Hoppa till innehåll
Vad pratar man om i psykoterapi?
En vanlig fråga inför psykoterapi är: Vad ska jag egentligen prata om?
Du kanske vet att något inte känns bra men har svårt att förklara varför. Du kanske har mycket att berätta men inte vet var du ska börja. Eller så är du orolig för att det ska bli tyst och att psykoterapeuten ska förvänta sig att du själv driver hela samtalet.
Du behöver inte komma till psykoterapi med en färdig berättelse.
1177 beskriver att du inte behöver ha tänkt färdigt inför första besöket. Det räcker att försöka berätta varför du söker och vad du skulle vilja att behandlingen leder till. Behandlaren ställer frågor och hjälper dig att utveckla vad du söker hjälp för.
1177 – Psykoterapi och psykologisk behandling
I psykoterapi online gäller samma grundprincip. Samtalet utgår från vad du behöver hjälp med och den psykoterapeutiska metod som används.
Du behöver inte veta var du ska börja
Många föreställer sig att de måste kunna sammanfatta sina problem på ett tydligt och genomtänkt sätt.
Så behöver det inte vara.
Det är fullt tillräckligt att börja med något i stil med:
- ”Jag vet inte riktigt varför jag mår så här.”
- ”Något skaver men jag har svårt att sätta ord på det.”
- ”Jag har varit stressad länge.”
- ”Mina relationer verkar alltid sluta på samma sätt.”
- ”Jag tänker för mycket.”
- ”Jag känner mig inte som mig själv längre.”
- ”Jag vet inte vad jag ska prata om, men jag behöver hjälp.”
Det är psykoterapeutens uppgift att hjälpa samtalet vidare.
Vad brukar det första samtalet handla om?
Det första samtalet används ofta för att skapa en första förståelse av varför du söker hjälp.
Psykoterapeuten kan exempelvis fråga om:
- vad som gör att du söker just nu
- vilka problem som påverkar dig mest
- hur länge problemen har funnits
- hur vardagen fungerar
- arbete eller studier
- nära relationer
- tidigare psykisk ohälsa
- tidigare behandling
- sömn och återhämtning
- vad du hoppas få hjälp med
Alla frågor behöver inte komma under det första mötet.
Syftet är inte att gå igenom hela ditt liv på sextio minuter utan att börja förstå situationen och bedöma vilken hjälp som kan vara relevant.
Läs mer på sidan Första samtalet hos psykoterapeut.
Måste jag veta vad målet med terapin är?
Nej.
Det kan vara bra om du har någon tanke om vad du vill förändra, men du behöver inte kunna formulera ett perfekt behandlingsmål från början.
1177 beskriver att behandlaren kan hjälpa dig att formulera målet och att du bör kunna förstå vad du kan förvänta dig av behandlingen.
1177 – Att förbereda sig inför psykoterapi
Ett mål kan exempelvis utvecklas från:
”Jag vill må bättre.”
till något mer konkret:
”Jag vill förstå varför jag blir så rädd när någon kommer nära.”
eller:
”Jag vill kunna säga nej utan att känna stark skuld.”
Kan man prata om det som händer just nu?
Ja.
Psykoterapi behöver inte börja med barndomen eller det förflutna.
En stor del av samtalen kan handla om sådant som händer i ditt liv idag.
Det kan exempelvis vara:
- en konflikt med en partner
- problem på arbetet
- stress
- ett beslut du har svårt att fatta
- en separation
- ensamhet
- oro inför framtiden
- svårigheter att sätta gränser
Det aktuella problemet kan ibland också ge information om mer återkommande mönster.
Kan man prata om känslor?
Ja. Känslor är centrala inom många former av psykoterapi, även om olika metoder arbetar med dem på olika sätt.
Det kan handla om känslor som:
- sorg
- rädsla
- ilska
- skam
- skuld
- avund
- ensamhet
- längtan
- glädje
- kärlek
Ibland är problemet inte att känslan är för stark utan att personen har svårt att veta vad hon egentligen känner.
Då kan en del av psykoterapin handla om att bli bättre på att identifiera och förstå olika känslomässiga reaktioner.
Vad visar forskningen om känslor i psykoterapi?
En systematisk översikt och metaanalys publicerad 2024 undersökte emotionella förändringsprocesser inom psykoterapi.
Totalt inkluderades 121 studier baserade på 92 unika grupper, och 85 studier kunde ingå i metaanalyser.
Flera emotionella processer var förknippade med bättre behandlingsresultat, bland annat emotionellt upplevande i psykoterapi vid depression och förbättrad känsloreglering i behandling av olika ångesttillstånd.
PubMed – Emotional changes and outcomes in psychotherapy: A systematic review and meta-analysis
Forskarna betonade samtidigt flera metodologiska begränsningar. Sambanden visar därför inte att en viss mängd känslomässigt uttryck automatiskt orsakar ett bättre behandlingsresultat.
Måste man gråta i psykoterapi?
Nej.
Att gråta är inte ett krav och är inte ett mått på om en psykoterapi är djup eller framgångsrik.
Vissa människor gråter ofta när de pratar om känslomässigt viktiga saker. Andra gör det sällan.
Det viktiga är inte att producera en viss reaktion utan att kunna arbeta med det som är relevant för problemen.
Måste man prata om svåra känslor?
I många psykoterapier kommer svåra känslor att bli en del av arbetet.
Men det behöver ske på ett sätt som passar behandlingen och situationen.
En metaanalys av 66 studier fann ett samband mellan patienters emotionella uttryck under psykoterapi och bättre behandlingsresultat.
PubMed – Therapist and client emotional expression and psychotherapy outcomes: A meta-analysis
Även detta är framför allt forskning om samband. Resultatet betyder inte att ju starkare känslor en patient uttrycker, desto bättre blir behandlingen.
Kan man prata om relationer?
Ja.
Relationer är ett vanligt psykoterapeutiskt område, särskilt inom psykodynamisk psykoterapi.
Det kan handla om:
- partnerrelationer
- föräldrar
- syskon
- vänner
- barn
- kollegor
- tidigare relationer
Det intressanta är inte bara vilka personer som finns i livet utan också vad som händer i relationerna.
Du kanske märker att du ofta blir den som tar ansvar, undviker konflikter, drar dig undan när någon kommer nära eller blir mycket rädd när någon verkar distanserad.
Läs mer i Psykoterapi online vid relationsproblem.
Kan man prata om sin partner även om partnern inte är med?
Ja.
Individuell psykoterapi kan handla om hur du själv upplever och fungerar i en relation.
Psykoterapeuten träffar däremot bara din version av situationen och kan inte göra en fullständig bedömning av en person som inte deltar i behandlingen.
Det är därför klokt att undvika att använda individuell psykoterapi för att försöka diagnostisera eller fastställa vad som ”är fel” på en partner.
Fokus ligger på dina erfarenheter, känslor, behov och handlingsmöjligheter.
Kan man prata om barndomen?
Ja, om det är relevant.
Barndomen kan vara viktig eftersom tidiga relationer och erfarenheter ibland påverkar hur personen förstår sig själv och andra senare i livet.
Men psykoterapi innebär inte automatiskt att varje aktuellt problem ska förklaras med barndomen.
Det förflutna blir framför allt relevant när det hjälper till att förstå något som fortfarande påverkar livet idag.
Varför frågar en psykoterapeut om tidigare erfarenheter?
En återkommande situation i nutiden kan ibland bli mer begriplig när den sätts i ett större sammanhang.
En person kanske exempelvis har mycket svårt att be om hjälp.
Det kan vara relevant att undersöka om hon tidigare fått erfarenheten att egna behov:
- inte blivit uppmärksammade
- har uppfattats som besvärliga
- har lett till besvikelse
- behövt döljas för att relationer ska fungera
Poängen är inte att hitta någon att skylla på.
Poängen är att förstå varför ett beteende som idag skapar problem en gång kan ha varit begripligt eller funktionellt.
Kan man prata om sorg och förluster?
Ja.
Förluster kan fortsätta ha känslomässig betydelse långt efter själva händelsen.
Det kan handla om:
- dödsfall
- separationer
- förlorade relationer
- förlorad hälsa
- förändrad livssituation
- drömmar om ett liv som inte blev som man hoppats
Sorg är inte automatiskt psykisk sjukdom och alla behöver inte psykoterapi efter en förlust.
Men psykoterapi kan vara relevant när sorgen eller andra reaktioner blivit svåra att hantera eller när förlusten väcker bredare frågor om relationer och livet.
Läs mer i Psykoterapi online vid sorg och förlust.
Kan man prata om en separation?
Ja.
Efter en separation kan psykoterapin exempelvis handla om:
- sorg
- ilska
- ensamhet
- självkritik
- rädsla för framtiden
- vad som hände i relationen
- återkommande relationsmönster
Det kan också handla om att gradvis kunna orientera sig mot ett liv där relationen inte längre finns.
Läs mer i Psykoterapi online efter separation.
Kan man prata om sådant man skäms över?
Ja.
Skam är ofta ett av de områden som gör det svårast att söka hjälp.
Personen kanske tänker:
”Om jag berättar detta kommer psykoterapeuten tycka illa om mig.”
Det kan handla om handlingar, fantasier, relationer, misstag eller känslor som personen själv har svårt att acceptera.
Psykoterapi ska ge utrymme att undersöka sådant professionellt och utan att behandlarens uppgift blir att moraliskt värdera patienten.
Det betyder samtidigt inte att alla beteenden automatiskt ska ursäktas. Det går att försöka förstå ett beteende och samtidigt ta ansvar för konsekvenserna.
Kan man prata om ilska?
Ja.
Ilska kan vara en viktig känsla i psykoterapi.
Det kan handla om ilska mot:
- en partner
- en förälder
- en tidigare partner
- arbetsgivaren
- sig själv
- psykoterapeuten
Att känna ilska är inte samma sak som att agera aggressivt.
Psykoterapin kan ge möjlighet att förstå vad ilskan signalerar och hur den kan uttryckas utan att skada personen själv eller andra.
Läs mer i Psykoterapi online vid ilska och irritation.
Får man bli arg på psykoterapeuten?
Ja.
Den terapeutiska relationen behöver kunna rymma att patienten ibland blir irriterad, besviken eller känner sig missförstådd.
Det kan vara viktigt att säga:
”Det du sade förra gången gjorde mig faktiskt arg.”
Det behöver inte innebära att behandlingen har misslyckats.
I vissa psykoterapier kan det tvärtom ge viktig information om både relationen i terapin och andra relationella mönster.
Får man säga emot psykoterapeuten?
Ja.
En psykoterapeuts tolkning eller fråga behöver inte vara korrekt bara för att den kommer från en professionell behandlare.
Du kan säga:
- ”Det där känner jag inte igen mig i.”
- ”Jag tror inte att det är så.”
- ”Jag förstår inte vad du menar.”
- ”Jag tycker att vi pratar om fel sak.”
En fungerande psykoterapeutisk relation ska kunna hantera sådana samtal.
Vad säger forskningen om relationen till psykoterapeuten?
Den terapeutiska alliansen är ett av de mest studerade områdena inom psykoterapiforskningen.
En stor metaanalys omfattade 295 oberoende studier och mer än 30 000 patienter.
Den fann ett stabilt positivt samband mellan en starkare terapeutisk allians och bättre behandlingsresultat.
PubMed – The alliance in adult psychotherapy: A meta-analytic synthesis
Allians handlar bland annat om samarbete, förtroende och en tillräckligt gemensam förståelse av behandlingens mål och arbete.
Sambandet innebär inte att en god relation ensam är tillräcklig behandling för alla psykiska problem. Rätt behandlingsmetod spelar också roll.
Måste jag berätta allt för psykoterapeuten?
Nej.
Du bestämmer vad du vill berätta och när.
Det kan samtidigt finnas information som är viktig för psykoterapeuten att känna till för att kunna göra en korrekt bedömning och erbjuda säker behandling.
Det gäller exempelvis:
- allvarliga självmordstankar
- självskadebeteende
- problem med alkohol eller droger
- läkemedel
- annan pågående behandling
- allvarlig fysisk sjukdom som påverkar situationen
Du behöver ändå inte berätta hela din livshistoria under det första mötet.
Måste man berätta om trauma?
Inte i detalj direkt.
Om traumatiska erfarenheter är relevanta behöver behandlaren få tillräcklig information för att förstå problemen och bedöma vilken behandling och vårdnivå som behövs.
Men det betyder inte att det första samtalet måste innehålla en detaljerad återgivning av allt som har hänt.
Vid specifik traumafokuserad behandling kan arbete med traumaminnen däremot bli en central del av själva behandlingen.
Läs mer i Psykoterapi online efter trauma.
Kan man prata om sex och intimitet?
Ja, om det är relevant för det problem du söker hjälp för.
Sexualitet, närhet, lust, avvisande och relationella svårigheter kan vara viktiga delar av en människas liv.
Du behöver inte ta upp sådana områden om du inte vill.
Men det ska vara möjligt att prata om dem professionellt när de har betydelse för ditt psykiska mående eller dina relationer.
Kan man prata om arbete?
Absolut.
Arbetslivet kan väcka eller förstärka många psykoterapeutiska teman.
Det kan handla om:
- stress
- prestationskrav
- konflikter
- svårigheter att säga nej
- rädsla för kritik
- perfektionism
- känslan av att inte räcka till
Ibland är problemet främst organisatoriskt. Psykoterapi kan då inte ersätta förändringar som faktiskt behöver göras i arbetsmiljön.
Läs mer i Psykoterapi online vid stress.
Kan man prata om självkritik?
Ja.
Många människor har en mycket hård inre dialog.
Tankarna kan låta som:
- ”Jag borde klara mer.”
- ”Jag gör alltid fel.”
- ”Andra är bättre än jag.”
- ”Jag borde inte känna så här.”
Psykoterapin kan handla både om vad självkritiken gör med personen idag och hur ett sådant sätt att förhålla sig till sig själv har utvecklats.
Läs mer i Psykoterapi online vid låg självkänsla.
Kan man prata om sådant som känns smått?
Ja.
Det som verkar obetydligt kan ibland bli psykoterapeutiskt intressant.
Du kanske berättar att en vän inte svarade på ett meddelande och märker att situationen väckte mycket stark oro.
Det relevanta är då inte hur ”stor” händelsen objektivt var utan vad den betydde för dig.
En liten vardagshändelse kan ibland göra ett återkommande känslomässigt mönster mycket tydligt.
Måste varje samtal handla om något svårt?
Nej.
Psykoterapi behöver inte vara sextio minuter av intensivt lidande.
Det kan också finnas plats för sådant som:
- något som har gått bättre
- en ny relation
- ett beslut du är nöjd med
- något du förstått om dig själv
- en situation där du reagerade annorlunda än tidigare
Positiva förändringar är viktiga att uppmärksamma eftersom de kan visa vad som faktiskt håller på att förändras.
Vad gör man om det blir tyst?
Tystnad är inte ett misslyckande.
Det kan finnas många skäl till att orden tar slut.
Du kanske:
- försöker känna efter
- inte vet hur något ska uttryckas
- blir berörd
- är rädd för vad psykoterapeuten ska tänka
- inte vet vad du ska prata om
- är arg eller besviken
Psykoterapeuten kan hjälpa till att undersöka vad som händer.
Du får också helt enkelt säga:
”Jag vet inte vad jag ska säga nu.”
Tystnaden kan själv säga något
Ibland är tystnaden bara en paus.
I andra situationer kan den vara intressant.
Kanske blev det tyst precis när ett visst ämne kom upp.
Kanske märker personen att hon alltid börjar skämta eller byta ämne när hon närmar sig något sårbart.
Det betyder inte att varje sekund av tystnad ska analyseras.
Men ibland kan även det som är svårt att säga ge information om vad som känns betydelsefullt.
Vad händer om jag pratar om ”fel” saker?
Det finns sällan ett färdigt manus för vad som är rätt och fel att ta upp.
Om du märker att samtalen ofta hamnar långt från det du egentligen behöver hjälp med kan det däremot vara bra att säga det.
Du kan exempelvis fråga:
”Tror du att det vi pratar om nu hjälper oss med det jag sökte för?”
Det är en rimlig fråga i psykoterapi.
Är psykoterapeuten den som bestämmer vad man pratar om?
Det varierar mellan olika behandlingsmetoder.
I en mycket strukturerad behandling kan innehållet vara tydligare planerat.
Vid exempelvis specifik KBT för OCD behöver behandlingen innehålla de moment som forskningen visar är centrala för OCD.
I en mer utforskande psykoterapi kan patienten ha större frihet att börja samtalet med det som känns aktuellt.
Även då har psykoterapeuten ett professionellt ansvar för att behandlingen behåller ett relevant fokus.
Vad pratar man om i KBT?
KBT fokuserar ofta på samspelet mellan tankar, känslor och beteenden och på sådant som håller problemen vid liv.
Samtalen kan därför handla om mycket konkreta situationer.
Psykoterapeuten kan exempelvis fråga:
- Vad hände?
- Vad tänkte du?
- Vad kände du?
- Vad gjorde du?
- Vad hände efteråt?
Behandlingen innehåller ofta också konkreta övningar mellan samtalen.
Läs mer i KBT eller PDT – vad är skillnaden?.
Vad pratar man om i PDT?
1177 beskriver psykodynamisk terapi, PDT, som en behandling där både tidigare historia och det nuvarande livet kan utforskas.
Fokus kan bland annat ligga på tankar, känslor, behov och relationer.
1177 – Psykodynamisk terapi, PDT
Samtalet kan exempelvis handla om:
- vad som händer i ditt liv just nu
- återkommande relationsmönster
- svåra känslor
- tidigare erfarenheter
- sådant du undviker att känna eller prata om
- hur du reagerar på andra människor
- vad som händer i relationen till psykoterapeuten
PDT behöver inte betyda att samtalet saknar riktning. Korttids-PDT har ofta ett tydligt avgränsat fokus.
Läs mer om psykodynamisk terapi online.
Kan det man känner för psykoterapeuten bli ett samtalsämne?
Ja, särskilt inom relationellt och psykodynamiskt arbete.
Du kanske märker att du:
- är rädd att göra psykoterapeuten besviken
- har svårt att säga emot
- vill framstå som duktig
- blir mycket känslig för hur psykoterapeuten reagerar
- känner dig avvisad när samtalet tar slut
- blir irriterad när psykoterapeuten inte säger vad du ska göra
Sådana reaktioner kan ibland likna mönster som också finns i andra relationer.
Det betyder inte att varje känsla gentemot psykoterapeuten måste analyseras. Men den terapeutiska relationen kan ge information som inte blir lika tydlig när man bara pratar om andra människor.
Vad säger forskningen om känslofokus i PDT?
En uppdaterad systematisk översikt och metaanalys publicerad 2025 inkluderade 14 oberoende grupper från korttids psykodynamisk psykoterapi.
Större terapeutiskt fokus på att hjälpa patienten uppmärksamma och uppleva känslor var statistiskt förknippat med bättre behandlingsresultat.
PubMed – Therapist affect focus and patient outcomes in psychodynamic therapy
Det är återigen ett samband. Resultatet visar inte att känslofokus bör maximeras i alla situationer eller att det passar varje patient på samma sätt.
Kan man prata om drömmar?
Ja, om du vill och om psykoterapeuten bedömer att det är relevant.
Drömmar kan ibland ge upphov till associationer, känslor eller teman som personen själv upplever som intressanta.
Det finns däremot inget krav på att drömmar måste diskuteras i psykodynamisk psykoterapi.
PDT är betydligt bredare än stereotypen att psykoterapeuten bara ska tolka drömmar och barndomsminnen.
Kommer psykoterapeuten att säga vad jag ska göra?
Ibland kan psykoterapeuten ge tydlig information, råd eller konkreta instruktioner, särskilt inom strukturerade behandlingsmetoder.
I andra situationer är behandlarens uppgift mer att hjälpa dig förstå problemet och själv kunna fatta beslut.
Om du exempelvis frågar:
”Ska jag lämna min partner?”
är det sällan psykoterapeutens uppgift att fatta beslutet åt dig.
Psykoterapin kan däremot hjälpa dig att förstå vad relationen innebär för dig, vad du behöver och varför beslutet känns så svårt.
Kan man prata om något som psykoterapeuten inte frågar om?
Ja.
Du behöver inte vänta på rätt fråga.
Om något känns viktigt kan du säga:
”Det finns en sak jag inte har berättat ännu.”
eller:
”Jag skulle vilja prata om något annat idag.”
Psykoterapeuten kan sedan hjälpa till att avgöra hur det hänger samman med behandlingen.
Vad händer om jag alltid pratar om andra människor?
Det är naturligt att prata mycket om andra eftersom psykiska problem ofta uppstår i ett socialt sammanhang.
Men psykoterapeuten kan ibland rikta tillbaka uppmärksamheten mot dig.
Du kanske berättar i detalj om vad en partner gjorde och får frågan:
”Vad hände med dig när hon sade det?”
Det kan kännas ovant.
Syftet är inte att ignorera den andra personens beteende utan att också förstå din egen upplevelse.
Vad händer om jag intellektualiserar allt?
En del personer är mycket skickliga på att förstå sig själva teoretiskt.
De kan beskriva varför de reagerar som de gör och känner till flera psykologiska begrepp.
Men de kan samtidigt ha svårt att känna vad som händer i stunden.
Psykoterapin kan då ibland gå från:
”Jag förstår varför jag blir så.”
till:
”Vad känner du just nu när du berättar detta?”
Förståelse och känslomässig erfarenhet behöver inte vara motsatser. Båda kan vara viktiga.
Vad händer om jag bara berättar om veckan?
Att berätta vad som har hänt sedan förra samtalet kan vara relevant.
Men om terapin vecka efter vecka bara blir en kronologisk rapport kan det ibland vara värdefullt att fråga vad som är viktigast i det som berättas.
En händelse på arbetet kanske exempelvis illustrerar samma svårighet med gränser som tidigare uppstått i familjen.
Det konkreta vardagsinnehållet kan då bli en väg till ett större återkommande mönster.
Hur privat är det jag berättar?
1177 beskriver att legitimerade yrkespersoner inom hälso- och sjukvården som arbetar med psykoterapi har tystnadsplikt.
1177 – Tystnadsplikt vid psykoterapi
Det finns lagregler kring sekretess, journalföring och situationer där information kan behöva hanteras på särskilda sätt.
Om du är osäker på vad tystnadsplikten innebär kan du fråga psykoterapeuten innan du berättar något känsligt.
För psykoterapeuten journal?
Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal omfattas av regler för journalföring.
1177 beskriver också att legitimerad personal har ett reglerat professionellt ansvar och att journalen omfattas av sekretess.
Det är därför rimligt att fråga behandlaren hur journalföringen går till om detta är viktigt för dig.
Vad händer om jag inte tycker terapin handlar om rätt saker?
Säg det.
Du kan exempelvis säga:
”Jag känner att vi har pratat mycket om min barndom, men det jag behöver hjälp med är vad som händer i min relation nu.”
Eller:
”Jag förstår inte riktigt varför vi fokuserar på det här.”
Psykoterapeuten bör kunna förklara hur behandlingsfokuset hänger samman med det problem du söker för.
Hur vet man om samtalen hjälper?
Ett bra psykoterapisamtal behöver inte alltid ge omedelbar lättnad.
Men över tid bör behandlingen kunna kopplas till någon form av meningsfull förändring.
Det kan exempelvis märkas genom:
- minskade symtom
- större förståelse av egna reaktioner
- bättre relationer
- mindre undvikande
- ökad förmåga att hantera känslor
- tydligare gränser
- att du kan reagera annorlunda i gamla situationer
Läs mer på sidan Hur vet man om psykoterapi fungerar?.
Behöver jag förbereda något inför varje samtal?
Inte nödvändigtvis.
En del tycker att det hjälper att inför samtalet fundera över:
- Vad har varit svårt sedan sist?
- Har något förändrats?
- Finns något jag undvikit att ta upp?
- Var det något i förra samtalet jag fortsatt tänka på?
- Är det något i terapin jag är missnöjd med?
Men psykoterapi ska inte kräva att du producerar en färdig agenda varje vecka om behandlingsformen inte bygger på det.
Vad händer om jag glömmer vad jag ville prata om?
Det är vanligt.
Om något känns viktigt kan du anteckna ett par ord före samtalet.
Du behöver inte skriva långa förberedelser.
En enkel notering som ”konflikten med min syster” kan räcka för att du ska komma ihåg vad du ville ta upp.
Måste jag vara bra på att prata om känslor?
Nej.
Om du redan kunde identifiera, förstå och uttrycka allt du känner kanske just det området inte skulle behöva bli en del av terapin.
Det är helt tillåtet att säga:
”Jag vet inte vad jag känner.”
Det kan vara början på utforskandet, inte ett hinder för psykoterapi.
Vad händer om jag känner ingenting?
Det kan finnas flera möjliga förklaringar till känslan av att vara avstängd eller tom.
Psykoterapeuten kan hjälpa till att undersöka:
- när känslan uppstår
- om den finns hela tiden eller i vissa situationer
- vad som händer strax innan
- om stress eller depression finns
- hur nära relationer påverkas
Det är inte nödvändigt att försöka pressa fram en känsla som inte finns tillgänglig i stunden.
Kan psykoterapi via video bli lika personligt?
Ja, för många människor fungerar det bra att prata om personliga och känslomässiga frågor via video.
Forskningen om terapeutisk allians omfattar både fysisk och internetbaserad psykoterapi. Den stora metaanalysen med över 30 000 patienter fann ungefär lika starka samband mellan allians och behandlingsresultat i fysisk och internetbaserad psykoterapi.
PubMed – Therapeutic alliance in face-to-face and internet psychotherapy
Det betyder inte att onlineformatet passar alla. Du behöver exempelvis kunna genomföra samtalet från en privat och ostörd plats.
Vad pratar man om i psykoterapi online?
I huvudsak samma saker som vid ett fysiskt psykoterapisamtal.
Det kan handla om:
- hur du mår
- relationer
- känslor
- stress
- ångest
- sorg
- självkänsla
- tidigare erfarenheter
- aktuella konflikter
- vad du vill förändra
Det avgörande är inte om samtalet sker i samma rum eller via video utan om den aktuella behandlingsformen är lämplig för det problem du söker hjälp för.
Vad händer om jag behöver annan behandling?
Ett första psykoterapisamtal kan också visa att en annan behandlingsform eller vårdnivå är mer lämplig.
Det kan exempelvis behövas specifik behandling för:
- OCD
- PTSD
- svår depression
- annan omfattande psykiatrisk problematik
1177 beskriver att behandlaren ska kunna förklara varför en viss metod är relevant och att patienten ska kunna hänvisas vidare om en annan behandlingsform behövs.
Det är en del av en professionell psykoterapeutisk bedömning.
När behöver jag berätta om självmordstankar?
Sådana tankar är viktiga att berätta om.
Du behöver inte skydda psykoterapeuten från att höra hur dåligt du mår.
Om du har tankar på att du inte vill leva kan psykoterapeuten behöva fråga mer om hur allvarliga tankarna är och vilken hjälp som behövs.
Om du har konkreta planer att ta ditt liv eller befinner dig i omedelbar fara ska du söka akut psykiatrisk vård eller ringa 112.
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma vart du ska vända dig.
Vad händer om jag inte vet om mina problem är tillräckligt stora?
Du behöver inte själv avgöra om problemen är ”tillräckligt allvarliga” innan du bokar ett första samtal.
Ett första möte kan användas för att förstå vad du söker hjälp för och bedöma om psykoterapi är en rimlig insats.
Det finns heller inget krav på att du måste ha en psykiatrisk diagnos för att söka privat psykoterapi.
Läs mer i När ska man söka psykoterapi?.
Behöver jag remiss?
Nej. Hos Gävleborgs Psykoterapi kan vuxna boka privat psykoterapi utan remiss.
Det första samtalet kan användas för att förstå problemet och bedöma om den psykoterapi som erbjuds är lämplig.
Läs mer i Psykoterapi online utan remiss.
Vanliga frågor om vad man pratar om i psykoterapi
Måste jag veta vad jag ska säga första gången?
Nej. 1177 beskriver att du inte behöver ha tänkt färdigt före första besöket. Psykoterapeuten hjälper till genom att ställa frågor om varför du söker och vad du vill få hjälp med.
Vad gör jag om jag inte vet varför jag mår dåligt?
Du kan säga precis det. Psykoterapi kan användas för att tillsammans försöka förstå vad som påverkar dig och vilka mönster eller problem som är viktiga.
Måste jag prata om min barndom?
Nej. Tidigare erfarenheter kan vara relevanta, särskilt inom PDT, men de undersöks framför allt när de hjälper till att förstå hur du fungerar och mår idag.
Måste jag berätta allt?
Nej. Du bestämmer vad du berättar och i vilken takt. Viss information kan samtidigt vara viktig för psykoterapeuten för att kunna göra en säker och professionell bedömning.
Vad händer om det blir tyst?
Ingenting behöver vara fel. Tystnad kan vara en naturlig del av samtalet. Psykoterapeuten kan också hjälpa dig att förstå vad som händer om du blir osäker eller inte vet vad du ska säga.
Får jag säga att terapeuten har fel?
Ja. Du ska kunna säga att du inte känner igen dig i en tolkning eller inte förstår varför ni pratar om något. Ett fungerande terapeutiskt samarbete behöver kunna rymma sådana samtal.
Kan jag prata om relationen till psykoterapeuten?
Ja. Särskilt inom psykodynamisk psykoterapi kan känslor och reaktioner som uppstår i terapirelationen ibland bidra till förståelsen av återkommande relationella mönster.
Måste varje samtal kännas viktigt?
Nej. Enskilda samtal kan kännas olika. Det är utvecklingen över tid och om behandlingen leder till relevant förändring som är viktigast.
Måste jag gråta för att terapin ska fungera?
Nej. Gråt är inte ett kvalitetsmått på psykoterapi. Människor uttrycker känslor på olika sätt.
Vad pratar man om i PDT?
PDT kan handla om nuvarande liv, känslor, behov, relationer, återkommande mönster och tidigare erfarenheter som fortfarande påverkar hur personen fungerar idag.
Vad pratar man om i KBT?
KBT arbetar ofta mer strukturerat med konkreta situationer och sambandet mellan tankar, känslor och beteenden samt vad som upprätthåller problemet.
Kan man prata om vad som helst?
I princip kan du ta upp sådant som är betydelsefullt för dig. Psykoterapeuten hjälper sedan till att förstå hur det hänger samman med problemet och behandlingsmålen.
Behöver jag ha en diagnos?
Nej. Du behöver inte ha en psykiatrisk diagnos för att boka ett första privat psykoterapisamtal.
Behöver jag remiss?
Nej. Hos Gävleborgs Psykoterapi kan vuxna boka privat psykoterapi utan remiss.
Kan jag boka från hela Sverige?
Ja. Psykoterapi online erbjuds till vuxna i hela Sverige när behandlingsformen och vårdnivån bedöms vara lämpliga.
Boka psykoterapi online
Du behöver inte komma till det första samtalet med rätt ord, en färdig förklaring eller en tydlig plan.
Det räcker att börja där du befinner dig.
Det kan vara med en känsla, en relation, ett problem som upprepas eller helt enkelt upplevelsen av att något i livet inte fungerar som du skulle vilja.
Psykoterapeutens uppgift är att hjälpa till att skapa struktur, ställa frågor och tillsammans med dig försöka förstå vad som behöver förändras.
Hos Gävleborgs Psykoterapi kan vuxna boka psykoterapi online med legitimerad psykoterapeut från hela Sverige utan remiss när privat psykoterapi bedöms vara en lämplig insats.
Källor och vidare läsning
1177 – Psykoterapi och psykologisk behandling
PubMed – The alliance in adult psychotherapy: A meta-analytic synthesis
PubMed – Emotional changes and outcomes in psychotherapy: A systematic review and meta-analysis
PubMed – Therapist and client emotional expression and psychotherapy outcomes: A meta-analysis
Texten är allmän information och ersätter inte individuell medicinsk, psykiatrisk, psykologisk eller psykoterapeutisk bedömning eller behandling.