, arbetsförmåga, arbetsanpassning och rehabilitering.
Kan psykoterapi hjälpa?
Psykoterapeutisk behandling kan vara relevant när sömnproblemen ingår i ett bredare psykiskt behandlingsbehov. Det finns också särskild psykologisk behandling för långvarig insomni.
Vad är KBT-I?
KBT-I är kognitiv beteendeterapi särskilt inriktad på insomni. Forskning på arbetstagare visar tydliga förbättringar av flera sömnrelaterade utfall, men behandlingsbehovet behöver bedömas professionellt.
Får chefen fråga hur mycket medarbetaren sover?
Chefen kan föra en respektfull dialog om hur tröttheten påverkar arbetet. Det är däremot klokt att fokusera på arbetsförmåga, arbetsmiljö och säkerhet snarare än att kräva detaljerade privata eller medicinska uppgifter.
Kan sömnproblem vara tecken på depression eller ångest?
Ja. Sömnsvårigheter kan förekomma vid flera psykiska tillstånd, bland annat depression, ångest och utmattningssyndrom. Diagnostisk bedömning hör till hälso- och sjukvården.
Kan sömnproblem leda till sjukskrivning?
Om problemen är så omfattande att arbetsförmågan är nedsatt kan sjukskrivning bli aktuell efter medicinsk bedömning. Arbetsgivaren behöver då arbeta med rehabilitering och återgång utifrån behovet.
Kan professionellt samtalsstöd ske digitalt?
Ja. Professionella samtal och psykoterapeutiska insatser kan i många situationer erbjudas digitalt när formatet är lämpligt.
Sömnproblem behöver hanteras på rätt nivå
En medarbetare som sover dåligt behöver inte automatiskt:
sjukskrivas.
gå i psykoterapi.
eller få omfattande arbetsanpassning.
Men långvariga sömnproblem som påverkar arbetsfunktionen bör inte heller ignoreras.
Arbetsgivaren behöver kunna fråga:
Hur fungerar arbetet?
Finns en säkerhetsrisk?
Hur ser den faktiska arbetstiden ut?
Finns tillräcklig återhämtning?
Är arbetsbelastningen rimlig?
Behöver arbetet anpassas?
Och behöver personen professionell vård eller behandling?
På så sätt kan arbetsgivaren hantera arbetsplatsens del av problemet utan att försöka ta över den medicinska eller psykoterapeutiska bedömningen.
När kan Gävleborgs Psykoterapi hjälpa?
Gävleborgs Psykoterapi AB erbjuder professionellt stöd för företag när psykiska och emotionella problem påverkar medarbetares eller chefers arbetsliv.
Det kan exempelvis handla om:
- professionellt samtalsstöd
- psykoterapeutiska insatser
- stöd vid stress, oro och sömnrelaterad psykisk belastning
- chefscoachning
- stöd inför svåra samtal
Insatserna genomförs av legitimerad psykoterapeut och kan erbjudas digitalt till medarbetare och chefer i hela Sverige när formatet och problematiken är lämpliga.
Gävleborgs Psykoterapi ersätter inte medicinsk sömnutredning, psykiatrisk bedömning, företagshälsovård, föreskrivna medicinska kontroller vid nattarbete, arbetsmiljöutredning eller arbetsgivarens ansvar att hantera arbetstid och arbetsmiljörisker.
Läs mer om professionellt stöd för företag och arbetsgivare.
Kontakta Gävleborgs Psykoterapi
Företag och arbetsgivare kan kontakta Gävleborgs Psykoterapi när en medarbetare eller chef behöver professionellt samtalsstöd eller psykoterapeutisk kompetens vid psykisk belastning som också påverkar sömn och arbetsförmåga.
Digitala insatser kan erbjudas i hela Sverige när formatet är lämpligt.
För verksamheter med återkommande behov finns även möjlighet till mer kontinuerliga företagslösningar.
Källor och vidare läsning
1177 – Sömnen är viktig för hälsan
Arbetsmiljöverket – AFS 2023:2, Planering och organisering av arbetsmiljöarbete
Arbetsmiljöverket – Motverka att arbetstiden leder till ohälsa
Arbetsmiljöverket – AFS 2023:15, medicinska kontroller i arbetslivet
Försäkringskassan – Att förebygga sjukfrånvaro
PubMed – Sleep interventions in industrial workers: a systematic review
Texten är allmän information för arbetsgivare och chefer och ersätter inte individuell medicinsk, sömnmedicinsk, psykiatrisk, psykoterapeutisk, arbetsrättslig eller arbetsmiljörättslig bedömning. Uttalad trötthet och sömnproblem kan ha flera orsaker och behöver bedömas individuellt. Säkerhetskritiska situationer behöver hanteras utifrån verksamhetens aktuella regler och risker.