Stroke och TIA på arbetsplatsen

En medarbetare sitter i ett möte och börjar plötsligt tala sluddrigt.

När personen försöker le hänger ena mungipan.

En kollega säger:

”Det kanske bara är stress.”

En annan undrar om personen ska få vila en stund.

Men vid misstänkt stroke finns inte tid att vänta och se.

Stroke kan vara livshotande och kräver omedelbar vård.

1177 är tydliga:

Ring genast 112 vid symtom som kan bero på stroke.

Det gäller även om symtomen är milda eller redan har gått över.

Övergående strokesymtom kan vara TIA och behöver också bedömas akut.

För arbetsgivaren handlar den första uppgiften därför inte om att ställa diagnos.

Den handlar om att:

• känna igen möjliga varningssignaler
• agera omedelbart
• ringa 112
• inte låta personen köra själv
• skapa lugn runt situationen
• ha fungerande rutiner för första hjälpen

När den akuta fasen är över kan arbetsgivaren senare behöva hantera rehabilitering, arbetsanpassning, återgång till arbete och den psykiska påverkan som en stroke kan få.

Gävleborgs Psykoterapi erbjuder professionellt stöd för företag och arbetsgivare när psykiska och emotionella reaktioner efter allvarlig sjukdom påverkar medarbetare eller chefer.

Vad är stroke?

1177 beskriver stroke som ett samlingsnamn för sjukdomar där blodflödet till en del av hjärnan störs genom en blodpropp eller blödning.

Syrebristen kan göra att personen plötsligt förlorar olika funktioner.

Det kan exempelvis påverka:

• tal
• rörelse
• känsel
• syn
• balans
• förståelse

1177 – Stroke

Stroke kan drabba personer i arbetsför ålder

Risken för stroke ökar med åldern, men även yngre personer kan drabbas.

Det betyder att stroke kan inträffa:

• på kontoret
• på en byggarbetsplats
• under ett kundmöte
• under distansarbete
• under en tjänsteresa

Arbetsplatsens beredskap för akut sjukdom är därför viktig även om verksamheten normalt inte förknippas med stora olycksrisker.

Lär dig AKUT-testet

1177 rekommenderar AKUT-testet som en enkel metod vid misstänkt stroke.

A – Ansikte

Be personen le och visa tänderna.

Om ena mungipan hänger:

Ring 112.

K – Kroppsdel

Be personen lyfta båda armarna och hålla dem uppe i ungefär tio sekunder.

Om en arm faller:

Ring 112.

U – Uttal

Be personen säga en enkel mening.

Om personen:

• sluddrar
• inte hittar orden
• inte kan formulera meningen normalt

ska 112 kontaktas.

T – Tid

Tiden är avgörande.

Ju snabbare personen får rätt behandling, desto större möjlighet finns att begränsa hjärnskadan.

Vänta inte på att alla tre AKUT-tecken ska finnas

Det är viktigt.

En person behöver inte samtidigt ha:

hängande mungipa

och

förlamad arm

och

sluddrigt tal.

Ett plötsligt strokesymtom kan vara tillräckligt för att misstanken ska tas på allvar.

Andra symtom på stroke kan förekomma

1177 beskriver bland annat:

• plötsliga domningar eller förlamningar, ofta i ena kroppshalvan
• svårigheter att prata eller förstå
• förvirring
• synstörningar
• yrsel
• balansproblem
• svårigheter att gå
• kraftig huvudvärk utan tydlig orsak

Stroke kommer ofta plötsligt

En chef kan tänka:

”Hon mådde ju helt bra för tio minuter sedan.”

Just det plötsliga insjuknandet är typiskt för stroke.

En person kan gå från att fungera normalt till att på mycket kort tid få tydliga neurologiska symtom.

Vad är TIA?

TIA står för transitorisk ischemisk attack.

1177 beskriver TIA som en kortvarig syrebrist i delar av hjärnan.

Symtomen liknar stroke men går tillbaka.

Det kan exempelvis innebära att personen plötsligt:

• tappar kraft i ena armen
• får svårt att tala
• får synproblem

och sedan verkar helt återställd.

Att symtomen går över betyder inte att faran är över

Det här är en av de viktigaste sakerna för arbetsplatsen att känna till.

Personen kanske säger:

”Nu är jag bra igen. Det var nog ingenting.”

Men 1177 rekommenderar att 112 kontaktas även när misstänkta strokesymtom är milda och har gått över.

Ring 112 även vid misstänkt TIA

Arbetsplatsen ska därför inte säga:

”Vi bokar en vårdcentralstid i morgon.”

eller:

”Gå hem och vila så ser vi hur det känns.”

Vid misstänkt stroke eller TIA:

Ring 112.

Låt inte personen köra själv

1177 är tydliga med att en person med symtom som tyder på stroke eller TIA inte ska köra bil.

Det gäller även om personen säger:

”Jag kör själv till akuten, det går snabbare.”

Larma 112 och följ instruktionerna.

Fördröj inte ambulansen för att göra tester

AKUT-testet ska hjälpa människor att känna igen stroke.

Det ska inte bli en lång undersökning.

Om personen har tydliga plötsliga neurologiska symtom:

Ring 112.

Arbetsplatsen behöver inte genomföra fler tester innan larmet går.

Notera när symtomen började om det går

Tidpunkten för symtomdebut är viktig information för sjukvården.

Om det går utan att fördröja larmet kan någon försöka ta reda på:

• när symtomen började
• när personen senast var helt utan symtom

Men prioriteringen är fortfarande:

Ring 112 omedelbart.

Chefen ska inte försöka avgöra om det är blodpropp eller blödning

Stroke kan orsakas av olika mekanismer.

Det går inte att avgöra säkert genom att titta på personen.

Sjukhuset behöver göra medicinska undersökningar för att fastställa vad som har hänt.

Ge inte egna medicinska behandlingar

Chefen eller kollegorna ska inte börja ge läkemedel eller försöka behandla den misstänkta stroken själva.

Följ larmoperatörens och sjukvårdens instruktioner.

Stroke kan ibland misstolkas som stress eller panik

En medarbetare kanske plötsligt:

• blir yr
• verkar förvirrad
• får svårt att prata
• blir rädd

Det kan vara lockande att tänka:

”Hon får nog en panikattack.”

Men plötsliga neurologiska symtom ska inte diagnostiseras som stress eller ångest av arbetsplatsen.

Panikattack och stroke kräver olika agerande

Panikattacker kan också ge kraftiga kroppsliga symtom.

Men vid:

• hängande mungipa
• ensidig svaghet
• plötsliga språkproblem
• plötslig tydlig neurologisk påverkan

ska stroke misstänkas och 112 kontaktas.

Läs mer om panikattack på arbetsplatsen.

Arbetsplatsen ska ha beredskap för akut sjukdom

Arbetsmiljöverkets AFS 2023:2 innehåller regler om första hjälpen och krisstöd.

Arbetsgivaren ska se till att det på varje arbetsställe finns den beredskap och de rutiner som behövs utifrån verksamhetens art, omfattning och särskilda risker.

Arbetsmiljöverket – AFS 2023:2, första hjälpen och krisstöd

Första hjälpen omfattar även akut sjukdom

Arbetsmiljöverket definierar första hjälpen som omedelbara åtgärder vid både olycksfall och akut sjukdom.

Syftet är bland annat att:

• upprätthålla livsviktiga funktioner
• förhindra ytterligare skada
• snabbt få den sjuka personen under medicinsk vård

Stroke är ett tydligt exempel på en situation där snabb sjukvård är central.

Arbetsgivaren ska ha tillräckligt många personer som kan första hjälpen

AFS 2023:2 kräver att arbetsgivaren ser till att det finns tillräckligt många personer på arbetsstället som kan ge första hjälpen.

Kunskaperna ska hållas aktuella.

Rutinen behöver fungera i praktiken

Det räcker inte att någon gick en första hjälpen-kurs för åtta år sedan.

Arbetsgivaren behöver följa upp att beredskapen fortfarande fungerar.

Alla bör veta hur ambulansen kommer fram

Vid akut sjukdom kan oväntat mycket tid gå åt till praktiska frågor.

Exempel:

Vilken adress ska anges?

Vilken ingång ska ambulansen använda?

Är ytterdörren låst?

Vem möter ambulansen?

Vilken våning är personen på?

Bestäm roller innan något händer

En fungerande rutin kan exempelvis innebära att:

• en person ringer 112
• en person stannar hos den sjuka
• en person möter ambulansen
• en person ser till att området runt personen hålls lugnt

Undvik en folksamling

Om många kollegor står runt personen kan situationen bli mer kaotisk.

Låt de personer som behövs hjälpa till.

Övriga kan lämna plats.

Följ instruktionerna från 112

Larmoperatören kan ge instruktioner utifrån situationen.

Arbetsplatsen ska följa dessa instruktioner och inte försöka improvisera medicinsk behandling.

Vad gör arbetsgivaren vid stroke under distansarbete?

En chef kan sitta i ett digitalt möte och plötsligt märka att en medarbetare:

• börjar sluddra
• verkar förvirrad
• inte kan röra ena armen normalt

Den digitala situationen förändrar inte allvaret.

Ta reda på var personen befinner sig

Om akut hjälp behöver skickas till en distansarbetare måste 112 veta var personen finns.

Fråga efter adress om den inte redan är känd.

Larma omedelbart vid misstänkt stroke.

Försök hålla kontakten tills hjälp kommer

Om det är möjligt och 112 inte ger andra instruktioner kan kontakten med personen hållas öppen medan ambulansen är på väg.

Om någon närstående finns i bostaden kan den personen också behöva uppmärksammas på situationen.

Arbetsplatser med mycket distansarbete behöver tänka igenom akuta situationer

En vanlig första hjälpen-plan bygger ofta på att alla finns i samma byggnad.

Hybridarbete kräver även frågan:

Vad gör vi om någon blir akut sjuk under ett digitalt möte?

Läs mer om distansarbete och psykisk hälsa.

Vad händer efter att ambulansen har åkt?

Arbetsplatsen kan vara skakad.

Kollegor kanske undrar:

Överlever personen?

Gjorde vi rätt?

Varför hände det?

Vem kontaktar familjen?

Bestäm vem som ansvarar för fortsatt kontakt

Organisationen bör undvika att tio olika kollegor samtidigt börjar kontakta sjukhus och närstående.

Utse en lämplig kontaktperson.

Skydda medarbetarens integritet

Det kan vara nödvändigt att säga:

”NN blev akut sjuk och fördes till sjukhus.”

Det betyder inte att organisationen ska sprida:

• medicinska detaljer
• prognos
• uppgifter från familjen

utan behov.

Arbetsgruppen kan behöva krisstöd

Att bevittna en allvarlig akut sjukdom kan vara psykiskt belastande.

Det gäller särskilt om:

• personen blev mycket svårt sjuk
• kollegor genomförde första hjälpen
• situationen upplevdes som livshotande

Arbetsmiljöverket beskriver krisstöd som det psykiska och sociala omhändertagande som kan behövas vid akuta krissituationer och andra allvarliga händelser.

Arbetsmiljöverket – Första hjälpen och krisstöd

Krisstöd innebär inte att alla måste gå i terapi

Efter en allvarlig händelse kan olika personer behöva olika saker.

Det kan exempelvis handla om:

• tydlig information
• möjlighet att prata med chef
• praktiskt stöd
• professionellt krisstöd för vissa

Läs mer om krisstöd för företag.

När medarbetaren överlever en stroke

Efter den akuta vården börjar en helt annan process.

Konsekvenserna efter stroke varierar mycket.

En person kan återhämta sig snabbt.

En annan kan få långvariga svårigheter.

Stroke kan ge synliga funktionsnedsättningar

1177 beskriver bland annat:

• förlamning
• nedsatt känsel
• tal- och språkproblem
• sväljsvårigheter
• balansproblem

Men många konsekvenser är mindre synliga

En person kan se helt återställd ut men ändå ha:

• stor mental trötthet
• minnesproblem
• koncentrationssvårigheter
• svårigheter att hantera flera saker samtidigt
• förändrad känslighet
• nedstämdhet

Det kan vara särskilt viktigt när personen ska tillbaka till arbetet.

”Du ser ju helt frisk ut” kan bli problematiskt

En medarbetare kan återvända till kontoret utan tydliga motoriska svårigheter.

Kollegorna tänker:

”Vad skönt, nu är allt som vanligt.”

Men personen kanske blir totalt uttröttad efter två timmars koncentrationsarbete.

Trötthet efter stroke kan påverka arbetet kraftigt

1177 beskriver att personer efter stroke ofta kan bli lätt uttröttade och sakna energi.

Forskning har också identifierat fatigue som en återkommande barriär för arbetsdeltagande efter stroke.

Tröttheten är inte nödvändigtvis vanlig sömnighet

Personen kan uppleva att:

• hjärnan snabbt blir överbelastad
• många intryck är ansträngande
• långa möten blir svåra
• återhämtningen tar lång tid

Det kan kräva andra anpassningar än vanlig fysisk trötthet.

Kognitiva problem kan också vara osynliga

En ny systematisk översikt från 2026 fann att kognitiv påverkan efter stroke var associerad med sämre möjligheter att återgå i arbete.

PubMed – Post-stroke cognitive impairment and return-to-work outcomes

Det kan handla om mer än minnet

Kognitiva svårigheter kan exempelvis påverka förmågan att:

• planera
• prioritera
• hålla flera saker i huvudet
• växla mellan uppgifter
• hantera störningar
• arbeta i högt tempo

Arbetskraven behöver därför analyseras konkret

Frågan är inte bara:

”Kan personen arbeta?”

Utan:

Vilka arbetsuppgifter?

Hur länge?

I vilket tempo?

Med vilka pauser?

I vilken miljö?

En person kan klara privatlivet men ändå få problem på jobbet

Att kunna:

• handla mat
• gå en promenad
• träffa familjen

är inte samma sak som att klara:

• sex timmars koncentrationsarbete
• komplexa beslut
• många digitala möten
• högt informationsflöde

Återgång till arbete efter stroke är en komplex process

En systematisk översikt och metaanalys från 2024 identifierade flera faktorer som var associerade med återgång till arbete efter stroke.

Bland annat hade:

• strokens svårighetsgrad
• självständighet i vardagliga aktiviteter
• afasi
• typ av arbete

betydelse i de inkluderade studierna.

PubMed – Determinants of Return to Work After a Stroke

Det finns ingen standardtid för när någon ska vara tillbaka

En chef bör därför undvika:

”Stroke är tre månaders sjukskrivning.”

eller:

”Han hade en mild stroke, så efter två veckor borde han kunna jobba fullt.”

Återgången behöver utgå från individens faktiska funktion och medicinska rehabilitering.

De flesta behöver rehabilitering efter stroke

1177 beskriver att de flesta behöver någon form av rehabilitering efter stroke.

Rehabilitering kan involvera exempelvis:

• fysioterapeut
• arbetsterapeut
• logoped
• läkare
• sjuksköterska
• kurator
• psykolog

1177 – Rehabilitering efter stroke

Arbetsträning kan vara en del av rehabiliteringen

1177 beskriver att personer som arbetar kan behöva arbetsträning för att kunna återvända till arbetslivet.

Arbetsgivaren kan därför bli en viktig del av den långsiktiga rehabiliteringsprocessen.

Arbetsgivaren har rehabiliteringsansvar

Försäkringskassan beskriver att arbetsgivarens rehabiliteringsansvar gäller oavsett om sjukdomen eller skadan orsakats av arbetet eller inte.

Arbetsgivaren ska undersöka hur återgången kan underlättas.

Försäkringskassan – Plan för återgång i arbete

Plan för återgång kan behöva tas fram

Om medarbetaren förväntas vara sjukskriven i minst 60 dagar ska arbetsgivaren enligt Försäkringskassans information normalt ha tagit fram en plan för återgång i arbete senast dag 30 i sjukperioden.

Planen ska utgå från den konkreta situationen.

Arbetsanpassning kan se mycket olika ut

Efter stroke kan det exempelvis handla om:

• kortare arbetsdagar
• minskad arbetsmängd
• färre parallella uppgifter
• mer återhämtning
• anpassat tempo
• färre möten
• ändrade arbetsuppgifter
• hjälpmedel
• förändrad fysisk arbetsplats

Arbetsanpassningen behöver följas upp

AFS 2023:2 anger att arbetsgivaren ska:

• utreda behovet av arbetsanpassning
• genomföra lämpliga åtgärder
• fortlöpande följa upp om de fungerar
• justera dem vid behov

Läs mer om arbetsanpassning vid ohälsa.

Börja inte automatiskt med samma arbetsuppgifter som före stroken

En person kanske tidigare hade ansvar för:

• många parallella projekt
• personal
• snabba beslut
• långa arbetsdagar

Det kan vara för mycket i början även om personen på sikt kan återgå till samma roll.

En successiv återgång kan vara relevant

En person kanske först klarar:

några timmar.

sedan något längre dagar.

och senare högre arbetsbelastning.

Upplägget behöver samordnas med sjukskrivning, vård och rehabiliteringsplan.

Öka inte arbetsbelastningen bara för att en bra dag har fungerat

Återhämtning efter stroke kan variera.

En bra arbetsdag betyder inte automatiskt att personen är redo för permanent högre belastning.

Följ utvecklingen över tid.

Arbetsmiljön kan behöva bli lugnare

Efter stroke kan personer vara känsligare för:

• buller
• många samtidiga intryck
• avbrott
• högt tempo

En lugnare arbetsplats eller möjlighet till fokuserat arbete kan vara relevant.

Distansarbete kan vara både hjälp och belastning

Hemarbete kan minska:

• pendling
• störningar
• energiförbrukning

Men distansarbete kan också göra det svårare att:

• få stöd
• upptäcka överbelastning
• se när personen behöver hjälp

Använd därför inte distansarbete som automatisk lösning.

Kommunikationssvårigheter kan kräva särskild hänsyn

Efter stroke kan personen få afasi eller andra svårigheter med tal och språk.

Personen kan fortfarande förstå betydligt mer än den kan uttrycka.

Stress och snabba samtal kan göra kommunikationen svårare.

Ge personen tid

Undvik att:

• avsluta meningarna åt personen hela tiden
• höja rösten för att personen har svårt att hitta ord
• prata om personen som om den inte är närvarande

Fråga vad som underlättar kommunikationen.

Chefens tålamod kan ha stor betydelse

Ett tidigare femminuterssamtal kanske tar femton minuter.

Det kan vara en del av den nya arbetssituationen under rehabiliteringen.

Stroke kan påverka känslolivet

1177 beskriver att det är vanligt med ökad psykisk känslighet efter stroke.

Personen kan exempelvis börja gråta lättare.

Det behöver inte innebära att personen är mindre professionell eller att den inte kan arbeta.

Nedstämdhet och depression kan förekomma efter stroke

1177 beskriver också att vissa personer blir deprimerade efter en stroke.

Det är förståeligt att en allvarlig neurologisk sjukdom kan påverka:

• självbild
• framtidstro
• relationer
• arbetsidentitet

Arbetet kan vara en viktig del av identiteten

En person som före stroken såg sig själv som:

snabb.

självständig.

högpresterande.

kan behöva förhålla sig till att hjärnan nu fungerar annorlunda.

Det kan vara psykiskt smärtsamt även om den fysiska återhämtningen går bra.

Skam kan uppstå

Personen kanske tänker:

”Alla märker att jag inte är lika snabb längre.”

”Jag är en belastning.”

”Jag klarar inte längre jobbet jag alltid varit bra på.”

Sådana reaktioner kan behöva tas på allvar.

Chefen ska inte bli psykoterapeut

Chefen kan:

• lyssna
• visa förståelse
• diskutera arbetet
• organisera anpassningar

Men långvarig depression, ångest eller existentiell kris kan behöva professionell behandling.

Psykoterapeutiskt stöd kan bli relevant efter stroke

Professionellt samtalsstöd kan exempelvis vara relevant kring:

• nedstämdhet
• ångest
• rädsla för ny stroke
• förändrad självbild
• sorg över förlorade förmågor
• relationsförändringar
• svårigheter att acceptera nya begränsningar

Sådant stöd behöver samordnas med den medicinska och neurologiska rehabiliteringen.

Psykoterapi ersätter inte strokerehabilitering

En legitimerad psykoterapeut ersätter inte:

• neurolog
• läkare
• fysioterapeut
• arbetsterapeut
• logoped
• neuropsykologisk bedömning

Insatserna har olika uppgifter.

Depression efter stroke behöver rätt bedömning

Om personen utvecklar tydliga depressiva symtom kan vård och psykoterapeutiskt stöd behövas.

Läs mer om depression hos medarbetare.

Ångest efter stroke kan påverka återgången

En person kan bli mycket uppmärksam på kroppsliga sensationer.

Exempel:

”Var det där yrsel?”

”Domnar handen?”

”Är det en ny stroke?”

Viss vaksamhet är naturlig efter en allvarlig sjukdom.

Men stark och ihållande ångest kan bli belastande.

Läs mer om ångest hos medarbetare.

Samtalsstöd kan komplettera den övriga rehabiliteringen

När den medicinska situationen är stabil och psykoterapeutiskt stöd bedöms lämpligt kan arbetsgivaren göra sådant stöd tillgängligt.

Läs mer om samtalsstöd för medarbetare.

Forskningen om arbetsåtergång efter stroke är fortfarande komplex

En systematisk översikt och metaanalys från 2024 undersökte olika insatser för att stödja återgång till arbete efter stroke.

Resultaten visade vissa positiva effekter av fysiologiskt inriktade interventioner, medan effekterna av psykologiska och arbetsrelaterade interventioner var mer osäkra i det tillgängliga underlaget.

PubMed – Interventions to Support the Return to Work for Individuals with Stroke

Det betyder inte att arbetsplatsen saknar betydelse

Forskningsläget säger snarare att arbetsåtergång är komplex och att fler högkvalitativa studier behövs.

Arbetsgivaren behöver fortfarande enligt svenska regler arbeta med rehabilitering och arbetsanpassning.

Ny forskning från 2026 lyfter samspelet mellan individ och arbete

En scoping review från 2026 om arbetsterapeutiskt stöd vid återgång efter stroke identifierade bland annat:

• bedömning av arbetskrav
• kontakt mellan rehabilitering och arbetsplats
• arbetsplatsanpassningar
• fatigue
• kvarstående funktionssvårigheter

som viktiga delar av återgångsprocessen.

PubMed – Occupational Therapy in Return-to-Work Processes After Stroke

Återgång är inte bara frågan om personen är på jobbet

Det är också relevant att fråga:

• Kan personen arbeta hållbart?
• Är arbetsmängden rimlig?
• Behöver arbetsdagen följas av total utmattning?
• Fungerar personen även efter några veckor?

En ohållbar återgång kan se framgångsrik ut i början

En motiverad medarbetare kan pressa sig mycket hårt för att bevisa:

”Jag är tillbaka.”

Personen kan då dölja hur mycket återhämtning som krävs efter arbetsdagen.

Fråga hur arbetet påverkar resten av dagen

Exempel:

”Hur fungerar energin efter arbetsdagen?”

”Behöver du resten av dagen för att återhämta dig?”

”Är arbetsmängden fortfarande rimlig?”

Överprestation kan vara ett problem även efter stroke

En högpresterande person kan ha svårt att acceptera att arbetstempot behöver vara lägre.

Chefen kan hjälpa genom tydliga prioriteringar.

Prioritera arbetsuppgifter

Exempel:

”De här två uppgifterna är viktigast. Resten får vänta.”

Det kan minska behovet av att personen själv försöker återgå till 100 procent av sin tidigare produktion för snabbt.

Undvik onödigt många parallella uppgifter

Multitasking kan vara särskilt krävande om kognition eller mental uthållighet är påverkad.

En mer sekventiell arbetsstruktur kan ibland fungera bättre.

Möten kan behöva anpassas

Det kan exempelvis vara hjälpsamt med:

• kortare möten
• pauser mellan möten
• skriftlig agenda
• tydlig sammanfattning
• färre deltaganden under den första perioden

Skriv ner överenskommelser

Om minnet är påverkat kan muntliga instruktioner bli svårare.

En skriftlig sammanfattning efter samtal kan vara hjälpsam.

Fråga – anta inte

En person med stroke kan ha helt andra svårigheter än en annan person med stroke.

Undvik därför en standardmall.

Exempel på chefsfrågor vid återgång

• Vilka arbetsuppgifter fungerar bra?
• Vilka tar mycket energi?
• Hur fungerar koncentrationen?
• Hur fungerar möten?
• Behöver du fler pauser?
• Är tempot rimligt?
• Finns något vi behöver anpassa?
• Hur fungerar återhämtningen efter arbetsdagen?

Kollegorna behöver också förstå arbetsanpassningen

En kollega kan tänka:

”Varför får hon färre arbetsuppgifter när hon ser helt frisk ut?”

Chefen behöver kunna leda arbetsgruppen utan att avslöja privata medicinska uppgifter.

Det kan exempelvis sägas:

”Vi har gjort en arbetsanpassning och jag ansvarar för arbetsfördelningen. Jag kan inte diskutera medicinska detaljer.”

Undvik att göra medarbetaren till sin stroke

Personen är fortfarande:

• kollega
• specialist
• chef
• medarbetare

och inte bara:

”hon som fick stroke.”

För mycket omsorg kan också bli begränsande

Efter en allvarlig sjukdom kan kollegor vilja hjälpa till med allt.

Men personen kan behöva återta:

• självständighet
• kompetenskänsla
• yrkesidentitet

Fråga därför vilken hjälp som faktiskt behövs.

Säkerhetskritiska arbeten kräver särskild bedömning

Om personen arbetar med exempelvis:

• fordon
• maskiner
• arbete på höjd
• andra människors säkerhet

kan den medicinska och funktionella bedömningen få särskild betydelse.

Arbetsgivaren ska inte själv avgöra medicinsk lämplighet när sådan professionell bedömning krävs.

Körning efter stroke är en medicinsk fråga

1177 beskriver att personer efter stroke normalt behöver avstå från bilkörning under en period och att läkare därefter bedömer när körning kan vara lämplig igen.

Detta kan vara särskilt relevant för personer vars arbete innebär bilkörning.

Yrkesrollen kan behöva förändras tillfälligt

En person kanske kan arbeta men inte utföra alla tidigare moment.

Det kan ibland behövas:

• tillfälligt förändrade arbetsuppgifter
• annan arbetsfördelning
• annan arbetstid

så länge rehabiliteringen pågår.

Chefens egen oro kan påverka återgången

Chefen som såg personen få stroke kanske blir rädd:

”Tänk om det händer igen när hon är på jobbet.”

Det kan leda till överdriven försiktighet.

Arbetsgivaren ska inte själv göra medicinska riskbedömningar

Frågor om personens medicinska tillstånd behöver hanteras tillsammans med relevanta vård- och rehabiliteringsaktörer.

Chefens uppdrag är att skapa fungerande arbetsförutsättningar.

Chefen kan själv behöva stöd

Om chefen genomförde första hjälpen eller såg en allvarlig akut situation kan personen själv bli psykiskt påverkad.

Professionellt chefsstöd eller krisstöd kan då vara relevant.

Läs mer om chefscoachning för företag.

När kan Gävleborgs Psykoterapi vara relevant efter stroke?

Inte i den akuta fasen.

Vid misstänkt stroke eller TIA är rätt åtgärd 112 och akut sjukvård.

När den medicinska situationen senare är stabil kan psykoterapeutiskt stöd i vissa fall komplettera den övriga rehabiliteringen.

Exempel på psykiska problem där stöd kan bli aktuellt

• nedstämdhet efter stroke
• ångest och oro för återinsjuknande
• livskris
• sorg över förlorad funktion
• förändrad självbild
• stress kring återgång till arbete
• relationssvårigheter efter sjukdomen

Insatsen behöver samordnas med rätt vård

En person kan samtidigt behöva:

• neurologisk uppföljning
• arbetsterapi
• fysioterapi
• logopedi
• neuropsykologisk rehabilitering
• psykoterapeutiskt stöd

Det ena ersätter inte det andra.

Vanliga misstag vid misstänkt stroke på arbetsplatsen

Att vänta och se

Stroke kräver omedelbar vård.

Att tro att personen bara är stressad

Plötsliga neurologiska symtom ska tas på allvar.

Att vänta tills alla AKUT-tecken finns

Ett misstänkt strokesymtom kan vara tillräckligt för att larma.

Att låta personen vila och se om det går över

Ring 112 vid misstänkt stroke.

Att avbryta larmet när symtomen försvinner

Övergående symtom kan vara TIA och ska också bedömas akut.

Att låta personen köra själv

1177 rekommenderar att personer med symtom på stroke eller TIA aldrig kör själva.

Att försöka ställa diagnos

Arbetsplatsen kan misstänka stroke men inte avgöra vilken medicinsk diagnos som föreligger.

Att göra långa tester innan 112 rings

Fördröj inte ambulansen.

Att glömma tidpunkten

Om möjligt kan tiden då symtomen började eller personen senast var symtomfri noteras utan att larmet fördröjs.

Att sakna akut rutin för distansarbete

Organisationen behöver även kunna hantera akut sjukdom när människor arbetar hemifrån.

Att anta att personen är helt återställd för att den ser frisk ut

Kognitiva problem och fatigue kan vara osynliga.

Att återgå för snabbt till full belastning

Arbetsförmågan behöver följas över tid.

Att göra alla anpassningar permanenta direkt

Funktion kan förbättras med rehabilitering.

Att ignorera psykiska reaktioner

Stroke kan även påverka emotionellt mående och självbild.

Att låta psykoterapi ersätta neurologisk rehabilitering

Psykoterapi kan endast komplettera den medicinska och funktionella rehabiliteringen när det finns ett lämpligt psykoterapeutiskt behov.

En akutmodell för arbetsplatsen

1. Reagera på plötsliga symtom

Ansiktsförlamning, armsvaghet, talproblem eller andra plötsliga neurologiska symtom ska tas på allvar.

2. Använd AKUT-testet

Ansikte, Kroppsdel, Uttal, Tid.

3. Ring 112

Vänta inte på att symtomen ska gå över.

4. Ring även om symtomen redan gått över

Det kan vara TIA.

5. Låt inte personen köra

Ambulans ska användas när 112 bedömer det.

6. Notera tiden om möjligt

När började symtomen eller när var personen senast utan symtom?

7. Följ 112:s instruktioner

Improvisera inte medicinsk behandling.

8. Håll arbetsplatsen lugn

Låt endast de personer som behövs hjälpa.

9. Möt ambulansen

Se till att vårdpersonalen snabbt hittar fram.

10. Hantera information varsamt

Kommunicera det arbetsgruppen behöver veta utan att sprida privata medicinska detaljer.

En modell för arbetsgivaren efter den akuta fasen

1. Håll lämplig kontakt under sjukfrånvaron

Visa omtanke utan att kräva medicinska detaljer.

2. Samordna rehabiliteringen

Hantera arbetsgivarens ansvar tillsammans med medarbetaren och relevanta aktörer.

3. Kartlägg arbetskraven

Vilka fysiska, kognitiva och sociala krav innehåller arbetet?

4. Planera arbetsanpassning

Utgå från personens faktiska förmåga.

5. Börja på en hållbar nivå

Undvik att full prestation blir första målet.

6. Följ mental trötthet

Fråga inte bara hur många timmar personen kan vara på jobbet utan hur arbetet påverkar återhämtningen.

7. Följ kognitiv funktion

Planering, koncentration och multitasking kan vara påverkade.

8. Uppmärksamma psykiskt mående

Nedstämdhet, ångest och livskris kan behöva stöd.

9. Följ upp regelbundet

Anpassningen kan behöva både ökas och minskas över tid.

10. Använd rätt profession för rätt problem

Neurologisk rehabilitering, företagshälsovård och psykoterapi har olika roller.

Frågor chefen kan ställa efter återgång

• Hur fungerar arbetsdagen för dig just nu?
• Vilka uppgifter tar mest energi?
• Hur fungerar koncentrationen?
• Hur fungerar möten och andra intrycksintensiva situationer?
• Behöver du mer tid mellan arbetsuppgifter?
• Är arbetsmängden rimlig?
• Hur mår du efter arbetsdagen?
• Finns något vi behöver anpassa?
• Hur ska vi följa upp nästa steg?

Frågor organisationen kan ställa om sin beredskap

• Känner medarbetarna till AKUT-testet?
• Vet alla att 112 ska ringas vid misstänkt stroke?
• Vet personalen att övergående symtom kan vara TIA?
• Finns tillräckligt många personer med aktuell första hjälpen-kunskap?
• Vet alla vilken adress som ska anges till 112?
• Finns rutiner för att möta ambulans?
• Finns rutiner för akut sjukdom vid distansarbete?
• Vet chefer hur krisstöd aktiveras?
• Finns en struktur för rehabilitering och arbetsanpassning?

Vanliga frågor om stroke och TIA på arbetsplatsen

Vad är de vanligaste tecknen på stroke?

Plötslig ansiktspåverkan, svaghet i arm eller annan kroppsdel och tal- eller språkproblem är centrala varningssignaler. Stroke kan även ge synproblem, yrsel, balanssvårigheter, förvirring och kraftig huvudvärk.

Vad är AKUT-testet?

AKUT står för Ansikte, Kroppsdel, Uttal och Tid. Testet hjälper till att identifiera vanliga strokesymtom och påminner om att 112 ska kontaktas snabbt.

Vad gör jag om ena mungipan hänger?

Ring 112 vid plötsligt insättande symtom som kan tyda på stroke.

Vad gör jag om en medarbetare plötsligt sluddrar?

Misstänk stroke och ring 112. Vänta inte för att se om det går över.

Vad är TIA?

TIA innebär övergående störning av blodcirkulationen i hjärnan och kan ge samma typ av symtom som stroke, men symtomen går tillbaka.

Ska 112 verkligen ringas om symtomen redan gått över?

Ja. 1177 rekommenderar att 112 kontaktas även vid milda strokesymtom som har gått över.

Kan personen köra själv till sjukhuset?

Nej. 1177 anger att personer med symtom som tyder på stroke eller TIA inte ska köra själva.

Kan stroke se ut som stress eller panik?

Vissa symtom kan skapa osäkerhet, men plötsliga neurologiska förändringar ska inte diagnostiseras som stress av arbetsplatsen. Vid misstänkt stroke ska 112 kontaktas.

Behöver arbetsgivaren ha första hjälpen-rutiner?

Ja. AFS 2023:2 kräver beredskap och rutiner för första hjälpen och krisstöd utifrån verksamhetens förutsättningar.

Behöver personal kunna första hjälpen?

Arbetsgivaren ska enligt AFS 2023:2 se till att det finns tillräckligt många personer tillgängliga med aktuella kunskaper och färdigheter i första hjälpen.

Vad gör man om stroke inträffar under ett Teamsmöte?

Ring 112 vid misstänkta strokesymtom. Ta reda på var personen befinner sig så att akut hjälp kan nå fram.

Kan en person arbeta igen efter stroke?

Ja, många återgår till arbete. Möjligheterna varierar beroende på bland annat strokens omfattning, kvarstående svårigheter, arbetskrav och rehabilitering.

Hur snabbt kan personen återgå?

Det finns ingen generell tidsgräns som passar alla. Återgången behöver baseras på medicinsk bedömning, funktion, rehabilitering och arbetets krav.

Kan arbetsgivaren anpassa arbetet?

Ja. Arbetsanpassning kan exempelvis omfatta arbetsuppgifter, arbetstid, arbetsmiljö och arbetsfördelning beroende på individens behov.

Kan mental trötthet finnas även efter en mild stroke?

Ja. Fatigue och kognitiva svårigheter kan finnas även när fysiska funktionsnedsättningar är små eller svåra för omgivningen att se.

Kan stroke påverka minnet?

Ja. Stroke kan påverka minne och andra kognitiva funktioner beroende på vilken del av hjärnan som drabbats.

Kan personen bli deprimerad efter stroke?

Ja. 1177 beskriver att depression kan förekomma efter stroke.

Kan psykoterapi hjälpa efter stroke?

Psykoterapeutiskt stöd kan vara relevant för exempelvis depression, ångest, livskris eller förändrad självbild när en sådan insats bedöms lämplig. Det ersätter inte neurologisk eller medicinsk strokerehabilitering.

Kan företaget erbjuda samtalsstöd?

Ja. Professionellt samtalsstöd kan komplettera den övriga rehabiliteringen när psykiska eller emotionella behov finns.

Kan stödet ske digitalt?

Planerat psykoterapeutiskt stöd kan i vissa situationer ges digitalt när personens tillstånd och formatet gör det lämpligt.

Behöver kollegorna krisstöd?

I vissa situationer. Kollegor som har bevittnat ett dramatiskt sjukdomsförlopp kan bli psykiskt påverkade. Arbetsgivaren behöver bedöma vilket stöd som behövs.

Vad är chefens viktigaste uppgift vid misstänkt stroke?

Att agera snabbt. Misstänk stroke, ring 112 och låt sjukvården ta över den medicinska bedömningen.

Vid stroke är tiden viktigare än säkerheten i diagnosen

Arbetsplatsen behöver inte veta:

”Det här är definitivt en stroke.”

Det räcker att symtomen gör stroke möjlig.

Det farliga är inte att ringa 112 och senare få veta att orsaken var något annat.

Det farliga är att vänta när någon faktiskt har fått en stroke.

Kom därför ihåg:

Ansikte.

Kroppsdel.

Uttal.

Tid.

Och framför allt:

Ring 112.

Även om symtomen går över.

När personen senare återvänder till arbetslivet börjar nästa viktiga uppgift för arbetsgivaren:

att skapa en återgång som är anpassad till personens verkliga förmåga – inte bara till hur frisk personen ser ut.

När kan Gävleborgs Psykoterapi hjälpa?

Gävleborgs Psykoterapi AB arbetar inte med akut strokevård eller neurologisk strokerehabilitering.

Vid misstänkt stroke eller TIA ska 112 kontaktas omedelbart.

När den medicinska situationen senare är stabil kan professionellt psykoterapeutiskt stöd vara relevant om medarbetaren eller chefen utvecklar psykiska eller emotionella svårigheter i samband med händelsen.

Det kan exempelvis handla om:

• ångest efter stroke
• nedstämdhet
• livskris
• rädsla för återinsjuknande
• sorg över förändrad funktion
• förändrad självbild
• stress kring återgång till arbete
• chefsstöd efter en allvarlig akut händelse

Insatserna genomförs av legitimerad psykoterapeut.

Gävleborgs Psykoterapi ersätter inte 112, akut sjukvård, neurologisk vård, strokerehabilitering, fysioterapi, arbetsterapi, logopedi, neuropsykologisk rehabilitering, företagshälsovård eller arbetsgivarens rehabiliteringsansvar.

Digitala planerade samtal kan erbjudas till vuxna medarbetare och chefer i hela Sverige när personens medicinska tillstånd är stabilt och formatet bedöms lämpligt.

Läs mer om professionellt stöd för företag och arbetsgivare.

Kontakta Gävleborgs Psykoterapi

Företag och arbetsgivare kan kontakta Gävleborgs Psykoterapi för planerat professionellt samtalsstöd efter allvarlig sjukdom eller andra psykiskt belastande händelser.

Vid misstänkt stroke eller TIA ska 112 alltid prioriteras.

Källor och vidare läsning

1177 – Stroke och AKUT-testet

1177 – Rehabilitering efter stroke

Arbetsmiljöverket – Första hjälpen och krisstöd

Arbetsmiljöverket – AFS 2023:2

Försäkringskassan – Plan för återgång i arbete

PubMed – Determinants of Return to Work After a Stroke

PubMed – Interventions to Support the Return to Work for Individuals with Stroke

PubMed – Post-stroke cognitive impairment and return-to-work outcomes

PubMed – Occupational Therapy in Return-to-Work Processes After Stroke

Texten är allmän information för arbetsgivare och chefer och ersätter inte medicinsk, neurologisk, akutmedicinsk, rehabiliteringsmedicinsk, psykoterapeutisk eller individuell arbetsmiljömässig bedömning. Vid misstänkta symtom på stroke eller TIA ska 112 kontaktas omedelbart – även om symtomen är milda eller har gått över. Personen ska inte själv köra till vården.