Hoppa till innehåll
Sorg hos medarbetare
En medarbetare kommer tillbaka till arbetet efter att en närstående har dött.
Kollegorna vet inte riktigt vad de ska säga.
Chefen vill visa omtanke men är rädd för att göra fel.
Ska personen få arbeta som vanligt?
Ska arbetsuppgifterna minskas?
Är det bättre att låta medarbetaren vara ifred?
Behöver professionellt samtalsstöd erbjudas?
Och hur länge är det rimligt att sorgen påverkar arbetet?
Det finns inga enkla svar som passar alla.
Sorg är en naturlig reaktion på förlust och kan se mycket olika ut mellan människor.
En person kan vilja återgå till arbetet snabbt eftersom vardagen ger struktur.
En annan kan ha svårt att koncentrera sig, sova eller fatta enkla beslut.
En tredje kan fungera relativt väl under flera veckor och först senare reagera starkare.
Arbetsgivarens uppgift är inte att behandla sorgen.
Men arbetsgivaren kan skapa rimliga arbetsförutsättningar, föra en respektfull dialog och göra professionellt stöd tillgängligt när det behövs.
Gävleborgs Psykoterapi erbjuder professionellt samtalsstöd för företag och arbetsgivare när sorg, livskris eller annan psykisk belastning påverkar medarbetare eller chefer.
Vad är sorg?
1177 beskriver sorg som de känslor, tankar, kroppsliga reaktioner och förändrade beteenden som kan uppstå efter en förlust.
Sorg kan bland annat innebära:
- saknad
- nedstämdhet
- tomhet
- oro
- ångest
- ilska
- skuldkänslor
- overklighetskänslor
1177 – Sorg när någon har dött
Sorg ser olika ut för olika personer
Det är en av de viktigaste sakerna för en arbetsgivare att förstå.
En person gråter mycket.
En annan gråter inte alls.
En vill prata om den som har dött.
En annan vill fokusera på arbetet och slippa frågor.
Inget av detta säger i sig hur djup sorgen är.
Undvik en färdig mall för hur en sörjande person ska reagera
Det kan vara problematiskt att tänka:
”Nu har det gått två veckor, så personen borde må bättre.”
Sorg följer inte en exakt tidtabell.
1177 beskriver att sorgen kan växla över tid och att starka reaktioner kan återkomma även efter längre perioder.
Sorg går inte alltid genom fasta faser
Det är vanligt att höra att en person först ska känna en sak, sedan en annan och till sist ”acceptera” förlusten.
1177 beskriver i stället hur människor kan pendla mellan:
- att vara starkt upptagna av förlusten
- att orientera sig mot vardagen och den nya livssituationen
Det kan innebära att en medarbetare fungerar bra under förmiddagen och plötsligt blir starkt ledsen på eftermiddagen.
Arbetet kan ibland bli en paus från sorgen
För vissa personer kan arbetet ge:
- struktur
- social kontakt
- rutiner
- något annat att tänka på
Det betyder inte att personen förnekar sorgen.
Arbetet kan tillfälligt ge ett annat fokus.
Andra kan ha mycket svårt att arbeta
1177 beskriver att sorg kan påverka förmågan att:
- koncentrera sig
- förstå information
- minnas
- fatta beslut
Arbetsuppgifter kan också ta längre tid än normalt.
Det har direkt betydelse för arbetsplatsen.
Sorg kan påverka arbetsförmågan utan att personen är psykiskt sjuk
Sorg är inte i sig en sjukdom.
Det innebär samtidigt inte att personen fungerar precis som vanligt.
1177 beskriver att sorg bland annat kan medföra:
- trötthet
- sömnproblem
- minskad ork
- koncentrationssvårigheter
- svårigheter att fatta beslut
En chef behöver därför kunna skilja mellan:
”personen har en naturlig sorgereaktion”
och
”personen ska därför klara exakt samma belastning som vanligt.”
Sorg är inte samma sak som depression
Sorg och depression kan likna varandra på vissa sätt.
Båda kan exempelvis innebära:
- nedstämdhet
- trötthet
- sömnsvårigheter
- minskad lust
Men sorg och depression är inte samma sak.
1177 är tydliga med denna skillnad.
Chefen ska inte avgöra om sorgen har blivit depression
Det är inte chefens uppgift att diagnostisera.
Chefen kan däremot uppmärksamma om en medarbetare:
- har tydligt försämrad arbetsfunktion
- verkar må allt sämre
- uttrycker stark hopplöshet
- har svårt att fungera över tid
och uppmuntra till professionell vård eller stöd när det behövs.
Läs mer om depression hos medarbetare.
Det första samtalet från chefen kan vara enkelt
Chefen behöver inte hitta perfekta ord.
Det kan räcka att säga:
”Jag är ledsen för det som har hänt. Jag vill gärna höra hur vi kan göra arbetssituationen så fungerande som möjligt för dig den närmaste tiden.”
Det uttrycker omtanke utan att försöka behandla sorgen.
Fråga hellre än att anta
Chefen kan fråga:
- Hur fungerar det för dig att vara tillbaka?
- Finns något i arbetet som är särskilt svårt just nu?
- Behöver vi tillfälligt förändra något?
- Hur vill du att vi håller kontakt?
- Vill du att jag informerar arbetsgruppen om något?
Medarbetaren kanske inte vet vad den behöver
Det är också normalt.
Personen kan svara:
”Jag vet faktiskt inte.”
Då behöver chefen inte pressa fram ett färdigt beslut.
Man kan göra en tillfällig lösning och följa upp efter några dagar.
Undvik att fråga efter detaljer om dödsfallet
En chef kan naturligtvis lyssna om medarbetaren själv vill berätta.
Men det finns normalt inget behov av att fråga:
”Exakt hur dog personen?”
eller:
”Vad hände på sjukhuset?”
för att kunna hantera arbetssituationen.
Medarbetaren bestämmer hur mycket den vill berätta
Chefens fokus kan vara:
- arbetssituationen
- arbetsförmågan
- behov av anpassning
- tillgängligt stöd
Den privata berättelsen tillhör medarbetaren.
Vad ska chefen säga till kollegorna?
Det bör diskuteras med den berörda medarbetaren när det är möjligt.
Fråga exempelvis:
”Vad vill du att jag säger till gruppen?”
En person kanske vill att kollegorna ska veta:
”Min pappa har dött.”
En annan kanske bara vill att chefen säger:
”Hon går igenom en svår privat situation.”
Undvik att dela mer än personen önskar
Chefen bör inte automatiskt skicka ett meddelande till hela organisationen med detaljer om:
- vem som har dött
- dödsorsak
- familjeförhållanden
bara för att informationen är känd.
Kollegor kan vara osäkra på vad de ska säga
Det är vanligt att människor blir rädda för att säga fel.
Resultatet kan bli att ingen säger någonting.
Den sörjande kan då uppleva att omgivningen undviker personen.
En enkel bekräftelse är ofta bättre än total tystnad
Det behöver inte vara komplicerat.
Exempel:
”Jag är ledsen för din förlust.”
eller:
”Jag tänker på dig.”
Det krävs ingen lång diskussion.
Undvik välmenande klichéer
Formuleringar som:
”Allt händer av en anledning.”
”Tiden läker alla sår.”
”Du måste vara stark.”
kan upplevas som förenklande.
Det är ofta bättre att erkänna att situationen är svår.
Undvik också att jämföra sorger
En kollega kanske säger:
”Jag vet precis hur du känner, min hund dog förra året.”
Det kan vara välmenat.
Men den sörjande personen behöver inte uppleva situationerna som jämförbara.
Lyssnande är ofta bättre än att försöka bevisa att man förstår exakt.
Alla vill inte prata om sorgen på arbetet
Det är lika viktigt.
En person kanske vill säga:
”Jag uppskattar omtanken, men på jobbet vill jag helst fokusera på arbetet.”
Det bör respekteras.
Omtanke behöver inte innebära ständig uppmärksamhet
Att varje kollega frågar:
”Hur mår du egentligen?”
fem gånger per dag kan bli belastande.
Den sörjande ska också få möjlighet att vara medarbetare och inte bara ”personen som har förlorat någon”.
Arbetsanpassning kan vara relevant
Sorg kan tillfälligt påverka kognitiv förmåga och ork.
Arbetsgivaren kan därför behöva diskutera om vissa arbetsuppgifter tillfälligt ska förändras.
Det kan exempelvis handla om:
- minskad arbetsmängd
- färre parallella uppgifter
- tydligare prioriteringar
- färre komplexa beslut
- ändrade arbetstider
- möjlighet till distansarbete
Anpassningen behöver vara individuell
Det finns ingen generell regel som säger:
”Alla sörjande medarbetare ska arbeta halvtid.”
En person kan fungera relativt normalt.
En annan kan behöva betydande anpassning.
Fråga vad som är svårt – inte bara hur personen mår
Det kan vara mer konkret att fråga:
”Vilka delar av arbetet känns svårast just nu?”
Personen kanske svarar:
”Jag klarar vanliga uppgifter men har svårt att hålla stora presentationer.”
Då kan anpassningen bli mer träffsäker.
Koncentrationskrävande och säkerhetskritiska arbeten behöver särskild uppmärksamhet
Om sorg påverkar:
- koncentration
- minne
- reaktionsförmåga
- beslutsförmåga
kan det vara särskilt viktigt att bedöma arbetssituationen när personen exempelvis:
- kör fordon
- hanterar maskiner
- fattar säkerhetskritiska beslut
- ansvarar för andra människors säkerhet
Arbetsgivaren behöver då utgå från de konkreta riskerna i arbetet.
Arbete kan samtidigt vara en stabiliserande del av vardagen
För vissa personer kan det vara fel att automatiskt ta bort alla arbetsuppgifter.
Arbetet kan ge:
- rutiner
- social gemenskap
- kompetenskänsla
- pauser från sorgen
Det är därför dialogen är viktig.
En sörjande person behöver inte behandlas som skör
Chefen kan visa hänsyn utan att:
- sänka alla förväntningar permanent
- undvika personen
- ta bort ansvar utan dialog
Målet är ett fungerande och respektfullt arbetsupplägg.
Tillfälliga lösningar kan vara bättre än permanenta beslut
Exempel:
”Vi minskar dina kundmöten den här veckan och stämmer av på fredag.”
Det gör det möjligt att justera stödet i takt med att situationen förändras.
Följ upp – fråga inte bara en gång
Sorgen kan förändras över tid.
Det första dygnet kan personen vara i praktiskt problemlösningsläge.
Några veckor senare kan reaktionen bli starkare.
Därför kan chefen behöva återkomma.
Uppföljningen behöver inte vara dramatisk
Exempel:
”Vi pratade förra veckan om arbetsbelastningen. Hur fungerar upplägget nu?”
Det håller fokus på arbetssituationen.
Sorg kan påverka sömnen
1177 beskriver sömnsvårigheter som en vanlig reaktion vid sorg.
Medarbetaren kan exempelvis:
- ha svårt att somna
- vakna under natten
- sova för lite
- sova mer än vanligt
Det kan i sin tur påverka arbetsförmågan.
Läs mer om sömnproblem hos medarbetare.
Sorg kan påverka minne och beslutsförmåga
En tidigare mycket strukturerad medarbetare kan plötsligt:
- glömma möten
- behöva läsa samma dokument flera gånger
- ha svårt att prioritera
Det kan vara en del av den tillfälliga sorgereaktionen.
Undvik omedelbara negativa slutsatser om prestationen
Om arbetsfunktionen förändras direkt efter ett dödsfall bör chefen åtminstone väga in den aktuella livssituationen.
Det betyder inte att alla prestationskrav försvinner.
Men situationen behöver hanteras med rimlig förståelse.
Sorg kan påverka motivationen
Efter en stor förlust kan frågor som tidigare varit mycket viktiga plötsligt kännas mindre betydelsefulla.
En person kan tänka:
”Varför bryr jag mig ens om det här projektet?”
Det behöver inte betyda att personen permanent har tappat sitt engagemang.
Existentiella frågor kan bli starka
1177 beskriver att sorg kan väcka frågor om:
- meningen med livet
- varför saker händer
- hur livet ska bli meningsfullt igen
Arbetsplatsen behöver inte besvara dessa frågor.
Men chefen kan förstå att personens perspektiv tillfälligt kan förändras.
Sorg kan också innehålla ilska
Alla sörjande personer är inte tysta och ledsna.
Sorg kan också innebära:
- irritation
- frustration
- ilska
Det kan ibland påverka samspelet på arbetsplatsen.
Förstå reaktionen utan att acceptera vad som helst
En chef kan ha förståelse för att en person är psykiskt belastad.
Det innebär samtidigt inte att:
- kränkningar
- hot
- allvarligt olämpligt beteende
behöver accepteras.
Stöd och tydliga professionella gränser kan finnas samtidigt.
Skuldkänslor kan förekomma
1177 beskriver skuld som en vanlig del av sorg.
Personen kanske tänker:
”Jag borde ha gjort mer.”
”Varför överlevde jag?”
”Jag borde ha förstått att något var fel.”
Sådana tankar kan bli mycket belastande.
Chefen behöver inte försöka behandla skulden
Om medarbetaren börjar berätta kan chefen lyssna.
Men långvarig eller mycket stark emotionell problematik kan behöva professionellt stöd.
När kan professionellt samtalsstöd vara relevant?
Professionellt stöd kan vara relevant när personen:
- själv önskar hjälp att hantera sorgen
- har svårt att fungera i vardagen
- har stark oro eller ångest
- grubblar mycket
- har svårt att anpassa sig till den förändrade livssituationen
1177 rekommenderar kontakt med vården om sorgen gör det svårt att fungera i vardagen.
Alla sörjande behöver inte psykoterapi
Det är viktigt att inte göra professionell behandling till standard efter varje dödsfall.
1177 beskriver att de flesta människor tar sig igenom sorg med stöd från:
- närstående
- vänner
- andra personer i omgivningen
För vissa behövs mer stöd.
Färsk forskning stödjer en nyanserad modell
En stor systematisk översikt publicerad 2026 sammanställde randomiserade studier av olika insatser för personer i sorg.
Forskarna fann måttligt evidensstöd för att individuell psykoterapi kan förbättra:
- symtom vid sorgestörning
- sorgesymtom
- depressiva symtom
Samtidigt var evidensen för flera andra typer av generella insatser begränsad eller varierande.
PubMed – Care of Bereaved Persons: A Systematic Review
Det betyder inte att alla sörjande ska få psykoterapi
Forskningsresultatet ska inte tolkas som:
”Psykoterapi behövs efter varje dödsfall.”
Behovet av professionell behandling behöver bedömas utifrån individens situation.
Sorg är i grunden en mänsklig reaktion på förlust.
Universell behandling är därför inte samma sak som tillgängligt stöd
Ett företag kan göra professionellt samtalsstöd tillgängligt.
Det är något annat än att skicka varje sörjande person till behandling.
Forskning om sorg och arbete visar att arbetslivet kan påverkas betydligt
En kvalitativ studie av yrkesverksamma personer som förlorat någon närstående identifierade tre övergripande teman:
- sorgen påverkar individer olika
- anpassningar kan behövas för återgång och arbetsförmåga
- det kan finnas betydande hinder för att återfå tidigare arbetsfunktion
Studien var kvalitativ och kan inte användas för att mäta hur vanligt olika problem är, men den illustrerar hur sorg kan påverka arbetsliv och karriär.
PubMed – The potential impact of bereavement grief on workers, work, careers and the workplace
Återgång till arbete efter dödsfall kan behöva vara flexibel
Vissa personer vill snabbt tillbaka.
Andra behöver längre tid.
När personen återgår kan arbetssituationen behöva följas upp.
Exempelvis:
- Hur fungerar arbetstiden?
- Hur fungerar koncentrationen?
- Är arbetsmängden rimlig?
- Finns särskilt belastande uppgifter?
Undvik att bestämma åt personen vad som borde vara bäst
Chefen kan tänka:
”Du borde vara hemma.”
Men personen kanske upplever att arbetet hjälper.
Eller:
”Det är nog bäst att du börjar jobba fullt direkt.”
när personen egentligen inte fungerar tillräckligt väl.
Dialog och relevant professionell bedömning är bättre än antaganden.
Rätt till ledighet och betald permission är en separat fråga
Vilken rätt en medarbetare har till ledighet i samband med dödsfall eller begravning kan bland annat påverkas av kollektivavtal, anställningsvillkor och andra regler.
Den arbetsrättsliga frågan bör därför kontrolleras separat i det konkreta fallet.
Den här artikeln fokuserar på psykiskt stöd och arbetsmiljö.
En chef kan samtidigt vara medmänniska och arbetsgivarföreträdare
Rollerna behöver inte stå i motsats till varandra.
Chefen kan säga:
”Jag beklagar verkligen det som hänt.”
och sedan:
”Vi behöver också prata om hur arbetet ska fungera den närmaste tiden.”
Det professionella samtalet kan innehålla både omtanke och struktur
Exempel på struktur:
- hur personen upplever återgången
- vilka uppgifter som fungerar
- vilka uppgifter som är svåra
- eventuella tillfälliga anpassningar
- när nästa uppföljning sker
- information om tillgängligt stöd
När sorgen kommer från privatlivet har arbetsgivaren fortfarande en roll i arbetssituationen
Arbetsgivaren ansvarar inte för att lösa privatlivet.
Men privat psykisk belastning kan påverka arbetet.
Försäkringskassan beskriver att arbetsgivaren kan bidra med exempelvis:
- anpassade arbetsuppgifter
- anpassade arbetstider
- kontakt med företagshälsovård
- samtal med psykolog, kurator eller terapeut
Försäkringskassan – Psykisk ohälsa och arbetsgivarens stöd
Arbetsgivaren behöver alltså inte avgöra vem som ”orsakade” ohälsan
En person kan exempelvis ha:
en privat sorg
och
en hög arbetsbelastning.
Arbetsgivaren behöver fortfarande hantera den arbetsrelaterade delen.
Arbetsmiljöproblem ska inte förklaras bort med privat sorg
Anta att medarbetaren nyligen har förlorat en förälder.
Samtidigt arbetar hela avdelningen omfattande övertid.
Det är då fel att automatiskt tänka:
”Personen är stressad bara för att hon sörjer.”
Arbetsbelastningen behöver undersökas separat.
Läs mer om ohälsosam arbetsbelastning.
Sorg och stress kan finnas samtidigt
Den psykiska belastningen kan bli större om personen samtidigt hanterar:
- hög arbetsmängd
- konflikter
- organisationsförändringar
- ekonomisk oro
Det är därför relevant att se hela arbetssituationen.
Chefen kan behöva vara extra tydlig med prioriteringar
En person vars koncentrationsförmåga tillfälligt är sämre kan ha nytta av tydliga besked.
Exempel:
”Den här veckan är A viktigast. B kan vänta och C tar jag bort från dig tills vidare.”
Det kan vara mer hjälpsamt än:
”Ta det lugnt.”
Konkret stöd är ofta lättare att använda
”Säg till om du behöver något.”
är vänligt.
Men en sörjande person kanske inte orkar formulera vad den behöver.
Mer konkreta alternativ kan vara:
”Vill du att jag flyttar presentationen på torsdag?”
eller:
”Ska vi minska dina kundmöten den här veckan?”
Det betyder inte att chefen ska ta över allt
Medarbetaren behöver fortfarande ha inflytande över lösningen.
Fråga innan arbetsuppgifter förändras.
Särskilda dagar kan väcka sorgen igen
Exempel:
- födelsedagar
- årsdagar
- högtider
- dagen då personen dog
kan göra sorgen starkare igen.
Det innebär inte att personen har ”gått bakåt”.
Arbetsgivaren behöver inte hålla reda på alla datum
Men om medarbetaren själv säger:
”Nästa vecka är ettårsdagen och jag tror att det blir svårt.”
kan chefen diskutera om något tillfälligt behöver anpassas.
Sorg kan bli extra komplex efter plötsliga eller traumatiska dödsfall
Dödsfall kan ske på mycket olika sätt.
En person kan ha förlorat någon efter en lång tids sjukdom.
En annan efter:
- olycka
- våld
- självmord
- annan plötslig händelse
Reaktionerna och stödbehovet kan därför skilja sig mycket.
Sorg och trauma är inte samma sak
En person kan sörja utan att vara traumatiserad.
En annan kan både sörja och ha traumarelaterade symtom.
Det behöver professionell bedömning snarare än antaganden från arbetsgivaren.
När en kollega dör
Sorg på arbetsplatsen ser annorlunda ut när personen som har dött själv var en del av arbetsgruppen.
Då kan många medarbetare påverkas samtidigt.
Det kan finnas behov av:
- tydlig information
- möjlighet att reagera
- praktisk hantering av arbetsuppgifter
- professionellt stöd för vissa personer
Informera med hänsyn till närstående och integritet
Organisationen bör vara försiktig med information om:
- dödsorsak
- sjukdom
- privata familjeförhållanden
Kommunikationen behöver hanteras respektfullt.
Arbetsgruppen kan behöva gemensam information
Medarbetarna behöver exempelvis veta:
- vad som har hänt i den omfattning som kan kommuniceras
- hur arbetet ska organiseras
- vilket stöd som finns
Arbetsuppgifterna efter den avlidna personen behöver också hanteras
Det kan kännas brutalt att börja prata om:
- kunder
- projekt
- ärenden
kort efter ett dödsfall.
Men verksamheten kan behöva fungera.
Det går att hantera praktiska frågor respektfullt utan att reducera personen till sina arbetsuppgifter.
Var försiktig med att rensa arbetsplatsen omedelbart
Om en kollega har dött kan det väcka starka reaktioner om personens arbetsplats försvinner innan gruppen ens hunnit förstå vad som hänt.
Det finns ingen universell regel.
Men tempot kan behöva övervägas.
Symboliska handlingar kan vara betydelsefulla för vissa grupper
Det kan exempelvis handla om:
- blommor
- minnesstund
- en gemensam hälsning till familjen
Sådana handlingar bör anpassas till arbetsplatsen, de närståendes önskemål och den kulturella kontexten.
Ingen ska tvingas delta i en minnesaktivitet
Människor kan ha olika relation till den avlidna personen.
Frivillighet och respekt är viktigt.
När dödsfallet sker på arbetsplatsen
Om dödsfallet är kopplat till:
- arbetsplatsolycka
- våld
- annan allvarlig händelse
kan andra arbetsmiljö-, säkerhets- och myndighetsprocesser behöva aktiveras.
Professionellt krisstöd kan då vara en del av en större insats.
Läs mer om krisstöd för företag.
Krisstöd och långsiktig psykoterapi är inte samma sak
Direkt efter en allvarlig händelse kan behovet handla om:
- information
- trygghet
- praktiskt stöd
- kontakt med närstående
En person kan senare utveckla behov av individuell psykoterapi.
Det är olika typer av insatser.
Sorg efter självmord kan vara särskilt komplex
Efter självmord kan efterlevande exempelvis brottas med:
- stark skuld
- frågor utan svar
- skam
- traumatiska reaktioner
Arbetsplatsen bör vara särskilt försiktig med spekulationer och detaljer.
Vid egen självmordsrisk krävs omedelbar uppmärksamhet
1177 anger att en person ska söka akut psykiatrisk vård eller ringa 112 vid tankar eller planer på att skada sig själv eller ta sitt liv.
Om en sörjande medarbetare uttrycker sådana tankar ska det tas på allvar.
Chefen ska inte ensam bära en akut suicidsituation
Vid omedelbar fara ska relevant akut vård eller 112 kontaktas.
Ett planerat stödsamtal med en företagsanknuten psykoterapeut ersätter inte akut vård.
Arbetet kan bli en plats där sorgen plötsligt väcks
En låt.
Ett telefonsamtal.
En kollega som frågar något.
Ett foto.
kan plötsligt väcka stark saknad.
En medarbetare kan därför behöva gå undan en stund utan att det betyder att hela arbetsdagen är förstörd.
Skapa utrymme för tillfälliga reaktioner
I många arbeten kan det vara möjligt att säga:
”Om det blir för mycket kan du gå undan en stund och komma tillbaka när du är redo.”
Verksamhetens karaktär avgör naturligtvis vad som är praktiskt möjligt.
Distansarbete kan vara hjälpsamt för vissa sörjande
En person kan uppskatta möjligheten att:
- slippa pendling
- kunna vara mer privat vid starka känslor
- ha större kontroll över arbetsmiljön
För en annan kan distansarbete öka isoleringen.
Även här behövs individuell bedömning.
Läs mer om distansarbete och psykisk hälsa.
Var uppmärksam på isolering
1177 rekommenderar att personer i sorg försöker undvika att isolera sig.
Om en medarbetare som tidigare arbetat på plats plötsligt arbetar helt ensam under lång tid kan det därför vara värt att följa upp hur upplägget fungerar.
Professionellt stöd kan erbjudas digitalt
En sörjande medarbetare kanske befinner sig på annan ort eller arbetar hemifrån.
Digitala samtal kan då göra professionellt stöd mer tillgängligt när formatet är lämpligt.
Läs mer om digitalt samtalsstöd för företag.
Arbetsgivaren behöver inte välja mellan omtanke och produktivitet
Det kan kännas som en konflikt:
”Antingen tar vi hänsyn eller så driver vi verksamheten.”
Så behöver det inte vara.
Ett tydligt och tillfälligt anpassat upplägg kan vara bättre för både personen och verksamheten än att låtsas att inget har hänt.
Överanpassning kan också bli ett problem
Om chefen under flera månader inte vågar ställa en enda fråga om arbetet kan situationen bli otydlig.
En sörjande person är fortfarande en medarbetare.
Respektfull arbetsledning behöver kunna fortsätta.
Fråga i stället för att gå på tå
Exempel:
”Jag vill vara hänsynsfull och samtidigt tydlig kring arbetet. Hur fungerar arbetsmängden för dig just nu?”
Chefen kan själv påverkas
En chef kan känna den sörjande medarbetaren väl.
Chefen kanske dessutom kände den person som dog.
I andra situationer är det en kollega i arbetsgruppen som har dött.
Chefen kan då själv vara i sorg samtidigt som personen förväntas leda andra.
Chefer behöver också stöd
En chef kan behöva ett professionellt reflektionsutrymme kring:
- hur gruppen ska bemötas
- hur arbetet ska organiseras
- den egna emotionella reaktionen
- svåra individuella samtal
Läs mer om chefscoachning för företag.
Chefsstöd ska inte göra chefen till terapeut
Målet är tvärtom att hjälpa chefen att behålla sin professionella roll.
Chefen kan vara:
- mänsklig
- lyssnande
- tydlig
- stödjande
utan att bli psykoterapeut.
När sorgen blir långvarigt mycket funktionsnedsättande
För vissa personer fortsätter sorgen att vara mycket intensiv och funktionspåverkande under längre tid.
Då kan professionell bedömning och behandling behövas.
Arbetsgivaren ska inte diagnostisera sorgestörning.
Men arbetsgivaren kan uppmuntra personen att söka professionell hjälp när vardagen inte fungerar.
Psykoterapi kan vara relevant för vissa personer i sorg
Den systematiska översikten från 2026 fann måttligt evidensstöd för positiva effekter av individuell psykoterapi på flera sorgrelaterade utfall hos vuxna.
Det ger stöd för att psykoterapi kan vara en relevant insats när ett tydligt behandlingsbehov finns.
Det innebär inte att normal sorg ska behandlas per automatik.
Skilj på att erbjuda stöd och att diagnosticera behovet
Arbetsgivaren kan säga:
”Vi kan erbjuda professionellt samtalsstöd om du tror att det skulle vara hjälpsamt.”
Det är något annat än:
”Du sörjer för länge och behöver terapi.”
Samtalsstöd som arbetsgivaren finansierar kan vara praktiskt
Medarbetaren behöver då inte själv börja söka efter behandlare mitt i en period av hög belastning.
Företaget kan skapa en etablerad kontaktväg.
Läs mer om företagsavtal för samtalsstöd.
Skattehanteringen behöver bedömas separat
Samtalsstöd som arbetsgivaren betalar kan skattemässigt behandlas olika beroende på bland annat insatsens syfte och om den utgör exempelvis förebyggande behandling, rehabilitering eller vanlig privat hälso- och sjukvård.
Läs mer om samtalsstöd som personalförmån.
Vanliga misstag när en medarbetare är i sorg
Att undvika personen helt
Rädsla för att säga fel kan göra att medarbetaren blir socialt isolerad.
Att kräva att personen pratar
Alla vill inte bearbeta sorgen på arbetsplatsen.
Att fråga efter privata detaljer
Chefen behöver normalt inte känna till allt som hänt.
Att säga att man vet exakt hur personen känner
Sorg är individuell.
Att använda klichéer
Välmenande formuleringar kan ibland upplevas som förenklande.
Att tro att sorgen ska vara över efter ett visst antal veckor
Sorg följer inte en exakt tidplan.
Att tolka normal sorg som depression
Sorg och depression är inte samma sak.
Att missa när depression faktiskt utvecklas
Om personens mående och funktion försämras tydligt kan professionell bedömning behövas.
Att ta bort alla arbetsuppgifter utan dialog
Arbetet kan vara viktigt för struktur och normalitet.
Att kräva full prestation direkt
Sorg kan tillfälligt påverka koncentration, minne och ork.
Att bara fråga en gång
Behovet kan förändras över tid.
Att göra chefen till terapeut
Professionellt behandlingsstöd ska användas när det behövs.
Att skicka alla sörjande till psykoterapi
Alla behöver inte behandling.
Att använda terapi som ersättning för arbetsanpassning
Arbetssituationen behöver fortfarande fungera.
Att bortse från säkerhetsrisker
Nedsatt koncentration kan vara särskilt betydelsefull i säkerhetskritiska arbeten.
Att glömma arbetsgruppen när en kollega har dött
Ett dödsfall kan påverka många samtidigt.
Att tvinga gruppen till en viss sorgeaktivitet
Människor reagerar och sörjer olika.
En praktisk modell för chefen
1. Ta kontakt
Bekräfta det som har hänt på ett enkelt och respektfullt sätt.
2. Fråga vad medarbetaren vill att andra ska veta
Skydda integriteten.
3. Prata om arbetssituationen
Vilka uppgifter fungerar och vilka är svårare?
4. Gör tillfälliga anpassningar vid behov
Justera arbetsmängd, prioriteringar eller andra delar av arbetet när det är lämpligt.
5. Bestäm nästa uppföljning
Lämna inte hela ansvaret för fortsatt kontakt till den sörjande.
6. Informera om professionellt stöd
Gör hjälpen tillgänglig utan att påtvinga behandling.
7. Uppmärksamma tydlig försämring
Uppmuntra till vårdkontakt när personen har svårt att fungera eller utvecklar mer omfattande psykisk ohälsa.
8. Agera vid akut risk
Självmordstankar eller allvarlig självskaderisk ska tas på allvar.
9. Följ även arbetsgruppen
Det är särskilt viktigt om en kollega har dött.
10. Behåll chefsrollen
Visa omtanke utan att försöka bedriva psykoterapi.
Frågor chefen kan ställa
- Hur fungerar det för dig att vara på arbetet just nu?
- Finns arbetsuppgifter som är särskilt svåra?
- Behöver vi tillfälligt förändra något?
- Hur fungerar arbetstiden?
- Hur vill du att vi håller kontakt?
- Vad vill du att kollegorna ska känna till?
- Skulle professionellt samtalsstöd vara hjälpsamt?
- När ska vi följa upp igen?
Frågor HR och arbetsgivaren kan ställa
- Finns tydliga rutiner när en medarbetare drabbas av dödsfall?
- Vet chefer hur de kan ta första kontakten?
- Hur skyddas medarbetarens integritet?
- Finns möjlighet till tillfällig arbetsanpassning?
- Finns en etablerad väg till professionellt samtalsstöd?
- Vet chefer vad de ska göra vid akut psykisk ohälsa?
- Finns rutiner när en kollega själv avlider?
- Hur stödjer organisationen chefer som själva påverkas?
Vanliga frågor om sorg hos medarbetare
Är sorg en sjukdom?
Nej. 1177 beskriver sorg som en naturlig reaktion på förlust och anger uttryckligen att sorg inte är en sjukdom. Sorgen kan ändå påverka hur personen fungerar.
Kan sorg påverka arbetsförmågan?
Ja. Sorg kan bland annat påverka koncentration, minne, beslutsförmåga, sömn, ork och motivation.
Hur länge varar sorg?
Det finns ingen exakt tidplan som gäller för alla. Sorgen förändras ofta över tid och starka reaktioner kan återkomma även långt senare.
Är sorg samma sak som depression?
Nej. Sorg och depression kan ha vissa liknande uttryck men är inte samma sak.
Ska chefen fråga hur medarbetaren mår?
Ja, en respektfull kontakt är ofta lämplig. Fokusera gärna också på hur arbetssituationen fungerar och vilket praktiskt stöd som behövs.
Ska chefen fråga hur personen dog?
Normalt finns inget behov av detaljer om dödsfallet för att hantera arbetsplatsens ansvar. Medarbetaren bestämmer själv hur mycket den vill berätta.
Ska chefen informera kollegorna?
Diskutera helst med medarbetaren vilken information som får delas och hur den ska formuleras.
Kan arbetsuppgifter behöva anpassas?
Ja. Om koncentration, ork eller annan arbetsfunktion är påverkad kan tillfälliga anpassningar vara relevanta.
Är det bra att arbeta när man sörjer?
Det varierar. För vissa ger arbete struktur och social kontakt. För andra kan belastningen vara för hög. Upplägget behöver bedömas individuellt.
Kan personen arbeta hemifrån?
Det kan vara en möjlig anpassning för vissa. För andra kan mer isolering vara mindre lämpligt. Följ upp hur lösningen fungerar.
Ska alla som sörjer erbjudas psykoterapi?
Professionellt stöd kan göras tillgängligt, men alla sörjande behöver inte psykoterapeutisk behandling.
Kan psykoterapi hjälpa vid sorg?
Ja, för vissa personer. En systematisk översikt från 2026 fann måttligt evidensstöd för positiva effekter av individuell psykoterapi på flera sorgrelaterade utfall hos vuxna. Behandlingsbehovet behöver bedömas individuellt.
När bör personen söka vård?
1177 rekommenderar kontakt med vården om personen behöver mer stöd, exempelvis när sorgen gör det svårt att fungera i vardagen.
Vad gör arbetsgivaren om personen uttrycker självmordstankar?
Det ska tas på allvar. Vid omedelbar fara för liv eller allvarlig självskaderisk ska psykiatrisk akutmottagning, annan relevant akut vård eller 112 kontaktas.
Vad händer om en kollega dör?
Arbetsgruppen kan behöva tydlig information, praktisk arbetsledning och möjlighet till stöd. Professionellt krisstöd kan vara relevant beroende på omständigheterna.
Behöver chefen också stöd?
Ja, ibland. Chefscoachning eller professionellt reflektionsstöd kan vara värdefullt när chefen själv påverkas eller ska leda en belastad arbetsgrupp.
Kan företaget betala samtalsstöd?
Ja. Företag kan finansiera professionellt samtalsstöd. Den skattemässiga behandlingen behöver bedömas utifrån insatsens syfte och aktuella regler.
Kan samtalsstödet ske digitalt?
Ja. Digitala professionella samtal kan vara ett alternativ för medarbetare på olika orter när formatet är lämpligt.
Sorg behöver få finnas även på arbetsplatsen
En arbetsplats kan inte ta bort sorgen.
Det är inte heller arbetsgivarens uppgift.
Men arbetsplatsen kan göra situationen lättare eller svårare.
En organisation kan:
undvika personen.
kräva normal prestation omedelbart.
sprida privata detaljer.
eller försöka behandla normal sorg som sjukdom.
Men den kan också:
visa enkel mänsklig omtanke.
fråga vad personen behöver.
anpassa arbetet när det är motiverat.
följa upp.
skydda integriteten.
och göra professionellt stöd tillgängligt.
Den bästa chefsinsatsen är ofta inte att säga exakt rätt sak.
Det är att vara närvarande, respektfull och tydlig – och att förstå var chefsrollen slutar och professionell behandling börjar.
När kan Gävleborgs Psykoterapi hjälpa?
Gävleborgs Psykoterapi AB erbjuder professionellt samtalsstöd och psykoterapeutiska insatser för företag när sorg, livskris eller annan psykisk belastning påverkar en medarbetare eller chef.
Stödet kan exempelvis omfatta:
- individuellt samtalsstöd vid sorg
- stöd vid livskris
- psykoterapeutisk behandling när ett tydligare behandlingsbehov finns
- stöd vid ångest, nedstämdhet och stress
- chefscoachning
- professionellt stöd vid svåra personalsituationer
Insatserna genomförs av legitimerad psykoterapeut.
Digitala samtal kan erbjudas till vuxna medarbetare och chefer i hela Sverige när formatet är lämpligt.
Professionellt samtalsstöd ersätter inte medicinsk eller psykiatrisk bedömning, akut vård, företagshälsovård, arbetsmiljöutredning eller arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljö, arbetsanpassning och rehabilitering.
Läs mer om professionellt stöd för företag och arbetsgivare.
Kontakta Gävleborgs Psykoterapi
Företag och arbetsgivare kan kontakta Gävleborgs Psykoterapi när en medarbetare eller chef behöver professionellt stöd i samband med sorg eller annan livskris.
Stödet kan organiseras som en enskild insats eller genom ett mer återkommande företagsupplägg.
Digitala samtal kan erbjudas i hela Sverige när formatet är lämpligt.
Källor och vidare läsning
1177 – Sorg när någon har dött
Försäkringskassan – Psykisk ohälsa och arbetsgivarens rehabilitering
PubMed – Care of Bereaved Persons: A Systematic Review
PubMed – The potential impact of bereavement grief on workers, work, careers, and the workplace
Texten är allmän information för arbetsgivare och chefer och ersätter inte individuell arbetsrättslig, medicinsk, psykiatrisk, psykoterapeutisk eller arbetsmiljörättslig bedömning. Sorg är individuell och behov av arbetsanpassning, vård eller professionellt stöd behöver bedömas utifrån den konkreta situationen. Vid omedelbar fara för liv eller allvarlig självskaderisk ska 112 eller annan relevant akutinstans kontaktas.