Psykoterapi online vid starkt bekräftelsebehov

Det är mänskligt att vilja bli uppskattad, älskad och bekräftad av andra. Nära relationer bygger delvis på att människor visar varandra att de betyder något.

Problemet är därför inte att behöva bekräftelse.

Svårigheten kan uppstå när tryggheten nästan helt blir beroende av vad andra människor säger eller gör. Ett lugnande besked hjälper en stund, men snart kommer nästa tvekan.

Personen kanske behöver höra:

”Är du säker på att du älskar mig?”

”Tycker du verkligen att jag gjorde rätt?”

”Är du arg på mig?”

”Tycker du fortfarande om mig?”

1177 beskriver att svag självkänsla bland annat kan innebära ett stort behov av bekräftelse från andra och att personen blir mycket känslig för kritik.

1177 – Självkänsla

Ett starkt bekräftelsebehov är inte i sig en psykiatrisk diagnos. Det kan däremot förekomma tillsammans med exempelvis låg självkänsla, ångest, relationsproblem, anknytningsrelaterad osäkerhet eller depression.

I psykoterapi online kan det vara möjligt att undersöka varför tryggheten så snabbt försvinner och vilka mönster som gör att bekräftelsen behöver sökas om och om igen.

Vad är ett bekräftelsebehov?

Bekräftelse innebär i grunden att få respons från andra människor.

Vi behöver veta att vi blir sedda, förstådda och uppskattade.

Det är en normal del av mänskliga relationer.

Ett problematiskt bekräftelsebehov handlar därför inte om att personen vill ha beröm ibland.

Det handlar snarare om att den egna tryggheten blir mycket beroende av återkommande information från andra.

När blir behovet av bekräftelse ett problem?

Det kan vara relevant att fundera över mönstret om du ofta:

behöver fråga om någon fortfarande tycker om dig
blir mycket orolig när någon inte svarar snabbt
behöver höra att du gjort rätt innan du kan känna dig nöjd
har svårt att fatta beslut utan andras godkännande
tolkar neutral återkoppling som kritik
jämför dig mycket med andra
kontrollerar hur människor reagerar på dig
ändrar dig mycket för att bli omtyckt
behöver återkommande försäkringar i nära relationer
känner stark oro när bekräftelsen uteblir

Det viktiga är inte hur många gånger personen frågar utan vilken funktion frågandet har och hur mycket det påverkar livet.

Att vilja bli bekräftad är normalt

En viktig utgångspunkt är att inte göra ett normalt mänskligt behov till ett psykiskt problem.

Det är rimligt att vilja att en partner visar kärlek.

Det är rimligt att vilja få uppskattning på arbetet.

Det är rimligt att ibland fråga någon man litar på om råd.

Svårigheten uppstår snarare när ingen mängd bekräftelse verkar räcka särskilt länge.

När ett lugnande besked bara hjälper en kort stund

En person frågar sin partner:

”Är allt bra mellan oss?”

Partnern svarar:

”Ja, absolut.”

Ångesten minskar.

En timme senare verkar partnern lite tyst.

Den nya tanken blir:

”Tänk om han bara sade att allt var bra för att slippa prata om det?”

Då behövs en ny försäkran.

Det är ett exempel på hur bekräftelse kan skapa verklig men kortvarig lättnad utan att lösa den underliggande osäkerheten.

Bekräftelse och försäkringssökande är inte exakt samma sak

Det är användbart att skilja mellan vanlig bekräftelse och det som i psykoterapiforskningen ofta kallas excessive reassurance seeking, överdrivet försäkringssökande.

Bekräftelse kan vara:

”Jag blev glad när du sade att du uppskattade det jag gjorde.”

Försäkringssökande kan snarare bli:

”Kan du säga igen att du verkligen tycker att jag gjorde rätt?”

Det senare används ofta för att minska en osäkerhet som snabbt återkommer.

Vad säger forskningen om överdrivet försäkringssökande?

En metaanalys av 38 studier med totalt 6 973 deltagare undersökte sambandet mellan överdrivet försäkringssökande och depression.

Forskarna fann ett måttligt positivt samband mellan försäkringssökande och samtidiga depressiva symtom.

En separat analys av 16 studier fann också ett mindre samband mellan överdrivet försäkringssökande och interpersonellt avvisande.

PubMed – Excessive reassurance seeking, depression, and interpersonal rejection: a meta-analytic review

Det är viktigt att inte övertolka resultaten.

Samband betyder inte att bekräftelsebehov ensamt orsakar depression eller att människor blir avvisade bara för att de söker trygghet.

Varför kan mer bekräftelse ibland skapa behov av ännu mer?

Om personen lär sig:

”Jag kan bara känna mig säker när någon annan säger att allt är okej.”

blir den andra personens svar allt viktigare.

Nästa gång en osäkerhet uppstår blir det naturligt att använda samma strategi igen.

Bekräftelsen fungerar då ungefär som en snabb reglering av oro.

Problemet är att personen får mindre möjlighet att upptäcka att hon kan stå ut med osäkerheten även utan ett omedelbart svar.

Starkt bekräftelsebehov och självkänsla

1177 beskriver ett stort behov av bekräftelse från andra som vanligt vid svag självkänsla.

1177 – Svag självkänsla

Om den egna upplevelsen av värde är instabil kan andra människors reaktioner få mycket stor betydelse.

En komplimang kan ge en stark känsla av värde.

En kritisk kommentar kan ge motsatt effekt.

Personens syn på sig själv börjar då röra sig mycket beroende på vad som händer utanför henne.

Läs mer i Psykoterapi online vid låg självkänsla.

Att prestera för att få känna att man duger

Bekräftelse behöver inte bara sökas genom frågor.

Den kan också sökas genom prestation.

Personen kanske tänker:

”Om jag gör ett riktigt bra jobb kommer jag känna mig tillräcklig.”

Efter berömmet känns det bättre.

Men nästa arbetsuppgift börjar snart kännas som ett nytt test på det egna värdet.

Det kan utvecklas ett mönster där personen ständigt behöver prestera igen för att återfå samma känsla.

När självvärdet blir villkorat

Personen kanske upplever att hon duger när hon:

presterar bra
är attraktiv
är omtyckt
hjälper andra
inte gör misstag
får mycket uppskattning

Men när någon av dessa saker saknas blir självvärdet osäkert.

Psykoterapeutiskt kan en viktig fråga vara vad personen tror skulle hända med hennes värde om hon inte lyckades uppfylla dessa villkor.

Bekräftelsebehov och perfektionism

För vissa blir prestation ett sätt att säkerställa uppskattning.

Det kan vara svårt att nöja sig med:

”Det här blev tillräckligt bra.”

Eftersom den underliggande frågan egentligen är:

”Vad säger resultatet om mig som person?”

Ett misstag blir då mer än ett misstag.

Det upplevs som ett hot mot självkänslan.

Läs mer i Psykoterapi online vid perfektionism.

Bekräftelsebehov i kärleksrelationer

I nära relationer blir behovet ofta särskilt tydligt eftersom partnerns betydelse är stor.

Personen kan exempelvis behöva veta:

att partnern fortfarande älskar henne
att relationen inte är på väg att ta slut
att partnern inte är arg
att någon annan inte är mer attraktiv
att hon inte har gjort något fel

Det är förståeligt att sådana frågor ibland uppstår.

Men om tryggheten måste återställas flera gånger om dagen kan relationen börja organiseras kring den ena personens osäkerhet.

När partnern blir ansvarig för din trygghet

Partnern kan gradvis få rollen att hela tiden reglera den andras oro.

Hon kanske behöver:

svara snabbt på meddelanden
förklara sitt tonfall
försäkra att relationen är trygg
förklara vilka andra människor hon träffar
lugna samma oro flera gånger

Det kan vara välmenande från båda håll.

Men det kan också skapa ett mönster där den ena blir alltmer beroende av försäkringar och den andra alltmer trött på att behöva ge dem.

Bekräftelsebehov och anknytning

Forskning om vuxen anknytning ger ett möjligt perspektiv på vissa former av försäkringssökande.

En studie av romantiska par fann att överdrivet försäkringssökande var kopplat till anknytningsrelaterad oro.

PubMed – Attachment style, excessive reassurance seeking, relationship processes, and depression

En dagboksstudie av 110 par fann också att mer anknytningsrelaterad oro var förknippad med mer dagligt försäkringssökande.

PubMed – The Contribution of Attachment Styles and Reassurance Seeking to Trust in Romantic Couples

Det handlar om statistiska samband.

De visar inte att alla med bekräftelsebehov har ”otrygg anknytning” eller att anknytningsmönster ensamt orsakar problemet.

Läs mer i Psykoterapi online vid otrygg anknytning.

Att söka stöd är inte samma sak som problematiskt bekräftelsebehov

Människor behöver andra människor.

Att be en partner om tröst efter en svår dag är inte ett tecken på psykisk ohälsa.

Att fråga en vän om råd inför ett svårt beslut är inte automatiskt beroende.

Att be om stöd kan vara en mycket välfungerande relationell förmåga.

Frågan är snarare vad som händer efter att stödet har getts.

Kan personen ta emot det och gå vidare?

Eller måste samma trygghet omedelbart skapas på nytt?

Forskningen visar att stödprocesser är komplexa

En systematisk översikt av 43 studier om anknytning och socialt stöd i romantiska relationer visade att anknytningsrelaterad osäkerhet var kopplad till skillnader både i hur stöd söktes och hur stöd från partnern uppfattades.

PubMed – Attachment and social support in romantic dyads: A systematic review

Det är därför för enkelt att säga att personen bara ska sluta söka bekräftelse.

En välfungerande förmåga att söka och ta emot stöd är också viktig.

När någon inte svarar på ett meddelande

Ett vanligt exempel är digital kommunikation.

Personen skickar ett meddelande.

Efter tio minuter har partnern inte svarat.

Tanken kommer:

”Har jag gjort något?”

Efter ytterligare en stund:

”Är hon arg?”

Sedan:

”Tänk om hon har tappat intresset?”

En relativt vardaglig situation har då fått betydelsen av ett möjligt relationellt hot.

När mobilen blir ett sätt att reglera oro

Personen börjar kanske kontrollera:

om meddelandet är läst
när personen senast var online
om hon har lagt upp något på sociala medier
om hon svarat någon annan

Varje kontroll är ett försök att få mer information.

Men mer information leder inte alltid till större trygghet.

Ibland skapar den i stället ytterligare saker att tolka.

Bekräftelsebehov och svartsjuka

Svartsjuka och starkt bekräftelsebehov kan ibland förstärka varandra.

Personen känner sig osäker och frågar om partnern verkligen är intresserad av någon annan.

Partnern säger nej.

Efter en stund kommer nästa fråga:

”Men varför gillade du då hennes bild?”

Problemet handlar då inte längre bara om en enskild fråga utan om en återkommande jakt på säkerhet.

Läs mer i Psykoterapi online vid svartsjuka.

Bekräftelsebehov och rädsla för kritik

Den som är starkt beroende av positiv återkoppling kan också bli mycket känslig för negativ återkoppling.

En chef säger:

”Den här delen behöver du ändra.”

Personen hör:

”Du är inte bra på ditt jobb.”

En partner säger:

”Jag blev faktiskt irriterad när du gjorde så.”

Personen hör:

”Jag älskar dig inte längre.”

Det är en stor skillnad mellan informationen som gavs och den betydelse som informationen fick.

När det blir viktigt att alla tycker om dig

En del personer kan hantera att någon är missnöjd med dem.

För andra väcker det mycket starkt obehag.

Det kan leda till att personen:

undviker konflikter
ber om ursäkt fast hon inte tycker att hon gjort fel
ändrar åsikt för att passa in
tar överdrivet ansvar för andras känslor
säger ja fast hon vill säga nej

Bekräftelsebehovet kan då övergå i överanpassning.

När man blir den andra personen vill att man ska vara

Strategin kan fungera kortsiktigt.

Om personen alltid anpassar sig kanske konflikterna blir färre.

Hon kan också få uppskattning för att vara hjälpsam, flexibel och lätt att ha att göra med.

Problemet är att egna behov och åsikter gradvis kan bli allt svårare att känna igen.

Till slut kan frågan bli:

”Vad vill jag själv?”

Bekräftelsebehov och gränssättning

Att säga nej innebär en risk att någon annan blir besviken.

Om den risken känns mycket svår kan gränssättning bli nästan omöjlig.

Personen kanske tänker:

”Om jag säger nej kommer hon tycka att jag är självisk.”

Då känns det säkrare att säga ja.

Men varje ja som egentligen borde varit ett nej kan bidra till stress, irritation och känslan av att andra tar för mycket plats.

Läs mer i Gränssättning i terapi online.

Bekräftelsebehov och beslutsfattande

Försäkringssökande behöver inte handla om relationer.

Personen kanske har mycket svårt att fatta egna beslut.

Hon frågar flera personer:

”Vad tycker du att jag ska göra?”

När någon ger ett råd uppstår nästa fråga:

”Men tänk om det blir fel?”

Personen frågar någon annan.

Ju fler svar hon får, desto fler möjliga perspektiv behöver jämföras.

Resultatet kan bli ännu större osäkerhet.

Vad visar forskning från behandling av ångest?

En klinisk studie omfattade 738 behandlingssökande personer med paniksyndrom, social ångest, GAD eller OCD.

Forskarna identifierade tre former av försäkringssökande som bland annat handlade om beslut, relationell trygghet och upplevda hot.

Försäkringssökandet minskade under KBT-behandling, och minskningen var statistiskt kopplad till förbättring av de specifika psykiska symtomen.

PubMed – Reassurance seeking in the anxiety disorders and OCD

Studien visar inte att allt bekräftelsebehov ska behandlas med KBT.

Den visar däremot att återkommande försäkringssökande kan vara en kliniskt relevant process vid flera olika ångestproblem.

Bekräftelsebehov vid GAD

Vid generaliserat ångestsyndrom kan personen söka försäkringar kring många olika saker.

Det kan handla om:

att ett beslut är rätt
att något inte kommer gå fel
att familjen är säker
att personen inte har glömt något

I dessa situationer behöver behandlingen framför allt förhålla sig till GAD och dess starkare specifika evidensbas.

Läs mer i Psykoterapi online vid GAD.

Bekräftelsebehov vid hälsoångest

Vid hälsoångest kan behovet av försäkringar riktas mot kroppen och sjukdom.

Personen kanske frågar:

”Är du säker på att den här knölen ser normal ut?”

”Tror du läkaren skulle ha märkt något allvarligt?”

Det lugnande svaret kan hjälpa tillfälligt men snart ersättas av en ny medicinsk fråga.

Då behöver behandlingen rikta sig specifikt mot hälsoångesten och inte bara mot ett allmänt behov av bekräftelse.

Läs mer i Psykoterapi online vid hälsoångest.

Bekräftelsebehov vid OCD

Vid OCD kan försäkringssökande fungera som en tvångshandling.

En person med rädsla att ha skadat någon kanske frågar:

”Du tror väl inte att jag gjorde något?”

Det är då viktigt att inte behandla situationen som ett vanligt självkänsloproblem.

Vid OCD har KBT med exponering och responsprevention ett starkt specifikt forskningsstöd.

Läs mer i Psykoterapi online vid OCD och tvångstankar.

Bekräftelsebehov och depression

Den stora metaanalysen av försäkringssökande fann ett samband med depression.

Det innebär inte att alla som behöver mycket bekräftelse är deprimerade.

Men depression kan påverka självbilden så att positiva besked från andra blir svårare att ta in.

Personen kanske får höra:

”Du betyder mycket för mig.”

men tänker:

”Du säger bara så för att vara snäll.”

Om depression finns behöver den bedömas och behandlingen anpassas efter helheten.

Varför går berömmet inte in?

En person kan längta starkt efter uppskattning och samtidigt ha svårt att tro på den när den kommer.

Hon kanske får en komplimang och omedelbart tänker:

”Han menar det inte.”

”Han känner mig inte tillräckligt väl.”

”Om han visste hur jag egentligen är skulle han inte säga så.”

Då kan en märklig situation uppstå där personen hela tiden behöver något som hon samtidigt inte riktigt kan ta emot.

Att kunna ta emot bekräftelse är också en förmåga

Målet är därför inte att bli oberoende av andra människors uppskattning.

Ett mer realistiskt mål kan vara att:

kunna uppskatta positiv återkoppling
låta den få betydelse
inte behöva samma besked omedelbart igen
behålla en rimligt stabil självbild även när någon är missnöjd

Det handlar om större stabilitet snarare än total självständighet.

Kan man ge sig själv all bekräftelse man behöver?

Nej, det är också en förenkling.

Människor är sociala och relationella.

Vi påverkas av hur andra behandlar oss.

En sund självkänsla innebär inte att andras kärlek, uppskattning eller kritik blir helt betydelselösa.

Det handlar snarare om att den egna känslan av värde inte kollapsar varje gång omgivningens respons förändras.

Bekräftelsebehov och sociala medier

Sociala medier skapar många former av mätbar återkoppling:

gilla-markeringar
kommentarer
följare
visningar
reaktioner

För den som redan är mycket upptagen av hur andra värderar henne kan sådana signaler få stor betydelse.

Ett inlägg som får många reaktioner kan ge en stark positiv känsla.

Ett annat som får färre kan tolkas som:

”Ingen bryr sig om mig.”

Det är då inte själva tekniken som är hela problemet utan vilken betydelse responsen får för den egna självbilden.

När jämförelsen aldrig tar slut

Bekräftelsebehov kan också innebära att hela tiden jämföra sig med andra.

1177 beskriver att personer med svag självkänsla ofta jämför sig med andra och upplever sig som sämre.

1177 – Självkänsla och jämförelser

Problemet med jämförelser är att det nästan alltid går att hitta någon som verkar:

mer framgångsrik
mer attraktiv
mer social
mer omtyckt
mer självsäker

Om självvärdet ska fastställas genom jämförelse blir tryggheten därför mycket skör.

Vad kan psykoterapi fokusera på?

Arbetet beror på vad som driver bekräftelsebehovet hos just den personen.

Det kan exempelvis handla om att:

förstå när behovet av bekräftelse aktiveras
identifiera rädslan bakom frågandet
skilja sunt stöd från repetitivt försäkringssökande
arbeta med självkänsla
undersöka relationella mönster
öka toleransen för osäkerhet
kunna fatta fler egna beslut
uttrycka behov mer direkt
sätta gränser utan att först få andras godkännande

Om försäkringssökandet är en del av ett specifikt ångestsyndrom eller OCD behöver den diagnosspecifika behandlingen samtidigt prioriteras.

Ett psykodynamiskt perspektiv på bekräftelsebehov

I psykodynamisk psykoterapi kan bekräftelsebehovet undersökas som ett återkommande känslomässigt och relationellt mönster.

Frågor som kan bli relevanta är:

Vad händer när jag inte vet vad någon tycker om mig?
Vad tror jag att kritik säger om mig som person?
Hur reagerar jag när någon känns mer distanserad?
Vad gör jag för att återfå tryggheten?
Hur påverkar detta den andra personen?
Hur lätt är det för mig att lita på att en relation består även när jag inte får ständig bekräftelse?

Det kan också vara relevant att undersöka hur personens självbild har formats och vilka erfarenheter som påverkat hennes sätt att söka trygghet hos andra.

Tidigare erfarenheter kan vara relevanta utan att förklara allt

1177 beskriver att självkänslan formas av både personlighet, erfarenheter under uppväxten och sådant som händer senare i livet.

1177 – Vad påverkar självkänslan?

Det innebär inte att ett starkt bekräftelsebehov alltid kan förklaras genom barndomen.

En viktig relation som tagit slut, otrohet, mobbning, arbetslöshet eller andra erfarenheter senare i livet kan också påverka självbild och trygghet.

Bekräftelsebehovet kan visa sig i själva terapin

Det som händer i andra relationer kan ibland också uppstå i kontakten med psykoterapeuten.

Patienten kanske frågar:

”Tycker du att jag gjorde rätt?”

”Tror du att jag är en dålig person?”

”Är du besviken på mig?”

Eller så försöker hon vara en särskilt duktig patient för att få psykoterapeutens uppskattning.

Det kan ge möjlighet att undersöka mönstret direkt i en professionell relation.

Psykoterapeuten ska inte göra patienten beroende av sin bekräftelse

En psykoterapeutisk relation kan innehålla värme, förståelse och bekräftelse.

Men målet bör inte vara att terapeuten ersätter partnern eller andra personer som den nya källan till ständig försäkran.

Arbetet behöver på sikt öka patientens möjlighet att förstå och hantera sin egen osäkerhet.

Finns det en specifik PDT-behandling mot bekräftelsebehov?

Det finns inte ett robust forskningsunderlag som gör det möjligt att beskriva vanlig psykodynamisk psykoterapi som en specifikt etablerad förstahandsbehandling för ”bekräftelsebehov”.

Bekräftelsebehov är dessutom inget enhetligt psykiatriskt tillstånd.

PDT kan vara relevant när problemet ingår i bredare mönster kring självkänsla, relationer, känslor och rädsla för avvisande.

Vid exempelvis OCD, GAD eller hälsoångest behöver däremot den starkare diagnosspecifika evidensen för andra behandlingsmetoder vägas in.

Att bara sluta fråga är inte alltid lösningen

Det kan låta enkelt:

”Fråga inte din partner om bekräftelse.”

Men om frågorna har blivit ett viktigt sätt att hantera stark rädsla behöver även det som händer när frågan inte ställs förstås.

Annars kan personen bara hitta en annan strategi för att reglera samma osäkerhet.

Förändringen behöver därför vara mer än att undertrycka själva beteendet.

Partnern ska inte behöva bli terapeut

En närstående kan vara stödjande och kärleksfull.

Men en partner ska inte behöva bära hela ansvaret för den andres psykiska trygghet.

Om relationen till stor del består av återkommande försäkringar kan det vara hjälpsamt att prata om mönstret i stället för att bara fortsätta besvara samma frågor.

Ska partnern sluta ge all bekräftelse?

Nej.

Det vore en alltför enkel och ibland skadlig slutsats.

Att medvetet bli kall eller undanhålla normal kärlek är inte behandling.

En nära relation behöver fortfarande innehålla:

värme
uppskattning
trygghet
respons
stöd

Det kan däremot vara relevant att skilja detta från att behöva besvara samma ångestdrivna fråga om och om igen.

Hur kan ett mer balanserat stöd se ut?

I stället för att bara svara på frågan:

”Är du säker på att du inte är arg?”

kan paret ibland börja prata om själva processen:

”Jag märker att du behöver fråga det här flera gånger när du blir orolig. Vad händer i dig just nu?”

Det gör att fokus flyttas från ännu ett försök att bevisa trygghet till att förstå osäkerheten.

Hur detta bäst görs beror på relationen och eventuell behandling.

Bekräftelsebehov är inte samma sak som kärlek

Det är möjligt att älska någon mycket utan att behöva kontrollera hennes känslor hela tiden.

Det är också möjligt att behöva mycket bekräftelse utan att relationen därför är mer kärleksfull.

Stark känslomässig intensitet och relationell trygghet är inte samma sak.

Bekräftelsebehov är inte heller samma sak som narcissism

Det är olämpligt att automatiskt kalla någon narcissistisk för att personen söker mycket uppskattning.

Behov av bekräftelse kan förekomma i många olika psykologiska sammanhang.

Det går inte att diagnostisera en personlighetsstörning utifrån ett enskilt beteende eller ett behov av uppskattning.

Hur kan förändring se ut?

Målet behöver inte vara att aldrig fråga någon om råd eller bekräftelse igen.

Förändring kan i stället märkas genom att du:

kan ta emot ett lugnande svar utan att omedelbart fråga igen
klarar att någon är tillfälligt tyst utan att dra katastrofslutsatser
kan fatta fler egna beslut
kan säga nej trots risken att någon blir besviken
kan ta emot kritik utan att hela självbilden rasar
jämför dig mindre med andra
kan uppskatta beröm utan att vara beroende av det
kan uttrycka behov mer direkt

Det handlar alltså om större inre och relationell stabilitet.

Hur vet man om psykoterapin hjälper?

Det kan vara användbart att följa konkreta situationer.

Du kanske tidigare frågade partnern tio gånger under en kväll om relationen var trygg och nu märker att du kan känna oron utan att omedelbart agera på den.

Eller så kan du fatta ett beslut utan att först fråga fem andra personer.

Sådana förändringar kan vara mer betydelsefulla än om bekräftelsebehovet helt har försvunnit.

Läs mer i Hur vet man om psykoterapi fungerar?.

Vad händer vid första samtalet?

Du behöver inte komma till psykoterapi och säga att du har ett ”bekräftelsebehov”.

Du kan beskriva det konkreta problemet.

Exempelvis:

”Jag blir väldigt orolig när min partner inte svarar.”

”Jag behöver hela tiden fråga andra om jag gjort rätt.”

”Jag känner mig bra när jag får beröm men värdelös när jag inte får det.”

Psykoterapeuten kan sedan fråga om:

när osäkerheten uppstår
vilken bekräftelse du söker
hur länge lugnet varar
hur relationer påverkas
hur du reagerar på kritik
hur självkänslan fungerar
om samma mönster finns i flera relationer
om ångest, depression eller tvång förekommer
vad du skulle vilja kunna göra annorlunda

Utifrån helheten går det sedan att bedöma vad problemet består av och vilken behandling som verkar mest lämplig.

Läs mer om första samtalet hos psykoterapeut.

Behöver jag ha en diagnos?

Nej.

Ett starkt behov av bekräftelse är inte i sig en psykiatrisk diagnos.

Du kan söka privat psykoterapi för återkommande relationsmönster, låg självkänsla eller andra känslomässiga problem även utan diagnos.

Om bekräftelse- eller försäkringssökandet däremot verkar vara en del av exempelvis GAD, OCD, hälsoångest eller depression kan en mer specifik bedömning vara viktig.

När behövs annan vård?

Om problemen förekommer tillsammans med omfattande depression, svår ångest, tvångssyndrom, självskadebeteende eller annan mer omfattande psykisk ohälsa kan annan vårdnivå eller mer specifik behandling behövas.

1177 beskriver att psykoterapi kan användas vid flera olika psykiska problem och att behandlingsmetoden behöver anpassas efter vad personen söker hjälp för.

1177 – Psykoterapi och psykologisk behandling

Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning om du behöver hjälp att bedöma vart du ska vända dig.

Vid konkreta självmordsplaner eller annan omedelbar fara ska akut vård sökas och 112 ringas.

Kan arbetet ske online?

Ja, individuell psykoterapi kring självkänsla, relationer och känslomässiga mönster kan i många fall genomföras via videosamtal.

En metaanalys av 47 direkt jämförande studier med totalt 3 564 deltagare fann överlag små genomsnittliga skillnader mellan psykoterapi via direkta videosamtal och psykoterapi på fysisk mottagning.

PubMed – Live psychotherapy by video versus in-person: A meta-analysis

Studierna omfattade olika problem och behandlingsmetoder.

Resultaten innebär därför inte att alla psykiska problem eller alla psykoterapier automatiskt passar lika bra online.

Behöver jag remiss?

Nej. Hos Gävleborgs Psykoterapi kan vuxna boka privat psykoterapi utan remiss.

Om bedömningen visar att en annan behandling eller vårdnivå är mer lämplig bör detta kunna diskuteras.

Läs mer på sidan Psykoterapi online utan remiss.

Vanliga frågor om starkt bekräftelsebehov

Är det normalt att behöva bekräftelse?

Ja. Människor behöver uppskattning, närhet och återkoppling från andra. Problemet uppstår snarare när tryggheten blir mycket beroende av återkommande bekräftelse som bara hjälper en kort stund.

Varför behöver jag hela tiden höra att någon älskar mig?

Det kan finnas flera förklaringar, exempelvis låg självkänsla, rädsla för avvisande, tidigare relationserfarenheter eller anknytningsrelaterad osäkerhet. Det behöver förstås individuellt.

Betyder bekräftelsebehov att jag har låg självkänsla?

Inte automatiskt. 1177 beskriver däremot ett stort behov av bekräftelse som något som kan förekomma vid svag självkänsla.

Har bekräftelsebehov med anknytning att göra?

Forskning visar samband mellan anknytningsrelaterad oro och överdrivet försäkringssökande i romantiska relationer. Det innebär inte att anknytning förklarar varje persons bekräftelsebehov.

Varför hjälper bekräftelsen bara en kort stund?

Om bekräftelsen används för att omedelbart minska osäkerhet kan lugnet bli tillfälligt. När nästa tvekan uppstår behövs då ytterligare en försäkran.

Ska jag sluta fråga min partner om bekräftelse?

Inte nödvändigtvis. Att söka närhet och stöd är normalt. Om frågandet blivit repetitivt kan det däremot vara värdefullt att förstå vad som händer innan frågan ställs och om andra sätt att hantera osäkerheten behöver utvecklas.

Ska min partner sluta bekräfta mig?

Nej. Kärlek, uppskattning och stöd är normala delar av en nära relation. Det är något annat än att behöva besvara samma ångestdrivna fråga gång på gång.

Kan starkt bekräftelsebehov påverka relationen?

Ja. Forskning om överdrivet försäkringssökande visar samband med interpersonella processer och relationell osäkerhet. Hur detta ser ut varierar dock mellan personer och relationer.

Kan bekräftelsebehov vara en del av ångest?

Ja. Försäkringssökande förekommer bland annat vid GAD, hälsoångest och OCD och kan då vara en del av det mönster som håller problemen vid liv.

Kan psykoterapi hjälpa?

Psykoterapi kan vara relevant när bekräftelsebehovet hänger samman med låg självkänsla, relationssvårigheter eller andra återkommande känslomässiga mönster. Om problemet ingår i en specifik diagnos behöver behandling med starkast stöd för den diagnosen prioriteras.

Är PDT en särskild behandling mot bekräftelsebehov?

Nej. Det finns inte tillräcklig specifik forskning för att beskriva vanlig PDT som en etablerad förstahandsbehandling för bekräftelsebehov. Ett psykodynamiskt arbetssätt kan däremot vara relevant när problemet är en del av bredare relationella och känslomässiga mönster.

Kan jag bli helt oberoende av andras bekräftelse?

Det är knappast ett realistiskt eller nödvändigt mål. Människor påverkas av relationer och behöver uppskattning. Ett mer rimligt mål är att den egna känslan av värde blir stabilare och inte helt avgörs av andras respons.

Behöver jag en diagnos?

Nej. Du behöver inte ha någon psykiatrisk diagnos för att boka ett första privat psykoterapisamtal.

Behöver jag remiss?

Nej. Privat psykoterapi hos Gävleborgs Psykoterapi kan bokas utan remiss.

Kan jag boka från hela Sverige?

Ja. Psykoterapi online erbjuds till vuxna i hela Sverige när behandlingsformen och vårdnivån bedöms vara lämpliga.

Boka psykoterapi online

Du behöver inte sluta uppskatta andra människors kärlek eller bekräftelse för att bli mer trygg.

Men om ditt mående förändras kraftigt beroende på vad andra tycker, om du behöver samma försäkringar om och om igen eller om rädslan att bli avvisad börjar styra dina relationer kan det vara värdefullt att undersöka mönstret.

Psykoterapeutiskt kan arbetet handla om att förstå vad som händer när tryggheten försvinner, hur du försöker återställa den och hur du gradvis kan få större frihet i relationen både till dig själv och andra.

Hos Gävleborgs Psykoterapi kan vuxna boka psykoterapi online med legitimerad psykoterapeut från hela Sverige utan remiss när privat psykoterapi bedöms vara en lämplig insats.

Boka psykoterapi online